Människan, befolkning, mänsklighet
Från förfäder till moderna människan
• De äldsta moderna människorna levde för 150
000 – 200 000 år sedan.
Under nästan hela denna period levde de som
samlare. (växter, fiske och jägare). Sökandet
efter föda innebar ett kringströvande och
varje område kunde endast försörja ett litet
antal människor.
Från förfäder till moderna människan
• För 8 000 – 10 000 år sedan lärde sig
människan odla.
Möjligheten till försörjning ökade. Konsekvens
av detta var att folkmängden ökade.
Från förfäder till moderna människan
• Industrialismen och teknisk innovation har under
de senaste 200 åren på nytt förändrat
försörjningsmöjligheterna och bosättning.
Jordens folkmängd ökar i allt snabbare takt.
I vissa områden försörjer sig människan idag i en
livsmiljö som skapats de senaste decennierna. I
andra lever man som man gjort i tusentals år.
Folkmängd, folktäthet, befolkningsförändringar
och kultur varierar mellan olika områden
beroende på vilken livsmiljö som erbjuds.
Höga berg som livsmiljö
• Ex indianerna i Anderna.
Hade en högt utvecklad kultur innan
spanjorerna kom och erövrade områdena.
De var skickliga väg- och brobyggare och hade
en social och militär organisation.
Idag arbetar många som lågavlönade bönder
Storjordbruk som anlades under kolonialtiden.
Höga berg som livsmiljö
• Andra äger små jordbruk där de odlar potatis
och föder upp får.
Allt sköts med enkla redskap och produktern
går till det egna hemmet.
Dåliga bostäder
Undernäring är vanligt
Höga berg som livsmiljö
• Har isolerat människor från varandra.
Därigenom har traditionella levnadssätt
bevarats.
• Särskilda krav ställs för anpassning. Kraftigare
lungor, fler röda blodkroppar än kustboende.
• 15-20 grader kallare än kusten.
• Den tunna luften innebär stora temperaturskillnader mellan dag och natt. Varma dagar ->
fruset vatten nattetid.
Jordens tätbefolkade bygder
• Kartan visar var
jordens befolkning
bor.
• Hälften av jordens
befolkning lever på
5% av landytan.
• 90% på knappt 20%.
• Detta visar att
möjligheten att
försörja sig varierar.
Befolkningskarta
Visar att vatten är viktigt för bosättning.
Stora delar av jordens befolkning bor nära floder
eller kustområden.
Förutom vatten finns i sådana områden ofta
gynnsamt klimat samt näringsrika jordarter
som floderna fört med sig från bergen.
Låglandsområden har länge varit attraktiva
livsmiljöer.
Jordens största
befolkningskoncentration
• Östra Asien – Kina med något mer än 1/5-del
av jordens människor. Huvuddelen lever på
flodslätterna nära Stilla Havet. De flesta
försörjer sig på jordbruk.
• ¼ bor i städerna.
• Södra Asien. Indien = Afrika och Sydamerika
tillsammans.
Städer
• Växte upp i områden där bördiga jordar varit
attraktiva livsmiljöer.
• Alla behövde inte syssla med att framställa
livsmedel. Detta ledde till handel,
administration och försvar.
• I områden med gamla jordbrukskulturer finns
idag många stora städer.
Handel
• Har under det senaste seklet ökat i takt med
industrialiseringen och förbättrade
transporter.
• Platser med bra förutsättningar för
industriproduktion och handel har kunnat
locka till sig människor för bosättning.
• Många stora städer ligger idag där det var
gynnsamt för transporter och handel – hamn.
Urbanisering
• Inflyttning från landsbygd till städer har
städerna vuxit hastigt.
• Enligt FN:s beräkning (2000) bor hälften av
befolkningen i städer.
• Europa 7% av landarealen. 12% av
befolkningen.
• Tätbefolkat: södra Storbritannien,
Ruhrområdet i Tyskland
Den obebodda jorden
• 1/3 av jorden landyta saknar bofasta. Antarktis
(istäcke) och Kina (torka).
• De flesta länder har obebodda delar. Beror på
torrt, kallt eller regnigt, där jordarna är
näringsfattiga, topografin brant eller bergigt.
Undantag finns.
Frågor
• När, hur och varför bildades Birka?
• När, hur och varför bildades Stockholm?
