Växjö Universitet
HIB 140
Institutionen för humaniora
B-uppsats
Historia
2004-05-25
Handledare: Hans Hägerdal
Examinator: Attila Lajos
Den svenska bilden av Vietnamkriget
En studie av svenska läroböcker i historia för grundskolans senare år,
åk 6-9.
________________________________________________________________
Matilda Johansson
1
Innehållsförteckning
1. Inledning
1
1.1 Inledning
1
1.2 Syfte och frågeställning
2
1.3 Disposition
3
2. Metod och källor
3
2.1 Metodiska utgångspunkter
3
2.2 Presentation av källor
4
2.3 Begreppsdefinitioner
5
3. Forskningsläge
5
3.1 Presentation av källorna till forskningsläget
6
3.2 Läroboksförfattarens roll
7
3.3 Den samhälliga kontexten
7
3.4 Historiemedvetenhet
8
4. Bakgrund
9
4.1 Historisk bakgrund
9
4.1.2 Kalla kriget
9
4.1.3 Bakgrund till Vietnamkriget
10
4.1.4 Mellan två krig
10
4.1.5 Vietnamkriget
11
4.1.6 Den politiska debatten i Sverige
12
4.1.7 Utvecklingen efter 1989
13
4.2 Didaktisk Bakgrund
14
4.2.1 Lgr 69
14
4.2.2 Lgr 80
15
4.2.3 Lpo 94
15
2
3
5. Empiri – läroboksgranskning
16
5.1 Historia 1H - 1971
16
5.2 Historia 3 – 1976
16
5.3 Historia för högstadiet - 1980
17
5.4 HISTORIA - 1993
18
5.5 Direkt Historia 3 - 2000
19
6. Analys och diskussion
20
6.1 Analys av läroböckerna
20
6.1.1 Sociala omständigheter
20
6.1.2 Det lilla i det stora
21
6.1.3 Kampvilja
21
6.1.4 Personlig betydelse
22
6.1.5 Två sidor av samma mynt
22
6.2 Diskussion
23
7. Sammanfattning
24
8. Käll- och litteraturförteckning
26
4
1. Inledning
1.1 Inledning
Under de senaste veckorna har media visat bilder på hur irakiska fångar behandlats kränkande
i amerikanska fångläger:
”Världens enda återstående supermakt agerade världspolis med ett fåtal lojala
utan att bry sig om protesterna från "den gamla världen" eller "de mindre
betydelsefulla".
Och nu är det ironiskt nog inte de militära problemen eller lögnerna om
massförstörelsevapen som skadeskjuter Bushregeringen värst utan ett antal bilder
som avslöjar maktmissbruk av ett antal av de amerikaner som finns längst ned i
hierarkin.” 1
En mindre attraktiv bild av USA:s krigsföring börjar ta form. Samtidigt drar journalister
paralleller med Vietnamkriget, ett krig som genom massmedias bilder väckte stark kritik och
avsmak för amerikanarnas krigspolitik:
”Det var också bilderna som gjorde Vietnamkriget begripligt och som ledde till en
proteststorm.”2
Styrdokumenten betonar att en av historieundervisningens uppgifter är att lära barn och
ungdomar om händelser som tagit form i det förflutna. Dessa händelser anses viktiga för att få
kunskap om sin egen bakgrund men även för att få förståelse för varför saker och ting ser ut
som det gör idag och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Kunskap om händelser i historien
kan lära oss saker av tidigare generation och undvika att göra om samma misstag.
Jag tror att det är viktigt att bli medveten om hur vi förmedlar historia. Vilken bild skapar vi
oss av olika händelser och hur ger den bilden oss kunskap som kan hjälpa oss att bättre förstå
vår nutid och framtid. Jag kommer i min uppsats att studera Vietnamkrigets skildring i olika
läroböcker. En viktig fråga, inte minst nu när USA:s agerande i Irak idag jämförs med deras
insatser i Vietnam för 40 år sedan.
1
2
Mattson, Göteborgs-Posten, 2004-05-10.
Mattson, Göteborgs-Posten, 2004-05-10.
5
1.2 Syfte och frågeställning
Skolans läroböcker kan inte på grund av utrymmesbrist få med all fakta. Innehållet är ett urval
som gjorts av läroboksförfattarna. Syftet med min uppsats är att studera hur en specifik
internationell händelse, Vietnamkriget, har skildrats genom läroböcker i historia för
högstadiet. Jag vill granska hur olika läroboksförfattare har valt att redogöra för händelsen
med bakgrund av de diskussioner som förts kring läroboksförfattande, historiemedvetenhet
och läroboksförmedling. Jag kommer även att undersöka om det finns några kopplingar
mellan respektive läroboks skildring av kriget och den dåvarande politiska debatten kring
Vietnam i det svenska samhället.
Den främsta anledningen till att jag valde att närmare studera ett antal läroböcker och deras
skildring av Vietnamkriget är att jag själv utbildar mig till SO-lärare för årskurs 4-9. Jag anser
att det är viktigt som historielärare att vara uppmärksam över hur ämnet historia skildras i
läroböckerna. Jag valde att titta närmare på Vietnamkriget eftersom det var en så
uppmärksammad internationell händelse under sin tid som verkade både intressant och viktig
att få en möjlighet att sätta sig in i. Jag vill med min studie bidra till förståelse för hur
läroböcker är uppbyggda och vad som kan påverka deras innehåll.
Huvudfrågeställning: Hur har Vietnamkriget skildrats i läroböcker för svenska ungdomar?
Hur ser de allmänna riktlinjerna ut, dvs. läroplaner och kursplaner för grundskolans
senare år, åk 6-9 med hänsyn till min frågeställning?
Finns det några angivelser från läroboksförfattaren/författarna sida, där man motivera
lärobokens upplägg, vad säger de?
Hur framställs respektive sidor i konflikten, regimen i Sydvietnam/USA och
FNL/Nordvietnam?
Har författarna fokuserat på någon särskild del eller händelse i kriget, hur?
Hur presenteras händelsen, sätter lärobokförfattarna Vietnamkriget i ett historiskt
sammanhang?
Hur relateras Vietnamkriget till Kalla kriget?
Kan man koppla samman redogörelsen av kriget med den allmänna politiska debatten
kring Vietnamkriget i det svenska samhället, på vilket sätt?
Hur förhåller sig författarna till händelsen, försöker man vara objektiv eller är man
subjektiv i sin historieförmedling?
6
1.3 Disposition
I metodavsnittet redogör jag för mitt tillvägagångssätt för insamlingen av material och urval.
Jag presenterar också mina källor, de läroböcker som jag undersöker i min studie, samt
definierar begrepp som har relevans för min studie. I avsnittet forskningsläge tar jag upp vad
tidigare forskare har kommit fram till angående läroboksförfattande, historiemedvetenhet och
läroboksförmedling. I bakgrunden tar jag med historisk fakta om Vietnam: Kalla kriget,
bakgrunden till Vietnamkriget, själva konflikten, hur debatten kring Vietnamkriget förts i det
svenska samhället samt hur förhållandena utvecklats efter Kalla kriget slut. Därefter följer en
didaktisk bakgrund där jag redogör för styrdokumentens direktiv under min
undersökningsperiod.
Under rubriken empiri behandlar jag innehållet i de läroböcker som jag har valt att studera
utifrån det material som har relevans för min övergripande frågeställning. I det
efterkommande analys- och diskussionsavsnittet analyserar jag det empiriska materialet
utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Analys- och diskussionsavsnittet avslutas med en
jämförelse mellan resultaten i analysen och forskningsläget. I sammanfattningen
sammanfattar jag min studie, kommenterar resultatet och avslutar uppsatsen. Sist i uppsatsen
finns en käll- och litteraturförteckning.
