Kartläggning av avföringspåverkan på Slumpån, ett biflöde till Göta älv

Kartläggning av avföringspåverkan på
Slumpån, ett biflöde till Göta älv
Viktor Fihlman
Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i
Miljövetenskap
15 hp
Institutionen för växt- och miljövetenskaper
Göteborgs universitet
Juni 2011
Sammanfattning
Slumpån är Göta älvs största biflöde ovan Göteborgs råvattenintag och står för ett
betydande tillskott av näringsämnen och bakterier till Göta älv. De höga halterna av
övergödande ämnen i Slumpån kommer med största sannolikhet från den stora andelen
jordbruksmark som finns inom avrinningsområdet. De höga bakteriehalterna indikerar även
en avföringspåverkan som är allvarligare ur dricksvattensynpunkt. Det här arbetet syftar till
att identifiera de största källorna till avföringspåverkan på Slumpån under olika
avrinningsförhållanden samt att undersöka sambandet mellan fosfor- och bakteriehalter och
ge en uppskattning av biflödet Lillåns påverkan på Slumpån. Underlaget för de olika
beräkningar som har gjorts kommer framförallt från Göta Älvs Vattenvårdsförbunds
regelbundna provtagningar av Slumpån och Göta älv och redovisas i grafer och tabeller. För
sambandet mellan fosfor och bakteriehalter redovisas reultatet som en serie
korrelationskoefficienter. Resultatet visade att Slumpån står för en betydande påverkan på
Göta älv med avseende på bakteriehalter, men att bidraget varierar kraftigt från år till år. Ett
samband mellan fosfor och bakteriehalter kunde ej skönjas över året. Däremot talar mycket
för att ett visst säsongsbundet samband finns. Det konstaterades också att biflödet Lillån står
för ett stort tillskott av framförallt bakteriehalter till Slumpån. En viss bedömning av
storleken hos de olika källorna gjordes också, där utsläpp från det kommunala avloppet samt
jordbruk bedömdes vara de största källorna. Efter dessa två stora källor är förmodligen
enskilda avlopp med otillräcklig rening den mest betydande källan. Påverkan från dessa
källor ökar med en ökad nederbörd men en hög nederbörd ger inte automatiskt de högsta
bakteriehalterna.
Summary
Slumpån is the river Göta älv´s largest tributary above Gothenburg city’s water-intake and
stands for a large contribution of nutrients and bacteria to Göta älv. The high amounts of
nutrients in Slumpån stem from the relative high percentage of agriculture in the catchment
area of Slumpån. The high amounts of bacteria found in Slumpån indicate that there is also a
source of fecal contamination that could be harmful to drinking water quality. This thesis
aims to identify the largest sources of fecal contamination to Slumpån under different
amounts of run-off and to examine the connection between different types of bacteria and
phosphorus. It will also take a look at the contribution of Lillån to Slumpån in terms of
amounts of bacteria and phosphorus. The basis for the different calculations is mainly the
regular samplings of Göta älv and Slumpån made by the Göta älvs water conservation
association. The result of the calculations are presented as charts and tables. For the
connection between bacteria and phosphorus, the result are presented as a series of
correlation coefficients. The results of the study showed that Slumpån stands for a
considerable contribution of bacteria to Göta älv, but also that the scale of the contribution
varies from year to year. A correlation between bacteria and phosphorus could not be found
during the year. However, a correlation was found on a seasonal basis. It was also found that
the river Lillån, a tributary to Slumpån, contributes considerably to the high amounts of
1
bacteria, but also to the nutrients seen in Slumpån. An estimation of the importance of
different sources of fecal contamination for Slumpån was also made, where municipal
sewers and agriculture were identified as the largest contributors of fecal contamination.
After these two sources, private sewers is probably the largest source for fecal
contamination. The effects of these sources increase with increased amounts of rain but
powerful rains don´t automatically give a high concentration of bacteria.
2
Innehållsförteckning
1 Inledning .............................................................................................................................4
1.1 Göteborgs dricksvatten ur ett historiskt perspektiv ........................................................5
1.2 Slumpån........................................................................................................................6
1.3 Indikatorer på mikrobiologisk påverkan ........................................................................6
1.4 Vattenföroreningar........................................................................................................7
1.5 Mikrobiologisk påverkan och fosforhalter.....................................................................8
1.6 Avrinning .....................................................................................................................9
1.7 Källor till avföringspåverkan.........................................................................................9
1.7.1 Enskilda avlopp......................................................................................................9
1.7.2 Läckage, nödavledningar och utsläpp från kommunala avloppsanläggningar..........9
1.7.3 Djurhållning nära vattendrag ................................................................................10
1.7.4 Påverkan från jordbruk (avrinning från åkrar och gödselbrunnar) .........................10
1.7.5 Vilda djur och fåglar ............................................................................................10
1.8 Problemställning.........................................................................................................11
1.9 Syfte ...........................................................................................................................11
1.10 Avgränsningar ..........................................................................................................12
2 Metod................................................................................................................................12
2.1 Beräkningar: Vattenföroreningar.................................................................................12
2.2 Beräkningar: Lillåns bidrag till avföringspåverkan i Slumpån och Göta älv.................13
2.3 Beräkningar: Mikrobiologisk påverkan och fosforhalter..............................................13
2.4 Beräkningar: Avrinning ..............................................................................................14
3 Resultat .............................................................................................................................14
3.1 Slumpåns påverkan på Göta Älv .................................................................................14
3.1.1 Koliforma bakterier..............................................................................................15
3.1.2 E. Coli..................................................................................................................15
3.1.3 Enterokocker........................................................................................................16
3.2 Lillåns påverkan på Slumpån och Göta älv..................................................................16
3.3 Mikrobiologisk påverkan och fosforhalter...................................................................17
3.4 Källor till avföringspåverkan.......................................................................................18
3.4.1 Enskilda avlopp....................................................................................................18
3.4.2 Läckage, nödavledningar och driftstörningar från kommunala avloppsledningar ..18
3.4.3 Djurhållning nära vattendrag ................................................................................19
3.4.4 Påverkan från jordbruk (gödselbrunnar och åkrar)................................................20
3.4.5 Vilda djur och fåglar ............................................................................................20
3.5 Påverkan från avrinning ..............................................................................................20
4 Diskussion.........................................................................................................................22
4.1 Vattenföroreningar......................................................................................................22
4.2 Mikrobiologisk påverkan och fosfor............................................................................23
4.3 Avrinning ...................................................................................................................23
4.4 Källor till avföringspåverkan.......................................................................................24
4.5 Framtida undersökningar............................................................................................25
4.6 Åtgärdsförslag ............................................................................................................25
5. Slutsatser ..........................................................................................................................27
6. Referenser ........................................................................................................................28
3
1 Inledning
I november 2010 drabbades ett flertal människor i Östersund av illamående och kraftiga
diarréer. Sjukdomsförloppet var hastigt och skarpt avgränsat runt Östersund med omnejd,
vilket gjorde att man omedelbart misstänkte en vattenburen smitta. När provsvaren från
dricksvattnet och från de personer som insjuknat kommit in stod det klart att parasiten
Cryptosporidium var orsaken till utbrottet. Under mer än två månader var de boende runt
Östersund tvungna att koka sitt dricksvatten och fler än 12000 personer befaras ha drabbats
av cryptosporidios. Den 18 februari 2011 meddelade Östersunds kommun att vattnet
återigen var säkert att dricka (Krisinformation, 2011).
I september 2008 inträffade ett liknande utbrott i Lilla Edet, även denna gång med det
kommunala dricksvattnet som bärare av sjukdomen. Denna gång var orsaken bakom
sjukdomen ett calicivirus som ger upphov till magsjuka och tillhör samma typ av virus som
orsakar vinterkräksjuka (Smittskyddsinstitutet, 2010a). Till slut hade en tredjedel av de
invånare som hade tillgång till kommunalt vatten insjuknat.
Exemplen ovan visar att vattenburna sjukdomar inte bara finns ur ett historiskt perspektiv
utan är mer relevant än någonsin. Vad hade hänt om en tredjedel av invånarna i Stockholm,
Göteborg eller Malmö blivit magsjuka samtidigt? Scenariot är inte helt osannolikt och många
vattenverk runt om i Sverige arbetar just nu med öka säkerheten mot mikrobiologiska
föroreningar genom att till exempel UV-behandla utgående vatten (Svenska Dagbladet,
2011).
Särskilda problem finns med dricksvatten som tas från ytvattentäkter, eftersom dessa av
naturliga skäl är mer utsatt för föroreningar än grundvatten. I en kartläggning av Giardia och
Cryptosporidium som Smittskyddsinstitutet sammanställde 2011 konstaterades förekomst av
Cryptosporidium i mer än vart tionde prov. Av de 200 proverna i sammanställningen var mer
än hälften tagna av Göteborg Vatten i Alelyckan, Lackarebäck, Lärjeholm och Rådasjön. I
samtliga dessa provtagningspunkter hittades vid enstaka tillfällen Cryptosporidium. Övriga
provtagningspunkter i sammanställningen var råvattentäkter vid Mälaren, sjön Bolmen i
Småland samt Vombsjön i Skåne (Smittskyddsinstitutet, 2011)
Enligt världshälsoorganisationen, WHO, är mikrobiologisk påverkan den allvarligaste
hälsorisken associerad med dricksvatten (WHO, 2008). De förordar därför en strategi med
ett antal mikrobiologiska skyddsbarriärer, från råvattenintag till konsument. Den absolut
viktigaste källan till mikrobiologisk påverkan till ytvatten är enligt WHO avföring, alltså fekala
smittämnen från människor eller djur (inklusive fåglar) (WHO, 2008). Att utreda källorna till
avföringspåverkan är därmed grundläggande för att säkerställa en bra vattenhantering.
