Prövning i Relrel01 – 50 pöäng
Prövningsansvarig lärare: Vibeke Larsson
email: [email protected]
Så går prövningen till:
Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida, skall du inom en
vecka mejla ansvarig lärare och etablera kontakt. Om inte detta görs stryks din anmälan per
automatik.
Efter att du bekräftat din anmälan går du och ansvarig lärare igenom vad som förväntas av dig. Du får
information om det centrala innehållet samt kunskapskraven för kursen. Ansvarig lärare informerar
dig om lämpligt läromedel för inläsning av kursen.
Ramverket för en prövningsperiod är 4 veckor.
Rekommenderat läromedel
En Mosaik av Olov Jansson och Linda Karlsson. Andra religionsböcker för gymnasiet fungerar bra.
Prövningens innehåll och tillvägagångssätt
Prövningens delar: Vad prövas i de olika delarna?
Skriftligt prov
Hinduism och buddhism. Förmåga 1, 2. Max C
Skriftlig inlämning
Judendom, kristendom och islam. Förmåga 1, 2,
3. Max A.
Muntlig
Etik och Moral. Förmåga 4, 5. Max A
redovisning
För mer info om respektive uppgift, se nedan.
Vad ska jag göra?
Instuderingsfrågor
Fördjupningsuppgift
Uppgift om moraliskt dilemma
och de etiska teorierna.
Centralt innehåll: Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken
och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och
livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida
händelser.
Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella
samhällsdebatten.
Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan
tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott
samhälle kan vara.
Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga
världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden.
Del 1: Prov Hinduism och buddhism. Förmåga 1, 2. Max C
Del ett är ett prov som skrivs vid bestämda skrivningstillfällen, fråga din handledare om när du ska
skriva. Instuderingsfrågorna nedan är ett stöd i studierna.
Hinduism
Beskriv följande inom hinduismen:
Stiftare/grundare
Gudsuppfattning
Heliga skrifter
Människosyn
Utbredning
Symboler
Förklara hur man inom hinduismen ser på:
Jaget/själen
Karma
Återfödelse
Förklara hur man inom hinduismen ser på:
Jaget/själen
Karma
Återfödelse
Ge exempel på att hinduism ser
tillvaron som ett kretslopp eller ett
hjul.
Vad menas med att hinduismen är en
polyteistisk religion?
Vad menas med att hinduismen är en
panteistisk religion?
Vad menar en hindu när han säger att
målet är att nå Brahman?
Vilka är de tre vägarna som finns att
nå befrielse från det eviga
kretsloppet?
Buddhism
Beskriv följande inom hinduismen:
Heliga skrifter
Människosyn
Heliga symboler
Gudsuppfattning
Utbredning
Vilken religion tillhörde Buddha från
början?
Varför flydde Buddha (Siddharta) från
sitt bekväma liv i palatset?
Vad betyder ordet Buddha?
Vad menar Buddha med första
sanningen att allt är lidande?
Vad är lidandets orsak enligt Buddha?
Vad skall människan släcka för att
slippa lidandet?
Vilken är vägen som leder bort från
lidandet?
På vilka vis kan Buddhismen sägas
vara en religion utan Gud?
Vad menas med Nirvana?
Var finns dessa riktningar av Buddhismen
- Mahayana
- Hinayana eller Teravada?
- Lamaism eller Vajrayana?
Förmågor som testas på denna del
1. Förmåga att
analysera religioner
och livsåskådningar
utifrån olika
tolkningar och
E
Fakta Eleven kan översiktligt redogöra
för hinduism och buddhism:
□ För deras kännetecken och uttryck då
och nu, här och på andra platser.
□ För likheter och skillnader mellan
C
Fakta Eleven kan utförligt redogöra för
hinduism och buddhism.
□ För deras kännetecken och uttryck då
och nu, här och på andra platser.
□ För likheter och skillnader mellan
perspektiv.
2. Kunskap om
människors identitet i
relation till religioner
och livsåskådning.
världsreligionernas människosyn och
gudsuppfattningar.
□ Eleven kan översiktligt redogöra för
hur religion kan förhålla sig till etnicitet,
kön, sexualitet och socioekonomisk
bakgrund.