2. Metod och källor
2.1 Metodiska utgångspunkter
Min undersökning är en källstudie av svenska läroböcker i historia för grundskolans senare år,
åk 6-9. Läroplanen och kursplanerna gör en åtskillnad mellan vad man som elev ska kunna i
slutet av femte skolåret respektive nionde skolåret, därför anser jag att åk. 6-9 är en lämplig
avgränsning. Jag kommer att närmare undersöka utvalda läroböcker mellan 1971-2000 och
deras skildring av Vietnamkriget. Därefter kommer jag att koppla respektive redogörelse till
den rådande politiska debatten i det svenska samhället. Jag utför min studie på primära källor.
I min undersökning använder jag mig av en kvalitativ metod. Jag kommer att läsa och
analysera innehållet i varje enskild lärobok med utgångspunkt från mitt syfte och mina
frågeställningar och sedan föra en diskussion omkring detta. I empirin redogör jag enbart för
innehållet i läroböckerna och väljer att analysera innehållet i avsnittet analys och diskussion,
där jag även tar med egna tolkningar och slutsatser av materialet.
7
När jag har sökt efter källor och läroböcker till min studie har jag använt mig av Libris
katalog, Växjö universitetsbibliotek och stadsbiblioteket i Växjö. Jag har också frågat lärare
som undervisar i historia om läroböcker och använt min egen lärobok från högstadiet. I
urvalet har jag utgått från kriteriet att läroböckerna ska behandla Vietnamkriget och har
således valt bort historieböcker som enbart behandlar svensk och nordisk historia. Det har
varit viktigt urvalet att finna läroböcker från olika decennier eftersom jag är intresserad av att
koppla innehållet i läroboken till den rådande politiska debatten i samhället.
Jag har valt att begränsa mig till att enbart studera Vietnamkriget och om händelsen sätts i
relation till Kalla kriget. Däremot kommer jag inte att undersöka om och hur lärobokens
övriga innehåll presenterar och diskuterar kring Kalla kriget eller händelserna i grannländerna
Laos och Kambodja. Jag kommer endast att diskutera textens innehåll och inte illustrationer
eller frågor/arbetsuppgifter i samband med texten. Jag anser inte att det finns tidsutrymme för
en så omfattande diskussion i den här undersökningen.
2.2 Presentation av källor
Jag kommer att undersöka fem stycken läroböcker i min studie. Jag hade från början
ambitionen att studera fler läroböcker men jag insåg under arbetets gång att det inte fanns
utrymme för en så stor undersökning i en B-uppsats.
De läroböcker jag kommer att undersöka är:
Historia 1H: Författarna till läroboken är Leif Dannert, Waldermar Lendin och Arne Petrén.
(1971) Boken innehåller sex arbetsområden för elever på högstadiet. Vietnamkriget skildras i
arbetsområdet: ”Hi 4:3 Stormakter i tävlan om världen”, under rubriken ”Krig i Asien”.
Redogörelsen för händelserna under kriget finns på två sidor, en sida med bilder och en sida
text.
Historia 3: Historia 3 är skriven av Lars Hildingson, Lennart Husén och Karl Reinhold
Haellquist.(1976) Läroboken är uppbyggd av nio arbetsområden vars innehåll riktar sig till
högstadiet. Boken innehåller historia från historiens början: de stora floderna och avslutas
med händelser från 1970-talet. Avsnittet om Vietnamkriget skildras i en liten faktaruta på 86
ord och tillhör arbetsområdet ”Vår egen tid” under rubriken ”Krig och kriser”.
8
Historia för högstadiet: Författarna till läroboken är Hans Furuhagen, Olle Häger, Åke
Lindström, Jarl Torbacke, Hans Villius och Kurt Ågren.(1980) Boken skildrar historia från
”Historiens morgon”, antiken fram till 1980. Avsnittet om Vietnamkriget är skrivet av Olle
Häger och Hans Villius och finns under rubriken ”Historien efter 1945”. Vietnamkriget
skildras på två sidor.
HISTORIA: Läroboken är en stadiebok för högstadiet av författarna Hans Almgren, Birgitta
Almgren och Stefan Wikén. (1993) Bokens innehåll är uppdelat i tre delar, en för varje
årskurs: 7-9 och behandlar historia från våra äldsta förfäder fram till Kuwaitkriget 1990.
Skildringen av Vietnamkriget görs på två och en halv sida och är placerad under avsnittet
”Tredje världen reser sig”.
Direkt Historia 3: Författarna till boken är Bengt Almgen, Berndt Tallerurd, Hans
Thorbjörnsson och Hans Tillman. (2000) Direkt Historia 3 är en lärobok i SO för
grundskolans senare del. Bokens innehåll behandlar enbart 1900-talets historia. Vietnamkriget
skildras under en egen rubrik ”Vietnamkriget” som innefattas av sex sidor.
2.3 Begreppsdefinition
Historiemedvetenhet: Med historiemedvetenhet menar jag sambandet mellan tolkningar om
det förgångna, nutidsförståelse och framtidsperspektiv och framtidsförväntningar.3
Lärobok: Med ordet lärobok syftar jag till pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen som idag
ofta benämns som läromedel.4
Vietnamkriget: När jag skriver Vietnamkriget menar jag de stridigheter som pågick mellan
Sydvietnam och Nordvietnam från början av 1960-talet fram till 1975.
3. Forskningsläge
Jag har inte funnit någon vedertagen teori som jag kommer att använda i mitt arbete. Jag
kommer istället att diskutera vad andra författare tidigare har skrivit om läroboksförfattare,
historiemedvetenhet och läroboksförmedling.
3
4
Kolhert, 1996, sid. 375.
www.ne.se sökord: läromedel, 040520.
9
3.1 Presentation av källorna till forskningsläget
Det finns en rad studier som berör mitt undersökningsområde. Jag har valt att ta upp dem som
jag anser har störst relevans för min studie.
Kunskapens texter: jakten på den goda läroboken av Egil Borre Johnsen, Svein Lorentzen,
Staffan Selander och Peder Skyum-Nielsen, 1997, är en introduktion i lärobokskunskap.
Målgruppen för boken är enligt författarna främst lärarstuderande men även alla andra som
redan arbetar med skola och undervisning. Syftet med boken är kunna bidra med en fördjupad
förståelse för det samspel mellan skolämne, skola och samhälle som utmärker läroböckerna.
Bokens författare vill öka läsaren förmåga att värdera, välja och använda pedagogiska texter.
Boken utgör ett nordiskt samarbete, med bidrag från medarbetare både inom och utanför
Norden. 5
En annan avhandling som berör mitt undersökningsområde är Sture Långströms
historiedidaktiska studie: Författarröst och Lärobokstradition, 1997. Syftet med studien är att
undersöka ett antal läroboksförfattare och deras sätt att skriva läroböcker i historia för
gymnasiet.6 Författaren har genomfört sin undersökning utifrån ett antal frågor: ”Vad lär vi
våra elever, vem eller vika har valt ut stoffet i läromedlen, varför har de valt just detta och
hur kan vi ordna undervisningen kring det här och andra läromedel.”7 För att få svar på sina
frågor har han intervjuat läroboksförfattarna till sju utvalda gymnasieläroböcker utgivna i
slutet av 1950-, 1970- och i början av 1990-talet.8 Avhandlingen studerar visserligen
gymnasieläroböcker men jag anser att den ändå innehåller delar som går att tillämpa på min
studie.
