Projektplan
Möjligheten – PlugIn2.0 Stenungsund
1. Projektbeskrivning
Projektet ritar sig till ungdomar i ålder 15-20 år som riskerar avbrott eller har
avbrutit sina gymnasiestudier.
Grundtanken i projektet är att genom tydlig kartläggning och samverkan
mellan olika enheter, verksamheter och sektorer hitta insatser som leder till
utbildning och/eller sysselsättning oavsett ungdomarnas förutsättningar och
behov.
2. Bakgrund och förarbete
Stenungsunds kommun deltog i PlugIn 2012-2014. Detta projekt handlade
bland annat om att tidigt uppmärksamma elevers frånvaro och utveckla stöd
och insatser i skolan.
I Stenungsunds kommun har vi under de senaste åren identifierat ett ökat
antal elever i grundskolan som lämnar skolan med ofullständiga betyg. Det
handlar dels om elever som deltagit i skolans undervisning, men också om de
elever som inte tar del av skolan verksamhet (hemmasittare). I bägge
grupperna finns flera elever med diagnoser inom AST
(AutismSpektrumTillstånd). I de stödinsatser och samverkansformer som finns
inom grundskolan ser man att en ökande andel flickor med diagnoser inom AST
och insatser från BUP blir hemmasittare. Grundskolan behöver fortsätta sitt
arbete med att utveckla lärmiljöer som ska kunna möta alla elever oavsett
förutsättningar och behov. En viktig grund för rätt insatser är kartläggning av
behov och förutsättningar, analys och slutsatser.
Vi ser också att de elever som haft stödinsatser på grundskolan riskerar att inte
fullfölja sina studier på gymnasieskolan. Antalet elever på IM ökar, liksom
antalet ungdomar i KAA. Också på gymnasieskolan behöver arbetet med
kartläggning och att bygga lärmiljöer som svarar mot alla elevers behov och
förutsättningar vidareutvecklas.
Under det senaste året har Stenungsund också tagit emot emot ett stort antal
nyanlända (ofta ensamkommande) elever. Majoriteten av dessa elever är
pojkar i gymnasieålder från Afghanistan. De flesta har relativt liten eller ingen
skolerfarenhet. Några har också traumatiska upplevelser att hantera och
bearbeta. Kommunen har under förra året utvecklat former för att ta emot
ungdomarna, ex genom Välkomsten (en mottagningsenhet där bland annat
kartläggning enligt Skolverkets material genomförs) samt ett projekt
med ”elevguider”. Elevguiden ska fungera som ett stöd/brygga för ungdomen i
hela samhället. Elevguide finns också med som en del i PlugInprojektet.
Behovet av att hitta fler, nya vägar och riktade insatser kring alla dessa
ungdomar är stort.
3. Framgångsfaktorer
I Pluginprojektet identifierades ett behov av bredare samverkan inom
kommunen kring elever i riskzon.
I Stenungsunds kommun finns en tradition av samverkan mellan förvaltningar.
Detta har resulterat i att flera samverkansformer som började som projekt och
idéer idag är permanenta arbetsformer. Flertalet av dessa samverksamformer
riktar sig mot förskolans och grundskolans barn och ungdomar.
För gymnasieskolans ungdomar har samverkansformerna varit färre.
Gymnasieskolan har tidigare till stora delar varit separerad från kommunens
grundskolor. Sedan något år finns all utbildningsverksamhet i kommunen i en
gemensam sektor; Sektor Utbildning. Syftet är bland annat att främja
likvärdigheten mellan kommunens skolor ex genom att arbeta med stödjande
och utvecklande funktioner såsom en central barn- och elevhälsa.
2
Två samverkansformer har varit aktuella för ungdomar i gymnasieålder:
- Under VT-16 har en modell för samverkan socialtjänst-skola börjat
byggas. Insatserna riktar sig till elever i gymnasiet med behov av
särskilda insatser från såväl skola som socialtjänst.