Analys: Eleven kan översiktligt analysera
hinduism och buddhism:
□ I sin analys förklarar eleven enkla
samband samt drar enkla slutsatser om
världsreligioner i relation till individer,
grupper och samhällen utifrån olika
tolkningar och perspektiv.
□ Eleven kan underbygga sina
resonemang med enkla argument.
□ Eleven ger några exempel på hur
identitet kan formas i relation till religion
och livsåskådning
□ Eleven gör en enkel analys av denna
relation i vilken eleven beskriver enkla
samband och drar enkla slutsatser.
världsreligionernas människosyn och
gudsuppfattningar
□ Eleven kan utförligt redogöra för hur
religion kan förhålla sig till etnicitet, kön,
sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
Analys: Eleven kan utförligt analysera
hinduism och buddhism:
□ I sin analys förklarar eleven samband
och drar välgrundade slutsatser om
världsreligioner i relation till individer,
grupper och samhällen utifrån olika
tolkningar och perspektiv.
□ Eleven underbygger sina resonemang
med välgrundade argument.
□ Eleven ger några exempel på hur
identitet kan formas i relation till religion
och livsåskådning
□ Eleven gör en analys av denna relation i
vilken eleven beskriver samband och drar
välgrundade slutsatser.
Del 2: Skriftlig fördjupning. Förmåga 1, 2, 3. Max A
I denna uppgift ska du fördjupa dig i och diskutera de abrahamitiska religionerna (judendom,
kristendom och islam) ur olika aspekter. Uppgiften har tre olika delar, som var och en besvaras
separat. Till varje del hör en förmåga. Tänk på arbetets struktur, att de olika delarna tydligt framgår.
Förmåga
Uppgifter
1. Fakta
Du ska titta på vilken syn man har på Gud samt hur man ser på människan i de tre
Abrahamitiska religionerna. Hur beskrivs Gud? Egenskaper? Hur beskrivs människan?
Ansvar? Tyngdpunkten ligger på diskussion snarare än faktaredovisning. Diskutera likheter
och skillnader mellan religionerna och resonera kring vad dessa kan bero på. Hur kan man
förklara dem?
2. Identitet
Diskutera hur en trosuppfattning (judisk, kristen eller muslimsk) kan forma ens
identitet. Hur kan tron påverka ens åsikter, vad man äter, hur man lever? Påverkar
någon eller några av religionerna mer än andra ens identitet? Finns det skillnader
mellan olika inriktningar inom respektive religion? Hur? Hur förhåller sig
religionerna till aspekter som kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och
sexualitet? Diskutera och jämför hur de olika religionerna formar hur man är som
människa. För de högre betygsstegen behöver man göra jämförelser mellan
religionerna.
3. Vetenskap
Förklara följande tre begrepp kortfattat: Evolutionism, kreationism, intelligent design.
I den kristna och judiska bibeln finns en känd skapelseberättelse som beskriver hur jorden
och människan blev till. Denna finns sammanfattad nedan. Hur kan man tolka denna text?
Kan vi använda den som en källa till hur jorden skapades? Hur kan man som troende tolka
och uppfatta dem? Kan man kombinera dem med modern vetenskap? Hur? Diskutera! Hur
kan de tre begreppen i punkten ovan tillämpas i diskussionen?
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet. Gud
sade ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott och han skilde ljuset från mörkret.
Gud kallade ljuset dag och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den
första dagen.
Gud sade: ”i vattnet skall ett valv bli till, och det ska skilja vatten från vatten. Och det blev så. Gud
gjorde valvet och skilde vatten under valvet från vattnet ovanför valvet. Gud kallade valvet himmel.
Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen.
Gud sade: ”Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats, så att land blir synligt.” Och det
blev så. Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassorna kallade han hav. Och Gud såg att det
var gott. Gud sade: ”Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin
frukt. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen.
Gud sade: ”På himlavalvet skall ljus bli till, och de skall skilja dagen från natten och utmärka
högtider, dagar och år. De skall vara ljus på himlavalvet och lysa över jorden.” Och det blev så. Gud
gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska
över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att
härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll
och det blev morgon. Det var den fjärde dagen.
