Fallet, korset och Gaia

Fallet, korset och Gaia
En studie i kristen miljöetik
Tobias Markussons
Religionsvetenskap
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Umeå universitet
901 87 Umeå
1
Abstract
This study descirbes, discusses & compares the different arguments that the two
theocentric philosophers Michael Northcott and James Gustafson have about the
environmental issue. The study looks at their thoughts about the origin of the
environmental crisis, humans position in creation, the value of nature and the
consequences their environmental ethics have for solving the environmental crisis.
FInaly the study examines their critique on society and their solutions for
development of society without causing further harm to nature.
Keywords: Christian environmental ethics, Christian philosophy, environmental
crisis, environmental ethics
Denna studie handlar om att beskriva, diskutera och jämföra de olika argumenten som
de två teocentriska filosoferna Michael Northcott och James Gustafson har om
miljöfrågan. Studien fokuserar på vad de har för tankar om ursprunget till miljökrisen,
vilken position mannen har i skapelsen, vad naturen har för värde och vilka
konsekvenser deras ställningstagande har för lösningen till miljökrisen. Till sist
undersöker studien vad de har för kritik mot samhället, vilken lösning de har för en
fortsatt utveckling av samhället utan att ytterligare skada naturen.
Nyckelord: Kristen miljöetik, kristen filosofi, miljökrisen, miljöetik
2
Innehållsförteckning
Inledning ........................................................................................................................ 4 Syfte: ..................................................................................................................................... 5 Metod och material ............................................................................................................... 5 Tidigare forskning .................................................................................................................. 6 Disposition ............................................................................................................................ 7 Begreppsförklaring ........................................................................................................ 7 Förklaring av centrismer ....................................................................................................... 9 Vad är värde? ...................................................................................................................... 10 Ursprunget till miljökrisen ........................................................................................... 13 Samhället ............................................................................................................................. 16 Värdet i naturen ................................................................................................................... 19 GMO och författarnas miljöetik .......................................................................................... 22 Etikernas svar på miljökrisen ....................................................................................... 25 GMO och lösningen ............................................................................................................. 28 Författarnas egna tankar om GMO ..................................................................................... 29 Diskussion om författarna och deras filosofi ............................................................... 31 Diskussion om deras lösningar .................................................................................... 33 Northcotts ekologiska samhällen och Gustafsons kall ........................................................ 33 Narrativet i samhället och egna tankar ............................................................................... 35 Litteraturförteckning .................................................................................................... 39 Bilagor ................................................................................................................................. 39 3
Inledning
”Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassan kallade han hav. Och Gud såg att
det var gott”. Detta citat ifrån 1 Mos 1:10 beskriver hur Gud skapade världen och allt
liv och allting Gud skapat var gott. Med denna utgångspunkt så har många teologer
1
understrukit att människan har som skapelsens krona ett visst ansvar. Vissa
argumenterar för att vi har missbrukat vår position som vi har fått av Gud och att vi
genom kyrkan berättigat vår naturförstörelse av jorden och naturen. Att en kristen
idétradition om att vi är det viktigaste på jorden har ersatt det band som våra förfäder
hade till naturen, vilket har resulterat i massdöd genom svält, sjukdomar,
naturförstörelse etc.
Andra hävdar att det är vetenskapen som är grunden till kilen mellan spiritualism och
teknologi genom att bryta ner världens beståndsdelar till atomer, till vetenskap. Den
tanken på att allting är vetenskap har gjort att vi inte längre har någon empati för
naturen och djuren. C. S. Lewis sammanfattade den tanken med att säga, ”The stars
lost their divinity as astronomy developed.”2
En tredje part med kristna etiker hävdar att den organiserade spiritualismen har dött ut
eller ersatts hos stora delar av mänskligheten med kommersialism och konsumism där
vi hela tiden strävar efter mer. Detta medför en ökad urbanisering där landsbygden
töms och banden till naturen försvinner.
Oavsett vilken ståndpunkt, tro eller argument man har när det kommer till miljöetik,
är alla överens om att vi nu lever i en värld som blöder. Vi, mänskligheten, kan
antingen vrida om kniven eller lägga på ett plåster. Både religiösa, som till exempel
Northcott och Gustafson som jag kommer behandla i den här uppsatsen och helt
vetenskapligt inriktade människor, som till exempel James Lovelock med sin Gaiahypotes, argumenterar nu för att hitta en rättvis väg till en samexistens mellan miljön
och människan. En väg som ska skona miljön och naturen men inte hindra våra
samhällen från att utvecklas.
1 Till exempel Thomas Aquinas och Michael Northcott. 2
Michael Northcott The Environment & Christian Ethics. (Cambridge: Univeristy Press, 1996), 36
4
Med kraftig ökning av tropiska stormar, jordbävningar, kraftiga snöstormar och andra
naturkatastrofer som medför massdöd bland både människor och djur, så går det inte
längre att blunda inför vår påverkan.
Men vilken väg ska vi gå och vilka argument ska vi använda oss av för att hitta
jämvikten som världen så desperat eftersöker? Är det spiritualism som saknas och kan
rollen som trädgårdsmästare i Guds trädgård vara lösningen?
Syfte:
Syftet med denna uppsats är att beskriva, diskutera och jämför argumentationslinjerna
hos två inflytelserika kristna miljöetiker, nämligen Michael Northcott och James
Gustafson. De frågeställningar jag kommer att fokusera på att besvara inom ramen av
detta arbete är:
Vad är människans plats i skapelsen?
Vad gör naturen värdefull och vilka praktiska konsekvenser får deras miljöetik när de
ställs inför frågan om GMO?
Vad har de för samhällskritik och hur formuleras den?
Vad har de för lösning på fortsatt samhällsutveckling utan att miljön skadas?
Metod och material
Uppsatsens bygger på Michael Northcotts bok The Environment & Christian Ethics
och James Gustafsons A Sense of the Divine samt delar av hans Ethics From a
Theocentric Perspective volume I & II3. Northcott och Gustafson anses vara något av
tungviktare inom den kristna miljöetiken och de har publicerat ett flertal böcker och
texter inom ämnet. Michael S. Northcott är en skotsk professor i etik vid University of
Edinburgh samt präst vid den skotska episkopala kyrkan. Den skotska episkopala
kyrkan har ett nära samarbete med den katolska kyrkan, även om påven inte ses som
överhuvud. James M. Gustafson har jobbat på flera olika institut inom religion och
filosofi, till exempel nu senast som professor i teologisk etik på Emory University
fram till hans pension 1998.
3 Jag kommer att citera Gustafsons paper A Christian perspective on Genetic Engineering med
1994no5 istället för årtalet 1994. Detta är för att undvika att det blir missförstånd då Gustafsons bok A
Sense of the Divine är publicerad samma år.
5
Jag kommer att identifiera båda teologers huvudargument om varför miljöproblemen
ser ut som de gör och vilka sätt de menar att vi kan bryta dessa destruktiva mönster.
Detta innebär att jag kommer att analysera hur de uppfattar relationen mellan
människan och naturen liksom vad som gör att vi bör respektera dess värde. Därför
kommer jag att diskutera och jämföra deras respektive ansatser, men även pröva i
vilken utsträckning de är möjliga att tillämpa på ett aktuellt förslag att lösa ett
miljöproblem, nämligen GMO. Konsumtion och produktion av mat är en av de största
orsakerna till den höga påfrestningen av miljön och vill jag se och jämföra hur
Northcott och Gustafson ställer sig till GMO som avlastning till detta.
Tidigare forskning Det har bedrivits mycket tidigare forskning inom området kristen miljöetik, men det
är få som har jämfört två stycken teocentriska miljöetiker på det grundläggande sättet
som i den här uppsatsen. Lisa H. Sideris har i boken Environmental ethics, Ecological
Theology, and Natural selection4 jämfört flera olika teocentriker för att jämföra och se
hur de argumenterar kring naturvetenskap och miljöetik, där bland annat Northcott
och Gustafson är med. Men Sideris tittar på hur de skapar teocentriska filosofier
utifrån olika frågor vilket gör att forskningen blir bredare än denna uppsats specifika
frågeställning kring miljöetik. Anders Melin jämför flera olika teocentriska författare i
sin bok Living with other beings5 och ställer sedan den teocentriska miljöetiska
filosofin mot Aristoteles filosofi. Han ser på skillnader och likheter i tankar kring
dygderna och han tar bland annat upp Northcott och Gustafson och använder delar av
deras argument. James B. Martin-Schramm och Robert L. Stivers visar hur man kan
använda olika teocentriska miljöetiska argumenteringar i praktiken med sin bok
Christian Environmental ethics: a case method approach.6 Jag använder Northcott
och Gustafsons argumenteringar i frågan om GMO på samma sätt som MartinSchramm och Stivers gör i sin bok. Men de använder inte argumenten för att se om
det finns praktiska konsekvenser för etikernas position till frågor som de inte försöker
besvara, de visar istället på hur man kan använda de. Utöver dessa så finns det texter
4 Sideris, Lisa. Environmental ethics, Ecological Theology, and Natural selection. (New York:
University of Columbia, 2003) 5 Melin, Anders. Living with Other Beings, vol 9, A virtue-oriented approach to the ethics of species
protection, (Zürich: LIT Verlag, 2013)
6 James B. Martin-Schramm, Robert L. Stivers. ”Christian Environmental Ethics: A case method
approach.”(Michigan: Orbis Books, 2003) 6
och böcker som behandlar Northcott och Gustafson fast i andra sammanhang och de
ställs inte mot varandra i någon stor utsträckning. Den här uppsatsen blir därför ensam
om att driva detta speciella och snäva syfte där dessa filosofer ställs mot varandra.
Disposition
Jag kommer att börja den här uppsatsen med att ta upp en del begrepp som kommer
att användas i uppsatsen. Efter det så fortsätter jag med en diskussion kring begreppet
värde, där begreppet både förklaras och problematiseras. Men för att göra det mer
pedagogiskt så har jag lagt in en sida som förklarar värde med bilder.
Efter värdedelen i uppsatsen så presenterar jag författarna och deras
religionstillhörighet. Beroende på vilken kristen inriktning de har så kan argumenten
skilja sig även fast bådas argumentering kan komma från bibeln. Efter det följer
frågeställningarna och jag presenterar de båda etikernas respektive ståndpunkter. Det
innebär att i första delen så behandlar jag ursprunget till ekokrisen och människans
plats i skapelsen, nästa del så behandlar jag vad etikernas tankar kring samhället och
vad som kan göras ur deras miljöetiska filosofi för en fortsatt utveckling. Efter det
fördjupar jag mig i vad dessa etiker sätter för värde på naturen och hur de
argumenterar för värdet.
Jag diskuterar sedan hur dessa olika etiska synsätt och värderingar kan tillämpas på ett
konkret problem och en aktuell diskussion, nämligen frågan om GMO, för att
ytterligare försöka se och utröna skillnader mellan de två. Efter det så gör jag en
jämförelse mellan de två där jag lyfter deras olika etiska lösningar på miljökrisen, för
att se vad de kan ha för lösning. Som avslutning så ställer jag de mot varandra och
försöker lyfta kärnan i deras filosofier, för att till sist avsluta med en egen diskussion
kring miljöetik och religion där jag försöker ställa etikerna mot varandra, och mot
mina egna tankar och argument.