- Samverkan skola-AME kring de ungdomar som tillhör målgruppen KAA
Vår erfarenhet är att för att samverkan ska fungera krävs tydligt uttalade mål,
tydliga strukturer, förankring hos chefer i alla berörda enheter, verksamheter
och sektorer samt i politiken.
Genom de PlugInprojekt som genomförts i landet finns mycket kunskap och
definierade framgångsfaktorer som vi tagit fasta på i planeringen av vårt
projekt. Nedan följer de erfarenheter från PlugInnovation (pluginnovation.se)
som vi särskilt beaktat:
Individcentrerat arbetssätt
Våra förslag till insatser för en ungdom behöver väldigt tydligt grundas i en
kartläggning, annars riskerar våra insatser att bli verkningslösa. I möjligaste
mån behöver vi kunna se hela bilden av ungdomen, inte bara skolan.
”Det handlar om att utifrån ett brett perspektiv utreda vad som hindrar elever
från att komma till skolan, delta i undervisningen och lyckas med sina studier
samt att beakta behov som även sträcker sig utanför ett pedagogiskt stöd.”
”…för att vuxna i skolan ska kunna nå ungdomarna behöver man tänka fritt och
mindre traditionsbundet kring arenor för kontakt och att stötta elever till att
återuppta sitt skolarbete. För elever som har skolmisslyckanden bakom sig kan
det handla om att gradvis närma sig studier och/eller delta i ett socialt
sammanhang.”
Samverkan
Samverkan har redan av många definierats som ett bra sätt att arbeta på.
Personal från många olika verksamheter som samverkar ger en bredd och ett
djup i förståelse och insatser. Viktigt för att samverkan ska bli effektiv är att
den har tydliga ramar, syfte och mål. Ungdomar som deltagit i PlugInprojekt
uttryckte att en viktig funktion i samverkansarbetet var en
coach/kontaktperson, som särskilt kunde föra ungdomens talan och hålla ihop
arbetet.
3
”Genom tydlig samverkan, inom skolan såväl som utanför, kan antalet
kontakter reduceras och individens ramar sättas i fokus, snarare än
organisationernas.”
”I samband med det har särskilt det multikompetenta teamet lyfts fram som
en produktiv metod för att arbeta med unga i riskzonen, då det involverar
många kompetenser i arbetet som tillsammans kan skapa en tydligare
helhetsbild över individens situation. Teamarbetet beskrivs öka
förutsättningarna för att personalen kan göra rätt bedömningar av de ungas
behov och teamet kan även i egenskap av sina olika perspektiv och förankring i
olika verksamheter bredda repertoaren av tillgängliga insatser. Samarbete i
team rapporteras bidra till en ökad samsyn kring de ungas behov, målen för
arbetet och lämpliga insatser och samordningen av dessa, vilket uppfattas vara
en centralt i arbetet med att stötta ungdomarna på ett effektivt sätt.”
Relation/bemötande
Grundläggande för arbetet är ett positivt bemötande och att främja goda
relationer med ungdomarna. Ungdomarna ska känna en möjlighet att påverka
sin situation och vägen framåt. För att det ska vara möjligt måste ungdomen
komma till tals och bli lyssnad på. Antonovskys begrepp KASAM (Känsla Av
SAMmanhang) förklarar vikten av att känna delaktighet, begriplighet och
meningsfullhet.
Det finns också forskning som stärker tanken att relationen har en mycket stor
betydelse för att lyckas i sin utveckling (ex. Hattie 2009).
”En relation som präglas av tillit, där lärare och andra vuxna visar förtroende,
intresse, respekt och omsorg för eleverna och deras välbefinnande och lyssnar
till deras åsikter och tankar, är en förutsättning för att de ska känna sig sedda,
bekräftade, delaktiga och trygga i skolsituationen och sitt lärande, ett arbete
som kräver tid och utrymme.”
Koll och uppföljning
Att följa upp och utvärdera de insatser man gör är av största vikt. Det handlar
förstås om att säkerställa att utvecklingen går som tänkt, men också att ge
ungdomarna en tro på att utveckling alltid är möjlig och att det finns många
sätt att nå ett mål. Blir det inte rätt första gången, funderar vi igen och tar en
annan väg.