Gud sade: ”Vattnet skall vimla av levande varelser, och fåglar skall flyga över jorden, under
himlavalvet.” Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var
gott. Gud välsignade dem och sade: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll sjöar och hav. Och på
jorden ska fåglarna föröka sig.” Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen.
Gud sade: ”Jorden skall frambringa olika arter av levande varelser: boskap, kräldjur och vilda djur
av olika arter.” Och det blev så. Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens
kräldjur. Och Gud såg att det var gott.
Gud sade: ”Vi ska göra människor som är vår avbild, lika oss. De ska härska över havets fiskar,
himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.” Gud skapade
människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.
Gud välsignade dem och sade till dem: ”Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den
under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla andra djur som myllrar på
jorden.”
Gud sade: ”Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta
ska ni ha att äta. Åt de vilda djuren, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har
liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.” Och det blev så.
Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var
den sjätte dagen.
Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han
hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den helig, ty på den dagen vilade Gud sedan
han utfört sitt skapelseverk.
Detta är berättelsen om hur himmel och jord skapades.
Förmågor som testas på denna del
1. Förmåga att
analysera religioner
och livsåskådningar
utifrån olika
tolkningar och
perspektiv.
E
Fakta Eleven kan översiktligt
redogöra för judendom,
kristendom och islam:
□ För deras kännetecken och
uttryck då och nu, här och på
andra platser.
□ För likheter och skillnader
mellan världsreligionernas
människosyn och
gudsuppfattningar.
C
Fakta Eleven kan utförligt
redogöra för judendom,
kristendom och islam.
□ För deras kännetecken och
uttryck då och nu, här och på
andra platser.
□ För likheter och skillnader
mellan världsreligionernas
människosyn och
gudsuppfattningar
A
Fakta Eleven kan utförligt och
nyanserat redogöra för
judendom, kristendom och islam.
□ För deras kännetecken och
uttryck då och nu, här och på
andra platser
□ För likheter och skillnader
mellan världsreligionernas
människosyn och
Analys: Eleven kan översiktligt
analysera judendom,
kristendom och islam:
□ I sin analys förklarar eleven
enkla samband samt drar enkla
slutsatser om världsreligioner i
relation till individer, grupper
och samhällen utifrån olika
tolkningar och perspektiv.
□ Eleven kan underbygga sina
resonemang med enkla
argument.
Analys: Eleven kan utförligt
analysera judendom,
kristendom och islam:
□ I sin analys förklarar eleven
samband och drar
välgrundade slutsatser om
världsreligioner i relation till
individer, grupper och
samhällen utifrån olika
tolkningar och perspektiv.
□ Eleven underbygger sina
resonemang med
välgrundade argument.
2. Kunskap om
människors
identitet i relation
till religioner och
livsåskådning.
□ Eleven ger några exempel på
hur identitet kan formas i
relation till religion och
livsåskådning
□ Eleven gör en enkel analys av
denna relation i vilken eleven
beskriver enkla samband och
drar enkla slutsatser.
□ Eleven kan översiktligt
redogöra för hur religion kan
förhålla sig till etnicitet, kön,
sexualitet och socioekonomisk
bakgrund.
□ Eleven ger några exempel
på hur identitet kan formas i
relation till religion och
livsåskådning
□ Eleven gör en analys av
denna relation i vilken eleven
beskriver samband och drar
välgrundade slutsatser.
□ Eleven kan utförligt
redogöra för hur religion kan
förhålla sig till etnicitet, kön,
sexualitet och
socioekonomisk bakgrund.
3. Kunskaper om
olika uppfattningar
om relationen
mellan religion och
vetenskap samt
förmåga att
analysera dessa.
□ Eleven kan översiktligt
redogöra för olika
uppfattningar om relationen
mellan religion och vetenskap.
□ Eleven kan göra en enkel
analys av de olika
uppfattningarna.
□ Eleven kan utförligt
redogöra för olika
uppfattningar om relationen
mellan religion och
vetenskap.
□ Eleven kan göra en
välgrundad analys av de olika
uppfattningarna.
gudsuppfattningar.
Analys: Eleven kan utförligt
analysera judendom, kristendom
och islam:
□ I sin analys förklarar eleven
komplexa samband och drar
välgrundade och nyanserade
slutsatser om världsreligioner och
livsåskådningar i relation till
individer, grupper och samhällen
utifrån olika tolkningar och
perspektiv.