Begreppsförklaring
Att diskutera miljön och naturen är inget nytt påfund även om miljöetik är en ung
gren av filosofin. Att miljöetiken kom fram som en egen gren är bland annat på grund
av industrialiseringen och konsekvenserna av den. Allt fler människor påverkades av
stora fabriker och en ökande produktion och konsumtion. Miljöetiken kan vara en av
7
de mest tvärvetenskapliga disciplinerna av filosofin, där samhälle, ekonomi och
politik är några av de olika ämnena som det berör.
Jag kommer att använda mig av olika begrepp som inte finns i vardagligt tal hos alla
människor. Dessa begrepp kommer jag att kort sammanfatta här och det kommer även
att finnas en fotnot med en kort sammanfattning när de introduceras i fakta delen av
uppsatsen.
Sekulär-religiös, en person som är avståndstagande ifrån organiserad spiritualism men
har sin egen outtalade tro.
Sverige är ett av världens mest sekulariserade länder7 med ingen statsreligion och ett
minskande antal medlemmar i svenska kyrkan. Färre barn döps och fler personer går
ur kyrkan varje år, men ändå så är det många som säger sig tro på ”något”. Den
sekulär religiösa kan gå på organiserade möten eller samlingsplatser, till exempel dop,
begravning och bröllop i kyrkan, men är för det inte en kristen troende. Som jag
upplever det så finns det ett intresse och en samhörighet med något, där en stor
majoritet tror på ödet och visar en vördnad för naturen som ofta verkar komma ifrån
tanken om ”Gaia” eller moder natur. Det begrepp som jag har hittat som är närmast är
sekulär humanism där de tar avstånd ifrån alla övernaturliga benämningar. Vilket gör
att vördnaden och samhörigheten för naturen inte passar in i ramen.
Narrativ – ”berättande, framför allt om texter som framställer händelserna i ett
verkligt eller påhittat förlopp i tidsordning.8”
I uppsatsen så kommer jag att använda mig av begreppet narrativ, speciellt när jag för
fram Gustafsons argument. När begreppet narrativ används så kommer jag att syfta på
hur samhället pratar om diverse saker, framförallt om hur naturen framställs i
samhället. Det blir en form av metanarrativ där jag tolkar hur samhället omedvetet
tänker kring natur och miljö, till exempel att Dorotea samhälle tycker det är bra att
bryta en gruva vid foten av Sagatun-fjället för det genererar pengar och jobb. En
7 Thorleif Petterson, Yilmaz Esmer. Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur
(Malmö: Elanders Berlings, 2005), 18 8
http://www.ne.se/narrativ hämtad 27/5-2014
8
omedveten tanke, metanarrativet, om att pengar och jobb står över naturen i det
specifika exemplet.
Deep ecology – Deep och shallow ecology introducerades som begrepp av den norska
filosofen Arne Næss i hans miljöetiska diskussion om ekosystemets värde. Deep
ecology representerar hans tankar om att allt i ekosystemet är värdefullt oavsett vad
det har för värde för människan, även människan får sitt värde från att vara en del av
ekosystemet och anser sig själv vara en djupare form av ekologisk aktivism där allting
i samhället ifrågasätts. Shallow ecology är motsatsen och anses vara de som försöker
hjälpa miljön genom att göra små saker för miljön, som de anser inte är tillräckligt.
Till exempel att köpa en hybridbil eller inte använda plastpåsar anses vara shallow
ecology ifall personen ifråga inte verkligen har ändrat sitt tankesätt9.
Stewardship – är en kristen miljöetisk hållning där vi anses vara Guds
trädgårdsmästare i skapelsen. Vi ska utöva stewardship och ta hand om och sköta
naturen så att den kan frodas. Anses vara en antropocentrism där människan sätts i
fokus.
Förklaring av centrismer
Jag kommer i den här uppsatsen ta upp lite olika förhållningssätt till naturen, så
kallade centrismer. Jag börjar med de klassiska tre som alla har grekiska namn som
antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Antropocentrism kan även kallas
humanocentrism, som sätter människan i centrum. Exempel är shallow ecology som
jag skrev om här ovanför. Shallow ecology anses vara antropocentrisk eftersom det är
en ytlig hjälp för miljön. Människans roll i ekologin, vår historia, vår natur och vårt
samhälle ifrågasätts inte och bidrar därför inte till att vi ska leva i samspel med
naturen, utan människan sätts främst. Biocentrism är att allt liv har ett inneboende
värde att vi ska handla därefter. Deep ecology är ett exempel på biocentrism där vi ska
värna om vår natur därför att den är värdefull i sig. Ekocentrism är ett förhållningssätt
där naturens samspel står i centrum. Människan är bara en del av samspelet och måste
lära sig att finnas i det, deep ecology används som exempel här också för att visa att
9
Arne Naess,. “The Shallow and the Deep, Long-Range Ecology Movement. A Summary*” i Inquiry,
16. (London: Routledge, 1973)
9
biocentrism och ekocentrism står varandra ganska nära och deep ecology täcker ett
stort miljöetiskt område.
Sen kommer vi då till den centrism som denna uppsats bygger på, teocentrism, vad är
viktigt för Gud? Inom denna fråga så ryms det en stor mängd med andra frågor,
vilken roll har människan i Guds skapelse? Vad har människan för förpliktelser
genom förbundet gentemot naturen? Och så vidare.
Vad är värde?
Tanken med uppsatsen är att se vad de olika författarna har för syn på värde och vad
naturen har för värde, och varför den har värde. Men för att ta reda på det så måste
begreppet värde behandlas och problematiseras.
Jag kommer att arbeta med intrinsikalt och instrumentellt värde, även om dessa två
inte är varandras egentliga motsatser utan handlar om två olika saker. Så är rätt
allmänt accepterat att man använder dessa två värden som konstraster mot varandra.10
Intrinsikalt värdet är något som man tänker sig har ett inneboende värde i sig själv
och något som vi har etiska förpliktelser mot. Till exempel att livet i sig har värde och
därför blir allt levande värdefullt och därför har vi etiska förpliktelser mot allt
levande.
Instrumentellt värde är något som vi ger värde utefter vad vi har för användning av
det. Något har värde därför att det kan vara, eller är, ett medel för oss att förverkliga
något annat. Pengar har instrumentellt värde därför det kan mätta oss och ge oss
skydd genom att vi kan köpa ett hus. Huset har också i det här fallet ett instrumentellt
värde eftersom det skyddar oss från oväder etc.
Ett tredje värde som behöver nämnas är egenvärde, ett värde i sig själv. Att man
uppskattar något i sig själv. Egenvärde och instrumentellt värde kan ibland
sammanfalla. Till exempel att studera kan ses som ett tillfälle där egenvärde och
instrumentellt värde sammanfaller. Att studera för att få ett specifikt yrke ger
10
Det finns filosofer som argumenterar för att det ska vara intrinsikalt och extrinsikalt, men
instrumentellt mot intrinsikalt är en mer än tillräcklig benämning för denna uppsats.
10
studierna ett instrumentellt värde, medan de som läser en utbildning eller kurs för att
den är intressant hittar ett egenvärde i utbildningen.
Somliga kan tycka att det är moraliskt fel att förstöra naturen för att den är vacker och
fin att titta på. Då ger jag alltså naturen ett intrinsikalt värde utifrån dess estetiska
egenskaper, ett estetiskt värde. Att ge något intrinsikalt värde utifrån det och
argumentera för att det ska ge tinget moraliskt skydd tycker jag personligen är en
dålig vinkel att utgå ifrån. Bland annat för att det värdet kommer ifrån människan och
är alltså en antropocentrisk hållning mot naturen, vilket är något som de andra
centrismer kanske inte håller med om. Vad som är vackert och estetiskt fint varierar
kraftigt från person till person. Jag tycker till exempel inte om blockhus eller
byggnader som uppfördes kring -50 och -60 talet på grund av deras, i min mening,
oftast fula fasad och fyrkantiga konstruktion. Men jag säger emot mig själv när jag
tycker att NUS ser vackert ut på kvällarna och att det är en estetik som jag uppskattar.
Så om jag går efter mig själv och vad jag uppskattar så kan vi riva alla blockhus och
byggnader från -50 och -60 tal, fast NUS ska få stå kvar. Nu tog jag argumentet till
sin spets, men att säga att något är vackert och att det ska få moraliskt skydd utifrån
det kan vara svårt i dagens samhälle. 11
Både estetiskt värde och intrinsikalt värde har i dagens samhälle svårt att hävda sig
mot det instrumentella värdet. Det kan vara lätt att tänka att man behöver åka ganska
långt för att se en situation där det instrumentella värdet väger tyngre än det
intrinsikala eller det estetistka värdet. Men sådana situationer finns överallt i vår
närhet, även om det kanske inte är i samma skala som i Amazonas och dess regnskog.
Men samma värdefråga kan ställas till ett skogsbolag i Sverige som i Brasilien. Vad är
en vacker skog värd för ett skogsbolag? Som lokalt exempel så kan jag ta min
hembygd Lajksjöberg där det har varit kraftiga skogsavverkningar, både i Lajksjöberg
och omkringliggande byar. En skogsavverkning skedde mitt i bygden och gav oss ett
kalhygge istället för en gammal vacker ”trollskog”. Alla i bygden, han som körde
skogsmaskinen och till och med han som är chef för avverkningar i Dorotea kommun
tyckte att det blev fult. Så alla berörda, inklusive de som utförde det, förlorade ur ett
estetiskt och intrinsikalt värde mot det instrumentella värdet. Det intrinsikala värdet i
11
För en tydligare förklaring med bilder se bilaga 1.
11
att kanske gå en skogspromenad eller leka kurragömma i skogen, hade i det här fallet
inte heller någon möjlighet att mäta sig mot det instrumentella värdet, medlet för att få
pengar. Men nu har mätningar visat att det är för stora halter med kvicksilver i fisken i
de omkringliggande byarna, där det har varit extra mycket avverkning vid sjöarna.12
Man vet inte varför kvicksilvret har ökat i fisken men det finns misstankar om att det
kan vara skogsaverkningen som är orsaken. Fisken är nu listad som otjänlig att
saluföra för matkonsumtion. Man bör med andra ord inte äta fisken. Halterna har även
ökat genom åren i Laiksjön som nu också riskerar att få oätlig fisk. Det instrumentella
värdet i skogen har alltså tagit bort det instrumentella och det instrinsikala värdet i
sjön. De boende kring dessa sjöar kan inte längre njuta av att fånga och äta fisken i
dessa sjöar. Så frågan blir då, kan det instrumentella värdet försvaras av skogsbolagen
när det förstör det instrumentella, instrinsikala och det estetiska värdet hos alla de som
berörs av avverkningen, och, går det att försvara vinsten av pengar från en skog när
även omkringliggande natur skadas och förstörs?
12
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-imiljon/halsorelaterad-miljoovervakning/Resultat_hg_Cs%20i%20fisk%20till%20webben_dec2013.pdf
hämtad 5/6 2014
12
Ursprunget till miljökrisen
Det är inte svårt att hitta en stor faktor till den ekologiska kris som vi står i idag.