Två ytterligare böcker som jag har tagit del av är:
Historiedidaktik i Norden 6: Historiemedvetande – i teori och praktik. Redaktion: Anette
Kohlert m.fl, 1996. Studien är en samling av olika historikers syn på Historiemedvetande
utifrån den sjätte nordiska historiedidaktiska konferensen i Tammerfors, Finland.9
Syftet med konferensen var att lägga fram och diskutera den historiedidaktiska forskningen
och utvecklingssamarbetet i Norden.10
5
Borre Johnsen, 1998, sid 5.
Långström, 1997, sid 28.
7
Långström, 1997, sid 13.
8
Långström, 1997, sid 32-33.
9
Kohlert, 1996, sid. 3.
6
10
I Ut med historien ger sju historiker sin bild om historieundervisningens uppgifter. Red. Lars
Edgren och Eva Österberg, 1992. Redaktörernas syfte med boken är att stimulera till samtal
om historiens nytta och historieundervisningens mål bland lärare och elever på alla nivåer i
skolor, vid lärarhögskolor och universitet.11
3.2 Läroboksförfattarens roll
Läroböckernas innehålls styrs till en viss grad av statliga direktiv i form av läroplaner och
lagar.12 Texterna präglas också av författaren och redaktörens egna synvinklar och
värderingar.13 Långströms studie visar att läroboksförfattarna oftast inte redovisar sin egen
historie- och kunskapssyn i böckerna. De flesta av författarna säger sig själva ha utgått utifrån
en objektivistisk undervisningsteori, 14 vilket innebär att de betonar det sakliga och
värderingsfria och undviker spekulationer och teorier.15 Samtidigt anser majoriteten av
författarna att de politiska uppfattningarna har haft inflytande på innehållet i läroböckerna. 16
Bo Andersson skriver i sin artikeln ”Vad betyder historia för mig?”, att ingenting som
framställs varken muntligt eller skriftligt kan ses som värderingsfritt. Människor möter och
tolkar verkligheten på olika sätt i skilda tider och rum. Som läsare får man en bild av
verkligheten utifrån en annan människas förmedling av den historiska händelsen.17
3.3 Den samhälliga kontexten
Marianne Poulsen har författat böcker om historieförmedling i läroböcker. Hon skriver
att var och en är påverkade av de omständigheter som råder under den period man producerar
och lever i.18 Läroböckerna har under vissa perioder i undervisningshistorien varit klart
indoktrinerade, men lika ofta har budskapet varit underförstått. Texterna skulle kunna ses som
en spegelbild av det rådande samhället.19
10
Kohlert, 1996, sid. 7.
Edgren, 1992, sid. 7.
12
Borre Johnsen, 1998, sid 29
13
Borre Johnsen, 1998, sid 34-35
14
Långström, 1997, sid 220.
15
Långström, 1997, sid 97.
16
Långstöm. 1997, sidan 221-222.
17
Kolhert, 1996, sid. 245-247.
18
Kolhlert, 1996, sid 73.
19
Borre Johnsen, 1998, sid 17.
11
11
I slutet av 1960-talet och på 1970-talet lyftes den globala synen fram som en viktig del i
läroböcker och läroplaner. Uppgiften var att fostra eleverna till global samhörighet, och ge
dem förståelse för konflikten mellan rika och fattiga länder.20 Legitimeringen av
historieförmedlingen diskuterades och synen på historia som en objektiv vetenskap utan
subjektiva urval ifrågasattes. Kungar, statsmän och krigare ersattes till viss del av
processhistoria som lyfter fram ekonomiska och politiska faktorer i historien.21
Nästa brytpunkt kom under 1980 och 90-talet. Läroböckerna blev mer individanpassade. De
individuella rättigheterna betonades framför gemenskap och institutionernas roll i samhället.22
Böckerna var mer problemorienterade och strävade efter att eleverna skulle kunna ta ställning
i svåra frågor.23 Upplägget återgick till den traditionella kronologiska framställningen.24
3.4 Historiemedvetenhet
Genom lärdom från det förflutna kan vi skapa en bättre framtid. Historiemedvetenhet handlar
om förståelsen av omvärlden där en förändring över tid är central. Relationen mellan det
förflutna, samtiden och framtiden är en viktig del i historiemedvetenheten. Historia handlar
inte enbart om händelser i det förflutna, genom en historisk medvetenhet kan vi även förstå
vår egen tid och kunna förutse framtiden.25
Historiens uppgift är att ”återskapa en helhetsbild av det förgångna som omfattar såväl det
allmänna som det individuella”. Läraren ska i sin undervisning få eleverna att binda samman
de enskilda historiska händelserna med de generella utvecklingstendenserna, för att få en
fördjupad av orsak och verkan av de enskilda händelserna.26 Lärarna har en viktig uppgift att
göra det möjligt för eleverna att se de destruktiva tendenserna i det förflutna och lyfta fram
det konstruktiva.27 Genom lärdom från det förgångna kan vi skapa en bättre framtid.28
20
Borre Johnsen, 1998, sid. 28.
Borre Johnsen, 1998, sid. 107.
22
Borre Johnsen, 1998, sid 28-29
23
Borre Johnsen, 1998, sid 58-59
24
Borre Johnsen, 1998, sid 107.
25
Edgren, 1992, 127-129.
26
Edgren, 1992, sid.115.
27
Edgren, 1992, sid. 12.
28
Edgren, 1992, sid. 127-129.
21
12
Tidigare studier visar att lärobokens upplägg förändras över tid. Innehållet styrs både av
styrdokumenten, det rådande samhället och författarens egna värderingar. Dessa slutsatser
kommer jag närmare att studera i min uppsats. Långsström skriver att läroböckerna oftast
godtagits som korrekt och trovärdig av både lärare och elever utan någon närmare
granskning.29Av den anledningen anser jag att min studie har en uppgift att fylla som bidrag
till läroboksgranskningen.
4. Bakgrund
4.1 Historisk bakgrund
I den historiska bakgrunden tar jag upp de omständigheter och orsaker som låg bakom
Vietnamkrigets utbrott, händelserna under själva kriget och efterdyningarna. Jag redogör
också för hur den samtida politiska debatten sett ut i det svenska samhället. Bakgrunden ger
en grund för att kunna förstå och tolka innehållet i läroböckerna.
4.1.2 Kalla kriget
Kalla kriget som begrepp skapades kort efter andra världskriget slut och används ofta som
benämning för hela tidsperioden mellan 1947 fram till 1989. Kärnan i begreppet var
motsatsförhållandena mellan: öst-väst, kommunism - kapitalism, Warszawapakten - Nato,
Sovjetunionen – USA. 30
Under Kalla krigets tid avlöstes perioder med ökade konflikter och spända förhållande mellan
stormaktblocken av mindre intensiva perioder av avspänning och fredsförhandlingar. Under
perioden 1945-1962 spred sig Kalla kriget runt om i världen, exempel Koreakriget,
Vietnamkriget och Kubakrisen. Efter 1962 upplevde världen en lång avspänningsperiod och
kontakterna ökade mellan maktblocken.31 I slutet av 1960-talet uppstod en politisk och
värderingsmässig förändring i form av en vänstervåg i större delen av västvärlden.
Ungdomsgrupper upprördes över den amerikanska krigsföringen i Vietnam. Protesterna var
ett led i frigörelsen från föräldrarna och de borgerliga värderingarna till förmån för
socialistiska idéer. Vänstervågen gav upphov till ett antal våldsamma protester och
demonstrationer mot det rådande etablissemanget.32
Långström, 1997, sid. 10-11.
Ottosson, Sten, 2003, sid. 7.
31
Lundestad, 2000, sid. 78.
32
Rosell, 1999, sid. 296.