4
1.1 Göteborgs dricksvatten ur ett historiskt perspektiv
Dricksvattenförsörjningen i Göteborg har historiskt sett varit ett av stadens absolut största
problem. Detta beror på att Göteborgs situation när det gällde vattenförsörjning var
förhållandevis unik i Sverige vid stadens grundande. Med några få undantag gick det inte att
utnyttja enskilda eller publika brunnar inom den tidiga stadens gränser. Detta gjorde att
kanalerna på 16- och 1700-talen stod för det mesta av stadens dricksvattenförsörjning,
något som ledde till uppenbara problem eftersom kanalen även användes för bland annat
tvättning och recipient för smutsvatten, latriner, slakteriavfall och spillvatten från olika
industrier. En tillfällig lösning på problemet blev att anlägga den så kallade ”Fattighusån”
som förband kanalen med Mölndalsån och på så sätt ökade tillförseln av friskt vatten och
förbättrade vattencirkulationen. Detta hände i början av 1640-talet då Göteborg inte ens
funnits som stad i tjugo år. Vattenproblemen fanns alltså med ända från början och blev
större och större i takt med att staden växte (Bjur, 1988).
Anläggandet av Fattighusån löste de akuta problemen med kanalens dåliga vattenkvalité
men i takt med att staden växte insåg allt fler att kanalen inte längre kunde fungera som
stadens primära dricksvattenkälla. Efter ett antal utbrott av olika vattenburna epidemier
såsom rötfeber och dysenteri på 1770-talet kunde man inte vänta längre och 1784 utlystes
en allmän tävling av Göteborgs handelsbörs angående en lösning på problemet. Det enda
inkomna bidraget förordade en avledning av vatten från Kallebäcks källa strax söder om
staden och i stora drag blev detta också den lösningen som staden antog. Den nya ledningen
från Kallebäcks källa transporterade dricksvattnet i asprör till tre centralt placerade fontäner
innanför vallgraven. Denna lösning fungerade mycket bra för staden, även om ledningarna
krävde mycket underhåll så försvann de vattenburna sjukdomarna och Göteborg kunde
fortsätta att expandera (Bjur, 1988).
På grund av Göteborgs kraftiga expansion vidgades stadens gränser snabbt och snart var
både Haga, Masthugget och Heden inkorporerade delar av staden. Fler tappställen byggdes
och man blev till och med tvungen att bygga en andra ledning från Kallebäck för att
tillgodose behovet av dricksvatten. I kampen för att förbättra hygienen i staden och
motverka de kolerautbrott som regelbundet inträffade så anlades ett vattenreningsverk vid
Delsjöarna år 1871 för att därifrån leda in vatten till staden (Göteborgs Stad, 2011). Knappt
15 år senare blev det uppenbart att vattnet i Delsjöarna inte skulle räcka till den växande
befolkningen och man tog nu beslutet att använda sig av vatten från Göta älv. Älven har
kapacitet att ge Göteborg allt det vatten man någonsin kommer att behöva, däremot så är
vattnet från älven betydligt smutsigare och man måste därför inrikta sig på att konstruera
tillräckliga anläggningar för att rena vattnet. Ytterligare en milstolpe i stadens
vattenförsörjningshistoria skedde 1924 när man på grund av de vattenburna
sjukdomsutbrott som härjar i staden tar beslutet att klorera dricksvattnet.
År 1968 togs det system i drift som än idag är det som förser Göteborg med dricksvatten.
Vattnet från Göta Älv pumpas från råvattenintaget vid Alelyckan vidare till mellanlagring i
5
Delsjöarna varefter det distribueras till resten av staden. Sedan 1993 är även Rådasjön, som
hör till Mölndalsåns avrinningsområde reservvattentäkt för Göteborg (Göteborgs stad,
2011).
1.2 Slumpån
Slumpån är Göta älvs största biflöde uppströms råvattenintaget, och är beläget mellan
Trollhättan och Lilla Edet. Flödet i ån varierar kraftigt från år till år, och 2008 var medelflödet
8,18 m3/s. Året därpå, 2009 var flödet endast hälften så stort, 3,95 m3/s (SMHI, 2011). För
att sätta dessa siffror i relation kan man jämföra med flödet i Göta älv som 2008 uppgick till
681 m3/s (Olof Bergstedt, muntligen). Slumpån stod alltså detta år för 0,6 % av det totala
flödet i älven. Slumpån har redan identifierats av Göteborg Vatten som ett biflöde med
potential att påverka den mikrobiologiska statusklassningen för hela huvudfåran i Göta älv
som ”otillfredställande” (Bergstedt, 2008). Avrinningsområdet är förhållandevis stort och
sträcker sig 395 km2 inåt landet (Göta älvs vattenvårdsförbund, 2011b). Närmast mynningen
till älven (Figur 1) och närmast
samhället Sjuntorp, som ligger ett par
kilometer därifrån, domineras
landskapet av jordbruksmark. Vid
Sjuntorp ansluter också Lillån till
Slumpåns huvudfåra, Lillån går i sin
tur också genom relativt
jordbruksintensiva marker. Längre
uppströms består avrinningsområdet
mestadels av skog. Sjuntorp är
Trollhättan kommuns näst största ort
Figur 1: Slumpåns mynning i
med strax över 2000 invånare.
Göta älv.
1.3 Indikatorer på mikrobiologisk påverkan
De hälsomässiga riskerna associerade med mikrobiologisk påverkan utgörs som tidigare
nämnts inte enbart av bakterier. Även virus och parasiter utgör betydande hälsorisker.
Anledningen till att man inte undersöker förekomst av virus och parasiter i dricksvatten är
att undersökningsmetoderna är så pass komplicerade och dyra. Analyser för att påvisa
förekomst av virus och parasiter utförs i de flesta fall endast retrospektivt, det vill säga när
ett problem redan har konstaterats, alternativt i forskningssyfte. I övriga fall förlitar man sig
på den rutinmässiga provtagningen av olika typer av bakterier, eftersom höga bakteriehalter
av till exempel Escherichia coli (E.coli) används som en indikation på att vattnet är påverkat
av någon typ av fekal förorening. Det är då sannolikt att vattnet även innehåller andra
mikrobiologiska föroreningar (Smittskyddsinstitutet, 2011a).
6
En nyligen utförd undersökning från livsmedelsverket angående parasiterna Giardia och
Cryptosporidium visade dock att enbart en mätning av bakteriehalter i dricksvattnet inte är
tillräckligt för att upptäcka höga halter av parasiter (Livsmedelsverket, 2011). Ett exempel
som belyser detta är att den sjö där det högsta antalet parasiter detekterades hade relativt
låga halter av bakterier och sjön hade därför klassificerats som god med avseende på
mikrobiologisk påverkan (Livsmedelsverket, 2011).
Anledningen till att halterna av parasiter inte alltid överensstämmer med halterna av virus
och bakterier är att inaktiveringsperioden för bakterier ofta är betydligt kortare än de för
virus och parasiter (Livsmedelsverket, 2011). En del virus, till exempel norovirus är till och
med mycket stabila i vattenmiljö (Smittskyddsinstitutet, 2010a). En mätning av halten E. coli i
ett vattendrag ger alltså bara en indikation på färsk avföringspåverkan.
1.4 Vattenföroreningar
Ordet vattenförorening används ofta mycket generellt. Enligt Nationalencyklopedin (2011)
förklaras ordet förorening som överblivet material som spritts i så höga halter i ett annat
ämne eller system att användbarheten förändrats. Vattenförorening definieras på ett
liknande sätt i Environmental Science – A Global Concern som ”En fysisk, kemisk eller
biologisk förändring i vattenkvalité som påverkar levande organismer negativt eller gör
vatten olämpligt för önskad användning” (Cunningham & Cunningham, 2008). Några typer av
vattenföroreningar är:
Övergödande ämnen: Via läckage från jordbruk, utsläpp av avloppsvatten och nedfall från
luften hamnar övergödande ämnen såsom olika kväve- och fosforföreningar i våra sjöar och
vattendrag. Dessa ämnen bidrar till en ökad tillväxt av bland annat alger och växtplankton
och till en ökad mängd organiskt material i ekosystemet. I förlängningen kan detta ge
upphov till syrefria bottnar och en minskad biodiversitet såväl i hav som i sjöar.
Försurande ämnen: Vid förbränning av fossila bränslen bildas olika kväve- och
svavelföroreningar som genom processer i atmosfärer omvandlas till salpetersyra och
svavelsyra. Dessa ämnen regnar sedan ner till marken och bidrar där till den process som
kallas försurning. Försurningen innebär att markens pH sänks vilket får till följd att många
växt- och djurarter trivs sämre och till och med dör ut. I nuläget uppskattar naturvårdsverket
att mer än en tiondel av Sveriges sjöar är påverkade av försurning. För att motverka detta
kalkas cirka 3000 sjöar regelbundet årligen i Sverige (Naturvårdsverket 2011a).
Miljögifter: Tungmetaller, PCB, DDT, dioxiner och kvicksilver är exempel på miljögifter av
antropogent ursprung som kan orsaka betydande skador på både människor och djur. För
människors hälsa är den här sortens föroreningar bland de farligaste och livsmedelsverket
råder därför alla vuxna att äta fet fisk från insjöar eller Östersjön högst en gång i veckan. För
barn, gravida och kvinnor som försöker bli gravida är rådet 2-3 gånger per år
7
(Livsmedelsverket, 2010), något som effektivt visar på vilket problem kvicksilver, dioxiner
och PCB utgör i svenska vatten.