Människan. Idag så råder det i stort sett konsensus inom forskarvärlden att människan
påverkar den miljöförstöring som finns, både den ärvda miljöförstöringen och den
som sker nu. Detta är en annan, väldigt, debatterad fråga och inget som jag kommer ta
upp här.
Författarna som jag har läst utgår ifrån att människans påverkan är stor, allt för stor
för den plats som vi har på planeten, även om vi är skapelsens krona. Men vad är det
som har gått fel i mänskligheten och gjort att mänskligheten har blivit någon som
endast mäter värdet i naturen som ett instrumentellt värde för att tjäna pengar, en
developmentalist13, som dominerar vår värld och natur. Istället för att vara en
preservationist14 som ger naturen och ekosystemet ett intrinsikalt värde och försöker
samarbeta med naturen.
Northcott tar upp flera exempel där människan flera gånger efter uppkomsten av det
moderna15 jordbruket förstört sin egen civilisation. Där Mesopotamien, Rom, och,
USA’s ”dust bowl” under 1930 talet är några exempel där överproduktion och
överpopulation har utarmat jorden och skapat stora svårigheter för folket som bor i
området.16 Northcott använder detta som argument för att visa att det inte enbart är
kyrkan som ligger till grunden för exploateringen och förstörandet av jorden. Även
om det är kyrkans fel, genom munkordnar som fick stora ekonomiska vinster av att
äga stora flockar med får som betade av stora landmassor, att jordbruket och
landägandet har blivit något som vi eftersträvar.17 Northcott fortsätter sedan med att
erkänna att grundtanken i kristendomen som missionerande religion var en stor del av
imperialismens grund, där kolonierna som kristnades behandlades som ”kornbodar”
och enbart var bra för att producera mat till Europas allt mer växande befolkande18
13
Antropcentrism där naturen endast har instrumentellt värde som mäts i pengar. Martin-Schramm,
Stivers, 5
14
Ekosystemet är det viktigaste eftersom det håller allt levande vid liv. Allting har intrinsikaltvärde och
vår management kan lika gärna vara att vi lämnar det ifred. Martin-Schramm, Stivers, 26
15
Det moderna jordbruket är en vag benämning, men Northcott syftar på när jordbruket blev så
avancerat så att det kunde föda större städer utan någon större import.
16
Northcott, 45
17
Northcott, 47
18
Northcott, 46
13
When a civilisation exhausts its own soil or consumes or trades in agricultural surpluses above
the capacity of its farmers, it will often seek to sustain food surpluses by territorial gains of
trading advantage. Thus early modern European food abundance depended upon the
expansion of the ’shadow ecology’ of Europe in the colonies, as lands which came to
represent Europe’s ghost acreage were put into food production to feed Europe’s rapidly
expanding population.19
Northcott visar på att det redan innan kristendomen fanns problem med ekologiskt
tänkande men att omfattningen blev större på grund av kristendomen och den
korruption och maktspel som introducerades i samhället när kyrkan började tjäna
stora pengar genom teknologisk utveckling. De problem som vi har idag kommer inte
enbart från kristendomen och imperialismen menar Northcott.
Northcott fortsätter med att säga att forskning och den teknologiska utvecklingen är
en av grunderna till den ekologiska kris som finns idag. Han menar att ju mer
forskningen har tagit oss framåt, desto större steg har den tagit oss ifrån det
spirituella.20 Han menar att det är via Kants moraliska filosofi som vetenskapen har
skiljt sig ifrån etik och moral och inte längre tar moraliskt ansvar för sina upptäckter.
”The divorce between science and morality is of course the poisoned fruit of Kant’s
great divorce between scientific reationality and the knowledge of the good.21”
Northcott fortsätter och säger att det är samhället som ger forskarna denna sits fri från
moraliska beslut. För genom teknologiska och vetenskapliga genombrott så värderas
vetenskap högre än natur, och, forskaren ställs över subjektet. Naturen blir då
reducerad till en materialbank för forskarna att jobba med och en plats där vi kan bo.
Värdet i naturen är större än vad vi kan få eller ta från den.
Den bild som Northcott målar upp över hur teknologin har ändrat vårt sätt att tänka på
naturen, kan se ut som en mörk bild. Men han menar inte att forskning eller
vetenskapliga framsteg i sig är fel, utan att det är människans sätt att förhålla sig till
forskning och sätta den över naturen som är fel. För genom det förhållningssättet så
reducerar vi djur och natur till molekyler som gör att det moraliska förbundet som vi
känner med allt levande försvinner. Är det inte så att oavsett vad du har för
19
Northcott, 45
I Northcotts fall så är det spirituella den kristna Guden och kristendomen.
21
Northcott, 63
20
14
livsåskådning och förutsatt att du inte har upplevt stora trauman, så känner alla något
för allt levande? Även om empatin inte känns på samma sätt för en skog som för ett
djur, så kan en kalhuggning av en gammal fin skog vara förenat med sorg hos
skogshuggaren.
Men vi måste även ha i åtanke att när kristendomen grundades så ville den nystartade
kristendomens ledare ta stort avstånd ifrån de naturreligioner och de panteistiska och
polyteistiska religioner som fanns. Naturen hade helt enkelt ingen annan plats i bibeln
än som människan trädgård. Människan var kronan och naturen var vår att använda
som vi behagade. Northcott lyfter ofta fram förbundet som grunden till vår rätt i
naturen, vår rätt att utöva vårt herravälde. Men han argumenterar för att bibeln har
blivit feltolkad och missförstådd just när det kommer till det herravälde som vi har
fått.22 I gamla testamentet så finns det flera ritualer, sånger och psalmer som visar på
att om man dyrkar Yahweh och gör rätt mot naturen så kommer landet att vara i
harmoni och bära mycket frukt.23
The true worship of Yahweh is also clrealy linked to respect for the natural order in the
summary of the law in Exodus, the Ten Commandments. Treating nature as divine gift rather
than as an object of worship is inherent in the first commandment to abstain from idolatry of
the natural order and instead to worship God alone. From worship of the true God issues both
moral order in human life, and harmony in the natural order.
24
Passagen handlar om kungar och män med stor makt och vad de måste göra för att
säkra sitt folks välmående. Om en kung inte dyrkar Yahweh och genom sin stolthet
eller sitt maktbegär gör fel och förstör naturen så kommer Yahweh att straffa kungen
och landet. Alla de kaotiska och ödesdigra naturkatastrofer som sker ses som ett straff
från Yahweh för att de tio budorden inte följs25.
Gustafson tar inte samma väg som Northcott och argumenterar inte kring organiserad
religions påverkan på mänskligt tänkande och imperialismens grunder. Istället så
menar Gustafson att det i människan finns en natur som gör att vi kan arbeta och
22
Northcott, 167
En synonym för att landet kommer vara riktigt och ge rikliga mängder med mat till folket. Naturen
kommer att vara ”god”.
24
Northcott, 170
25
Northcott, 171
23
15
hantera vår omgivning, att vi kan forma den om vi så vill. Men istället för att
samarbeta med omgivningen så utnyttjar vi den. Förutom naturen i oss så finns det
även en del av oss som kan höra ett högre kall som ger oss de rätta moraliska
verktygen för att samarbeta med vår omgivning. Detta kall som Gustafson pratar om
ser han även som en del av lösningen till miljöproblemet, jag kommer därför att ta
upp det mer ingående senare i uppsatsen. Gustafson lägger fram att alla hör detta kall
men på grund av de två dödssynderna stolthet och lathet så svarar vi inte på kallet.26
Vi är för stolta över oss själva och tar oss på alldeles för stort allvar i Guds skapelse.
Att vi har rätt att behandla skapelsen som vi anser bäst på grund av vår position som
krona i skapelsen. Det är dödssynden stolthet som får oss att tro detta, och, genom
stoltheten så kommer latheten. Latheten att istället för att plocka upp dessa moraliska
verktyg och samarbeta med naturen, så utnyttjar vi den och försöker maximera
vinsten.
Samhället
Att samhället har genomgått en enorm ändring ifrån bondesamhället med lokal
självförsörjning är båda författarna eniga om, och, det är en av de absolut största
orsakerna till miljöförstöringen och den negativa utveckling som har varit de sista
decennierna. Men att samhället ändras till en mera global marknad hade inte behövt
vara en stor orsak till att väderkatastrofer och översvämningar i form av smält polaris
inträffar, om det hade funnits en högre grad av ansvarstagande gentemot naturen. Det
är det omättliga begäret i människan efter att alltid sträva efter någonting mer och
bättre som är orsaken, i Northcotts fall så är det avsaknaden av Gud i oss och i
Gustafsons fall så är det latheten och stoltheten att inte lyssna på det kall som finns.
Att konsumtionen inte får avstanna, utan hellre ska öka är en grundstomme i den
moderna marknadsekonomin, och den tanken finns i den fattigaste till den rikaste.
Naturligtvis så är den fattiges önskan och begär efter något bättre både mer rätt och
mindre miljöpåfrestande. Att vilja ha mat eller tak över huvudet skulle jag inte
jämföra med den ryska oligarkens önskan efter en ny helikopter eller lyxjakt. Det är
endast för att visa att begäret finns i alla, oavsett tjocklek på plånboken.
26
James M Gustafson. Ethics from a theocentric perspective Volume two. (Chicago: University Press,
1984), 282
16
Northcott för fram idén om att det begäret har kommit till av två orsaker,
världsekonomin som är byggd på konsumtion och det teknologiska framsteget. Som
jag skrev tidigare i delen om ursprunget till ekokrisen så anser Northcott att
teknologin har gjort att vi har tagit avstånd ifrån Gud och reducerat naturen till något
för oss att använda. Men att ta avstånd från Gud är något som kostar människan
mycket i form av saknad i själen. Detta hål som kommer från avståndstagandet från
Gud är något som Northcott för igenom hela hans bok och är ett återkommande tema
till ekokrisen. Han menar nu att vi försöker fylla detta hål genom shopping och
pengar. Att vi jobbar allt mer för att köpa allt mer, men det finns inga belägg för att
det ger oss någon form av lycka. Han visar på två studier, en brittisk och en svensk,
som visar på att vi blir mer och mer olyckliga och att pengar eller saker inte ger oss en
egentlig lycka.27 Så Northcott menar att vi saknar Gud i vår själ och vi fyller det
genom att konsumera. Något som både teknologin och ekonomin uppmuntrar.
Gustafson menar att det är narrativet i samhället som är det stora problemet.
Narrativet som Gustafson tänker på kan lättast beskrivas som att samhället styr en
berättelse, nästan som en allmän uppfattning. Genom att utgå ifrån narrativet i
samhället så har Gustafson hittat det han anser vara en av de stora bidragande
orsakerna till miljöproblemen och varför det är så svårt att få en enad front mot
miljöproblemen i världen, som jag kommer att utveckla här nedanför och senare i
uppsatsen.