29
30
13
Efter 1975 försämrades förhållandet mellan USA och Sovjet radikalt. Avspänningen som
hade rått i Europa överskuggades av konflikter som rasade i andra delar av världen bland
annat i Afrikas horn, Indokina och Afghanistan.33 Slutet för Kalla kriget 1984-1990 hade sin
grund i att Sovjetunionen efter hand kom att tappade greppet om Östeuropa. När landet så
småningom upplöstes 1991 framstod USA som vinnare.34
4.1.3 Bakgrund till Vietnamkriget
Vietnam ligger i Sydöstasien och gränsar i norr till Kina, i väster till Laos och till Kambodja i
sydväst.35 I mitten av 1800-talet blev Vietnam en fransk koloni. Med tiden växte det
vietnamesiska motståndet mot kolonisatörerna och nationalistiska rörelser bildades. Under
andra världskriget skaffade sig japanerna inflytande över Vietnam, men fransmännen fortsatte
att administrera landet. 1941 bildades Viet Minh, en nationalistisk koalition där
kommunisterna var en ledande kraft.36
Mellan åren 1946-54 pågick Indokinakriget mellan Frankrike och Viet Minh som slutade med
en vietnamesisk seger och landet blev självständigt. När Frankrike efter förlusten i kriget
lämnade Vietnam tog USA över rollen som huvudfiende till Nordvietnam.37
4.1.4 Mellan två krig
Efter Indokinakriget slut delades Vietnam i två delar längs med den 17:e breddgraden.
Allmänna val skulle hållas efter två år för att bestämma hur det politiska styret skulle se ut för
hela landet. Ledarna i respektive landshalva utvecklade dock områdena till fullt åtskilda
nationer. I södra delen valdes antikommunisten Ngo Dinh Diem till regeringschef och
tillbakavisade alla påtryckningar om det utlovade valet. Diem var en auktoritär ledare och
hans socialpolitik ökade sydvietnamesernas fientlighet mot regimen. I Nordvietnam blev Viet
Minhs ledare Ho Chi Minh statschef och etablerade ett kommunistiskt styre.38
33
Lundestad, 2000, sid. 102.
Lundestad, 2000, sid. 117.
35
Truedson, 1998, sid. 9.
36
Truedson, 1998, sid. 20-21.
37
Lundestad, 2000, sid. 96
38
Hägerdal, (icke paginerat), 2004.
34
14
1960 grundades FNL-rörelsen i Sydvietnam av tidigare anti-franska motståndsmän. Rörelsen
hade som politiska mål att förbättra folkets levnadsförhållande, utveckla en nationell och
demokratisk kultur samt åstadkomma en fredlig återförening av landet. FNL såg sig som
representant för den sydvietnamesiska befolkningen och ansåg att Diems regim verkade som
en ”marionettregim" åt USA. USA såg i sin tur FNL-rörelsen som ett blint redskap för den
nordvietnamesiska regimen. FNL fick militär och ekonomisk hjälp av Nordvietnam som i sin
tur hade fått krigsmaterial från Sovjetunionen.39
4.1.5 Vietnamkriget
USA:s engagemang i konflikten trappades gradvis upp. USA gav betydande militär, politisk
och ekonomisk hjälp till regimen i Sydvietnam. Syftet med den amerikanska närvaron i
Vietnam var att stödja de sydvietnamesiska trupperna. Under åren 1965-1968 agerade
amerikanarna allt intensivare, amerikanska trupper landsteg vietnamesisk mark och
bombningar utfördes över Nordvietnam.40
Anledningen till USA:s krigspolitik var en del av containmentpolitiken, vars syfte var att
stoppa ”aggressiva sovjetiska expansionssträvande”.41 De amerikanska politikerna var rädda
för att ett kommunistiskt maktövertag i ett land skulle sprida sig de omkringliggande
länderna, den så kallade dominoteorin. Sovjetunionens engagemang i Vietnamkriget var
relativt svagt fram till 1964/1965. När striderna trappades upp i området ökade dock den
sovjetiska hjälpen till Nordvietnam.42
Kampmoralen var betydligt större bland de nordvietnamesiska trupperna och FNL jämfört
med USA och den sydvietnamesiska regeringen. När de amerikanska bombningarna av
Nordvietnam ökade svetsades nordvietnameserna samman ännu mer. Amerikanarnas
krigsföring i Vietnam väckte samtidigt kraftiga reaktioner både i USA och i övriga världen.
Vid de amerikanska universiteten protesterade studenter mot de amerikanska soldaternas
behandling av civilbefolkningen och demonstrationerna spred sig till stora delar av det
amerikanska samhället.
39
Queckfeldt, 1981, sid. 16-17.
Lundestad, 2000, sid. 96.
41
http://www.ne.se sökord: containmentpolitik, 040517.
42
Lundestad, 2000, sid. 96-99.
40
15
Efter presidentvalet efterträddes demokraten Lyndon B. Johnson av republikanen Richard
Nixon 1969. Den massiva oppositionen mot kriget tvingade Nixon att minska antalet
amerikanska trupper i Vietnam.43 1973 inleddes försök till fredsförhandlingar och i januari
samma år slöts avtal om vapenstillestånd. De politiska krafterna var dock alltför polariserade
och det gick inte att komma fram till en enad politisk lösning. Vapenstilleståndet upphörde.
Trots att den sydvietnamesiska styrkan var väl utrustad kunde den inte stå emot den
nordvietnamesiska offensiven och på våren 1975 var Vietnamkriget slut. USA kunde inte
hindra Nordvietnam och FNL-rörelsens seger i kriget och därmed den kommunistiska
utvecklingen i Vietnam trots en insats med mer än 500 000 soldater och en total utgift på 150
miljarder dollar.44
4.1.6 Den politiska debatten i Sverige
Under Kalla krigets period valde Sverige att hålla sig neutral till de två militärblocken som
behärskade världskonflikten. Vietnamkrigets upptrappning gav dock upphov till kritiska
uttalande från den svenska regeringens sida.45 I normala fall brukade Sverige endast ta
ställning i internationella problem i samband med deras behandling i FN. Vietnamfrågan blev
därför ett undantag, vilket försvarades med att konflikten var så allvarlig och de metoder som
användes i kriget väckte stor oro. De styrande politikerna menade att vietnamesernas rättsliga
intresse under inga omständigheter fick undertyckas eller utnyttjats av främmande makter.
Regeringen var också medveten om den starka folkliga opinionen som fanns bakom dem.46
Även i Sverige uppkom FNL-rörelser som protesterade mot USA:s krigföring i Vietnam. År
1967 bildades DFFG, de förenade FNL-grupperna, som fungerade som en huvudorganisation
för de lokala rörelserna runt om i landet. Rörelsen växte och fick allt mer stöd av den
allmänna opinionen.47 På hösten 1967 kom Svenska Kommittén för Vietnam, SKfV att bildas
som var en icke-militant motsvarighet till DFFG. Rörelsen hade en bred förankring i politiska,
fackliga och ideella organisationer. SKfV stödde kraven på ta USA ut ur Vietnam och menade
att kriget var ett angreppskrig från USA:s sida. Den mest nämnda av SKfV:s demonstationer
var i februari 1968 då den dåvarande utbildningsministern Olof Palme uppträdde tillsammans
med Nordvietnams Moskva-ambassadör.
43
Lundestad, 2000, sid. 100.
Lundestad, 2000, sid. 100-101.
45
Ottosson, 2003, sid 3.
46
Lindholm, 2000, sid. 139-140
47
http://www.ne.se sökord: FNL-rörelsen, 040521.
44
16
Palme protesterade redan 1965 mot den amerikanskas inblandning i kriget och menade att det
var en illusion att tro att man genom våld och militära maktmedel ska kunna möta kraven på
social rättvisa.48
Under de borgerliga regeringsåren 1976-1982 fortsatte de ledande politikerna på samma linje
som de föregående socialdemokratiska regeringarna, dock med en mer behärskad framtoning.