Mikroorganismer: Vissa typer av mikroorganismer som virus, bakterier, alger och protozoer
(parasiter) förekommer naturligt i de flesta sjöar och vattendrag. En del av dessa organismer
kan dock göra både människor och djur sjuka, även vid låga koncentrationer. Särskilt de
mikroorganismer som härrör från avföringspåverkan och som därför inte kan antas
förekomma naturligt i vatten är allvarliga för vår hälsa. För att påvisa förekomst av skadliga
mikroorganismer används ett antal indikatororganismer som till exempel E. coli och
koliforma bakterier (Svenskt Vatten 2011a). Om dessa hittas i höga koncentrationer i ett
vattenprov kan man anta att provet även innehåller flera andra sorters mikroorganismer
eftersom de ofta kommer från samma källa. Vilken sorts bakterier man hittar och i vilken
koncentration de förekommer i kan också säga en del om varifrån merparten av
bakteriepåverkan kommer.
Koliforma bakterier: Koliforma bakterier är en grupp av bakterier som lever både i jord,
vatten och i magen hos varmblodiga djur. Några arter är skadliga men de flesta är ofarliga för
människan (Svenskt Vatten, 2011bb). Om provet bara innehåller ovanligt höga halter av
koliforma bakterier indikerar detta en förorening från avrinning. Innehåller provet däremot
dessutom höga halter av E. coli rör det sig förmodligen om någon form av avföringspåverkan.
E. coli: E. coli finns normalt mag-tarmkanalen hos varmblodiga djur och indikerar därför en
avföringspåverkan. Är halten av E. coli hög kan man anta att andra typer av mikroorganismer
som virus och parasiter också finns i provet (Eurofins, 2008).
Enterokocker: Även detta är en grupp av bakterier som förekommer i mag-tarmkanalen hos
varmblodiga djur och indikerar därmed precis som E. coli och koliforma bakterier en
avföringspåverkan. Enterokocker är dock lite mer tåliga än E. coli och inaktiveras därför inte
lika snabbt (Ålands Miljö & Hälsoskyddsmyndighet, 2011). Hög förekomst av enterokocker
kopplat med en normal nivå av E. coli kan därför indikera en något mer avlägsen
avföringspåverkan.
1.5 Mikrobiologisk påverkan och fosforhalter
En delundersökning i den stora undersökningen som länsstyrelsen i Västra Götaland planerat
för Slumpån är att undersöka sambandet mellan bakterie- och fosforhalter. Man misstänker
att ”ett sådant samband finns och Slumpån lämpar sig väl för att styrka eller förkasta en
sådan hypotes” (Lagergren, 2011). Bakgrunden till denna hypotes är att källorna till
fosforutsläpp och bakterier är gemensamma och att fastläggningsmekanismerna för
partikulärt fosfor och bakterier i t.ex. slam och sedimentering också är likartade.
8
1.6 Avrinning
Förutom avrinning från jordbruk kan även avrinning från övriga ytor såsom skogsmark och
urbana miljöer ge upphov till föroreningar. I ett framtida klimat där nederbörden i Västra
Götaland sannolikt är högre än idag är det därför rimligt att anta att halten föroreningar som
härstammar från avrinning också ökar (SOU, 2007). Redan idag är skyfall ett av de värsta
riskscenarierna ur vattenförsörjningssynpunkt, eftersom det sköljer med stora mängder
material såsom humus-ämnen ut i vattendragen och därmed försämrar vattenkvalitén i
ytvattentäkterna. Dessutom höjs grundvattennivåerna, vilket riskerar att skada dricks- och
avloppsvattenledningar (SOU, 2007). Häftiga regn är till exempel en av de faktorer, i
kombination med läckande avloppsserviser, vilket utlöst den Giardia-infektion i Bergen 2004,
vid vilken 5000-6000 personer insjuknade (Cirkulation, 2008).
1.7 Källor till avföringspåverkan
1.7.1 Enskilda avlopp
Enskilda avlopp är på nationell nivå en betydande utsläppskälla av både fosfor och kväve. I
en undersökning utförd 1993 konstaterades till exempel att de totala fosforutsläppen från
enskilda avlopp var nästan dubbelt så stor (700 ton) som de fosforutsläpp som sker från
samtliga Sveriges avloppsreningsverk (470 ton) (Institutet för jordbruks och miljöteknik,
2003). Denna förhållandevis höga belastning från enskilda avlopp beror på att många
enskilda avlopp är eftersatta och dåligt underhållna. Naturvårdsverket uppskattar att
ungefär hälften av de runt en miljon enskilda avlopp som finns i Sverige ej har en godtagbar
reningsanläggning (Naturvårdsverket, 2011c). Otillräckligt renat avloppsvatten är även
intressant ur mikrobiologisk synpunkt, eftersom det förutom övergödning också kan leda till
smittspridning (Institutet för jordbruks och miljöteknik, 2003).
1.7.2 Läckage, nödavledningar och utsläpp från kommunala
avloppsanläggningar
Påverkan från de kommunala avloppsledningarna har potential att vid vissa tidpunkter stå
för ett betydande tillskott av både fosfor, kväve och mikrobiologiska föroreningar. En läcka i
avloppsledningen i närheten av råvattenintaget är till exempel en av hypoteserna till orsaken
bakom utbrottet av Cryptosporidium i Skellefteå den 20 april 2011 (Sveriges Radio, 2011).
Ytterligare en form av påverkan från kommunala avloppsledningar, som förmodligen spelar
en större roll än läckor för näringspåverkan på Slumpån, är spillvattenutsläpp.
Spillvattenutsläpp sker när avloppsnätet överbelastas och innebär att orenat, utspätt
avloppsvatten avleds direkt till närmaste recipient. På det kommunala avloppsnätet finns
ofta flera s.k. bräddavlopp som fungerar som ventiler som vid behov kan ”lätta på trycket” så
att reningen inte riskerar att överbelastas på själva reningsverket (Naturvårdsverket, 1993).
Den tredje kategorin av utsläpp från avloppsledningar är rena brott på ledningen. När detta
inträffar kan flera tusen liter avloppsvatten hinna rinna ut i miljön innan brottet lagas. Ett
sådant tillfälle var den 2 september 2008 då 393 m3 nödavleddes till Slumpån i samband
9
med en reparation av den kommunala avloppsledningen. Denna nödavledning är en av de
möjliga förklaringarna till det stora utbrott av vinterkräksjuka som inträffade i Lilla Edet
mellan den 5-21 september samma år (Hartlid, 2009).
1.7.3 Djurhållning nära vattendrag
En stor källa till avföringspåverkan på ytvatten är på vissa platser strandbetande boskap. Att
begränsa eller förbjudna strandbetning är i en del fall problematiskt eftersom man i många
kommuner aktivt försöker öka djurhållning vid vattendrag av naturvårdsskäl (Svensson,
2008). Betningstryck håller dessa områden fria från buskar och sly samt bidrar till en ökad
biologisk mångfald bland strandväxter. Att öka arealen strandbetesmarker kan till exempel
ingå som ett kommunalt delmål i det nationella miljömålet ”Ett rikt odlingslandskap”
(Bollnäs kommun, 2010). Samtidigt påverkar betande djur vattenkvalitén negativt och bidrar
dessutom till övergödning (Cunningham & Cunningham 2008). Problemen med strandbete i
kombination med en ökad frekvens av översvämningar i ett eventuellt varmare klimat har
också uppmärksammats och det finns idag förslag på restriktioner för strandbetning i
områden som riskerar att översvämmas (Statens Offentliga Utredningar, 2007)
1.7.4 Påverkan från jordbruk (avrinning från åkrar och gödselbrunnar)
Den mest betydande källan till påverkan från jordbruk förutom strandbete är avrinning av
gödsel från åkermark (Jordbruksverket, 2008). Även läckage från exempelvis gödselbrunnar
kan i vissa fall utgöra ett problem. Avrinningen från åkrar beror till stor del på mängden
nederbörd, hur mycket gödsel som används samt vilken typ av gödsel det rör sig om. Ur
smittspridningssynpunkt är naturgödsel det som ger mest påverkan eftersom det innehåller
en högre andel mikroorganismer (Livsmedelsverket, 2011). På senare år har riskerna med
smittspridning från naturgödsel uppmärksammats allt mer, ofta i samband med
bakteriegruppen EHEC som är samlingsnamnet på vissa toxinproducerande stammar av E.
coli (Jordbruksverket, 2007).
1.7.5 Vilda djur och fåglar
En av de mindre källorna till avföringspåverkan är påverkan från vilda djur och fåglar. Det
finns dock en del utbrott av speciellt parasiter där vilda djur har varit den katalyserande
smittokällan. Utbrott av Giardia i vildmarksområden har till exempel ofta kopplats till
påverkan från vilda djur som till exempel bäver, något som gett parasiten dess engelska
namn, Beaver Fever (Livsmedelsverket, 2004).
10
1.8 Problemställning
Det har på senare år visat sig att mikrobiologiska föroreningar i dricksvatten är ett potentiellt
stort problem, inte bara i utvecklingsländer, utan också i Sverige (Livsmedelsverket, 2005).
Problemet med mikrobiologiska föroreningar kommer sannolikt även att öka i takt med den
ökade avrinning som är en konsekvens av ett varmare klimat i framtiden (SOU, 2007).
För att effektivt kunna minska halten av mikrobiologiska föroreningar i dricksvattnet är det
viktigt att åtgärder sätts in för att identifiera och åtgärda källorna till påverkan (WHO, 2008).