Det första felet med narrativet i samhället är att naturen kan beskrivas som ond, något
som jag kommer att utveckla mer i delen som behandlar Northcotts och Gustafsons
tankar om värde i naturen. Förutom narrativet om ond och god natur så har samhället
fel i hur vi pratar om den ekologiska krisen. Att börja prata om smältande polarisar
gör inte att hela samhället väljer att tänka ekologiskt och göra sitt bästa för att hjälpa
till och påverka, även om vissa reagerar på det. Människan reagerar inte på en fara
förrän faran är imminent och praktiskt taget sker. ”Humans perceive the threat of an
evil outome before they know what is the good. And, the evil threatened is more
27
Northott, 74
17
clearly justified than the good to be achieved, or even preserved.28” Gustafson
uttrycker här en oro att det inte kommer bli en global uppslutning bakom den
”ekologiska kampen” förrän faran är vid dörren och att det är försent. Detta är på
grund av att människan har svårare att förhålla sig till en fara, eller ondska, längre
fram, eller göra det goda nu för att förhindra faran längre fram.
Narrativet om fara hör ihop med sekulariseringen och det band som mänskligheten
har tappat med naturen. Gustafson har samma argument som Northcott när det
kommer till att sekulariseringen är en stor del av de miljöproblem som finns. För när
sekulariseringen kom så gjorde det västerländska samhället stora teknologiska och
vetenskapliga framsteg som tog bort det ”gudomliga” i naturen29. När det gudomliga
försvann så försvann även respekten över hur vi behandlar naturen menar Gustafson.
Det sekulariserade samhället har även gjort så att vi har tappat de kristna symbolerna,
historierna och den moral som vi har fått av historien. Gustafson menar att det är
dessa historier som har lagt grunden för hur vi uppfattar världen och naturen.
Gustafson menar inte att sekulariseringen är ond och mycket av framstegen vi har
gjort är bra. Men med varje teknologiskt framsteg så har det kommit en konsekvens
som vi inte har förutsett och som har gett nya problem. Som exempel så tar Gustafson
upp vattenrening i världen, som har förlängt medellivslängden väsentligt på många
håll i världen. Men denna förlängning gör också så att befolkningen ökar i en oroande
takt och allt mer krävs av naturen för att kunna upprätthålla detta. Så för varje
framsteg så måste vi komma på en ny lösning. Men även den religiösa delen av
samhället har sina brister idag. Det är inte längre en djup kristendom som utövas i
dagens samhälle, utan det är en ”tröstande religion” där vi kan söka tröst och alltid bli
förlåten30. Gustafson menar här att vi är för antropocentriska, för egoistiska, och
tänker för mycket på självuppfyllande ändamål där religion görs om till något
instrumentellt för att uppnå ändamålet. Beslut som är moraliskt förkastliga kan fattas
med den goda tron i ryggen, för man blir oavsett förlåten. Människan har fått hybris
enligt Gustafson.
28
James Gustafson. A sense of the Divine. (Cleveland: The Pilgrim Press, 1994), 24
29
James Gustafson. Ethics from a theocentric perspective Volume one. (Chicago; University Press,
1981) 270
30
Gustafson 1981, 21
18
Gustafson delar Northcotts tankar om att ekonomin i det västerländska samhället är en
stor del av ekokrisen, och, även här är narrativet en stor del av problemet.
Marknadsekonomin som vi har i våra västerländska samhällen gör så att en stor del av
befolkningen inte känner sig tillräcklig. Gustafson menar att genom de stora företagen
och att vi i samhället blir löneslavar så tappar vi vår självbestämmanderätt.31 32
Makten i samhället har förflyttats från politisk makt till ekonomisk makt, vilket gör
att vi med normal inkomst tappar dels vår känsla av självbestämmande och vår sociala
meningsfullhet, och, dels att narrativet i samhället blir fel när allting handlar om
pengar.
Värdet i naturen
Det finns många olika tankar om vad värdet är hos naturen och varför det har värde.
Ett deep ecology33 perspektiv med en panteistisk vinkel finns idag representerat i
dagens samhälle inom bland annat New Age religioner. En mera ekocentrisk hållning
där allting hör tillsammans och en eventuell gudom finns i naturen, oftast kallad Gaia
eller moder natur. Det finns även en teocentrisk vinkel på detta där man anser att Gud
har skapat allt och finns därför i allt.
Northcott tar avstånd ifrån den tanken och menar att om vi antar att Gud finns i allt så
finns Gud även i ondska. ”A God who is totally identified with all life is a God who
commits a tremendous amount of evil, including not only natural evils such as
parasitism but also human evils such as genocide, vivisection and species
extinction.”34 Vilket är omöjligt eftersom Gud är oändligt god. Han menar också att
det är på gränsen till panteism som kan leda till polyteism och avgudadyrkan,
eftersom man då kan avguda vad som helst i naturen. Ett argument som känns igen
från bland annat den ikonoklastiska striden där man var rädd att ikoner skulle bli en
form av avgudadyrkan. Ett gammalt och använt argument som vi rimligt kan anta
användes för att ta avstånd från naturreligionerna i kristendomens början där man
31
En motivationspsykologisk teori som bygger på tre faktorer. 1. Känsla av kompetens 2.
Självbestämmande 3. Social meningsfullhet. http://psycnet.apa.org/journals/amp/55/1/68/ hämtat 2/62014
32
Gustafson 1984, 12
33
Arne Nӕss är en norsk filosof som har utvecklat en miljöetik som kallas deep ecology and shallow
ecology. Där deep ecology är att allting i naturen behövs för att ekosystemen, och, i förlängningen
världen ska finnas och fungera. Referens för vidare läsning finns på sidan 8.
34
Northcott, 150
19
bland annat ville ta stort avstånd ifrån Gnosticismen och dess panteistiska syn.
Naturkatastrofer och liknande händelser förklarar Northcott med att vi bryter
förbundet som slöts med Yahweh efter syndafloden genom att missbruka naturen. Så
varje naturkatastrof är ett straff från Gud.35 Förutom risken för avgudadyrkan så blir
det även så att om Gud nu finns i allt, då finns Gud lika mycket i en elefant som i
Jesus, vilket gör att teocentrismen försvinner enligt Northcott.36
Värdet i naturen kommer från förbundet med Noah där vi ska applicera en hållning
mot naturen där vi måste se oss som ansvarstagare för Guds trädgård, i filosofiska
termer kallat stewardship.37 Förbundet säger att Gud aldrig mer kommer att dränka
jorden och betyder att Gud aldrig mer kommer lämna människan. Förbundet är
kosmiskt och innefattar även naturen, vilket stärker argumentet för stewardship.
Eftersom förbundet är kosmiskt och innefattar allt så har inte längre människan en
särställning som tillåter oss att använda naturen till våra egna ändamål. Gud har inga
klassificeringar och vi människor ska handla efter Guds rättvisa och fred. Denna tanke
fungerar naturligtvis enbart om människan har en tro på Gud, vilket Northcott för
fram så här:
When we cease to worship and respect the giver, we become careless with the gift. When we
respect the integrity of created order as reflecting the justice of God, we will seek to preserve
the balance and harmony of natural systems, and the earth will give her fruits in due season.38
Förbundet är något som är väldigt centralt i Northcotts argumentering och han
använder det flitigt för att visa på människan som skapelsens krona.
Det här är någonting som Gustafson inte håller med om, då han anser att Gud finns i
allting.
We meet God through nature, as well as through historical and interpersonal human events.
We meet God as the power that brings all things into being, that bears down on them and
35
Northcott, 171
36 Northcott, 160 37
Stewardship är tanken om att vi är trädsgårdsmästare i Guds trädgård. Något som vi måste ta hand
om och sköta om.
38
Northcott, 197
20
threatens and limits them, that sustains them and is the condition of possibility for their
39
change.
Problemet är narrativet i samhället om hur vi ser på ondska i naturen. Gustafson gör
liknelsen med en davidsstjärna där varje triangel är ett intresse som ska tillgodoses.
Det är många olika intressen som ska tillgodoses utifrån samma punkt, vilket gör att
begreppet ondska och de filosofiska tankarna om utilitarism och konsekventialism blir
svåra att applicera i naturen. Att bygga en damm kan vara bra för 50,000 personer
som får el ifrån dammen, men för de 200 som bodde i byn där dammen byggdes så är
det en katastrof. I det exemplet så användes naturen till något gott för en stor del av
befolkningen men blir till något av ondska för den lilla delen.
Naturen är alltså inte enbart god från människans synvinkel, men det behöver inte
betyda att naturen är ond. En översvämning kan vara dålig för människan men den
kan vara god för naturen. Det går därför inte att klassa naturfenomen eller händelser i
naturen som ond eller god, utan endast som ond eller god för människan. Naturen är
kaotisk och det går inte att få människan och naturen att existera i samklang, det går
inte att få till ett tillstånd där vi upplever status quo med naturen.
Tanken om att vi skulle vara skapelsens krona med rättigheter över naturen är något
som Gustafson argumenterar emot. Att vi regerar över naturen som despoter40 är en
form av avgudadyrkan där vi likställer oss med Gud. För hur kan man regera över
skapelsen om man inte ställer sig likvärdig med skaparen?
Probably the most common and sharpest theological criticism of a tendency to human
despotism over the natural environment is that despots, whether dealing with communities or
nature, have usurped the divine prerogatives, especially if God is understood to be omniscient
and omnipotent and to have a kind of arbitrary will. Put planly, despotism is idolatry.41
Förutom avgudadyrkan så tillkommer även dödssynden stolthet i Gustafsons
argument om varför stewardship är en dålig lösning. Att människan tar sig själv på så
stort allvar att vi ställer oss i centrum av skapelsen är enligt Gustafson inget annat än
39
Gustafson 1994, 14
Härskare obunden av lagar som reagerar efter eget godtycke. http://www.ne.se/despotism hämtat 2/62014
41
Gustafson 1994, 85
40
21
stolthet. Vi värdesätter oss själva allt för högt i skapelsen, när vi inte är något annat än
mottagare av tidigare generationer, utövare av det vi får och ger sedan det vidare.
Till skillnad från Northcott så hävdar Gustafson att Gud kommer från naturen, eller i
alla fall narrativet om Gud. Jag kommer att utveckla Gustafsons argument om Gud
och narrativet i delen om lösningen i samhället. Gustafson är med det här argumentet
nära den panteism som Northcott argumenterar och är så starkt emot. Men oavsett blir
naturen ett med Gud och därför värdefull.
GMO och författarnas miljöetik
Jag kommer nu att använda författarnas miljöetiska argument för att se vad de säger
om GMO och användandet av det. Detta är för att testa deras argument och se om det
kan få praktiska konsekvenser, utan att ta hänsyn till vad de faktiskt säger om GMO.
Deras egen hållning till GMO kommer att presenteras i kapitlet med deras lösning till
miljökrisen.
Jordens matproduktion är en av nutidens stora miljöproblem. En lösning som har
blivit föreslagen mot de miljöproblem som matproduktion skapar, är att
genmanipulera grödor genom att använda sig så kallad GMO. Med hjälp av att ändra
arvsmassa så gör du till exempel grödor mindre känsliga.
GMO är genetiskt modifierade organismer som framtagits för att ändra arvsmassan i en växt
eller ett djur. Ett exempel är att du tar gener från en fisk och sätter i potatisplantan, för att på
så sätt få en potatis som är köldtålig.42
Genom att göra detta så kan det bidra till att öka andelen lokalproducerade livsmedel,
som i sin tur minskar transporterna och människans miljöpåverkning. Men kan de två
etikernas religiösa övertygelse och teocentrism, ge konsekvenser på något som kan
anses vara en effektiv hjälp mot delar av miljöproblemen?