4
”I samspelet med elever och unga beskrivs en tät och kontinuerlig uppföljning
fungera dels som ett verktyg för att synliggöra elevernas/de ungas progression,
men även som en motivationshöjande insats.”
Uppföljningsarbetet i sig….”fungerar som en effektiv insats förutsatt att
ungdomen är delaktig i processen och att de mål som utformas upplevs vara
relevanta, tydliga och uppnåbara.”
Flexibilitet
Flexibilitet i arbetet innebär att kunna hitta den väg som passar bäst för den
unika ungdomen. Flexibla insatser tar sin utgångspunkt i kartläggningen- hur vi
förstår ungdomens behov och bygger därifrån. Många av våra ungdomar har
tackat nej till skola och utbildning i sin befintliga form. Syftet med
kartläggningen är därför att utifrån elevens behov och förutsättningar få en
bild av hur en lärmiljö ska se ut för att hen istället ska tacka ja.
”För unga som har en komplex skolbakgrund med många negativa
skolerfarenheter och inte har varit i studier eller annan sysselsättning under en
längre period kan vägen tillbaka till studier ta tid och behöva omfatta mindre
traditionella former. Inom projektet beskrivs en flexibilitet i strukturer, former,
arbetssätt, innehåll och tid som centralt för att unga i riskzonen ska ha en
möjlighet att genomföra sina studier.”
4. Projektidé
I projektet vill vi utveckla strukturer och former för samverkan mellan berörda
verksamheter i kommunen, på såväl strategisk som operativ nivå. Syftet med
samverkan är att, med mandat och beslut från chefer, kunna hitta rätt insatser
för varje individ oavsett dennes förutsättningar och behov.
På den operativa nivån ska en kartläggning kring varje ungdom göras. I
kartläggningen ska ungdomens behov och förutsättningar belysas, i syfte att
skapa en tydlig grund för insatserna. Perspektiven jämställdhet, tillgänglighet
och icke-diskriminering ska särskilt beaktas. Detta sker tex genom att
kartläggningen visar hur lärmiljön fungerar och behöver utvecklas för att svara
mot en individs behov, ex utifrån en funktionsnedsättning eller språklig
förmåga. Kartläggningen görs i förekommande fall i samarbete med
elevhälsans personal och med utgångspunkt i redan genomfört arbete (ex.
tidigare kartläggning på skolan eller Välkomsten).
5
Därefter upprättas en individuell handlingsplan. Handlingsplanen ska beskriva
mål, insats, hur insatsen ska genomföras och utvärderas samt vem som är
ansvarig.
För varje ungdom i projektet utses en kontaktperson. Kontaktpersonen har till
uppgift att vara ”spindeln i nätet” för ungdomen; bygga relation, hjälpa till med
kontakter och säkerställa att arbetet mot handlingsplanens mål går som
planerat.
En viktig del i projektet handlar om att hitta rätt individuella insatser utifrån
varje ungdoms förutsättningar och behov. Många insatser görs kring
ungdomarna redan idag, men är inte alltid samordnade och/eller tillräckliga.
Projektgruppen ska, genom de kartläggningar som görs, identifiera vilka behov
varje enskild ungdom har och vilka insatser som krävs. Det handlar då både om
insatser som är möjliga att erbjuda inom projektets ram samt att identifiera
behov som vi framöver behöver hitta former för.
Projektgruppen ska också följa upp och analysera vilka insatser som erbjuds
ungdomarna. I detta arbete ska projektgruppen också belysa
skillnader/likheter i insatser utifrån funktionsvariation, kön och skolbakgrund.
5. Målgrupp
PlugIn2.0 riktar sig mot tre olika målgrupper. Vi har valt att arbeta mot alla
dessa grupper. Vi vill i projektet hitta vägar att arbeta med ungdomar som på
olika sätt har eller riskerar svårigheter i att fullfölja en skolgång eller komma i
arbete/sysselsättning, oavsett om de idag är nyanlända, redan har avbrutit
skolgången eller riskerar avbrott.