Den svenska utrikespolitiska profilen såg Sverige som en fredlig och rik nation som ställde
kraftfulla anspråk på att förändra världen, försvar för mänskliga rättigheter och solidaritet
med och stöd till tredje världen. Sverige gjorde dock inte längre anspråk på att agera på egen
hand utan tog del av de politiska förslagen på ett globalt plan.49 Det spända världsläget under
perioden 1982-1986 minskade självsäkerheten i den svenska självuppfattningen. Sverige såg
sig alltmer som en del av ett gemensamt internationellt agerande. Freden lyftes fram som det
främsta målet.50 De ideologiska skillnaderna tonades ner och man tog varken ställning för
varken öst- eller väst.51
I slutet av Kalla kriget gav neutraliteten Sverige åter igen möjligheter att framträda i högre
grad. Omdaningen i öst var delvis orsakad av den svenska freds- och avpänningspolitiken. En
ny tilltro till den svenska modellen som en förebild för Väst, Öst och EG väcktes under de här
åren.52 Samtidigt som man stödde demokrati och västs ekonomiska system, betonades en
svensk medelväg, med inslagen av en blandekonomi, den kulturella tillhörigheten och
välfärdssamhället. Under 1990-talet och 2000-talet har återigen en debatt kring Sverige och
dess roll i internationella frågor förts. Kriget i forna Jugoslavien och inträdet EU har väckt
nya tankar kring Sveriges alliansfrihet och frågan om Nato-medlemskap. Den svenska
regeringen anser dock fortfarande att Sveriges alliansfrihet är den bästa vägen för att stödja
fred, frihet och välstånd.53
4.1.7 Utvecklingen efter 1989
Idag är kriget historia i Vietnam. Landet kämpar med fattigdom, underutveckling och de
svårigheter som kommunistpartiets stela utformning skapat.54 I och med den liberala
48
Queckfeldt, 1981, sid. 30-31.
Ottosson, 2003, sid 42.
50
Ottosson, 2003, sid. 45-46.
51
Ottoson, 2003, sid. 84.
52
Ottosson, 2003, sid. 50.
53
Linder, 2003, sid. 209-211.
54
Truedsson, 1998, sid. 9-10.
49
17
ekonomiska utvecklingen på senare år har kommunistpartiets roll minskat.55 Landets
förhållande till omvärlden har förbättrats efter uttåget grannlandet Kambodja och
Sovjetunionens fall. Vietnam satsar idag på att återupprätta goda relationer med alla stater.
Under president Bill Clintons ledning avskaffades USA:s handelsembargo mot Vietnam 1994
och diplomatiska relationer upprättades mellan de forna fienderna.56
4.2 Didaktisk bakgrund
1962 infördes den nuvarande grundskolan och samma år kom den första läroplanen, Lgr 62.
Därefter har nya läroplaner kommit med jämna mellanrum: 1969, 1980 och 1994. En
brytpunkt i svensk utbildningshistoria var 1990/91 års riksdagsbeslut då tidigare regel- och
resursstyrningen ersattes med mål – resultatstyrning. Kommunen övertog statens uppgifter att
utforma skolans verksamhet i samband med 1994 års läroplan, Lpo 94. 57
Läroplanen anger riktlinjerna för det offentliga skolväsendet och sammanställs utifrån
regeringens direktiv. Läroplanerna innehåller den värdegrund och det uppdrag som ska gälla
för skolan samt målen och riktlinjerna för undervisningen. Till grund för läroplanernas
utformning ligger skollagen. Läroplanen kompletteras med kursplanen som har till uppgift att
ange de mål som undervisningen i varje enskilt ämne ska sträva emot.58 Jag har plockat ut
några av det mål, som jag anser hör ihop med skildringen av Vietnamkriget, som läroplanerna
under 1969-1994 har gett i uppdrag för undervisningen i historia.
4.2.1 Lgr 69
I läroplanen från 1969, Lgr 69 betonades Sveriges och Europas roll och betydelse samt en allt
mer internationell syn både på innehållet och undervisningen. Det främsta målet var inte att
lära eleverna en mängd fakta utan istället att ge en möjlighet för eleverna att kunna förstå
sammanhang och händelser. Det ställdes krav på objektivitet i undervisningen samtidigt som
läroplanen betonande att det är svårt att genomföra en helt igenom en objektiv undervisning i
historia. Både lärare och läroböckerna menade man är påverkade av en bestämd historiesyn.59
55
Truedsson, 1998, sid. 27.
Truedsson, 1998, sid. 37.
57
http://www.ne.se sökord: Grundskola: historik, 040511.
58
http://www.ne.se sökord: läroplaner, 040511.
59
http://www.hum.vxu.se/publ/humanetten/nummer9/art0115.html, 040521.
56
18
4.2.2 Lgr 80
I läroplanen från 1980, Lgr 80, betonades betydelsen av läroplanen både som ett styrmedel
och underlag för planeringen av undervisningen. Även i Lgr 80 lyftes vikten av ett
internationellt perspektiv upp.60 I kursplanerna från 1980 var målen för
historieundervisningen sammankopplat med målen för de övriga SO-ämnena. Genom
undervisningens skulle eleverna öka sina kunskaper både om sig själva och om andra
människor, förr och nu.
Eleverna skulle tränas att söka orsaker till hur konflikter mellan enskilda människor, mellan
grupper och stater har uppstått i det förflutna och som kan uppstå i deras samtid samt hur de
kunde förebyggas och lösas. Undervisningen hade som uppgift att lära eleverna att varje tid
har sina specifika särdrag och den tidens människor bör bedömas utifrån de förutsättningar
som rådde då. Genom undervisningen skulle eleverna få kunskaper om de skeende och
företeelse som har bidragit till att skapa de förhållande som råder idag. Målet var att eleverna
skulle bli medvetna om att framtiden är beroende av tidigare människors handlingar och
beslut genom att studera och analysera förhållande ur ett historiskt perspektiv.61
4.2.3 Lpo 94
Den nuvarande läroplanen som gavs ut 1994, Lpo 94 är uppbyggd helt annorlunda jämfört
med tidigare läroplaner. Läroplan och kursplaner är åtskilda i två olika dokument. Hur man
ska arbeta och innehållet i undervisningen är inte detaljstyrt av läroplan/kursplaner utan
överlämnas år lärare och elever att själva bestämma.62
Enligt kursplanens riktlinjer gällande historieundervisningen ska eleverna få kännedom om
utvecklingen i några ledande världsmakter under olika tidsepoker. De ska både kunna
identifiera och reflektera kring några historiska händelser och skeenden med betydelse för vår
egen tid, samt vara medveten om och kunna ge exempel på att historiska händelser och
förhållanden kan betraktas på olika sätt.63
60
http://www.hum.vxu.se/publ/humanetten/nummer9/art0115.html , 040521.
Läroplan för grundskolan, Lgr 80, 1980, sid. 119-120.
62
http://www.hum.vxu.se/publ/humanetten/nummer9/art0115.html, 040521.
63
Regler för målstyrning, Grundskolan, 2000, sid. 133.
61
19
5. Empiri – läroboksgranskning
5.1 Historia 1H - 1971
Läroboken saknar förord men på baksidan finns en kort information om bokens upplägg.
Författarna skriver att läroboken innehåller material för självständigt arbete och ger en grund
för både faktaredovisning och diskussioner.