Frågorna kring GMO är ett antal och de är inte helt lätta att besvara. Vem kommer ha
tillgång till tekniken? Är maten säker att ätas när inga längre forskningar har bedrivits
på alla de olika plantorna som har blivit manipulerade? Kan någon av plantorna bli
farliga? Med en beräknad ökning på jordens befolkning från 7 miljarder idag till drygt
42
GMO-Guiden, http://www.gmo-guiden.se/ hämtad 15/5-2014
22
9 miljarder år 2050, så behöver matproduktionen öka markant för att kunna föda
mänskligheten43 om vi ska behålla den konsumtionstakt på mat som vi har idag. Blir
GMO något som vi måste använda oss av? Och rättfärdigar vår konsumtion
användandet av GMO? Sen den fråga som jag ska argumentera kring som jag tänker
att Northcott och Gustafson skulle argumentera. Är det rätt att ändra på något på en
sådan fundamental grund som skaparen har skapat? Men för att få en lite smalare
fråga så blir frågan jag ställer, blir det rätt att genmanipulera mat?
Ett exempel ifrån Sverige som är aktuellt är att livsmedelsforskare hade hittat ett sätt
att genmanipulera babyspenat så att 80 % av spenaten överlevde nedfrysning. Genom
att spruta in en sockerlösning i cellerna i spenaten och sedan skicka en
elektromagnetisk chock genom bladet så öppnade sig cellerna och som sedan kunde
frysas ned. Forskaren hoppades att vi bland annat genom att använda deras forskning
så behöver vi inte längre importera samma mängder mat, utan kan istället frysa ner
mer av våra lokala grödor44.
Tanken är riktigt ifrån alla miljöetiska perspektiv om man endast ser till vad det skulle
göra för miljön, med mer lokalproducerad mat, kortare transporter, lättare att
kontrollera produktionen för konsumenten, och mycket mat som kommer från
odlingsländer kan stanna där om den lokala befolkningen behöver den. Men om vi
skulle dra till spetsen så kan vi nog tänka oss att världsekonomin skulle få ordentliga
problem. Länder som överproducerar mat och sedan slänger stora delar av maten, till
exempel USA eller Sverige45, skulle inte behöva producera lika mycket mat om GMO
appliceras på andra grödor än bara babyspenat. Priset på till exempel vete i USA
skulle falla drastiskt om det gick att spara vetet längre, vilket skulle drabba bönderna
och USAs marknad. Eller länder i Afrika som bygger sin ekonomi på odlingar och nu
utarmar sin jord genom överproduktion för att mätta västerländerna. Men om
genmanipulering skulle introduceras långsamt ifrån ett visst organ, låt oss säga att EU
startar ett GMO-organ som försöker introducera GMO utan att förstöra ekonomin,
utan istället låta ekonomin ändras. Vilka politiska maktspel skulle då uppstå? Skulle
det höjas röster från länder som behöver det nu samtidigt som olika matproducent 43
http://ekolantbruk.se/pdf/42116.pdf hämtad 20/5-2014
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-frysmetod-for-gronsaker hämtad 23/5-2014
45
Även om Sverige inte är någon storproducent så slänger vi mycket mat. Ta bara en av de olika
storköpen som slänger flera ton med mat för att den har gått ut, men den är fortfarande ätbar.
44
23
lobbyer skulle göra allt för att hindra det? Hur skulle USA och Japan46 reagera? Att
införa GMO på stor skala kan som ni ser, ställa till en del problem. Men är det
miljöetiskt riktigt att tillåta genmanipulering? Ur ett icke-teocentriskt perspektiv så
kan det vara enklare att argumentera för, när man inte behöver förhålla sig till tanken
om skaparen och skapelsen.
Northcott skulle med största sannolikhet erkänna det som ett bra alternativ till att
hjälpa till att ta bort belastningen från miljön. Även om det kan vara fel att ändra på
Guds skapelse så har vi i egenhet av vår roll som steward ett ansvar att ta hand om
naturen och ekologin, så ett visst spelrum skulle finnas med hjälp av Northcotts
stewardship-argumentation. Även om det moraliska ”förfallet” inte kommer att lösas
av det här så kan det vara försvarbart så länge vi ser att miljön påverkas till det bättre.
Northcotts främsta argument, som återkommer flera gånger i hans bok, för ett hållbart
samhälle är att lokalbefolkningen ska skaffa sin egen mat och ta hand om sin
omgivning,47 vilket GMO kan hjälpa till med och underlätta produktionen för
samhällena. Men räcker det argumentet för Northcott då det kommer till GMO?
Denna argumentation ses som en del av lösningen på samhällets problem så har jag
sparat den till nästa avsnitt.
Gustafson skulle med hjälp av sitt despotism-argument vända sig emot detta, för igen
så tar människan sig på för stort allvar och leker för mycket med en gåva som vi ska
värna om. Inte göra om. I teknologin så finns det hjälpmedel på att förbättra miljön,
men att vända sig till teknologin för att få hjälp med alla våra problem löser inte det
egentligen problemet. Stolthet och lathet. Istället för att vi ska vända oss till oss själva
så vänder vi oss till en teknologisk lösning som kommer att hjälpa oss, men som
aldrig kommer ta bort problemet. För om vi väljer att inte lyssna till den kallelse som
man kan känna i sig för att alternativet är lättare, så fortsätter vi att göda dödssynden
lathet som i förlängningen kommer fortsätta att förstöra vår natur i en ond spiral. Eller
ta upp att religion ska styra frågan, inte argumenten.
En sammanfattning av denna argumentation kommer jag att lägga in i delen av deras
lösning.
46
Japan har en av världens mest avancerade fiskeflottor och gör en enorm påverkan på det marina livet
genom överfiske. Med fisk som håller längre skulle fisket bli mindre.
47
Northcott, 44
24
Etikernas svar på miljökrisen Båda författarna är inne på spåret att det är syndafallet som ligger till grunden för
miljöförstöringen. För genom syndafallet så har vi i oss de sju dödssynderna som i
förlängningen leder till att vi vill ha mer. Mer pengar, mer makt, mer saker, mer av
allt. Northcott menar att vi kan stävja detta genom att vända oss till de tio budorden
och låta de styra våra moraliska värderingar och val, en återgång till forna tiders
riktlinjer där vår synd kontrolleras av gudfruktighet. Men att endast återgå till de
kristna värderingarna där de tio budorden följs är inte tillräckligt för att skapa ett
hållbart samhälle, även om det skulle fylla hålen i människans själ och ta bort behovet
för konsumtion. Det behövs självförsörjande lokalsamhällen som styrs i kyrkans regi
där Thomist natural law48 implementeras i samfundet. Genom Thomist natural law så
argumenterar Northcott för att vi ska sträva efter det goda, för det gör oss moraliskt
gott. ”Humans are ordered by God both to a relationality with God, and with one
another, which is, according to Aquinas, distinctive and determinative for human
moral well being.”49 Förutom att ge oss bättre mat i form av lokal produktion så
kommer även samhället att börja bry sig mer om varandra och om dess omgivning.
Eftersom samhället blir i kyrkans regi så kommer även de 10 budorden att följas och
den djupekologiska grunden som finns i bibeln enligt Northcott,50 ska följas. Ett
exempel som han flitigt använder i sin argumentation för att gamla testamentet har bra
ekologiska krav i sig är ”landets sabbath”. Att vart sjunde år låta marken vila då
inget ska sås eller planteras. Förutom landets sabbath så listar Northcott sju punkter i
sin bok som visar på att gamla testamentets lagar skapar en form av deep echology.51
Dessa sju punkter52 använder Northcott som ytterligare ett argument för stewardship
och för att vi ska vända oss till bibeln för att lösa ekokrisen. Han lägger vikt vid vad
som kommer hända om vi inte respekterar skapelseordningen, eller om vi har
avgudadyrkan.
Att det ska vara i kyrkans regi är inget måste, men det kommer att ge bäst resultat
enligt Northcott. Bland annat så tar Northcott upp de olika dygderna som ett argument
48
Skriven av den teologiska filosofen Thomas av Aquinas. Tanken om universiell lag i samhällen för
att människar ska ha det bra. http://www.aquinasonline.com/Topics/natlaw.html Hämtad 2/6-2014
49
Northcott, 229
50
Northcott, 198
51
Skrev tidigare om deep echology på sidan 14.
52 Se bilaga 2 för punkterna. 25
för att kristendomen är ett bra fundament för miljöetiken. Men att vi då måste återfå
relationen till Gud.
The centrality of worship in this vision of ethics points to the moral significance of
worshipping communities in which the dependence of all life on God, and the gifted and
relational character of all forms of life on earth, are celebrated and affirmed, and in which
those values or virtues which make for the good life, and the common good, of both human
society and the land, are pursued and legitimated. In the recovery of relationality, to God, to
other persons and to the land and all created things. This relationality finds expression in the
pursuit of those moral practices which are known as the virtues: love and justice, temperance
and prudence, fidelity and courage, hope and peaceableness.53
Northcott fortsätter med att argumentera varför dessa dygder är bra för naturen och
människan, att kärlek är den första dygden och vår kärlek till Gud, andra människor
och naturen kommer att ge oss en tillfredställelse. En tillfredställelse som får oss att
må bra och kommer att balansera våra behov för att konsumera. Han återvänder alltså
till argumentet om att vi saknar något i oss som gör att vi konsumerar för mycket och
att en kristen tro kan hjälpa oss att gå ifrån konsumtionen.54 Jag tar endast upp dygden
kärlek som exempel eftersom han har långa utlägg om varje dygd och varför de är bra
för samhället, naturen och människan. Alla argumenten fortsätter att visa att de
kristna värderingarna och traditionerna är en bra lösning på ekokrisen och
samhällsproblemen som kommer från nationalekonomin.
I boken så tar han upp argument där religioner som buddhism eller shinto55 sägs vara
den rätta vägen att gå för att hitta ett nära samarbete och känna samhörighet med
naturen. Dessa argument anser Northcott vara helt felaktiga och menar på att Japan
som har en majoritet av shinto-utövare, är också en av världens största förbrukare av
naturen.56 Northcott fortsätter här med sitt argument om att det ska vara en
monoteistisk religion med bibeln, eller Torahn, som grund för att det ska bli bäst för
miljön. Med shintoismen som argument så fortsätter Northcott att fördöma panteism
och tanken på att Gud ska finnas i allt i skapelsen.
53
Northcott, 314
Northcott, 314
55
Japansk religion som kan beskrivas som animism där mycket av religionen kretsar kring naturandar.
56
Northcott, 161
54
26
The reason for this moral and ecological ambiguity in pantheism is precisely because, as we
have seen, it offers no ground for distinguishing the being of God from the life of creation,
and therefore seems to offer no philosophically defensible account of moral evil.57
Northcott fortsätter med att förklara att det är på grund av tanken med Gud eller gudar
i allt som ställer till detta moraliska problem. För om allting som sker är förutbestämt
eller karma, så tänker den vanlige människan att det är inget som de kan göra något
åt. Den enskilde människan blir alltså på grund av sin panteism skyldig till synd och
till miljöförstöring. Ett samhälle som styrs med hjälp av kristendomen kommer med
andra ord att undvika detta ekologiska förfall som panteism skapar.
