kubakrisen.notebook
September 21, 2009
KUBAKRISEN
Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950­talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst. Khruschev tog också avstånd till Stalin och hans kommunism.
Paradoxalt nog blev detta en era där de farligaste incidenterna inträffade.
sep 21­19:50
Bakgrund:
• Makten i Kuba innehades fr.o.m 1933 av Fulgencio Batista. Han styrde med hjälp av marionettpresidenter men i början av 50­talet genomförde han en maktkupp och tog personligen presidentposten. Han var ökänd för sina goda kontakter till den amerikanska maffian. Kuba förvandlades till rika amerikaners festplats.
• 1953 försökte Fidel Castro störta Batista men misslyckades. Han blev benådad 1955.
• USA:s missnöje med Batista växte.
sep 21­19:59
1
kubakrisen.notebook
September 21, 2009
• Castro återvände till Kuba 1956 tillsammans med 81 beväpnade revolutionärer. 12 klarade sig och flydde upp i bergen där de började organisera en väpnad kamp mot Batistas regim.
• På tre år hade rörelsen vuxit sig så stor att batista efter ett kortare inbördeskrig tvingades lämna landet.
• Castro tog över makten i Kuba
• Castro presenterade ett omfattande nationaliseringsprogram. De kretsar som opponerade följde Batistas anhängare till USA där en kontrarevolutionär rörelse uppkom.
sep 21­20:06
• Castro kallade sig inte kommunist eller socialistg men hans nationaliseringsplaner hotade amerikanska intressen.
• 1959 besökte Castro USA och träffade vicepresident Nixon. Personkemin var mycket dålig och Nixon bestämde sig att Castro skulle motarbetas med alla medel.
• CIA började i hemlighet rekrytera exilkubaner för att störta den nya regimen.
• USA vägrade sälja vapen till Kuba och lyckades också förhindra vapenförsäljning från andra västländer.
• Situationen tillspetsades då USA försatte Kuba i en ekonomisk blockad.
• Castro vände sig till SU som med öppna armar tog emot honom samtidigt som man lovade massiv ekonomisk hjälp.
sep 21­20:15
2
kubakrisen.notebook
September 21, 2009
sep 21­20:22
• Östeuropeiska vapen började anlända mars 1960.
• USA svarade med att avbryta oljeleveranserna till Kuba vilket resulterar i att landet köper sovjetisk olja istället. Under den senare hälften av 1960 nationaliserades alla USA­ägda företag.
• USA svarade med en fullständig handelsblockad.
• Kennedy tog över som USA:s president 1961. Han överraskades av planerna på en exilkubansk invasion av Kuba som förberetts i hemlighet av Eisehower administrationen.
sep 21­20:23
3
kubakrisen.notebook
September 21, 2009
INVASIONEN I GRISBUKTEN
• I april 1961 försökte anti­Castro amerikanska kubaner störta den nya regimen. Invasionen var dåligt planerad och misslyckades totalt. Castros popularitet växte enormt samtidigt som SU lovade att försvara Kuba i framtiden.
sep 21­19:39
sep 21­19:44
4
kubakrisen.notebook
September 21, 2009
SOVJETUNIONENS MISSILER
• SU kände sig konstant hotat av USA:s missiler som installerats i Europa och Turkiet. Nu insåg sovjetledningen att de erbjöds ett gyllene til fälle att jämna ut situationen genom att hota USA på samma sätt.
• I juli 1962 upptäckte amerikanska spionplan att sovjetiska fartyg besökte Kuba i allt högre grad.
• I augusti upptäckte man de första missilbaserna.
sep 21­19:46
• Kennedy reagerade genom att öka antalet amerikanska soldater på Guantanamo basen. Spionflygningarna över Kuba intensifierades.
• USA:s kongress meddelade att man inte skulle tolerera något utländskt hot mot USA (Monroe doktrinen)
sep 21­19:45
5
kubakrisen.notebook
September 21, 2009
sep 21­19:45
• 14.10 upptäcktes den första offensiva missilbasen. Vita huset bildade 'ExCom' vars uppgift var att hjälpa presidenten i den uppkomna kris situationen. Kommittén var delad i 'hökar' och 'duvor'.
• Ur sovjetisk synvinkel existerade flera orsaker varför man ville hota USA;
­Berlin, Khruschev ville ta kontrollen över staden.
­De amerikanska missilerna i Italien och Turkiet.
­USA:s planer att placera Polaris u­båtar med missiler i östra Medelhavet.
­Stärka SU:s positioner i det kalla kriget
sep 21­19:46
6
kubakrisen.notebook
September 21, 2009
sep 21­19:47
sep 21­19:49
7
kubakrisen.notebook
September 21, 2009
KENNEDY'S ALTERNATIV
1. Kärnvapen anfall ­ skulle ha resulterat i kärnvapenkrig.
2. Konventionellt anfall ­ offensiv mot de ryska trupperna skulle antagligen också ha resulterat i krig.
3. Diplomatisk förmedling genom FN ­ för långsamt.
4. Göra ingenting ­ Missilerna på Kuba ansågs för farliga.
5. Blockad ­ skulle stoppa fler missiler til Kuba samtidigt som det inte var en krigsförklaring.
Kennedy valde det sista alternativet även om flera av hans rådgivare ville använda mer drastiska metoder. Khruschev beskyllde Kennedy för piratism och ett sovjetiskt fartyg ignorerade blockaden men de övriga vände om.
sep 21­19:49
SU fortsatte med installeringen av missilerna vilket fick Kennedy att inleda planerna på en offensiv. Dödläget bröts då Khruschev 28.10 skickade ett telegram till Kennedy i vilket han föreslog att SU skulle montera ner missilerna mot ett amerikanskt löfte att aldrig invadera Kuba samt avsluta blockaden. Följande dag skickade SU ett nytt telegram i vilket man även krävde att USA skulle dra ut sina missiler från Turkiet. Samma dag sköt kubanerna ner ett amerikanskt spionplan. Krisen tillspetsades igen.
Kennedy ignorerade SU andra telegram men lovade i hemlighet att dra bort de turkiska missilerna. Khruschev gick med på det.
sep 21­19:50
8
kubakrisen.notebook
September 21, 2009
RESULTAT
1. Khruschev förlorade prestige. Kina bröt samarbetet med SU (kort senare tvingades K avgå).
2. Kennedys anseende samt popularitet växte.
3. Bägge parter fick sig en alvarlig tankeställare. Man enades om att vara försiktigare i framtiden. 'Den röda linjen' mellan Moskva och Washington installerades.
4. Ett år senare kom man överens om att förbjuda kärnvapenprovsprängningar.
5. Kuba förblev kommunistiskt samt allierat till SU men var inte längre en spelknapp i det kalla kriget.
sep 21­21:50
9
