Georgisk visa
Text och musik: Bulat Okudzjava Svensk text: Hans Björkegren
1. Jag ska gömma en druvkärna djupt ner i myllan den varma
Och jag kysser var vinranka innan jag plockar dess bär
Jag ska bjuda till fest, och mitt hjärta är inställt på kärlek
Annars varför har vi nånsin fötts till vår eviga värld?
Mina gäster, jag ber er att samlas och äta och dricka
Säg mig utan att hyckla precis vem ni tycker jag är
Och den himmelske herrn, alla synder ska han nog förlåta
Annars varför har vi nånsin fötts till vår eviga värld?
2. Du ska sjunga för mig i din mörkröda klänning, min Dalji,
Tyst, i svart och i vitt, ska jag lyssna till dig jag har kär
Och mitt huvud är sänkt, jag försmäktar i vemod och kärlek
Annars varför har vi nånsin fötts till vår eviga värld?
Och när solen går ner och när nattmoln drar fram över himlen
låt mig åter få se dem- foreller som gyllene svärd
Liksom örnarna blå och de snövita bufflarnas hjordar
Annars varför har vi nånsin fötts till vår eviga värld.