Att Gustafson och Northcott ser på problemen från olika vinklar är något som även
gäller i detta fall. Gustafson utgår från sina argument om att Gud finns i allt eftersom
Gud har skapat allt och att narrativet om Gud kommer från naturen.
It is that objects experienced by persons early in the tradition were responded to in religiously
affective ways and led to a theological construing of the world that symbolized the power and
powers in the name of God as the Creater58
Gustafson menar här att Gud finns i mer än bara bibeln och skapar genom det ett band
från naturen till människan, som en del av skapelsen.
Gustafson väljer att fokusera på den inneboende ”kraft” som finns i oss, kraften att
välja att lyssna och göra rätt. Men för att hitta den kraften måste vi ställa oss några
frågor. ”To what are we loyal? For what do we hope? What do we love?”59 Dessa
frågor ska visa vad vi tror, hoppas och älskar, och genom det så får vi en grund till
våra moraliska beslut, som Gustafson hoppas på ska hjälpa oss att vända oss ifrån vårt
behov av konsumtion. Behovet som vi har fått från syndafallet, och istället för att
stilla det behovet så ska vi fokusera på att må väl. Att må väl menar Gustafson
kommer inte från att köpa på sig fler och mer saker eller tjäna mer pengar, utan att
hitta börja njuta av de vardagliga saker som vi ofta missar. Det kan vara allt ifrån att
bara ta tid och vara med familjen till något så banalt som att stå ute efter ett regn och
få känna leran som tränger upp mellan tårna.60 Argumentet blir snarlikt Northcotts i
57
Northcott, 162
Gustafson 1981, 237
59
Gustafson 1981, 225
60
Gustafson 1994, 8
58
27
det att vi inte kan vänta på att någon ska lösa ekokrisen åt oss, det finns inget
förutbestämt som kommer att ordna allting. Gustafson anser att det som kan lösa
krisen är att vi lyssnar till det kall som finns inom oss. Det kallet som finns inom oss,
och om vi lyssnar på det, leder till participation61. Participation är när vi tolkar vår
roll i samhället för att göra det goda utifrån vår roll. Rollen ser olika ut beroende på
vem du är, men ur Gustafsons teocentriska perspektiv så spelar det ingen roll hur
mycket, eller vad, du kan göra. Det viktiga är att du lyssnar till kallet, följer din roll
och gör ditt bästa utifrån rollen. Du blir då delaktig i skapelseordningen och kommer
att göra det rätta. Genom att du deltar och gör det goda så känner du även det goda, i
Gustafsons fall, Gud.
But to interpret our being from a theocentric perspective is to both see and feel ourselves as
being called-being given opportunities and responsibilities to participate through our roles in
the ordering of life in the world.62
Gustafson fortsätter med att säga att människan påverkar naturen och att människan
”can and should intervene for the sake of humans and nature itself.63”Detta gör vi då
genom participation, vi blir delaktiga genom att agera och förhindra att naturen
förstörs. För om naturen förstörs så kommer även människan att gå under, då vi är
totalt beroende av naturen för att vi ska kunna leva.
GMO och lösningen Och nu åter till frågan om GMO och om det är rätt att genmanipulera mat för att föda
världens befolkning. Om vi ser de båda filosofernas argument om grunden till
problemet, hur samhället ser ut och vad värdet i naturen är så kommer vi fram till nej.
Northcott tycker det är ett bra alternativ om man ser till hans argumentation om
stewardship, men så länge det inte går att se till att alla lokala samhällen får använda
sig av GMO så kommer delar av problemen i samhället, med bland annat konsumtion
och att det är ekonomin som styr att kvarstå. Det är inga svårigheter med att se att det
finns enorma summor att tjäna på GMO om det blir så att det kommer att kontrolleras
av vissa företag. Så länge företag vill tjäna pengar kommer konsumtion att
61
Gustafson 1984, 286
Gustafson 1984, 286
63
Gustafson 1994, 103
62
28
uppmuntras och det fortsätter vidare i en nedåtgående spiral. Men med en allmän rätt
till GMO, att alla får ta del av tekniken, gör att det kan det vara berättigat.
Gustafson skulle börja med att ställa sig två frågor ur ett teocentriskt perspektiv för att
få reda på svaret. Är det rätt att ändra på skapelsen? Problemet för Gustafson ligger
inte själva blandningen av gener eller växter eftersom Gud finns lika mycket i allt.
Gud finns lika mycket i gen a som i gen b, att slå ihop dem till gen c gör inte att Gud
förminskas. Men är det då rätt att skapa nytt i skapelsen? Nej här tar vi oss på för stort
allvar i skapelsen. Om vi saknar mat på grund av vår överkonsumtion så ger det oss
inte rätten att skapa mer mat, vi är inte skaparen. Vi ska istället hålla oss till det vi har
fått och utgå från det. Lyssna på kallet och ta ditt ansvar i samhället. Kallet kommer
från Gud och är därför av godo, ditt kall kan vara att hjälpa miljön eller att hjälpa att
bota hungern. Om du har möjligheten att göra det genom att jobba med GMO och
växtförädling så kan medlet berättigas om det uppfyller målet.
Problemet för Gustafson är att det inte löser någon av synderna i oss. Utan här kan vi
använda oss av händelsen vid Tiberiussjön för att visa på ett föredöme när det
kommer till synden lathet och hur den motverkas. Efter att alla har ätit av ”gudomlig
GMO64” ber Jesus sina lärjungar att ”samla ihop bitarna som har blivit över, så att
inget förfaras.”65 Jesus bad alltså sina lärjungar att gå ut och samla ihop alla rester,
vilket jag antar inte är något enkelt projekt efter att man har mättat femtusen
människor.
Författarnas egna tankar om GMO Som ni kan se här ovan så har jag argumenterat om GMO utifrån deras egna argument
och föreställt mig hur de bör förhålla sig till GMO. Northcott bör enligt sitt
stewardship argument tycka att GMO är en bra lösning så länge alla får använda sig
av den. När det kommer till vad han tycker om GMO så kan Northcott sträcka sig till
att i teorin kan genteknik användas till ”sustainable, low energy, low-waste, lowpollution, labour-intensive traditional mixed farming.”66 Men att det skulle vara
64
När Jesus mättade femtusen personer med hjälp av två bröd och fem fiskar, skämtsamt kallat
gudomlig gmo.
65
Joh 6:12
66
Celia Deane-Drummond. Genetics and christian ethics. (Cambridge University Press,2006) 242
29
”More fantasy than reality.”67 Northcott berör inte GMO från en teocentrisk hållning
utan han anser snarare att det är ekonomin som gör att GMO inte är hållbart.
In the current government and corporate framing of agriculture in the European Union, in
North America and much of the South, GMOs seem set merely to enchance existing,
deleterious tendencies in agriculture, making food ever more heavily subsidised, and
chemically laden, at the expense of the taxpayer and at the risk of the health of the food
consumer.68
För Northcott är GMO inte ett bra alternativ så länge det är stora bolag och stater som
kontrollerar och styr produktionen av mat.
Gustafson å sin sida berör inte GMO direkt, istället argumenterar han kring
människans värde och vår roll kring all genteknik, inte bara GMO. Tidigare så
argumenterade jag att Gustafson inte ansåg att GMO var något som skulle hjälpa oss
att lösa problemet med synderna lathet och stolthet, men att om man kände kallet att
hjälpa miljön eller bota hungern genom att jobba GMO så var det accepterat. Riktigt
så enkelt förhåller sig inte Gustafson till genteknik.
”God, the ultimate power, is ordering life in the world through the patterns and processes of
interdependence of life. These patterns and processes are basis for ethics, but not a sufficient
one.”69
Gustafson fortsätter med att vara lite mera öppen i sina argument kring GMO. Med
öppen så syftar jag på hur han istället för att fokusera på att endast argumentera ur en
teocentrisk hållning ställer han sig frågan ”how do we adequatly describe and explain
what is distinctively human?”70 Med mänsklig nyfikenhet, uppfinnes rikedom och den
fria viljan att göra som vi vill så blir det en etisk fråga som mänskligheten bör ställa
sig, framförallt forskarna som jobbar med GMO. Blir det rätt att göra detta? Om det
gynnar den stora massan då blir det etiskt rätt, men med vissa förbehåll.
67
Deane-Drummond 2006, 242
Ibid, ibid
69
James M. Gustafson. ”A Christian perspective on Genetic Engineering” Human Gene Therapy, no 5
(1994):747-757
70
Gustafson 1994no5, 750
68
30
Surely what is needed are more of what I have called ”communities of moral discourse” in
which the scientific, medical, ethical and political issues are engaged by informed and
intelligent persons who represent both different interests and different perspectives on the
71
nature of humaness and human well-being.
Utan detta communities of moral discourse som Gustafson nämner så blir den etiska
diskussionen som forskarna ska ta inte tillräcklig. Tills dessa communities blir
verklighet så ställer sig Gustafson negativ till GMO. Även om Gustafson inte kommer
med ett konkret svar om han är för eller emot GMO, kan vi med detta argument inte
anta annat än att han är emot det i dagsläget.
Diskussion om författarna och deras filosofi
Ni har nu fått följa dessa två filosofers argument i breda drag för vad som är orsaken
till ekokrisen och vad som kan rädda vår planet, eller i alla fall hjälpa väldigt mycket.
Northcott klar teocentrisk antropocentrism med argument för feltolkning av bibeln
och vår situation som stewards. Northcott säger själv att det är svårt med utilitarism i
naturen men har stora drag av det i sin argumentation när han pratar om nyttan med
naturen och att vi måste värna om den. Med hjälp av kristendomen som grundpelare
för moraliska beslut gentemot naturen och varandra så kommer vi minska på allt
lidande och maximera lyckan, både för oss och för kommande generationer. Förutom
den teocentriska antropocentrismen och hans drag av utilitarism, så har Northcott en
väldigt klar dygdetisk hållning. Vilket märks väldigt väl med hans argument om
dygderna som en lösning till ekokrisen72, om varje människa accepterar och lever
efter dygderna vill säga.
Att Northcott är präst i den skotska episkopala kyrkan är något som lyser igenom i
vissa av hans argument. Bland annat så beskyller han protestantismen för att ligga till
grunden för den egoism och modernism som finns idag i samhället.73
Gustafson har en klar ekocentrism med drag av en monoteistisk panteism och
deontologisk etik. Gud har skapat allt och finns därför i allt. Gustafson argument om
vad som är ont och gott ligger till grund för hans syn på Gud i naturen och
människans plats i skapelsen. Gustafson tar ofta upp människan skeva syner på oss
71
Gustafson 1994no5, 753
Northcott, 314
73
Northcott, 221
72
31
själva och vår plats, att vi använder religion som ett verktyg för att förverkliga våra
mål. Det är något som Gustafson starkt ställer sig emot och han skriver i sin bok att
”My point is that, no matter what the moral cause, this sort of instrumental use of
cultic activity and religious language is simply wrong.74”, efter att han bland annat
tagit upp exempel i USA där en form av fredlig protest som kallas ”pray-in” användes
till att skapa stora rubriker. Gustafson tankar om kallet som vi ska lyssna till och följa
för att göra det goda är deontologisk etik. Det är din plikt att utföra ditt kall, men
endast om du väljer att svara på kallet. Vilket är lösningen till miljökrisen. Men jag
vill poängtera att Gustafson inte är dömande ifall man inte lyssnar till kallet, eftersom
en stor majoritet i västvärlden inte gör det. Han för fram en mera hoppfull, nästan
frälsande, ton om vad vi bör göra.