Vår grundläggande idé är att kategorisering av ungdomar som riskerar
skolsvårigheter inte så lätt låter sig göras- inte heller utifrån projektet
PlugIn2.0. Vi vill utgå ifrån varje ungdoms förutsättningar och behov och
tillsammans skapa den bästa möjligheten för just den ungdomen.
Eftersom vårt projekt handlar om att göra individuell kartläggning och
handlingsplan, utifrån varje ungdoms unika förutsättningar, ser vi inte det som
relevant att göra en gruppindelning ur individens perspektiv. Ur ett kommunalt
och nationellt perspektiv, på en generell nivå, är det däremot av stor vikt att
kunna utläsa hur vi förstår och kan agera kring olika målgruppers behov.
I Möjligheten- PlugIn2.0 i Stenungsund kommer vi att arbeta med nyanlända
elever i åk 9 och på gymnasiet, som riskerar att hamna i studieavbrott
6
(Målgrupp 3, 20 elever), elever i riskzon på IM eller nationellt program.
(Målgrupp 1, 10 elever) och ungdomar som avbrutit sin skolgång (KAA)
(Målgrupp 2, 10 ungdomar). Gruppen nyanlända är den grupp som vi har minst
vana att arbeta kring i kommunen. Dessutom har denna grupp, i Stenungsund
liksom i övriga landet, ökat i antal vilket gör att vi ställs inför fler frågor och
behöver hitta fler vägar kring hur vi skapar en bra skolgång också för dessa
ungdomar. Utifrån detta resonemang är deltagarna från denna grupp fler än
från grupp 1 och 2.
Processen med att göra ett urval och erbjuda ungdomar medverkan i PlugIn2.0
påbörjades i juni och ska vara klart 30/9. Arbetet med kartläggning påbörjas
allteftersom deltagandet blir klart. Senast 31/12 ska alla ungdomar i projektet
ha en kartläggning och en handlingsplan. I januari 2017 ska det finnas någon
insats kring alla ungdomar i projektet.
Samtlig berörd elevhälsa (gymnasiet och grundskolans åk 9) har utifrån en
beskrivning av projektet inkommit med förslag till deltagare. Elevhälsan har
utgått ifrån indikatorer såsom frånvaro, risk för skolavbrott, hemmasittare,
nyanländ och skolsvårigheter. Urvalet omfattar såväl pojkar/flickor/annan
könsidentitet. Gruppens behov och förutsättningar är även i övrigt mycket
varierande; flera av ungdomarna har funktionsvariationer och diagnoser som
ställer olika krav på bemötande, miljö och insats (såsom AST, Dyslexi, OCD,
Depression, Trauma, språkförmåga)
En samlad bild och stor flexibilitet i insatser tror vi gynnar alla dessa ungdomar,
oavsett var de idag befinner sig. I framtiden vill vi hitta dessa möjliga vägar
tidigt, redan då vi ser signaler på att en ungdom riskerar att avbryta sina
studier, eller som en förebyggande insats vid övergång från grundskolan.
6. Övergripande mål
Projektets övergripande mål återfinns i effektmålen för PlugIn2.0:
- Minska studieavbrotten på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund
- Öka andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program på de IMprogram som deltar i projektet.
- Öka andelen ungdomar som återgår till studier eller annan aktivitet inom
projektet. (KAA)
7. Lokala mål
7
Skapa strukturer för strategiskt och operativt samverkan i syfte att kunna hitta
rätt insatser för ungdomen oavsett dennes förutsättningar och behov. Kunna
erbjuda dessa insatser alternativt identifiera de insatser man inte kan erbjuda
som utvecklingsområden.
Ungdomarna som deltar i projektet ska, utifrån sina förutsättningar och behov,
nå en ökad måluppfyllelse och en likvärdig progression under projekttiden.
Perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering ska finnas med
i arbetet, beaktas och analyseras i lägesrapporter och övrig dokumentation.
8
8. Metoder
Mål 1: Skapa strukturer för strategiskt och operativt samverkan i syfte att
kunna hitta rätt insatser för ungdomen oavsett dennes förutsättningar och
behov. Kunna erbjuda dessa insatser alternativt identifiera de insatser man inte
kan erbjuda som utvecklingsområden.