Göta älvs sträckning mellan Göteborg och
Vänersborg, förser ca 700 000 människor
(Göta Älvs vattenvårdsförbund, 2011) med
dricksvatten. Inom detta område har
Slumpån identifierats som det biflöde som
har potential att ge störst enskild påverkan
(Hågland, 2004). Det som återstår är att
undersöka vilka källor som kan antas stå för
den största enskilda påverkan inom
Slumpåns avrinningsområde. (Slumpån är
den å som rinner genom samhället Sjuntorp
i den svarta rutan i Figur 2.)
Figur 2: Göta älvs sträckning från Vänersborg till
Göteborg. Slumpån rinner genom Sjuntorp inom
det inrutade området.
1.9 Syfte
Syftet med detta arbete var att identifiera vilka källor inom Slumpåns avrinningsområde som
står för den största fosfor- och mikrobiologiska påverkan på Göta älv under olika
avrinningsförhållanden. Arbetet syftar till att ge underlag för de fortsatta undersökningar
som planeras av länsstyrelsen och vattenrådet med fokus på föroreningskällor och
möjligheter till åtgärder som både minskar övergödningspåverkan på det akvatiska
ekosystemet och riskerna för eventuella vattenburna sjukdomar.
11
1.10 Avgränsningar
Eftersom Slumpån är en å med ett relativt stort avrinningsområde har den här
undersökningen främst fokuserat på att kartlägga de källor som finns på sträckan mellan åns
mynning i Göta älv och dess sammanflöde med Lillån strax uppströms Sjuntorp. Detta
område har valts dels för att det ligger närmast Göta älv och dels för att det är mer
intressant ur en källspårningssynpunkt då det inom detta område finns mest antropogen
påverkan med avseende på avföringspåverkan. Källor utanför detta område kommer endast
översiktligt att tas upp.
Figur 3: Karta över Slumpån. Området innanför linjerna utgör avgränsningen för källidentifieringen
som gjorts i det här arbetet.
2 Metod
Underlaget till den här utredningen har kommit från ett flertal rapporter och artiklar.
Framförallt de undersökningar som har utförts av Göteborg Vatten och Göta älvs
vattenvårdsförbund har varit viktiga för att uppskatta Slumpåns bidrag till Göta älv ifråga om
mikrobiologisk- och fosforpåverkan. För uppskattningen av storleken på enskilda källor inom
Slumpåns avrinningsområde har uppgifter även inhämtats muntligt från sakkunniga inom
respektive område.
2.1 Beräkningar: Vattenföroreningar
För att beräkna föroreningspåverkan från Slumpån till Göta Älv användes data från Göta Älvs
vattenvårdsförbund (Göta älvs Vattenvårdsförbund, 2011c). Vattenvårdsförbundet utför
12
årligen mikrobiologiska mätningar i tre punkter utefter älven sex gånger per år. De tre
punkterna är Älvabo, ungefär mittemellan Trollhättan och Sjuntorp, Slumpån med en
provpunkt som befinner sig vid Slumpåns mynning i Göta älv, samt Surte som ligger mellan
Kungälv och Göteborg. I beräkningarna har Älvabo använts som en bakgrundshalt för att
bestämma vattenkvalitén i Göta Älv innan Slumpåns utlopp. Vattenkvalitén vid Surte har
använts som ett sätt att uppskatta den totala påverkan på Göta älv från både Slumpån och
den underliggande bakgrundshalten i älven. Vid en jämförelse mellan halterna av bakterier i
de olika punkterna tas ej hänsyn till inaktivering av bakterier.
För beräkning av föroreningspåverkan på Göta älv från Slumpån beräknades
koncentrationen av bakterier i Slumpån om från [antal/100ml] till [antal/1liter]. Därefter
multiplicerades antalet bakterier per liter med medelflödet i Slumpån på provtagningsdygnet
uttryckt i liter. Denna siffra dividerades sedan med dygnsmedelvärdet samma dag för flödet i
Göta älv. Det resulterande värdet dividerades sedan ytterligare en gång med tio för att få
halten bakterier i [antal/100ml]. Resultatet blev därmed ett mått på Slumpåns
föroreningspåverkan på Göta älv uttryckt i antal bakterier /100ml. Dygnsmedelvärden för
flödet i Slumpån och Göta älv kommer från SMHI (SMHI, 2011) respektive Vattenfall via Olof
Bergstedt (Olof Bergstedt, muntligt).
2.2 Beräkningar: Lillåns bidrag till avföringspåverkan i Slumpån och
Göta älv
För att uppskatta hur stort bidrag Lillån står för av Slumpåns påverkan på Göta älv användes
data som insamlats av Göta älvs vattenvårdsförbund 2002-2003. Under dessa år togs prover
vid tre olika tillfällen på tre olika stationer (Hågland, 2004). Två av dessa är placerade i
Slumpån, innan och efter Lillåns tillflöde. Den sista är placerad i Lillån vilket möjliggör en
uppskattning av Lillåns påverkan. Resultatet redovisas på samma sätt som för Slumpåns
bidrag till Göta älv. Beräkningar genom dygnsflöden har använts precis som i föregående fall.
2.3 Beräkningar: Mikrobiologisk påverkan och fosforhalter
För att undersöka om det fanns ett samband mellan fosfor- och bakteriehalter i Slumpån
beräknades korrelationskoefficienterna för fosfor och bakteriehalter för åren 2007-2010.
Detta gjordes på två sätt, dels genom att gruppera mätvärdena i serier efter respektive år,
dels genom att gruppera mätvärdena i serier efter datum olika år. På så sätt kunde
korrelationskoefficienter beräknas både för respektive år och för respektive
provtagningstillfälle under olika år. Korrelationskoefficienten ger ett mått på styrkan och
riktningen hos ett samband mellan två variabler. Om koefficienten antar värdet 1 så är de
två variablerna direkt beroende av varandra, är koefficienten -1 är sambandet omvänt
proportionellt och om koefficienten är 0 finns inget linjärt samband.
13
Korrelationen mellan två dataserier beräknas genom korrelationskoefficienten enligt
formeln:
Korrelationskoefficienterna för åren 2007-2010 och för varje provtagningsomgång från 20062010 beräknades med hjälp av programvaran Microsoft Office Excel, version 2007.
Mätvärdena för fosfor- och bakteriehalter kom från Göta älvs vattenvårdsförbund.
2.4 Beräkningar: Avrinning
För att få en bättre bild av hur mycket avrinningen påverkar bakteriehalterna runt Slumpån
inhämtades samtliga värden från Göta älvs vattenvårdsförbunds regelbundna mätningar
mellan åren 2008-2010, för fosforhalter, koliforma bakterier, E. coli samt enterokocker. De
fem högsta, uppmätta halterna redovisades därefter tillsammans med datum och
nederbördsmängd för den aktuella provtagningsdagen (se under avsnitt 3.3). För att
kompensera för utspädningen av bakteriehalter som sker vid nederbörd multiplicerades alla
halterna med flödet i Slumpån innan de fem högsta värdena valdes ut. Resultatet uttrycktes
som antal bakterier respektive µg fosfor som tillförs Göta älv varje sekund. De olika värdena
för nederbörd och flöde i Slumpån hämtades från SMHI (SMHI, 2011).
3 Resultat
3.1 Slumpåns påverkan på Göta Älv
För att undersöka hur stor föroreningspåverkan Slumpån kan ha på Göta älv bearbetades
data insamlade av Göta älvs vattenvårdsförbund och dessa sammanställdes i figur 1-6 som
visar Slumpåns bidrag till Göta älv i form av koliforma bakterier, E.coli och enterokocker.
Grafen visar att Slumpån vid vissa tillfällen kan stå för ett betydande tillskott av
mikrobiologisk påverkan, särskilt i form av E. coli och koliforma bakterier. Beräkningarna för
att anpassa Slumpåns flöde med Göta älvs finns redovisade i metodavsnitt 2.1.
14
3.1.1 Koliforma bakterier
I figur 4 och 5 visas Slumpåns bidrag (i grönt) till den totala halten i Göta älv.
Bakgrundshalten innan Slumpåns mynning i Göta älv anges som halten bakterier vid Älvabo.
Den totala påverkan på Göta älv efter Slumpåns bidrag mäts i Surte.
Figur 4 & 5: Graf över Slumpåns tillskott av koliforma bakterier till Göta älv 2009 och 2010
3.1.2 E. Coli
I figur 6 och 7 redovisas Slumpåns bidrag av E. coli till Göta älv. Det är från grafen tydligt att
Slumpåns bidrag till älven varierar kraftigt från år till år
Figur 6 & 7: Graf över Slumpåns tillskott av E. coli till Göta älv 2009 och 2010. (data från Göta älvs
vattenvårdsförbund)
15
3.1.3 Enterokocker
I Figur 8 och 9 redovisas Slumpåns bidrag till Göta älv ifråga om enterokocker. Slumpåns
bidrag av enterokocker verkar, baserat på dessa två år inte vara lika stort som för koliforma
bakterier och E.coli.
Figur 8 & 9: Graf över Slumpåns tillskott av enterokocker till Göta älv 2009 och 2010. (data från Göta
älvs vattenvårdsförbund)
3.2 Lillåns påverkan på Slumpån och Göta älv
I Figur 10 presenteras Lillåns bidrag i relation till de totala halterna i Slumpån vid samma
datum. Bidraget redovisas för Lillån i grönt jämte Slumpån före (rött) och efter Lillåns
sammanflöde (blått). Halterna är korrigerade efter Göta älvs flöde för att samtidigt ge en bild
av bidraget till älven. Notera att datum redovisas per år istället för säsong.