Både Gustafson och Northcott har starka argument för sina åsikter och tankar där de
stora skillnaderna lyfts här. Northcott med en tydligare kristen tanke bakom, där Gud
är skaparen och vi är hans krona i skapelsen. En krona som vi har missbrukat därför
att vi har tolkat bibeln fel. Han för fram tanken med så mycket av sin episkopala
kristendom bakom att hans argument ibland kan kännas som lösa skott där hans egna
kristna värderingar lyser fram. Till exempel när han beskyller protestantismen för att
ha lagt egoismens grund75. Det ser ut som ett försök att skylla ifrån sig anklagelserna
om att all kristendom ska vara grunden till krisen, till att det endast handlar om den
protestantiska kristendomen. Gustafson kan å sin sida vara väldigt vag i sina argument
ibland. Hanan garderar sig med att alla får tycka och tänka vad de vill så mycket i det
han säger och att det är svårt att veta vad han egentligen menar själv, vilket passar bra
för hans mer liberala hållning. Han verkar vilja undvika att säga vad läsaren ska tycka
och tänka, utan försöker istället visa på alternativ. Nu var hans Ethics from a
theocentric perspective volume 1 & 2 mer fördjupande än hans A sense of the divine,
även om det blir svårt att jämföra dessa böcker då de två förstnämnda var mycket mer
omfattande än den senare. Men att låta problematisering med värdering och estetik ta
upp så mycket plats i en så kort bok som i A sense of the divine gör att poängen ibland
kan bli lidande.
74
Gustafson 1981, 23
221 75 Northcott,
32
Diskussion om deras lösningar
Vi kan nu tydligt se de båda filosofernas religiösa grund och hur de arbetar med sin
religion för att argumentera fram lösningar på miljöproblemen. Båda anser att det
finns ett fel i samhället som kommer från avståndet till Gud. Att det västerländska
samhället har i takt med sin sekularisering och avståndstagande från religion blivit ett
gudalöst samhälle, där ren tro har ersatt av kommersialism som uppmuntras av
samhället och politiker. Men kan miljöproblemen verkligen bli lösta genom att skapa
mindre samhällen som driver en ekologisk hållning i kristen regi? Eller behöver
samhället återgå till den rena tron och ta bort den ”ytliga” religionen som Gustafson
pratar om? Att tänka sig ett homogent kristet samhälle som en lösning känns väldigt
enkel. Ett samhälle som följer nya testamentets budskap om kärlek och det gamla
testamentets regler för ekologiskt jordbruk låter som en utopi där brott inte skulle
existera och naturen skull må bra. Det här låter för bra för att vara sant, vilket jag även
tror att det är. Northcotts argument för lösningen betyder att världspolitiken och
samhället behöver ändra sig fundamentalt och ändringen skulle gärna varit igår. Om
vi tänker oss en fundamental ändring som behöver ske omgående så får vi även
acceptera att det med största sannolikhet skulle innebära kraschade ekonomier,
kraschad politik och mest troligt ett inbördeskrig för att fylla de maktpositioner som
skulle öppna upp sig. Jag kommer här nedanför att sammanfatta och problematisera
de olika lösningarna.
Northcotts ekologiska samhällen och Gustafsons kall Små ekologiska samhällen där lokalproduktionen av maten är i fokus är en bra idé
och skulle lösa många av våra miljöproblem som kommer av matproduktion. Men att
införa ett nytt ekonomiskt system tar tid och det måste drivas av en lust att ändra på
systemet. Vilket gör att det blir ett svårt argument att lägga fram för de som tjänar
stora pengar på dagens marknadsekonomi. Sen måste vi även ha i åtanke att även
kristna med djupt kristna värderingar begår brott och utför ondska. Människan verkar
ha en oändlig fantasi när det kommer till att hitta argument som berättigar sina
handlar, oavsett om handlingarna är goda eller onda. Alla de dygderna som Northcott
argumenterar för hittas inte bara i bibeln, de finns i människan också, även utan
religionen som verktyg för att lyfta fram de. Att religionen ska göra så att samhället
mår bättre eller blir bättre skulle fungera om alla hade samma verktyg, religionen, och
33
var villiga att jobba tillsammans åt samma håll. Religion i sig är inte lösningen, även
om religion kan vara ett väldigt effektivt verktyg för att ändra på synsätt angående
natur och andra samhällsvärderingar.
Gustafsons tankar om att vi ska känna ett kall som gör att vi tar ansvar är ett argument
som också baserar sig på att man är religiös. Gustafsons är som vi har sett i tidigare
delar av uppsatsen mer öppen och liberal än vad Northcott är. Vilken religion som
helst kan fungera för att man ska känna kallet, även om det är just kristendom som
Gustafson pratar om. Här igen är lösningen att tro återfår sin tidigare position i
samhället, där en klar majoritet blir religiös. Sen ska vi utöver det även lyssna till ett
kall, som jag tänker kan vara svår att höra i dagens samhälle som Northcott och
Gustafson beskriver det. Alla är upptagna med sitt, hektiskt och upptaget.
Både Northcotts och Gustafsons lösningar bygger på deras religion, vilket kan
problematiseras, för även om en majoritet av världen är religiös så går det inte att
applicera denna lösning som att det vore en homogen grupp. Speciellt inte när man ser
till skillnader inom religionerna. Om någon ber dig att förklara en kristen och dess tro
så kommer du förmodligen att förklara utifrån dina egna upplevelser och erfarenheter.
Så en svensk protestantisk kristen, eller en sekulär religiös76 skulle nog inte passa in i
ramen som kristen när en grekisk ortodox förklarar en kristen, eller en katolik och så
vidare. Men om vi istället tänker att det är ett något istället för Gud som vi saknar en
samhörighet med. En obeskrivbar känsla av att något i oss har en samhörighet till
allting, själen om man tror på den, då börjar argumenten kännas mera giltiga. Nu
kanske en ändring från Gud till något inte verkar så stort, men i sammanhanget så är
det en enorm skillnad. Att argumentera för att lösningen ska finnas i en specifik
religion eller att använda de termer som våra filosofer gör, kan göra att många väljer
att inte lyssna på argument som kan vara riktiga. Ett något blir det färre som avfärdar
då en majoritet av världens befolkning är troende och många tror på en annan Gud
eller gudar. Lösningarna bygger på välgrundade argument som mycket väl kan
fungera, men termen Gud behöver göras om för att argumenten ska kunna användas
globalt.
76
Jag tänker att många sekulär religiösa i Sverige går i kyrkan vid dop, bröllop och liknande
tillställningar och därför kan tolkas som kristna.
34
Båda filosofernas visar på att vi i dagens samhälle har gett oss själva en position som
vi varken förtjänar eller är berättigade till. Vi tar för stor plats och tar oss själva på för
stort allvar i en skapelse som nästan blir oändlig ur individens perspektiv. Att låta
våra intressen idag gå före våra intressen om 20 år kan vara en farlig lek med
framtiden och livet. Gustafson argumenterar kring det här när han pratar om narrativet
i samhället. Att narrativet är fel och att vi tar för stor plats i samhället är något jag är
helt enig med. Men inte heller i det här fallet så kommer religionen att göra någon
större skillnad. Som verktyg för att nå ut till troende eller för att använda det redan
färdiga nätverket mellan kyrkor och mässor, javisst, men att budskapet ska uppfattas
annorlunda för att du har en specifik tro känns orimligt. Att sekulariseringen och
tekniken kan ha bidragit till att det finns en minskad vördnad och det band som vi
hade till naturen har försvunnit är möjligt. Men då jag själv inte är mer än sekulär
religiös så kan jag inte se att kristendom, eller någon annan religion, ska kunna
påverka samhället på det sättet. Istället för att göra till exempel Sverige mer kristet
igen och införa tanken om skapelsen och vördnad för skapelsen. Så är en enklare
lösning att vi helt enkelt bara börjar vara mer i naturen, antingen att vi odlar på
kolonilotter och får smaka våra egna grönsaker och örter, eller med kortare turer ute i
naturen. Så länge skogen och naturen förblir främmande för en person så kommer inte
bandet att ändras och komma tillbaka, även om personen blir kristen. Personen kan
hitta en nyfunnen respekt och vördnad för skapelsen därför att det är Guds skapelse,
men utan bandet så försvinner vördnaden och respekten från människan till att finnas i
texter från en bok och tankar om en gudomlighet. Argumentet att kristendom ska vara
en lösning blir extra svagt när en person kan missuppfatta bibeln, som Northcott
argumenterar om att vi har gjort, och ställer människan i centrum med en
antropocentrism. Med ett starkt band till naturen så kommer narrativet att ändras över
tid och bandet att finnas i mer än text och tankar.
Narrativet i samhället och egna tankar Narrativet i samhället är fel och idag så fortlöper den ekonomiska kris som kom i
början på -10 talet i många delar av världen. Att tankarna om en hållbar produktion
och miljöetiska frågor tidigare hade hamnat lite i skuggan i politiken är inte så
märklig. Med en befolkning som ställer frågor om hur de ska kunna försörja sig och
kräver svar på hur politikerna ska kunna lösa det, har med största sannolikhet varit ett
35
stort huvudbry för politikerna. Med det här så syftar jag på den hierarkiska ordningen
i politiska frågor, där ett land i ekonomisk kris sätter ekonomiska frågor först. Detta är
naturligt och i sig inget märkligt, har man ett problem så underordnar man andra
frågor tills problemet är löst. Men det bidrar till att narrativet i samhället sätter
miljöetiska frågor i andra eller kanske tredje hand, varför ska krisens Grekland tänka
på de smältande polarisarna? Eller varför ska Sverige tänka på den extrema
miljöförstöring som gruvnäring kan skapa?
Vem formar då narrativet? Narrativet formas i samhället och ekonomin får ta stora
delar av ansvaret idag. Den ekonomiska drivkraften får oss att tänka att vi ska
konsumera och hålla uppe produktionen av många saker som inte är livsviktiga eller
ens nödvändiga. Förutom alla de olika tekniska produkterna som vi köper men inte är
nödvändiga för vår överlevnad så har vi även matproduktionen. Som vi kunde läsa
tidigare i delen om GMO så visar jag på en enorm konsumtion av mat, vilket är
nödvändigt för att vi ska leva, men den produktionen vi har är den absolut största
belastningen för miljön. Varför har vi då sådan hög produktion av mat när en stor del
av det slängs i de västerländska länderna? Jag ställer samma fråga här som jag
gjorden i delen om GMO. Rättfärdigar vår konsumtion användandet av GMO?77 Som
exempel kan vi ta när en affär rear en vara. Genom att ha veckans vara eller liknande
erbjudanden så ökar butikerna försäljningen av utvalda produkter, vilket för till en
större förtjänst. En handling som blir berättigad genom narrativet om
marknadsekonomin, alla vill tjäna mer pengar. Samma narrativ går igenom hela
kedjan, från tillverkaren som ska producera mer, billigare och effektivare, till
handlaren som ska köpa billigare, men mer och effektivare. Belastningen på miljön
som kommer från tillverkningen och dåliga förhållanden för de som tillverkar, eller
konsumentens hälsa som försämras genom att äta för mycket och för dåligt, förlorar
mot det instrumentella värdet i att tjäna pengar.