I projektet ska strukturer för samverkan kring målgrupperna på såväl strategisk
som operativ nivå prövas. Den strategiska nivån utgörs av styrgrupp för
projektet och den operativa av projektgruppen. Projektledaren ansvarar för att
bygga denna struktur och sammankalla till möten.
Stenungsunds kommun är en sektororganisation där Sektor utbildning utgör
den största sektorn. Sektor utbildning står också för den absoluta majoriteten
av insatserna i projekt Möjligheten. Sektor Socialtjänst finns också
representerad i styr- och projektgrupp.
Projektgruppen består av för ungdomen viktiga funktioner från olika
verksamheter i kommunen. Av deltagarna är en man (praktiksamordnare) och
övriga kvinnor. I projektgruppen ingår:
Skola: Projektledare PlugIn2.0, Samordnare/Studie och yrkesvägledare,
Specialpedagog, Projektledare Elevcoach, Handledare, Praktiksamordnare
AME: Arbetsmarknadskonsulent
Fritid: Fritidsassistent
Socialtjänst: Arbetsledande socialsekreterare
Styrgruppen består av enhetschefer för varje verksamhet i projektgruppen
samt verksamhetschef för Gymnasiet. Detta borgar för en god förankring och
följande av projektets arbete, samt implementering av de positiva effekter som
uppnås. Härifrån kan också projektets arbete lyftas till politisk nivå.
Projektgruppen ansvarar för kartläggning, handlingsplan och insatser. Varje
ungdom har en kontaktperson i projektgruppen. Kontaktpersonen
är ”spindeln” mot övriga viktiga personer i respektive verksamhet (ex elevhälsa
i skolan, socialtjänstens insatser).
Det finns viktiga funktioner som kan vara aktuella för att kunna möta den
enskilde ungdomens behov som inte är representerade i denna samverkan. För
många ungdomar är sjukvården (BUP, BUM, Vårdcentral) viktiga funktioner.
9
Inom Utbildningssektorn kan vuxenutbildningen och DUA (delegationen för
unga i arbete) vara en sådan part. Andra viktiga kontakter kan vara
Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Den kontaktperson som utses inom
Möjligheten ska också utgöra stöd i den övriga samverkan som kan bli aktuell
utifrån ungdomens förutsättningar och behov. Varje person i projektgruppen
har kunskap om sina respektive verksamheter i samverkan kring ungdomen.
Alla har också möjlighet att använda Västbus som samverkansform kring
ungdomar med sammansatt problematik.
•Arbetsmarknadskonsulent
•Fritidsassistent
Fritid
AME
Möjligheten
PlugIn2.0
Socialtjänst
•Arbetsledande
socialsekreterare
10
Skola
•Studie- och
yrkesvägledare
•Handledare
•Praktiksamordnare
•Specialpedagog
Mål 2: Ungdomarna som deltar i projektet ska, utifrån sina förutsättningar och
behov, nå en ökad måluppfyllelse och en likvärdig progression under
projekttiden. Perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering
ska finnas med i arbetet, beaktas och analyseras i lägesrapporter och övrig
dokumentation.
Vid projektets början ska ungdomen (och dennes förälder/ vårdnadshavare om
ungdomen är under 18 år) underteckna ett samtycke/medgivande för att
godkänna samverkan inom projektgruppen.
Kartläggning och individuell handlingsplan är viktig projektdokumentation,
men också ett tydliggörande av arbetet och insatser för ungdomen själv.
Kartläggningen kommer att finnas i ett exemplar (utöver ungdomens eget) som
förvaras i arkiv under projekttiden. Handlingsplanen ska inte innehålla känsliga
uppgifter, utan är att betrakta som ett arbetsredskap och en offentlig handling.
För varje ungdom utses en kontaktperson i projektgruppen, som blir ”spindeln
i nätet” för ungdomen.