.
Figur 10 & 11: Lillåns bidrag av totalfosfor och koliforma bakterier under 2002-2003. Lillån i grönt
16
Figur 12 & 13: Lillåns bidrag av E.coli och enterokocker under 2002-2003. Lillån i grönt.
3.3 Mikrobiologisk påverkan och fosforhalter
För att undersöka sambandet mellan fosfor och bakteriehalter bearbetades dessa båda
parametrar med statistika metoder. Sambandet presenteras som korrelationskoefficienter i
tabellerna nedan. Utifrån korrelationskoefficienterna verkar det vara svårt att utläsa ett
entydigt samband mellan fosfor och halter av bakterier eftersom korrelationen verkar
variera mellan åren.
Fosfor
Koliforma bakterier
E. coli
Enterokocker
0,39
0,85
0,97
Tabell 1: Korrelationskoefficienter för fosfor/bakteriehalter i Slumpån 2010. (data från Göta älvs
vattenvårdsförbund)
Fosfor
Koliforma bakterier
E. coli
Enterokocker
0,38
-0,26
-0,42
Tabell 2: Korrelationskoefficienter för fosfor/bakteriehalter i Slumpån 2009. (data från Göta älvs
vattenvårdsförbund)
Fosfor
Koliforma bakterier
E. coli
Enterokocker
0,96
0,49
0,48
Tabell 3: Korrelationskoefficienter för fosfor/bakteriehalter i Slumpån 2008. (data från Göta älvs
vattenvårdsförbund)
Fosfor
Koliforma bakterier
E. coli
Enterokocker
0,72
0,39
0,73
Tabell 4: Korrelationskoefficienter för fosfor/bakteriehalter i Slumpån 2007. (data från Göta älvs
vattenvårdsförbund)
17
För att undersöka om det finns ett samband mellan halterna av fosfor och bakterier gjordes
även en statistisk undersökning för att se om sambandet var beroende av
provtagningsdatumet. Det första provtagningstillfället sker till exempel i februari. Är
sambandet mellan fosfor och mikrobiologi starkare eller svagare då än för resten av året?
Den här undersökningen möjliggjordes genom att Göta älvs vattenvårdsförbund alltid
provtar sex gånger per år vid ungefär samma datum. I tabellen nedan har
korrelationskoefficienten beräknats efter provtagningsomgång istället för efter respektive
år. Mätvärdena kommer från mätningar utförda 2006-2010 av Göta Älvs vattenvårdsförbund
(Göta älvs vattenvårdsförund, 2011c).
Provtagningsomgång
Fosfor/koliforma
Fosfor/E.coli
Fosfor/Enterokocker
1
2
3
4
5
6
0,964149
0,891869 0,11587
0,967126
0,019659
0,661592
0,639487 0,946137
0,853955
0,807262
0,93272
0,732404 -0,39525
0,908924
0,883704
Tabell 5: Korrelationskoefficienter efter provtagningsomgångar mellan åren 2006-2010.
Provomgång 1
Datum
9-26
Februari
2
14-23
April
3
16-25
Juni
4
10-27
Augusti
5
13-22
Oktober
0,827924
0,956034
0,972481
6
7-15
December
Tabell 6: Förteckning över inom vilka datumintervall som prover togs för de mikrobiologiska
undersökningar som genomfördes 2006-2010.
3.4 Källor till avföringspåverkan
3.4.1 Enskilda avlopp
I Slumpåns avrinningsområde finns kommunalt avlopp endast i Sjuntorp och Upphärad. I
resten av avrinningsområdet finns bara enskilda avlopp. Det finns för närvarande inga
uppgifter om hur många enskilda avlopp det handlar om men Trollhättan kommun
uppskattar antalet till någonstans mellan 400-800. Kommunen är just nu i början av ett
projekt för att inventera de enskilda avloppen runt Övre Slumpån och sjön Gravlången. Från
tidigare inventeringar i andra områden runt Trollhättan uppskattar man att andelen hushåll
som ej har godkända avlopp kan uppgå till mellan 50-75% (Camilla Andersson, muntligt). Det
vanligaste i de fallen är att man har en gammal reningsbädd som ej är ordentligt underhållen
men det förekommer också hushåll som endast har slamavskiljare. I båda dessa anläggningar
leds det orenade vattnet därefter till en dräneringsåker eller direkt ut i ett dike.
3.4.2 Läckage, nödavledningar och driftstörningar från kommunala
avloppsledningar
Det kommunala avloppet från samhällena Sjuntorp och Upphärad avleds till Arvidstorps
reningsverk i Trollhättan. Inne i Sjuntorp finns en serie pumpstationer med ett inbyggt
bräddavlopp. Från bräddavloppet avleds spillvattenutsläppet direkt till Slumpån. Enligt
Trollhättan Energi som äger pumpstationerna så är utsläpp av spillvatten från bräddavloppet
i Sjuntorp mycket vanliga. Olof Dahlgren, utredningsansvarig på Trollhättan energi som
ansvarar för det kommunala avloppssystemet i Trollhättans kommun anser att det alltid sker
18
utsläpp i samband med nederbörd. Storleken på utsläppet beror på hur mycket regn som
faller. På grund av tekniska svårigheter med övervakningssystem vid bräddavloppet finns
inga exakta uppgifter på antal utsläpp och volymen avloppsvatten som på det här sättet
tillförs Slumpån. Den stora mängden utsläpp beror enligt Trollhättan Energi dels på att
systemet är underdimensionerat och inte klarar av belastningen av dagvatten, och dels på
att rören är gamla och regnvatten därför läcker in i rörsystemet vilket orsakar en ännu större
belastning (Olof Dahlgren, muntligt). Slumpån påverkas också till viss del av utsläpp och
bräddningar som sker i Trollhättan stad (Åström, Petterson, 2007).
Förutom det stora utsläppet 2008 som nämndes i inledningen och som är en av teorierna
bakom utbrottet av vinterkräksjuka i Lilla Edet 2008 så har ett flertal mindre läckor och brott
på ledningen konstaterats i Slumpåns avrinningsområde. I Trollhättans lokaltidning
konstaterades till exempel att det bara det senaste decenniet förekommit 3-4 stycken
omfattande läckor enbart kring ett stycke av ledningen som går nordväst om sjön
Trehörningen, norr om Sjuntorp (TTELA, 2010).
3.4.3 Djurhållning nära vattendrag
I samband med en omfattande undersökning av Slumpån som utfördes 2006 användes en
källspårningsmetod med bifidobakterier i ett försök att källspåra den avföringspåverkan man
observerat i Slumpån (Bergstedt, 2008). Metoden går ut på att man med hjälp av kvoten
mellan sorbitolfermenterande bifidobakterier och det totala antalet bifidobakterier kan
avgöra huruvida en majoritet av källorna kommer från djur eller människor. Kvoten mellan
de båda tolkas enligt tabell 7.
Kvot
Källa
<10
Indikerar huvudsakligen humant ursprung
10-100
Indikerar blandat ursprung
>100
Indikerar huvudsakligen påverkan från djur
Tabell 7: Tabellen visar hur kvoterna mellan total/sorbitolfermenterande bakterier ska tolkas.
För november 2006 blev kvoten total/sorbitolfermenterande bakterier för Slumpån >230.
För provtagningar i april, maj och oktober låg kvoten mellan 10-100. Enligt den här metoden
står alltså ibland påverkan från djur för en betydande andel av den totala påverkan på
Slumpån. Denna påverkan från djur kan komma ifrån till exempel strandbetande djur,
avrinning ifrån betesmark nära vattendrag, läckage från utlagt gödsel på åkrar eller läckage
från gödselbrunnar. Resultaten för källspårningen med bifidobakterier bör tolkas försiktigt,
eftersom metoden är relativt oprövad inom svensk vattenprovtagning. En del begränsningar
för metoden har också lyfts fram som exempelvis stabilitet i miljön, svårigheter med
avläsning samt att metoden inte skiljer på antropogen påverkan och påverkan från fåglar
(Bergstedt, 2008).
19
3.4.4 Påverkan från jordbruk (gödselbrunnar och åkrar)
En stor del av Slumpåns avrinningsområde består av jordbruksmark (Hågland, 2004). Enligt
grova uppskattningar utgör jordbruksmark 20-22% av avrinningsområdet (Curt Svenland,
muntligt). Även om en del av dessa marker sannolikt nog ligger i träda är det fullt tillräckligt
för att på ett kraftigt sätt påverka Slumpån. Särskilt intensiv är påverkan från området runt
Sjuntorp och Upphärad samt från Lillån, en å som Curt Svenland, miljöinspektör i Trollhättan
Stad, beskriver som en ren ”jordbrukså”. Under 2002-2003 gjorde Göta älvs
vattenvårdsförbund en stor undersökning utefter hela älven med syfte att förklara de höga
bakterietal man observerat i älven (Hågland, 2004). I samband med denna undersökning
förlades en mätstation i Lillån och en i Slumpån, där regelbundna årliga mätningarna sker.
Även om endast tre mätningar skedde under åren 2002-2003 gav detta en möjlighet att
uppskatta Lillåns bidrag till Slumpån med avseende på näringsämnen och mikroorganismer.
Speciellt intressant är den provtagning som skedde i oktober 2002. Denna provtagning var
speciellt utformad för att se hur markavrinning skulle påverka Göta älv. Provtagningen hade
därför lagts efter en period med långvariga, måttliga regn där få och begränsade
bräddningar hade observerats.
