Il
Motion
1978179:1384
av Lars-Ingvar Sörenson och Jan Bergqvist
om den miljötoxikologiska arbetsgruppens verksamhet m. m.
Den moderna civilisationen har blivit alltmer beroende av syntetiska
kemiska produkter, och den mest expansiva industrisektorn f. n. torde vara
den kemiska. Denna utveckling har fått betänkliga sidoeffekter i form av
hälso- och miljörisker-"den kemiska festens baksmälla"-som laborator Bo
Holmberg vid arbetarskyddsstyrelsen träffande uttryckt saken. De största
hälsoriskerna och problemen utgörs framfår allt av långsiktiga effekter i form
av cancerinduktion och ärftliga skador. Man har också undersenare år kunnat
identifiera åtskilliga cancer- och mutationsframkallande ämnen. som männi­
skan utsätts får i arbetslivet eller på annat sätt-ämnen och effekter som man
av brist på kunskaper och resurser tidigare inte uppmärksammat som
skadliga. Sannolikt kommer också de närmaste decennierna att präglas av
sjukdomar och hälsodefekter som anlagts genom riskfyllda arbetsprocesser
under sextio- och sjuttiotalen med lidanden får enskilda och kostnader får
samhället som följd.
Dessa problem har börjat uppmärksammas av politiker och forskare men
självfallet främst av industrifolk på den fackliga sidan,som har att ta ett direkt
ansvar får dem som deltar i de industriella arbetsprocesserna. Då problemen
är likartade över hela den industriella världen söker man sig nu också fram till
lagliga åtgärder får att bättre kunna kontrollera de kemiska hälsoriskerna. En
ny vetenskap -den genetiska toxikologin - har vuxit upp med uppgift att
studera den kemiska induktionen vid genetiska skador. inkl. cancer. Nya
metoder har utvecklats, och i dag fårfogar man över ett antal snabba och
känsliga tester på olika organismer, med vilka mutations- och cancerfram­
kallande ämnen i miljön effektivt kan spåras.
Den snabba framväxten av ständigt nya ämnen och produkter ställer
särskilda krav på testernas effektivitet. Snabba och känsliga tester har därfår
blivit ett villkor och en viktig del i den praktiska utvärderingen av kemikalier.
Vid registreringen av nya kemiska produkter krävs i allt större utsträckning
en redovisning genom sådana genetiska tester. Men även i fråga om utsläpp
från industrier och fordon i luft och vatten börjar man inte minst i
koncessionsärenden att fordra genetisk dokumentation i form av korttidstes­
ter, framfår allt på bakterier (Ames test) får att utreda förekomsten av
mutagena och carcinogena komponenter.
Kraven på användning av genetiska tester har skapat en rad problem.
Behovet av kompetent personal får dessa tester överstiger drastiskt till­
gången. På grund av den nya lagen i USA om miljöfarliga kemikalier- the
Toxic Substances Control Act-som kommer att kräva genetiska tester i olika
Mot. 1978179: 1384
12
sammanhang, föreligger nu i USA ett behov av Oera hundra utbildade
forskare på detta område inom industri och administration. F. n. finns i USA
endast något eller några tiotal sådana forskare. Liknande förhållanden råder
tyvärr också i vårt land, vilket kan vålla oss stor skada om vi inte snabbt
bygger ut våra resurser. Det är därför nödvändigt att de resurser som finns
inom del!a område verkligen tillvaratas.
Vid Stockholms universitets Wallenbergslaboratorium har ett mindre
centrum för dessa frågor byggts upp sedan 1971 inom den miljötoxikologiska
arbetsgruppen. Detta centrum består av fyra forskargrupper, två kemiska och
två biologiska. De kemiska grupperna arbetar under professor Carl Axel
Wachtmeister (organisk kemi) och professor Sören Jensen (analytisk kemi).
De biologiska grupperna arbetar under professor Claes Ramd (genetik) och
professor Erik Arrhenius (celltoxikologi). F. n. har dessa fyra grupper olika
anknytningar till universitetet, vilket skapar en atmosfär av osäkerhet och
tillfällighet i verksamheten. Gruppernas arbete bekostas således med hjälp av
tillfälliga anslag, vilka i nertalet fall måste sökas varje år. Ö nskvärdheten av
att den miljötoxikologiska gruppen institutionaliseras och får en större
permanens har många gånger understrukits, och som en led i denna strävan
inrättades genom förslag i 1976 års budgetproposition en e. o. professur för
Claes Ramel i toxikologisk genetik vid statens naturvetenskapliga forsk­
ningsråd.
Till de åtgärder som kan bedömas aktuella hör en överföring av professor
Ramels professur från statens naturvetenskapliga forskningsråd till ordinarie
universitetsstaL En sådan överföring är viktig av Oera skäl. Tillgången till
kompetens inom toxikologisk genetik är el! direkt samhällsintresse, vilket
omvillnats av olika samarbetsgrupper mellan statliga verk och professor
Ramels avdelning under senare år. Särskilt viktigt för kunskapsspridningen
är all avdelningen tillförs resurser för utbildning, kanske främst på doktor­
andnivå, för att tillförsäkra olika samhällssektorer nödvändig kompetens vid
utförandet och bedömningen av tester för mutagenieilet och carcinogenicitet.
l detta sammanhang måste också understrykas önskvärdheten av all
avdelningen tillförs övriga universitetsresurser för forskning och utbild­
ning.
Med stöd av det anförda och i överensstämmelse med de intentioner som
ullalades i 1976 års budgetproposition hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om initiativ som säkerställer
den miljötoxikologiska arbetsgruppens övergång till permanent
verksamhet samt möjligheter att vidareutveckla de miljötox­
ikologiska problemen inom forskning och utbildning.
Stockholm den 25 januari 1979
LARS-INGVAR SÖRENSON (s)
JAN BERGQVIST (s)