Kring varje individ som deltar i projektet ska ha en individuell kartläggning
göras utifrån en av projektgruppen framtagen mall. Kartläggningen ska
innefatta såväl utbildningsrelaterad information, styrkor och behov av stöd,
inställning till insatser och ungdomens målbild. Kartläggningen kan göras av
olika professioner i projektgruppen beroende på ungdomens situation. Om det
för en ungdom redan finns en kartläggning (exempelvis utifrån Skolverkets
kartläggning för nyanlända eller utredning inom elevhälsan i skolan) ska
Möjligheten utgå ifrån detta material och komplettera med utgångspunkt i
projektets kartläggningsmall. I projektets mall ligger fokus på delaktighet.
Ungdomen själv ska komma till tals och tillsammans med professionella
reflektera kring vilka förutsättningar och behov man ser och vad det betyder.
Kartläggningen ska utge underlag för projektgruppen att hitta rätt
insats/insatser för varje ungdomen utifrån dess förutsättningar och behov.
Utifrån kartläggningen upprättas en handlingsplan tillsammans med varje
ungdom. Handlingsplanen ska omfatta: mål (på lång och kort sikt), insats,
ansvar och utvärdering. Mål på kort sikt ska vara behovsgrundade, formuleras
konkret och utvärderingsbart. För att formulera mål på detta sätt ska
projektgruppen använda SMARTA mål (Specifikt, Mätbart, Accepterat,
Realistiskt, Tidsatt). Handlingsplanerna ska följas upp , utvärderas och
revideras tillsammans med ungdomen och i projektgruppen kontinuerligt.
11
Under projektåret ska varje ungdom nå en ökad måluppfyllelse utifrån sin
individuella handlingsplan. Den individuella handlingsplanen ska fortleva även
efter projekttidens slut.
Genom hela denna process ska perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och
icke-diskriminering belysas och dokumenteras i arbetet.
De kartläggningar med analyser som görs kommer att ge en bild av vilka
insatser som krävs. Majoriteten av insatserna kommer utvecklas och
genomföras inom ramen för projektgruppens arbete. Tanken bakom en till
antalet ganska stor projektgrupp är att kunna möta ungdomens behov från
många olika perspektiv och hitta den individuella lösningen som passar bäst. Vi
hoppas också få en tydlig bild av de behov av insatser som inte kan mötas inom
projektgruppens arbete. Dessa utgör en viktig grund för det fortsatta arbetet
med att möta ungdomars behov, och behöver lyftas till styrgrupp och finnas
med i resultatredovisning kring projektet.
Insatserna kommer att se olika ut utifrån individens behov och förutsättningar.
Troligtvis kommer vi också att se en skillnad i insatser utifrån behov och
förutsättningar mellan målgrupperna i PlugIn2.0 (även om alla insatser är
möjliga vägar för projektets alla ungdomar) varför även sammantagna insatser
(likheter och skillnader) utifrån funktionsvariation, kön och skolbakgrund
kommer att utvärderas och analyseras.
Utifrån projektgruppens sammansättning tänker vi oss att kunna erbjuda till
exempel:
- Riktad och fördjupad studie- och yrkesvägledning
- Motiverande samtal
- Studiebesök
-Inom projektet kommer vi bygga en verksamhet i lokal utanför skolan.
Verksamheten ska vara ett litet sammanhang del av dagen (3 förmiddagar/v)
med möjlighet att träffa andra ungdomar och delta i ”undervisning” utifrån
gemensamma önskemål och behov (ex hälsa, livskunskap, praktisk
samhällskunskap, fritid). En personal kommer att vara stationerad och ha
ansvar för denna verksamhet, övriga av projektgruppens medarbetare kommer
att bidra utifrån behov och aktivitet. Verksamheten är inte tänkt som en
permanent lösning, utan arbetar utifrån mål i ungdomens handlingsplan och
syftar till att motivera mot utbildning eller annan sysselsättning.
- Praktik. Anpassade praktikplatser, stöd till handledare. Utveckla
formerna för praktik inom kommunens verksamheter.
12
- Tätare samarbete AME-skola kring fördjupade kartläggningar i
kombination med praktikplats.