Mätningarna visade att vid detta
tillfälle gav Lillån ett signifikant bidrag,
särskilt med avseende på koliforma
bakterier, E.coli och termotoleranta
bakterier. Däremot var inte halterna
av kväve och fosfor så höga som
förväntat.
Figur 14: Åkrar kring Slumpån, nära Sjuntorp.
3.4.5 Vilda djur och fåglar
Fekal påverkan från vilda djur och fåglar kan antas vara betydligt mindre än den påverkan
som kommer från betande boskap, särskilt i ett landskap som det runt Slumpån där odlad
mark, betesmark och ängar dominerar, åtminstone i den del av avrinningsområdet som
ligger nedströms Sjuntorp.
3.5 Påverkan från avrinning
För att undersöka betydelsen av avrinning för bakterie- och fosforhalter i Slumpån
identifierades de fem högsta noteringarna för varje kategori av föroreningar. Med hjälp av
nederbördsdata från SMHI jämfördes sedan dessa mättoppar med nederbörden vid
provtagningsdagen. Halterna har, som beskrivits i metodavsnitt 2.4, gjorts om från halter till
20
mängder för att korrigera för den utspädning som sker vid kraftiga regn. Topparna redovisas
därför som den mängd fosfor eller det antal bakterier som tillförs Göta älv varje sekund.
Tillförsel av fosfor till Göta
älv [µg/s]
19180000
12810000
5580000
5544400
3461200
Datum
Nederbörd (mm)
2009-12-07
2010-10-19
2008-10-13
2009-10-19
2009-02-10
1-3
10-15
10-15
1-3
3-5
Tabell 8: De fem högsta förekomsterna av fosfor 2008-2010 och nederbörden på provdagen.
Tillförsel av koliforma
bakterier till Göta älv
[Antal/s]
1644000000
734800000
273420000
208690000
146400000
Datum
Nederbörd (mm)
2009-12-07
2009-10-19
2008-10-13
2009-02-10
2010-10-19
1-3
1-3
10-15
3-5
10-15
Tabell 9: De fem högsta förekomsterna av koliforma bakterier 2008-2010 och nederbörden på
provdagen.
Tillförsel av E.coli till Göta älv Datum
[Antal/s]
191800000
2009-12-07
134200000
2010-10-19
134200000
2009-10-19
55990000
2009-02-10
47430000
2009-04-14
Nederbörd (mm)
1-3
10-15
1-3
3-5
3-5mm
Tabell 10: De fem högsta förekomsterna av E. coli 2008-2010 och nederbörden på provdagen.
Tillförsel av enterokocker till
Göta älv [Antal/s]
109800000
61456000
57540000
22396000
9180000
Datum
Nederbörd (mm)
2010-10-19
2009-10-19
2009-12-07
2009-02-10
2009-04-14
10-15
1-3
1-3
3-5
3-5
Tabell 11: De fem förekomsterna av enterokocker 2008-2010 och nederbörden på provdagen.
21
4 Diskussion
4.1 Vattenföroreningar
Mikrobiologiska föroreningar från Slumpån har potential att försämra hela Göta älvs
statusklassning med avseende på mikrobiologiska föroreningar (Bergstedt, 2008).
Undersökningen som fastställde detta utfördes 2008 med hjälp av mikrobiologiska
undersökningar från 2006. När samma undersökningsmetodik tillämpades på åren 20092010 blev resultatet dels en bekräftelse på resultaten från den tidigare undersökningen, dels
att bakteriehalterna i Slumpån varierat kraftigt mellan åren. För 2009 var halterna av E. coli
och koliforma bakterier mycket höga, så höga att de med största sannolikhet skulle kunna
påverka statusklassningen i Göta älv på samma sätt som undersökningen från 2006 visade.
För 2010 blev resultatet dock inte lika tydligt. Slumpån gav även här ett oproportionerligt
stort tillskott av bakterier till älven men betydligt mindre än för 2009. Den här variationen i
bakteriehalter mellan åren belyser vikten av att kartlägga och kvantifiera källorna till
bakteriepåverkan på Slumpån. Att så pass låga bakteriehalter observerades 2010 visar också
på att det är möjligt att minska Slumpåns bidrag av bakterier till älven med åtgärder som
förmodligen inte är särskilt omfattande. Något annat som också är intressant att notera är
att halterna av enterokocker inte verkar följa halterna av koliforma bakterier och E. coli för
2010. För detta år är halterna av enterokocker betydligt högre än de för E.coli och koliforma
bakterier. Detta skulle kunna innebära en avlägsen avföringspåverkan från källor längre upp i
avrinningsområdet. Halterna av E. coli och koliforma bakterier kan då ha hunnit att till viss
del inaktiveras. Att halterna av enterokocker fortfarande är förhållandevis höga skulle i så
fall kunna bero på att enterokocker är något mer tåliga än E. coli och koliforma bakterier
(Ålands Miljö & Hälsoskyddsmyndighet, 2011).
Beräkningarna av Lillåns påverkan på Slumpån och Göta älv visar att Lillån står för en stor
påverkan av framförallt koliforma bakterier och E.coli. Troligtvis beror denna påverkan
framförallt på avrinning från det jordbruksintensiva avrinningsområdet runt Lillån. Att Lillån
vid den första provtagningsomgången i februari stod för cirka en tredjedel av Slumpåns
bidrag av bakterier till Göta älv visar också att området runt Lillån är högaktuellt i de
eventuella åtgärder som krävs för att minska Slumpåns påverkan på älven. Området runt
Lillån har dessutom fördelen att det är relativt litet sett till resten av Slumpåns
avrinningsområde, vilket gör det lättare att identifiera och åtgärda källorna till
avföringspåverkan. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att undersökningen av Lillån ej
skall övertolkas, eftersom det endast rör sig om tre provtagningstillfällen under 2 år.
Provtagningstillfällena har dessutom inte valts slumpmässigt utan har istället valts för att se
det maximala bidraget från till exempel avrinning och bräddningar. Provtillfället i februari
som gav de högsta värdena för bidraget från Lillån hade till exempel föregåtts av kraftiga och
långvariga regn med kända bräddningar från kommunala avloppsledningar.
22
4.2 Mikrobiologisk påverkan och fosfor
Från de statistiska analyser som gjorts för olika år på sambandet mellan fosfor- och
bakteriehalter står det klart att även om ett visst samband kan skönjas vid vissa tillfällen så
är det inte särskilt starkt. Styrkan på sambandet varierar också kraftigt från år till år och
mellan olika bakterieslag. År 2010 kan till exempel ett samband ses mellan fosfor och
enterokocker. Detta bör dock röra sig om slumpen eller tillfälliga förutsättningar eftersom
liknande samband totalt saknas föregående år.
Vid jämförelser mellan de olika provtagningspunkterna över flera år blir det lite
intressantare. Ett starkt samband kan till exempel ses i provtagningsperiod ett, fyra och sex
under februari, juni och december. Sambandet är dock inte entydigt, och eftersom
mätserierna är så pass korta blir säkerheten bakom det samband som kan ses ändå relativt
lågt. Det kan dock slås fast att om ett samband mellan fosfor och bakteriehalter i Slumpån
finns, vilket man behöver fler mätningar för att säkerställa, så gäller det sannolikt inte för
hela året. Däremot kan det mycket väl finnas ett samband under speciellt vintermånaderna
men även högsommaren. Att ett samband över hela året ej kan ses beror förmodligen på att
konstgödsling med fosfor inte sker hela året.
4.3 Avrinning
De flesta av de källor till fekal påverkan som identifierats för Slumpån är beroende av
nederbörd. Avrinning från jordbruk och betesmarker är direkt beroende av hur mycket regn
som faller. Mycket annat spelar också in som hur mycket gödsel som finns på åkern, om det
finns en grönzon närmast vattnet, hur marken lutar och så vidare. Men påverkan från
jordbruk och betesmarker kan ändå antas öka med en ökad nederbörd. De utsläpp av
spillvatten som förekommer från pumpstationen i Sjuntorp beror på överbelastning i
ledningsnätet och är också direkt beroende av hur mycket regn som faller. Andra utsläpp
från de kommunala avloppsledningarna såsom nödavledningar och läckor är däremot inte
beroende av nederbörd. För de enskilda avloppen är det oklart hur mycket de påverkas av
regn. De kan också påverkas av samma faktorer som gör kommunala avloppsledningar
känsliga för regn, det vill säga läckage av regnvatten till ledningar, översvämningar samt
felkopplingar av dagvatten. Däremot så finns det en klar risk att föroreningar som har läckt
ut från dåligt underhållna avloppsrör eller slamavskiljare förs vidare ner mot ån vid kraftig
nederbörd och därför är även utsläpp från enskilda avlopp beroende av regn. Halterna av
mikroorganismer borde därför öka med ökad nederbörd. Uppgifterna om
nederbördsmängder på de provtagningsdatum då högst halter av fosfor- och bakteriehalter
uppmätts under 2008-2010 visar att sambandet mellan nederbörd och bakteriehalter i
Slumpån är relativt starkt. Ingen av de uppmätta ”topparna” av bakterier eller fosfor i
Slumpån inträffade vid torrväder och flera av de största mängderna inträffade vid relativt
kraftig nederbörd, 10-15mm. Sambandet mellan nederbörd och fosfor- och bakteriehalter i
Slumpån verkar dock inte vara så enkelt att höga halter alltid uppmäts i samband med kraftig
nederbörd. Troligen så är nederbörd bara en av flera viktiga faktorer som påverkar
23
bakteriehalterna i Slumpån. För att bättre kunna uppskatta betydelsen av nederbörd för
bakteriehalter i Slumpån skulle mer exakta siffror behöva inhämtas från SMHI så att
statistiska samband kan beräknas. Om sambandet mellan nederbörd och bakteriehalter i
Slumpån är starkt nog kan det finnas skäl att vidta åtgärder för att vid häftiga regn skydda
Lilla Edets vattentäkt, som är den vattentäkt som är beläget alldeles efter Slumpåns mynning
i älven och som i sådana fall skulle kunna få sitt råvatten förorenat av höga bakteriehalter
från just Slumpån.
