Fördjupningsuppgift Välj en av de Abrahamitiska religionerna och

Fördjupningsuppgift
Välj en av de Abrahamitiska religionerna och en av de
mindre (storlek) religiösa rörelserna och gör en jämförelse. Välj en rörelse som du tycker
verkar intressant. Vill du ha tips på olika religioner får du gärna kolla dokumentet ”Några att
välja mellan 2016 ”. Använd Harvard-systemet eller fotnoter för källor.
1. Beskriv deras grundtankar och kännetecken, både historiskt och nutid.
2. Beskriv deras likheter/skillnader när det gäller människosyn och gudsuppfattning, samt
förhållningssätt till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
3. Beskriv hur en persons identitet formas i respektive livsåskådning.
4. Beskriv hur de förhåller sig till vetenskap.
5. Svara på hur de förhåller sig till någon aktuell samhällsfråga (t ex flyktingkatastrofen)
Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga.
Ska lämnas in senast 21/12-16
Exempel på hur du kan lägga upp dina svar:
1. Förgrundsgestalt/Ledare (Finns det någon ”upphovsperson”)
Judendom
Förgrundsgestalterna för judendomen är Abraham, Isak (Abrahams son) och Jakob som är
patriarkerna (fader till en släkt). Abraham kom från en stad som heter Ur som ligger nära
floden Eufrat vid persiska viken. Han flyttade via staden Haran i Kurdistan, som finns inte
idag, eftersom det geografiska området är en del av Turkiet, Iran, Irak samt Syrien, efter att
Gud slöt ett förbund med honom och visade honom till landet Kaanan, som är dagens
Palestina. Gud såg Abraham som sin utvalda och försäkrade sig om att budskapet skulle leva
vidare. Förbundet innebar att Abraham skulle bli ”fader till många” och få landet om han
gjorde som Gud sa. I denna stund hade Gud valt sitt folk och Abraham lydde honom och
framstår nu som ett ideal i fråga om tro i judendomen. Gud uppmanade Abraham att
omskära pojkar som ett tecken på förbundet. Abraham fick sonen Ismael som blev stamfar
för de arabiska folken, medan Isak blev det för israeliterna. Den som trots allt har betytt
mest för judendomen är Mose. Genom diverse utvecklingar hamnade Abrahams
barnbarnsbarn i Egypten som arbetade som slavar i flera hundra år. Han ledde uttåget ut ur
Egypten under dramatiska förhållanden under 1200-talet f kr.1
Wicca
Grundaren till Wicca heter Gerald Brosseau Gardner (1884-1964) och hade sina två stora
intressen i antropologi och ockultism. Gerald hade bott i Asien och studerat magiska
traditioner en större del av sitt liv. Wiccas skapelseberättelse började år 1949 då Gerald
skildrade häxreligionen han påstods ha funnit i romanen ”High Magics Aid”. 1954 skrev han
boken ”Witchcraft Today” där han skrev om en antropolog som råkat hitta en traditionell,
hemlig hednisk religion.
Religionen höll på att dö ut och Gerald gick ut officiellt i media oftare och oftare som häxa.
Spridningen av Wicca påbörjades då han började initierade folk och nya coven, grupper,
bildades. Andra personer som påstod sig hålla på med Wicca och häxkonst dök samtidigt
upp.
Jämförelse
Förgrundgestaltaren för judendomen är Abraham, som Gud slöt ett förbund med. I Wicca är
grundaren Gerald Brosseau Gardner som hade sina intressen i antropologi och ockultism.
Jämförelsen med dessa två blir att man inte kan peka på att just Abraham har funnits,
medan Gerald Brosseau Gardner är en fysisk person som man verkligen kan fastställa ha levt.
Han har även skrivit böcker och gått ut i media, vilket är en till anledning till att personer kan
”peka” på att han funnits. Man skulle kunna se både Abraham och Gerald som politiker som
spred sina religioner/budskap vidare till befolkningen. De båda är också idealpersonifierade.
1
Litteratur: s. 47-48 och s. 52-54 i Religion och sammanhang, religionskunskap kurs A B. Författare: Börje Ring.
Utgiven år 2007.
Vad vi jobbar mot i denna uppgift:







Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras
kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige
och i omvärlden.
Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner.
Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet.
Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion
och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och
nutida händelser.
Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella
samhällsdebatten.
Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa
kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett
gott samhälle kan vara.
Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga
världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden
Kunskapskrav:
Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några
livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i
samtiden, i Sverige och i omvärlden.
I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och
livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och
perspektiv.
Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas
människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument.
Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning
samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar
enkla slutsatser.
Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet
och socioekonomisk bakgrund.
Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och
vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna.
Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och
modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla
argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott
samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Betyget D
Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda.
Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar
samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige
och i omvärlden.
I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner
och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och
perspektiv.
Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas
människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade
argument.
Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning
samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar
välgrundade slutsatser.
Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och
socioekonomisk bakgrund.
Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och
vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna.
Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller,
genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i
någon fråga.
Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara
utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Betyget B
Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några
livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck
historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden.
I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade
slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och
samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan
världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang
med välgrundade och nyanserade argument.
Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning
samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband
och drar välgrundade och nyanserade slutsatser.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet,
kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan
religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av
de olika uppfattningarna.
Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska
teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att
ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor.
Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott
samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.
Betygsguide: ”Så här bör du arbeta för att nå det betyg du satsar på”
Hur ska jag
förhålla mig till
fakta?
Hur ska jag
analysera och
tolka
företeelser?
Översiktligt (E)
 Du ska redovisa
grundläggande
fakta
 Du ska redovisa
dina källor



Du ska
identifiera
likheter och
skillnader
Du ska jämföra
företeelser och
visa hur de
skiljer sig åt
Du drar en
slutsats utifrån
en källa
Utförligt (C)
 Du ska
redovisa
exakt, fyllig
och
innehållsrik
fakta
 Du ska
använd fakta
för att
förklara
företeelser
 Du ska
värdera dina
källor
 Du förklarar
likheter,
skillnader och
samband
 Du drar
slutsatser och
motiverar
dem utifrån
välgrundad
fakta och
tillförlitliga
källor
Nyanserat (A)
 Du behandlar
fakta ur olika
perspektiv
 Du reflekterar
över de källor
du använder
och
argumenterar
för din
ståndpunkt


Du använder
flera olika
perspektiv,
modeller eller
teorier när du
drar dina
slutsatser
Du reflekterar
över dina egna
slutsatser och
värderar dem
Förklaring av viktiga ord:








Fakta: Korrekt information.
Företeelser: Sådant som händer i samhället, att människor gör som de gör.
Perspektiv: Att se på något från ett visst håll, t.ex. etiskt perspektiv, genusperspektiv osv.
Teori: En idé om hur något fungerar eller kan förklaras.
Modell: En förenklad bild av hur världen ser ut, t.ex. en atom.
Reflektion: Att redovisa tankar kring tillförlitligheten i ditt arbete.
Samband: Att något leder till något annat eller att en sak påverkar en annan.
Slutsats: Det du kommit fram till. Kom ihåg att dina tankar ska vara kopplade till de källor du
använt.