Avsnittet om Vietnamkriget inleds med att beskriva nuläget. Läroboken skrevs mitt under
kriget. Texten berättar att flera stormakter mer eller mindre är inblandade i kriget som förs i
det asiatiska land som ofta förekommer i TV, radio och tidningarna. Sedan kommer en
beskrivning av den historiska bakgrunden, hur Vietnam varit en del av Franska Indokina,
ockupationen av japanerna under andra världskriget och Indokinakriget. Stycket avslutas med
en beskrivning om delningen av Vietnam. Nordvietnam utvecklades till en kommunistisk stat
med Ho Chi Minh som president och Sydvietnam inrättade med stöd av USA en
västorienterad regering.64
Orsaken till Vietnamkriget förklaras av att missnöjda sydvietnameser med stöd från
Nordvietnam försökte störta regeringen i Sydvietnam. Bakgrunden till folkets missnöje
förklaras med regeringens oförmåga att göra något för de fattigaste i landet. Ogillandet av den
sittande regimen ledde till bildandet av FNL, den sydvietnamesiska nationella
befrielsefronten. Boken tar upp hur respektive stat fick hjälp och stöd från stormakterna.
Författarna skriver att kriget efterhand har blivit en börda för USA och redogör för hur länder
i övriga världen fördömer den amerikanska krigsföringen. Textavsnitten avslutas med att
berätta om att förhandlingar inletts i Paris 1968 utan någon fred i sikte.65
5.2 Historia 3 - 1976
I förordet skriver författarna kort om lärobokens utformning. Vietnamkriget skildras under
arbetsområdet ”Vår egen tid” som redogör för historien under Kalla kriget.
Texterna innehåller olika svårighetsgrader.66 Under rubriken ”Krig och kriser” tar
läroboksförfattarna upp en rad kriser som följt i Kalla krigets spår bland annat Cubakrisen,
Koreakriget och Vietnamkriget. Kunskap om de respektive kriserna presenteras i mindre
64
Dannert, 1971, sid. 221.
Dannert, 1971, sid. 221.
66
Hildingson, 1976, sid. 3.
65
20
faktarutor. Alla kriserna ingår som exempel på hur kampen mellan stormakterna
Sovjetunionen och USA gav sig uttryck i olika delar av världen.67
I rutan om Vietnam finns det enbart en kort beskrivning av Vietnamkriget. Faktarutan börjar
med att berätta om hur USA satte in trupper 1964 i de inre strider som rasade i Sydvietnam.
Därefter behandlas FNL-rörelsen, de amerikanska bombningarna och bakgrunden till
Amerikas inblandning i kriget, rädslan för kommunismens utbredning. Textstycket avslutas
med att berätta om att kriget blev ett nederlag för USA och slutade med en fullständig seger
för Nordvietnam efter att de amerikanska trupperna lämnat landet.68
5.3 Historia för högstadiet - 1980
Läroboken saknar förord eller liknande beskrivning av författarnas motivering av bokens
innehåll och upplägg. Avsnittet om Vietnamkriget börjar med att ge en bakgrund till kriget
genom en skildring av fransmännens kolonisation av Indokina. Motståndsrörelsen som växte
fram under koloniseringen och kommunistpartiets bildande behandlas. Därefter nämner boken
Japans ockupation under andra världskriget, bakgrunden till och händelserna under
Indokinakriget och dess resultat.
Vietnams självständighet berörs och landets tillfälliga delning.69 Därefter går boken igenom
förhållandena i det delade Vietnam. Författarna nämner att en förföljelsekampanj inleddes i
Sydvietnam mot alla misstänkta kommunistsympatisörer. På efterkommande sida skildras
bildningen av FNL. Sedan beskriver lärobokens författare hur regeringen i Sydvietnam använt
sig av hårdhänt terror för att slå ner oppositionen i landet.70
I nästa stycke ”USA i Indokina” diskuteras USA:s delaktighet i kriget och anledningen
bakom. Författarna beskriver de amerikanska bombningarna och landstigningen av
amerikanska soldater med orden: ”världens starkaste militärmakt försökte krossa en ganska
primitiv utrustad motståndare.” Därefter tar texten upp den växande opinionen i USA mot
kriget i Vietnam USA. President Lyndon Johnsons försök att stoppa bombningarna på grund
av den massiva kritiken och de resultatlösa fredsförhandlingarna i Paris diskuteras.
67
Hildningson, 1976, sid. 152.
Hildingson, 1976, sid. 153.
69
Furuhagen, 1980, sid. 268.
70
Furuhagen, 1980, sid. 268-269.
68
21
Det efterkommande stycket handlar om de amerikanska terrorbombningarna och
vapenstillestånd i januari 1973. Textavsnittet avslutas med en redogörelse av hur den
sydvietnamesiska arméns krigsmoral sjönk samtidigt som FNL: s stridsvagnar vräkte ner
grindarna till presidentpalatset i Saigon 1975. Vietnam var nu återförenat efter 30 års
blodbad.71
5.4 HISTORIA - 1993
Läroboken inleds med stycket: ”Mitt i historien”, där författarna delger sin syn på vad som är
historia. Författarna menar att historia handlar om människorna förr i tiden, hur de levde,
arbetade, bodde och tänkte. Syftet med historia anser läroboksförfattarna är att vi genom att
läsa om tidigare händelser ska kunna lära oss om vår egen tid och undvika att göra om samma
misstag.72
Textavsnitten om Vietnamkriget börjar med att ge en kort bakgrund kring orsakerna till
Vietnamkrigets utbrott: fransmännens kolonisering, japanernas maktövertag under andra
världskriget och fransmännens återerövring efter världskrigets slut. I avsnittet ”Frihet och
söndring” finns en redogörelse av Ho Chi Minh, hans bakgrund och grundande av Viet Minh.
Därefter följer en skildring av Indokinakriget. Stycket ”Nordvietnam och Sydvietnam”
berättar om hur de två staterna utvecklades och missnöjet som ledde till bildandet av FNLrörelsen. Läroboksförfattarna förklarar anledningen till USA:s inblandning i kriget med
dominoteorin.73
Det efterkommande stycket handlar om händelserna under själva Vietnamkriget. Författarna
beskriver amerikanarnas krigsföring med napalm, splitterbomber och kemiska medel och hur
de försökte att svälta ut den nordvietnamesiska gerillan. Läroboken beskriver hur USA drar
sig ut ur kriget och protesterna i Amerika och övriga världen mot amerikanarnas inblandning i
Vietnamkriget. Det avslutande stycket handlar kort om återföreningen av Nord- och
Sydvietnam efter krigets slut 1975.74
71
Furuhagen, 1980, sid. 269.
Almgren, 1993, sid. 2-3.
73
Almgren, 1993, sid. 312.
74
Almgren, 1993, sid. 312-314.
72
22
5.5 Direkt Historia 3 – 2000
Författarna berättar om lärobokens upplägg i avsnittet ”Bokens uppbyggnad”. Författarna har
för att göra det lättare för eleverna att få grepp om skeendena under efterkrigstiden, gett varje
årtionde efter 1945 ett eget kapitel. Författarna skriver att texten innehåller de kunskaper som
krävs för att eleven ska klara läroplanens uppnåendemål.75
Avsnittet om Vietnamkriget börjar med en inledning där författarna berättar om den politiska
ledaren Ho Chi Minh och hans roll i utvecklingen av Vietnam till en självständig stat.