- Insats från socialtjänsten (ex utifrån ansökan om stöd eller
beviljad/pågående insats) ex. rådgivning och vägledning.
- Insatser kring fritid. Bidra till en meningsfull fritids. Finns det en aktivitet
idag som vi kan bygga vidare på?
- Stöd i nätverksarbete utifrån projektgruppens respektive professioner
och ungdomens behov (ex. skola/elevhälsa, arbetsförmedling,
socialtjänst, ungdomshälsa)
De mätvärden för individens utveckling som kommer användas (utöver
PlugIn2.0:s mätvärden) är:
- Närvaro i skola och/eller annan sysselsättning
(frånvarorapporteringssystem i skola, närvaro i annan sysselsättning)
- Ungdomens upplevelse av meningsfulla insatser (intervju/samtal med
ungdomen i samband med utvärdering av individuella handlingsplaner)
- Måluppfyllelse utifrån den individuella handlingsplanen
9. Resultat
Utöver den mätning mot målen som sker genom PlugIn2.0 datainsamling
kommer vi i vårt projekt att utvärdera resultaten på nedanstående sätt.
Mål 1: Skapa strukturer för strategiskt och operativt samverkan i syfte att
kunna hitta rätt insatser för ungdomen oavsett dennes förutsättningar och
behov. Kunna erbjuda dessa insatser alternativt identifiera de insatser man inte
kan erbjuda som utvecklingsområden.
Strategisk nivå
Styrgruppen sammanträder en ggr/månad under projektåret. Deltagarfrekvens
mäts och deltagarnas upplevelse av meningsfullhet utvärderas.
Operativ nivå
Projektgruppen sammanträder två ggr/månad under projektåret.
Deltagarfrekvens mäts och deltagarnas upplevelse av meningsfullhet
utvärderas.
13
De insatser som dokumenteras i handlingsplaner följs upp och utvärderas
kontinuerligt i projektgruppen. Efter projekttiden sammanställs:
Vilka insatser som gjorts?
Vilka ungdomar som fått vilka insatser? Likheter/skillnader utifrån kön,
funktionsvariation, skolbakgrund?
Vilka insatser som efterfrågats men inte kunnat genomföras?
Vilka verksamheter som stått för de olika insatserna?
Mål 2: Ungdomarna som deltar i projektet ska, utifrån sina förutsättningar och
behov, nå en ökad måluppfyllelse och en likvärdig progression under
projekttiden. Perspektiven jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering
ska finnas med i arbetet, beaktas och analyseras i lägesrapporter och övrig
dokumentation.
En mall för kartläggning ska tas fram. Mallen ska utvärderas av projektgruppen
och ungdomarna efter projekttiden och bedömas ge en värdefull grund för
insatsen.
En mall för handlingsplan ska tas fram. Mallen ska utvärderas av
projektgruppen och ungdomarna efter projekttiden och bedömas vara ett stöd
i att arbeta mot individens mål.
Varje ungdom som deltar i projektet ska vid projekttidens slut ha en
kartläggning och en handlingsplan. Alla elever ska, oavsett förutsättningar och
behov, ha uppnått en ökad måluppfyllelse som går att utläsa i den individuella
handlingsplanen.
Arbetet i verksamheten utanför skolan följs upp kontinuerligt under året och
ska svara mot behov och förutsättningar som identifierats i kartläggningar och
handlingsplaner. Efter projekttidens slut sammanställs:
Vilken typ av insatser man gjort i verksamheten?
Hur många ungdomar som deltagit i insatserna?
Vilka ungdomar som fått vilka insatser? Likheter/skillnader utifrån kön,
funktionsvariation, skolbakgrund?
Hur många av dessa ungdomar/elever finns också i annan verksamhet (ex.
skola/praktik)?
14
Vilka insatser man sett behov av men inte kunnat genomföra?
Vilka verksamheter som stått för de olika insatserna?
Katarina Lycke
Enhetschef Barn- och elevhälsan Stenungsund
Projektledare Möjligheten – PlugIn2.0
15