4.4 Källor till avföringspåverkan
De flesta studier som har undersökt Slumpån påvisar att den övergödning som har
observerats i ån med största sannolikhet kommer från den stora andel jordbruksmark som
utgör dess avrinningsområde. Eftersom utsläppen av näring från jordbruket sker i form av
avrinning från gödsel på åkrar, läckage från gödselsilos och strandbetande djur så är
jordbruket förmodligen också en stor källa till avföringspåverkan. Det verkar dock osannolikt
att det skulle vara den enda. I den källspårning av bifidobakterier som har genomförts
indikerades en blandad påverkan från både människor och djur, även om metoden vid ett
tillfälle under året indikerade en övervägande påverkan från djur, så verkar det också finnas
en mänsklig källa till fekal påverkan. Denna källa måste dessutom vara relativt stor, eftersom
den uppväger den stora påverkan från djur som man redan konstaterat finns. De enda källor
till antropogen påverkan som finns vid Slumpån är kommunala och enskilda avlopp. Fekal
påverkan från fåglar är också en källa, eftersom bifido-metoden inte skiljer på påverkan från
människor och fåglar. Fåglar borde dock inte vara en betydande källa för området kring
Slumpån. Den dominerande källan till antropogen påverkan är med största sannolikhet
pumpstationen i Sjuntorp, där det kommunala avloppsvattnet vid nederbörd avleds direkt
till ån. De enskilda avloppen i markerna kring Slumpån är förmodligen också en relativt stor
källa, åtminstone om runt 50-75% av dem ej har en godkänd rening, vilket var
uppskattningen från Trollhättan kommuns sida. Även om mer än hälften av de enskilda
avloppen i Slumpåns avrinningsområde inte har en godkänd rening så rör det sig ändå bara
om ett par hundra avlopp spridda över hela avrinningsområdet. Pumpstationen är då
betydligt allvarligare, eftersom det rör sig om en punktkälla med avloppsvatten från cirka
2600 personer. Att den dessutom ligger i Sjuntorp, vilket är relativt nära älvmynningen, gör
att få bakterier hinner inaktiveras innan de når älven. Att det är en punktkälla och inte en
diffus källa som avrinning från jordbruk och betesmarker samt enskilda avlopp gör att den
dessutom är farligare ut hälsosynpunkt eftersom utsläppen från en punktkälla ofta varierar
mer än motsvarande utsläpp från diffusa källor. På grund av detta är det mycket som talar
för att utsläppen av orenat avloppsvatten i Sjuntorp utgör den största källan till
avföringspåverkan på Slumpån. Nästan lika stor är förmodligen den avföringspåverkan som
kommer av avrinning från betesmarker och åkrar. Påverkan från jordbruk och betesmarker
är betydligt svårare att kvantifiera, eftersom den beror av vilken sorts gödsel som används,
huruvida åkrar ligger i träda, hur avrinningsförhållanden ser ut på platsen, om det finns
fånggrödor och en grönzon med mera. På grund av den stora areal som ändå är uppodlad
24
kan den dock antas stå för en betydande påverkan på Slumpån. De enskilda avloppen i
Slumpåns avrinningsområde står förmodligen för den tredje största källan som även den är
mycket svår att kvantifiera. Förhoppningsvis blir den lättare att överblicka när Trollhättan
kommun har genomfört den inventering av enskilda avlopp i området som planeras.
Påverkan från vilda djur och fåglar är förmodligen också en källa men i sammanhanget
marginell för Slumpån. Det skogsbruk som finns i Slumpåns övre avrinningsområde kan vara
en källa till näringspåverkan vid avverkning, men eftersom det knappast rör sig om någon
avföringspåverkan har den inte tagits upp här.
4.5 Framtida undersökningar
För att kunna vidta de åtgärder som är bäst både ur kostnads- och förbättringssynpunkt
krävs ytterligare undersökningar för att identifiera och kvantifiera de källor till
avföringspåverkan som finns i Slumpån. Detta görs lämpligen i samband med en kartläggning
av näringspåverkan. Att åtgärder behöver vidtas är redan konstaterat, eftersom Slumpån har
kapacitet att påverka Göta älv så kraftigt att hela huvudfåran får den mikrobiologiska
statusklassningen ”otillfredsställande”.
Ett första steg vore att gaffla in alla de biflöden som misstänks vara recipienter för
omfattande avrinning från åker- och betesmark runt Slumpån. Framförallt Lillån är en
misstänkt stor källa som skulle behöva undersökas ytterligare. Detta skulle ge en bättre bild
av påverkan från jordbruket med avseende på både näringspåverkan och avföringspåverkan.
Det skulle dessutom dela upp problemet i mindre, mer lätthanterliga bitar. Om en sådan
undersökning skulle visa att ett par av biflödena står för en oproportionerligt stor påverkan
skulle åtgärder kunna vidtas antingen runt ån för att begränsa avrinningen eller i ån för att
öka inaktiveringen av mikroorganismer och upptag av näringsämnen innan de når Slumpån.
Ytterligare ett viktigt steg för att bättre förstå situationen i Slumpån vore att utvärdera hur
stor påverkan utsläppen från pumpstationen i Sjuntorp står för. De kan förmodligen vara
omfattande vid hög nederbörd men hur omfattande är viktigt att veta, inte minst för att
säkra en god dricksvattenkvalité i Lilla Edet. Detta arbete skulle i så fall behöva bedrivas
tillsammans med Trollhättan Energi. Arbetet med att inventera de enskilda avloppen runt
Slumpån bedrivs redan av Trollhättan kommun, så det kan vara en god idé att ha täta
kontakter så att undersökningar som utförs där mynnar ut i uppgifter som kan vara till nytta
för hela undersökningen av Slumpån. Det finns också indikationer på att läckor från
avloppsledningar i närheten av sjön Trehörningen norr om Sjuntorp kan vara en källa till
avföringspåverkan. Undersökningar i den å som förbinder Trehörningen med Slumpån är
nödvändiga för att utreda hur stor den här påverkan är.
4.6 Åtgärdsförslag
Förutom de undersökningar som beskrivits ovan finns det åtgärder som kan vidtas redan
idag för att begränsa avföringspåverkan på Slumpån och Göta älv. Det problem som behöver
25
lösas snabbast är situationen vid pumpstationen i Sjuntorp där någon form av åtgärd för att
begränsa mängden utsläppt vatten till ån behövs. Att ett bräddavlopp avleder orenat
avloppsvatten vid varje nederbördstillfälle är inte någon hållbar lösning och problemet
måste lösas tillsammans med Trollhättan Energi så snart som möjligt. Till dess att problemet
löses permanent genom att till exempel byta ut gamla rör eller förbättra kapaciteten i
rörsystemet så kan olika former av tillfälliga lösningar vara värda att betänka. En sådan
lösning vore att till exempel avleda det utsläppta vattnet via tillfälliga rör till
dagvattendammar där sedimentering eller möjligheter till upptag genom våtmark kan ske.
En annan form av tillfällig lösning vore provtagningar av bräddat vatten, kopplat till någon
form av varningssystem så att orter nedströms Slumpåns utlopp i Göta älv, till exempel Lilla
Edet, tillfälligt kan stänga av sitt råvattenintag vid höga bakteriehalter. Om ett tydligare
samband mellan nederbörd och bakteriehalter kan påvisas i samband med bräddningarna
kan man helt enkelt bestämma en maximal nederbördsmängd över vilken man automatiskt
stänger råvattenintaget. För att begränsa påverkan från jordbruk i Slumpåns
avrinningsområde går det att redan nu ta kontakt med de största gårdarna, berätta vari
problemet ligger och ge förslag på enkla åtgärder som varje gård kan göra för att begränsa
sin egen påverkan. En medvetenhet om problemet hos de närboende kan dessutom bidra till
ett ökat intresse för frågan hos såväl politiker som vanliga människor.
26
5. Slutsatser
•
Slumpån står under vissa omständigheter för ett betydande bidrag av
avföringspåverkan till Göta älv. Storleken på påverkan varierar dock kraftigt från år
till år.
•
Ett samband mellan fosfor- och bakteriehalter i Slumpån kunde ej skönjas över året.
Däremot finns tendenser på ett visst säsongsbundet samband, speciellt på vintern
men även till viss del under högsommaren. För att bättre utvärdera detta samband
behövs dock fler mätningar.
•
De källor till avföringspåverkan som har identifierats är alla beroende av avrinning.
Jämförelser mellan höga bakteriehalter i Slumpån och hög nederbörd visar att höga
bakteriehalter aldrig förekommer vid torrväder. Däremot så är sambandet mellan
nederbörd och bakteriehalter i älven inte så enkelt att stor mängd nederbörd
automatiskt innebär höga bakteriehalter.
•
De primära källorna till avföringspåverkan är utsläpp av orenat avloppsvatten från
pumpstationen i Sjuntorp, avrinning från åker- och betesmark samt enskilda avlopp.
Av dessa är utsläppen av avloppsvatten förmodligen den största föroreningskällan.
Även avrinning från åker- och betesmarker kan antas vara betydande källor.