□ Eleven underbygger sina
resonemang med välgrundade
och nyanserade argument.
□ Eleven ger flera exempel på hur
identitet kan formas i relation till
religion och livsåskådning.
□ Eleven gör en komplex analys
av denna relation i vilken eleven
beskriver komplexa samband och
drar välgrundade och nyanserade
slutsatser.
□ Eleven kan utförligt och
nyanserat redogöra för hur
religion kan förhålla sig till
etnicitet, kön, sexualitet och
socioekonomisk bakgrund.
□ Eleven kan utförligt och
nyanserat redogöra för olika
uppfattningar om relationen
mellan religion och vetenskap.
□ Eleven kan göra en välgrundad
och nyanserad analys av de olika
uppfattningarna
Del 3: Muntligt. Etik och moral. Förmåga 4 och 5. Max A
Denna del är muntlig. Förbered dig genom att välja ett av fallen nedan och läs in dig på de etiska
teorierna samt hur två olika religiösa livsåskådningar hade resonerat. Redovisning sker genom en
diskussion utifrån frågorna nedan med handledaren.
Fall 1
Du har fått en gammal guldkedja i present av din mormor. Den har gått i arv i släkten i fyra
generationer. Till din stora sorg tappar du guldkedjan. När du hälsar på din gamla mormor ser hon dig
i ögonen och frågar:
- Du är väl rädd om kedjan jag gav dig?
Vad svarar du?
Eller
Fall 2
Grannens fyraåring kommer hem till dig med en teckning och överlämnar den stolt med orden: Jag
har ritat en häst åt dig, tycker du den är fin? Själv ser du knappt vad bilden föreställer.
Vad svarar du
1. Svara på fall 1 eller 2, ”Ljuga eller tala sanning?”, som du vore
a) Pliktetiker
b) Konsekvensetiker
c) Avsiktsetiker
2. Välj två religiösa livsåskådning. Hur skulle en person som har dessa livsåskådningar svarat på fallet?
3. Dra slutsatser : Vad du själv anser om svaret på uppgiften och om de olika etiska
resonemangsmodellerna?
Etisk teori
Konsekvensetik (Teleologisk etik) eller effektetik)
En handling är rätt om den leder till de bästa konsekvenserna eller följderna
Pliktetik (Deontologisk etik) eller regeletik
En handling är rätt om det är min plikt att göra den.
Vad är plikt?
Det Gud säger: 10 budorden
Det lagen säger (Svea rikes lag)
Det mitt förnuft säger: Kants kategoriska imperativ: Din handling skall kunna gälla som en
allmän regel.
Sinnelagsetik eller avsiktsetik
En handling är rätt om den bakomliggande avsikten är god
Förmågor som testas på del 3
4&5 Förmåga att
använda etiska
begrepp, teorier
och modeller.
Förmåga att
undersöka och
analysera etiska
frågor i relation
till kristendomen,
andra religioner
och
livsåskådningar.
□ Eleven beskriver översiktligt
beskriva vad som utmärker
några normativa etiska teorier
och modeller.
□ Eleven genomföra en enkel
analys av modellerna.
□ Eleven använda dem för att
ge enkla argument i någon
fråga.
□ Eleven för enkla
resonemang om vad ett gott
liv och ett gott samhälle kan
vara utifrån dygdetiska och
andra moraliska
föreställningar.
□ Eleven beskriver utförligt
beskriva vad som utmärker
några normativa etiska teorier
och modeller.
□ Eleven genomför en analys
av modellerna.
□ Eleven kan använda dem för
att ge välgrundade argument i
någon fråga.
□ Eleven för välgrundade
resonemang om vad ett gott
liv och ett gott samhälle kan
vara utifrån dygdetiska och
andra moraliska
föreställningar.
□ Eleven beskriver utförligt och
nyanserat vad som utmärker
några normativa etiska teorier
och modeller.
□ Eleven genomför en komplex
analys av modellerna
□ Eleven kan använda dem för att
ge välgrundade och nyanserade
argument i några frågor.
□ Eleven för välgrundade och
nyanserade resonemang om vad
ett gott liv och ett gott samhälle
kan vara utifrån dygdetiska och
andra moraliska föreställningar.