Författarna berättar även kort om Vietnam som fransk koloni, Indokinakriget och berör den
franska överbefälhavarens krigsteknik och strategier. Stycket avslutas med redogörelse för
Vietnamns delning i Syd- och Nordvietnam.76
Nästa sida börjar med en skildring av förhållandena i Sydvietnam och diktatorn Diems
betydelse för förhållandena i landet. Författarna berättar vidare hur FNL-rörelsen bildades och
går igenom orsakerna bakom USA:s inblandning i Vietnamkriget och i förlängningen Kalla
kriget. Författarna förklarar innebörden av dominoteorin. Stycket innehåller även en
redogörelse över Sovjetunionens spridning av kommunismen.77 Boken berättar om de
amerikanska flygbombningarna och hur det vietnamesiska folket utsattes för fruktansvärda
lidande men ändå härdade ut. Därefter kommer ett citat från kommunistledaren Ho Chi Minh:
”Ni kan döda tio av mina män för var och en av era. Ändå kommer ni att förlora och jag
vinna”.
Upptrappningen 1965, de geografiska förhållandena som försvårar för amerikanarna att
bedriva krig i Vietnam diskuteras. Stycket tar också upp FNL:s stöd från befolkningen.78
Därefter skriver författarna om FNL- rörelsens storoffensiv i januari 1968 som krävde många
människors liv. Stycket diskuterar det växande motståndet och uppkomsten av
antikrigsrörelser och studentdemonstrationer i USA. Stycket avlutas med beskrivning av
Richard Nixons makttillträdelse och roll i krigspolitiken,79 samt hur fredsförhandlingar och
kompromissförslag med försoningsråd mellan parterna diskuteras.
75
Almgren, 2000, sid. 2.
Almgren, 2000, sid. 130-131.
77
Almgren, 2000, sid. 132.
78
Almgren, 2000, sid. 132-133.
79
Almgren, 2000, sid 133-134.
76
23
Nästa stycke handlar om antalet döda, förluster och skadeverkningar som de växtgifter som
USA hade släppt ut orsakade. Författarna berättar att civilbefolkningen drabbades hårt av
kriget och att båda sidor utförde fruktansvärda terrorhandlingar med exempel från massakern i
Song My. Hela avsnitten om Vietnamkriget avlutas med att skildra hur den sydvietnamesiska
armén efter att USA lämnat landet faller i Nordvietnamesernas händer och sammanslagningen
av de båda staterna 1975.80
6. Analys och Diskussion
6.1 Analys av läroböckerna
6.1.1 Sociala omständigheter
Riktlinjerna för Historia 1H, 1971 utgår från 1969 års läroplan. Det internationella
perspektivet, som betonas i Lgr 69, berörs i och med beskrivningen av stormakternas
inblandning i kriget och själva Vietnamkriget som var en internationell händelse. Skildringen
av Vietnamkriget sätts i samband med historiska händelser och Kalla kriget vilket ger
eleverna förståelse för sambandet mellan den enskilda händelsen och världspolitiken i stort.
Jag anser att innehållet ger en sammanhängande bild av kriget som lämpar sig både för
självständigt arbete och gruppdiskussioner.
Läroboken lägger större vikt vid FNL och missnöjet i Sydvietnam mot den sittande regimen
än amerikanarnas roll i kriget. Innehållet är en enkel beskrivning med betoning på sociala
frågor och känslor. Boken ger en grundläggande historisk bakgrund för att kunna förstå varför
stridigheterna senare uppstår i Vietnam. Kalla kriget speglas i den inledande beskrivningen
om hur stormakterna, USA och Sovjetunionen stödjer respektive stat.
Innehållet är påverkat av en rådande politiska debatten i samhället. Sociala frågor,
vänstervågens ideal framkommer i beskrivningen om hur synd det är om civilbefolkningen.
Sydvietnameserna beskrivs som förtryckta och deras missnöje mot den rådande regimen
betonas flera gånger. De styrande svenska politikerna markerade att vietnamesernas rättsliga
krav inte fick undertryckas av främmande makter. Jag anser att beskrivningen av händelsen är
partisk och subjektiv, författarna har enbart fokuserat på USA: skuld och skriver inget om
nordvietnamesernas krigsföring. Detta skulle kunna förklaras av den kraftiga kritiken mot
USA:s krigsföring i Vietnam som rådde under tiden för bokens tillkomst.
80
Almgren, 2000, sid. 134-135.
24
6.1.2 Det lilla i det stora
Historia 3, 1976, är skriven utifrån 1969 års läroplan. Som tidigare nämnt är skildringen av
händelserna i Vietnam ett exempel på ett internationellt perspektiv på historien. Förordet
innehåller en uppradning av bokens upplägg men saknar kommentar till hur urvalet har gjorts,
historiesyn eller anslutning till styrdokument. Innehållet kopplas på ett tydligt sätt till Kalla
kriget vilket gör att läsaren får förståelse för sambandet mellan den enskilda händelsen och
det rådande politiska klimatet som är målet för 1969 års läroplan.
Läroboksförfattarna har betonat Amerikas roll och handlingar i kriget. FNL- rörelsen nämns,
men annars ingenting mer än att Nordvietnam vann kriget fullständigt. Skildringen av
Vietnamkriget fokuserar på händelsens samband med övriga stridigheter som rådde under
Kalla kriget. Orsaken till konflikten förklaras som en del av Kalla krigets konflikter och inte
av de inhemska faktorerna. Det finns ingen historisk bakgrund till Vietnamkriget, innehållet
utgör enbart en kort beskrivelse över händelserna mellan 1963-1975.
Redogörelsen av Vietnamkriget är enkel och saknar djupare engagemang för konflikten. Den
relativt lättfattliga skildringen kan förklaras av att den samtida borgerliga regeringen i Sverige
valde att engagera sig i de internationella frågorna på global nivå och undvek att handla på
egen hand. Rubriken ”Krig och kriser”, ger en bild av det spända politiska förhållandet som
rådde i Kalla kriget under den här tiden. Redogörelsen är en saklig skildring av kriget utan
spekulationer vilket pekar på en strävan efter en objektiv historieförmedling från författarnas
sida.
6.1.3 Kampvilja
Historia för högstadiet, 1980 är skriven för 1980 års läroplan. Det internationella perspektivet
som även betonas i Lgr 1980 syns i skildringen av Vietnamkriget som var en stor
internationell händelse under sin tid. Konflikter mellan olika grupper belyses både i själva
redogörelsen av Vietnamkriget men även i de bakomliggande orsakerna. Läroboken har
varken förord eller något annat som redovisar författarnas tanke bakom bokens innehåll och
upplägg.
Läroboken beskriver den sydvietnamesiska regeringen och USA i hårda ordalag. Författarna
lägger en stor vikt vid att skildra förföljelsekampanjen i Sydvietnam. I överskriften till
textavsnittet skriver författarna krigen, i plural, vilket ger eleverna information om att kriget i
25
Vietnam i grunden handlade om flera stridigheter. Läroboken ger en lång och innehållsrik
beskrivning av bakgrunden till Vietnamkriget om förhållandena i Sydvietnam och längtan
efter förändring. Skildringen av kriget kopplas dock inte till Kalla kriget.
Författarnas fokusering på förhållandena för befolkningen i Sydvietnam ger en bild av den
svenska regeringens anspråk på att försvara de mänskliga rättigheterna och ge stöd åt tredje
världen. Beskrivningen av att världens starkaste militärmakt, USA, försökte krossa en
primitiv utrustad motståndare, FNL och Nordvietnam ger en uppfattning om att villkoren
under kriget betraktade som orättvisa från svensk sida. Skildringen av kriget innehåller flera
olika synvinklar, även vietnamesernas krigsföring berörs och inte bara amerikanarnas
beteende viket visar tendenser på en mer objektiv historieförmedling.