•
För att kunna åtgärda de höga halter av bakterier och näringsämnen som observerats
i Slumpån behövs ytterligare undersökningar som identifierar, kvantifierar och
kartlägger de största källorna.
•
En del åtgärder för att minska avföringspåverkan på Slumpån kan vidtas redan nu.
Arbetet för att begränsa och övervaka utsläppen från pumpstationen i Sjuntorp
behöver till exempel påbörjas så snart som möjligt.
27
6. Referenser
Baltscheffsky, S. (2011) Stora brister i vattenrening. Svenska Dagbladet, 2011-03-02.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/stora-brister-i-vattenrening_5977653.svd
2011-04-11
Bergstedt, O. (2008) Statusklassning av Slumpåns påverkan på vattenförsörjning. Göteborg
Vatten.
Bergstedt, O., Norberg, P. (2004) Må leve med Giardia en stund. Livsmedelsverket.
http://www3.bergen.kommune.no/info_/ekstern/nyheter3/Livsmedelsverket_VAKArapport.pdf s.2
2011-05-10
Bjur, H. (1988) Vattenbyggnadskonst i Göteborg under 200 år. Hans Bjur och Göteborgs VAverk.
Bollnäs Kommun (2010) Lokala miljömål.
http://www.bollnas.se/Webred/webred.nsf/9236e288947c767dc12564900048dcc8/CDDF44
2BCEDE93DAC125747200321A09?OpenDocument
2011-05-04
Cunningham, W.P. & Cunningham, M.A. (2008) Environmental Science – A Global Concern,
tenth edition. McGraw-Hill, USA.
Eurofins (2008) Förklaringar till analysresultaten för vatten
http://www.eurofins.se/media/8167/forklaringar%20till%20analysresultaten%5B1%5D.pdf
2011-05-04
Göta Älvs Vattenvårdsförbund (2011a) Fakta om Göta Älv.
http://www.gotaalvvvf.org/faktaomgotaalv.4.101b298612d0e33932680001774.html
2011-05-04
Göta Älvs Vattenvårdsförbund (2011b) Biflöden och sjöar.
http://www.gotaalvvvf.org/faktaomgotaalv/biflodenochsjoar.4.4cb0c02512d8ec4da8f8000717
.html
2011-05-21
Göta Älvs Vattenvårdsförbund (2011c) Göta Älvs Vattenvårdsförbunds regelbundna
mätningar i övriga tillflöden 2006-2010. Via Olof Bergstedt och Monica Dahlberg.
Göteborgs Stad (2011) Liten historik om vatten och avlopp i Göteborg.
http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c0/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU9AJyMvYwN_t0AXA6MQN8ewgBAfJ9NgI_2CbEdFAMErRCg!/?WCM_GLOBAL_CONTEXT=/wp
s/wcm/connect/goteborg.se/goteborg_se/PolitikoOrganisation/Organisation/Fackforvaltnin
gar/Goteborg%20Vatten/lnkrubr_N540_Lanksamlingsrubrik_Om%20oss/art_N540_POLORG
_historik
28
2011-04-06
Hartlid, C. (2009) Mikrobiologisk riskanalys av dricksvattenförsörjningen i Lilla Edet.
Examensarbete, Göteborgs Universitet. S. 10&14.
http://www.dricks.chalmers.se/files/exjobb/Exjobb_CH.pdf
Hågland, V. (2004) Mikrobiologisk undersökning av Göta älv 2002-2003. Göta älvs
vattenvårdsförbund.
Institutet för jordbruks- och miljöteknik (2003) Enskilda avlopp – Problem och möjligheter.
http://www.jti.se/uploads/jti/enskildavlopptryck.pdf
2011-05-04
Jordbruksverket (2007) Gödsel och miljö
http://www.lessebo.se/Documents/Lessebo/Documents/laes-mer/web-Goedsel-ochmiljoe.pdf 2011-05-04
Jordbruksverket (2008) Jordbruket och övergödningen
http://www.sjv.se/download/18.50cb902d1234ca17a7e8000703/Jordbruket+och+%C3%B6ve
rg%C3%B6dningen.pdf
2011-05-27
Kjellberg, I., Bergstedt, O. och Åström, J. (2008) Undersökning av påverkan på Göta älvs från
biflöden och avloppseningsverk 2006. Rapport nr. 2008-09, s. 1.
Krisinformation (2011) Förorenat vatten i Jämtland 2010-2011
http://www.krisinformation.se/web/StartPage____55205.aspx
2011-04-11
Lagergren, R. (2011) Ansökan om projektbidrag för att ta fram åtgärdsförslag för Slumpån
perioden 2011-2012. Länsstyrelsen Västra Götaland.
Livsmedelsverket (2005) Dricksvatten och mikrobiologiska risker.
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/dricksvatten/dricksvattenrapp_05/2005_28_Liv
smedelsverket_Dricksvatten_och_mikrobiologiska_risker.pdf
2011-05-27
Livsmedelsverket (2010) Råd om fisk.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Rad-om-fisk/
2011-04-04
Livsmedelsverket (2011) Cryptosporidium och Giardia – rekommendationer om åtgärder för
att minska vattenburen smitta.
http://www.slv.se/upload/dokument/2011/cryptosporidier_och_giardia_rekommendatione
r_om_atgarder_for_att_minska_risken_for_vattenburen_smitta.pdf
2011-05-04
Nationalencyklopedien (2011)
29
http://www.ne.se/f%C3%B6rorening
2011-05-27
Naturvårdsverket (1993) Bräddning från avloppsledningar.
http://www.naturvardsverket.se/Documents/allmrad/ar_93_6.pdf
2011-05-11
Naturvårdsverket (2011b) Konsekvenser för teknisk infrastruktur.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/En-varmare-varld/Sa-paverkasSverige/Framtida-effekter-i-Sverige/Konsekvenser-for-teknisk-infrastruktur/
2011-05-11
Naturvårdsverket (2011a) Var tionde sjö är påverkad av människan.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Tillstandet-i-miljon/Sjoar-och-vattendrag/Vartionde-sjo-ar-paverkad/
2011-04-04
Naturvårdsverket (2011c) Varför en tillsynskampanj för små avlopp?
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Avlopp/Enskildaavlopp/Sma-avlopp--ingen-skitsak/Varfor-en-tillsynskampanj-om-sma-avlopp/
2011-05-11
Nilsson, L.-L. (2008) Många sårbara punkter i dricksvattenkedjan. Cirkulation, 1/08.
http://www.cirkulation.com/2008/02/manga-sarbara-punkter-i-dricksvattenkedjan/
2011-05-04
Olsson, Y. (2010) Avloppsläckagen ska minska. TTELA, 26 september 2010
http://ttela.se/start/trollhattan/1.968673-avloppslackagen-ska-minska?m=print
2011-05-04
SMHI (2011) HYPE-modellen.
http://svarwebb.smhi.se/#
2011-05-19
Smittskyddsinstitutet (2010b) Enkel metod hittar virus i vatten.
http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2010/nr-4-2010/enkel-metod-hittarvirus-i-vatten-/
2011-05-04
Smittskyddsinstitutet (2010a) Sjukdomsinformation om calicivirus (noro- och sapovirus)
http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/calicivirus-noro-och-sapovirus/
2010-04-11
Smittskyddsinstitutet (2011) Giardia och Cryptosporidium i svenska ytvattentäkter. Rapport
nr. 2011-02.
http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/dricksvatten/SVU%20Giardia%20Cr
30
ypto%20Rapport_2011-02.pdf
2011-05-06
Statens offentliga utredningar (2007) Sverige inför klimatförändringarna – hot och
möjligheter. SOU 2007:60 Kap. 4, s 279.
Svenskt Vatten (2011a) Mikrobiologi.
http://www.svensktvatten.se/web/Mikrobiologi.aspx
2011-04-04
Svenskt Vatten (2011b) Vad är koliforma bakterier? Kan de vara skadliga?
http://www.svensktvatten.se/web/e12758f5-878e-4141-9629-0171fc63df3c.aspx
2011-05-04
Svensson, J. (2008) Kolliderande intressen – Vatten vs mångfald. Biodiverse.
http://biodiverse.wordpress.com/2009/04/21/kolliderande-intressen-%E2%80%93-vatten-vsmangfald/
2011-05-27
Sveriges Radio (2011) Smittorsaken söks med dykare. Publicerat 12 maj 2011.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4501958
2011-05-18
Trollhättan Stad (2011) Befolkningsstatistik. http://www.trollhattan.se/Startsida/Omkommunen/Befolkningsstatistik/
2011-05-17
Wikipedia (2011) Vattenförorening.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenf%C3%B6rorening
2011-05-05
WHO (2008) Guidelines for drinking water quality. Third edition. Volume 1. s. 3.
http://www.who.int/water_sanitation_health/dwq/fulltext.pdf
Ålands Miljö & Hälsoskyddsmyndighet (2011) Vägledning för tolkning av analyssvar –
Bakteriologiska hushållsvattenanalyser.
http://www.miljohalsoskydd.ax/Gemensamt/Filer/V%C3%A4gledning%20tolkning%20av%20
analyssvar.pdf
2011-05-04
Åström, J. Petterson, T. (2007) Avloppsutsläpp och mikrobiologisk påverkan i råvattentäkten
Göta älv. Rapport Nr. 2007-11. S
Muntliga källor
Andersson, Camilla. Miljöinspektör, Trollhättan Stad.
31
Bergstedt, Olof. Göteborg Vatten.
Dahlgren, Olof. Utredningsansvarig, Trollhättan Energi.
Svenland, Curt. Miljöinspektör, Trollhättan Stad.
32