Frågan blir då, hur ska vi kunna ändra på narrativet? Allt fler företag har börjat tänka
mera miljömedvetet efter påtryckningar från samhällen. Både samhällen som köper
och de samhällen som producerar, vilket kan vara samma samhälle. Det visar på att
narrativet har börjat ändrats lite. Men räcker det? Att förvänta oss att personer i
77 Se sidan 23 36
maktposition som tjänar stora pengar ska lyssna på ett kall som ändrar företagets
ekonomiska struktur, känns lite naivt och blåögt. Att implementera Platons modell på
en grupp som blir utbildade och får lära känna olika delar av samhället, med en
grundlig miljöetisk utbildning kan vara ett alternativ. De som blir kvar av utgallringen
blir satta på nyckelpositioner och får ta hand om miljöetiska frågor. I tanken så ska
detta hindra korruption och personen i fråga ska ta beslut utifrån etiska argument om
allt från miljö till ekonomi. Men ingen människa är immun mot korruption och jag
tänker att Lord Actons ord ”Power tends to corrupt; absolute power corrupts
absolutly78” är något vi måste ha i åtanke vid en sådan här lösning. Nu har varken
Northcott eller Gustafson argumenterat för en lösning uppifrån, att ändra på
politikerna som sitter och bestämmer, vilket även jag tänker blir svårt. För att ändra
på narrativet i samhället och återfå bandet till naturen så måste vi börja med de
kommande generationerna. Att i skolan utöka miljöundervisning och skolresor till
naturen eller lantbruk. Att införa obligatorisk miljöetisk undervisning från årskurs tre
eller fyra och uppåt, med en till två veckor varje termin, skulle med största
sannolikhet ge utdelning. Om man inte ska börja ännu tidigare, kanske redan i första
klass? En kostsam lösning där ansvaret läggs på skolan och lärarna, men frågan är om
det inte blir mer kostsamt att inte göra stora åtgärder som detta? Narrativet skulle
ändras och förhoppningsvis så skulle bandet till naturen även komma till de som inte
gillar att vara ute. Eftersom de är våra kommande ledare så blir deras utbildning än
viktigare för oss och naturen.
Det finns som ni ser många olika förslag på vad som kan vara lösningen till ekokrisen
och både Gustafson och Northcott är övertygade om sina förslag. Förslagen är bra
men jag kan inte annat än förundras över hur de har missat att tänka på ungdomen och
skolan. Att ändra narrativet måste börja någonstans, så varför inte börja ifrån
grunden? Med rätt narrativ så kommer fler att vilja bo nära naturen och då blir
Northcotts tankar om lokala självförsörjande samhällen en verklighet. Dessa
samhällen kommer att återupprätta bandet till naturen så att människan blir en del av
ekosystemet, vilket kommer att ändra ekonomin. Ekonomin kommer att ändra
inriktning utan att kollapsa och kriser kommer undvikas. Varje person i dessa
samhällen skulle då ha större chans att hitta Gustafsons kall i sig och känna sig
78
http://global.britannica.com/EBchecked/topic/4647/John-Emerich-Edward-Dalberg-Acton-1stBaron-Acton hämtat 2/6 2014
37
delaktig, att vara en participant. Men det vi kan göra just nu, just idag, är att göra som
Gustafson säger och bara stanna upp och njuta. Låt leran tränga upp mellan tårna, titta
på stjärnhimlen och förundras, njut av att kunna känna vinden mot ditt ansikte. Att
stanna upp och se det liv och den värld som finns runt oss och att uppskatta den. För
att sedan ställa oss några enkla frågor när vi handlar. Behöver vi den här saken? Vad
har jag för påverkan på naturen? Kan jag göra något för att förbättra situationen?
Svaret på dessa frågor och hur vi ska vara mot naturen kan enklast sammanfattas med
en känd miljöslogan. Think globally, act locally.
38
Litteraturförteckning
Ariansen, Per. Miljöfilosofi. Falun: Nya Scandbook, 1993
Bohm-Nilsson, Helena. ”Ny frysmetod bibehåller fräschör.” Svt. Maj 13. 2014.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-frysmetod-for-gronsaker
Dean-Drummond, Celia. Genetics and Christian Ethics. Cambridge: University Press, 2006
Ekolantbruk (författare anonym.) ”Mat åt alla med ekologiskt lantbruk?” Ekolantbruk. Oktober, 2011.
http://ekolantbruk.se/pdf/42116.pdf
Gustafson, James. ”A Christian Perspective on Genetic Engineering” Human gene therapy, no.5. mars
19, 2008. http://online.liebertpub.com/doi/abs/10.1089/hum.1994.5.6-747?journalCode=hum
Gustafson, James. A sense of the Divine. Cleveland: The Pilgrim Press, 1994
Gustafson, James. Ethics from a theocentric perspective Volume one. Chicago; University Press, 1981
Gustafson, James. Ethics from a theocentric perspective Volume two. Chicago: University Press, 1984
Magee, Joseph. ”St. Thomas Aquinas on the Natural law.” Aquinasonline. Augusti 27, 1999.
http://www.aquinasonline.com/Topics/natlaw.html
Martin-Schramm & Stivers. Christian Environmental Ethics: A case method approach. New York:
Orbis Books, 2003
Naess, Arne.. “The Shallow and the Deep, Long-Range Ecology Movement. A Summary*” i Inquiry,
16. London: Routledge,1973
Northcott, Michael. The Environment & Christian Ethics. Cambridge: Univeristy Press, 1996.
Petterson Thorleif, Esmer Yilmaz. Vilka är annorlunda? Om invandrares möte med svensk kultur
Malmö: Elanders Berlings, 2005
Ryan, Richard & Deci, Edward. ”Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation,
social development, and well-being.” Psycnet. Januari, 2000.
http://psycnet.apa.org/journals/amp/55/1/68/f
Sjunnesson, Fredrik ”Miljögifter i fisk som konsumeras” Lansstyrelsen. Januari 28, 2014.
http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/tillstandet-imiljon/halsorelaterad-miljoovervakning/Resultat_hg_Cs%20i%20fisk%20till%20webben_dec2013.pdf
Walter, James. ”John Emmerich Edward Dalberg Acton, 1st Baron Acton” Encyclopedia Britannica.
Maj 29, 2013. http://global.britannica.com/EBchecked/topic/4647/John-Emerich-Edward-DalbergActon-1st-Baron-Acton
Öberg, Zarah. ”Gmo-genmanipulering” Gmo-guiden. http://www.gmo-guiden.se/default.aspx
Bilagor Bilaga 2. Northcott, Michael. The Environment & Christian Ethics. 1996, 196.
Bilaga 1. Bild av panda, Okänd. ”Fat baby panda” Fat baby panda. januari 31, 2011.
http://fatbabypanda.com/?p=290
39
Jag är en panda och här är 3 olika värden jag kan ha. Bilaga 1 Intrinsikalt värde: Ett inneboende värde i sig själv och något vi har etiska förpliktelser mot. Det intrinsikala värdet går att argumentera fram. Det finns endast 500 pandor kvar i världen. Pandan bör få ett ökat skydd eftersom de är nära att försvinna. Pandan får då ett ökat skydd och ett ökat inneboende värde i att finnas till. Skjut inte pandan! = Utökat skydd. 1 Egenvärde: Ett värde i sig själv Accepterat som värdefullt utan att få värdet av någon. Pandan är värdefull i sig själv. Pandan har för tjuvjägaren ett instrumentellt värde. Genom att skjuta pandan får tjuvjägaren pengar. Pandan blir ett medel för att nå målet. Skjut pandan! = medel till målet Skjut inte pandan! Den är värdefull i sig själv! 1 Bild av panda, Okänd. ”Fat baby panda” Fat baby panda. januari 31, 2011.
http://fatbabypanda.com/?p=290
Instrumentellt värde: Något som får ett värde för att det kan vara, eller är, ett medel för oss att förverkliga något annat. Mål: $$$$ Bilaga 2 Michael Northcotts sju punkter1 1. There is a critical order in the biosphere and humans have a fundamental
duty to preserve this critical order, by abstaining from idolatry, and by
tending the earth justly and with respect. Where we ignore the worship of
God in the greedy pursuit of personal wealth and in grand economic or
military projects which radically disrupt the natural order we risk inivitng
the return of chaos, of unpredictability.
2. ’The king and the land are one’: humans are part of the natural created
order. The natural and social order are not opposed: they are both the
aspects of creation, which reflects the order and wisdom of God. When we
recognise the rightness of this wisdom we co-operate with God and with
nature and we preserve the natural order.
3. Created order involves a relational balance between the strong and the
weak, between the various species of the earth, and between persons.
Where landowners or princes or merchants appropiate too much of the
earth´s resources and social relations are characterised by great extremes
of povery and wealth, human community is fractured and the fertility of
the land, the predictability of the climate and seasons, will be disrupted
even as the poor are removed from their natural inheritance. Social balance
and ecological balance are inter-related. Human welfare depens on a
recognition of the goodness and relatedness of all the orders of life on
earth from the weakest to the strongest.
4. The biblical faith in created order represents a faith in natural wisdom; that
the earth will provide her gifts in due season to meet the needs of human
flourishing, and that the seas will keep within their sandy boundaries and
not inundate the land as they did in the time of Noah (and as they may do
again becase of global warming). This faith in natural providence also
involves trust in nature´s abundance; competition for scarce resources is
not the natural condition of life. But this faith requires that we ourselves
treat the earth with respect and wisdom, for the abundance of nature is a
gift from God. When we cease to worship and respect the giver, we
1 Northcott, 196 Bilaga 2 become careless with the gift. When we respect the integrity of created
order as reflecting the justice of God, we will seek to preserve the balance
and harmony of natural systems, and the earth will give her fruits in due
season. If we neglect the wisdom of nature we betray the earth, and we
will reap the flood, the drought or the whirlwind.
5. That which is moral in human life is that which tends to preserve the
harmony of the natural world and to follow the wisdom of natural systems.
The destruction of habitats or wasting of natural resources are immoral
because they disrupt the created order, preventing natural systems from
self-regeneration, and bringing about the extinction of their resident
species.
6. Respect for natural order, and for the life-blood which moves the human
body, also involves respect for all living beings, with which we share the
earth. In the future peaceable kingdom which is God´s destiny for the
earth, kiling will cease, both between humans, and of animals by humans.
This new peace recalls and even transcends the original peace of Eden
where humans were vegetarians. But in the interim of the Bible permits the
killing of animals for food, though not for sport or greed. Where animals
are domesticated or hunted for food, they must be treated with compassion
and respect and their suffering at slaughter minimised. There is also a duty
to continue to leave enough land free from human agriculture and
settlement for wild animals to thrive.
7. The moral and religious aspects of human life tend to the same end, which
is to preserve and restore the stability, harmony and relationality of all
things. Ritual and religion are intended for the reordering of relations
between persons and Yahweh, for the expression of praise for the
giftedness of creation and for the preservation of natural order. The
disruptions of natural disasters are signs of disturbances in human and
divine relationships, of human mismanagement of nature and society,
rather than evidence of natural evil.