6.1.4 Personlig betydelse
HISTORIA, 1993, är skriven utifrån Lgr 1980:s direktiv. Författarna historiesyn: genom att
dra lärdom av det förflutna kan vi få förståelse för vår egen tid och skapa oss en bild om vår
framtid, överrensstämmer med de historiska perspektiv som lyfts fram i Lgr 1980. Texten om
Vietnamkriget säger ingenting om Vietnamesernas gerillakrig utan beskriver enbart
amerikanarnas krigsföring. Läroboksförfattarna fokuserar i sin inledning på en enskild person,
Ho Chi Minh och hans väg till kommunistpartiets ledare. De första styckena ger en bra
historisk bakgrund till själva Vietnamkriget. Läroboksförfattarna kopplar samman USA:s
insatser i Vietnam med Kalla kriget och viljan att hindra kommunismens spridning.
Författarnas skildring av Vietnamkriget är fortfarande en ensidig beskrivning av USA: s roll
och handlingar i kriget. Trots att Kalla kriget nu är slut och de inte längre behöver ta hänsyn
till Sveriges neutrala ställning i den övergripande konflikten. Effekterna av Kalla kriget och
Sveriges uttalande och ställning för vietnameserna framför USA:s agerande märks
fortfarande. Den partiska framställningen av kriget ger en subjektiv historieförmedling.
6.1.5 Två sidor av samma mynt
Direkt Historia 3, 2000 utgår från riktlinjerna i Lpo 94. Läroboksförfattarna ger en grundlig
motivering till bokens upplägg. De hävdar att innehållet har med fakta som ska ge eleven ett
innehåll utifrån läroplanens direktiv. Läroboken följer väl kursplanens riktlinjer. Skildringen
av Vietnamkriget kan ses som ett exempel på en historisk händelse som har betydelse för vår
tid. USA och Sovjets inblandning i kriget ger kunskap om utvecklingen i några ledande
26
världsmakter. Den allsidiga skildringen av händelsen ger eleverna förståelse för att historiska
händelser kan betraktas på olika sätt.
Innehållet i läroboken ger en heltäckande bild av Vietnamkriget och påpekar att även
Vietnameserna utförde terrorhandlingar och inte enbart amerikanarna. Författarna tar dock
inte upp vilka terrorhandlingar som utfördes av vietnameserna. Nästan hela stycket om
Vietnamkriget beskriver hur den amerikanska krigsföringen såg ut med undantag för den
vietnamesiska gerillans utnyttjning av terrängen. Författarna lägger stor vikt vid den enskilda
politikerns roll och behandlar studentprotesterna i USA utförligt. Läroboken tar med en lång
och grundläggande historisk bakgrund till Vietnamkriget. Kalla kriget kopplas till händelsen i
och med beskrivningen av dominoteorin.
Läroboken är utgiven år 2000, det är ett tag sedan Kalla krigets slut. Sverige behöver inte vara
rädd att uttala sig i internationella konflikter vilket gör att man kan nämna att även
vietnameserna utförde terrorhandlingar. Relationen mellan Vietnam och USA är också bättre
än på länge och bidrar till att konflikten kan skildras mer rättvist sätt. Läroboksförfattarna
speglar bägge sidorna i kriget och tar upp olika sätt att se på händelsen. Jag anser därför att
läroboken ger en objektiv syn på historia.
6.2 Diskussion
Om man bortser från läroboken HISTORIA, 1993, redovisar inte författarna sin egen historieoch kunskapssyn, vilket överenskommer med resultaten i Långsströms studie. Långström
menar vidare att författarna oftast ser sin historiesyn som objektivistisk. Detta påstående kan
jag inte kommentera eftersom jag inte har intervjuat författarna till de läroböcker som jag har
studerat. Däremot menar jag efter analysen av läroböckernas innehåll att man inte kan säga att
deras syn är klart objektivistisk. Flera av texterna innehåller både teorier, spekulationer och en
ensidig betoning på USA:s skuld. Författarna har dock en strävan att vara objektiva men det
är svårt att uppfatta en helt igenom objektiv föremedling. Det finns en tydlig skillnad mellan
läroböckerna från 1970-talet och den senaste utgivna boken, här ger läroboksförfattarna en
allsidig skildring av Vietnamkriget.
Analysen av läroböckernas innehåll visar, liksom tidigare forskning hävdar, att läroböckerna
är påverkade av den allmänna diskussionen och det politiska läget i samhället då läroboken
skrevs. I läroboken från 1971 finns både ekonomiska och politiska faktorer, beskrivningen av
27
den sydvietnamesiska regimens förtryck och missnöjet med statens jordreformer.
Läroböckerna från 1970-talet behandlar globala och sociala frågor, det mindre fattiga landet
Vietnam kontra den stora supermakten USA.
Läroboken från 1980 betonar de individuella rättigheterna för befolkningen i Vietnam och hur
de förtrycks av den sydvietnamesiska regimen. Skildringen kan ses som ett led i den allmänna
debatten kring läroböcker där individen betonas framför institutionernas roll i samhället. 1993
års lärobok tar upp svåra problem och händelser, som exempel USA:s krigsföring i Vietnam
med napalm splitterbomber och kemiska medel, vilket också är kännetecknande för den
senaste tidens läroböcker. Samtidigt finns det en skillnad mellan författarna i hur styrda de är
av det rådande politiska och samhälliga klimatet.
Diskussionen kring vikten av historiemedvetenhet av tidigare forskare går att applicera på
innehållet i de läroböcker som jag har studerat. Den enskilda händelsen sätts i alla böckerna i
relation antingen till Kalla kriget eller de historiska orsakerna som la grunderna för
Vietnamkrigets utbrott. Skildringen av kriget placeras i ett större perspektiv och ger förståelse
för att Vietnamkriget inte enbart var en begränsad konflikt inom landets gränser utan fick
effekter på övriga världens politiska ställningstagande. Händelserna behandlar också de
destruktiva beteendena i kriget och ger eleverna kunskaper om hur människor levde och
betedde sig en generation tillbaka.
7. Sammanfattning
Skildringen av Vietnamkriget i fem historieläroböcker har gett en idé kring den svenska
bilden av Vietnamkriget så som den har givits till ett antal tonåringar mellan åren 1971-2000.
Berättelsen har inte varit densamma utan förändrats genom tidens gång och författarens
värderingar. Läroboksförfattarna har betonat och fokuserat på olika saker. Många delar av
berättelsen är gemensamma men ingen skildring är exakt den andre lik.
Riktlinjerna är övergripande de samma från 1969 fram till idag. Läroböckernas upplägg och
innehåll är till viss mån styrt av styrdokumenten. Författarna redogör inte för sin historiesyn
utan beskriver enbart sitt upplägg och innehåll i förordet, med undantag för HISTORIA, 1993.
USA målas upp som boven i dramat och vietnameserna som offer. I de senaste böckerna har
28
dock även den vietnamesiska gerillan fått utstå kritik och en rättvisare bild av
krigshändelserna tar form.
Händelsen sätts i ett historiskt sammanhang som förklarar de bakomliggande orsakerna till
Vietnamkriget med fransmännens kolonisation, den sydvietnamesiska regimens förtryck av
folket och stormakternas inblandning. Den historiska bakgrunden finns med i alla böcker
förutom Historia 3 från 1976 som enbart skildrar den rådande konflikten. Vietnamkriget
skildras som en del av Kalla kriget i alla läroböcker utom i Historia för högstadiet, 1980. Den
amerikanska inblandningen förklaras av dominoteorin, strävan efter att hindra kommunismens
spridning i världen.
Läroböckernas innehåll kan kopplas till den allmänna politiska debatten som fördes i det
svenska samhället kring Vietnam och deras inställning i internationella konflikter. I de
tidigaste läroböckerna ser man ett tydligt engagemang för Vietnamkriget och folkets
välmående. Efter att de radikala socialisterna lagt ner sina paroller och Kalla kriget är slut har
skildringen blivit allt mer distanserad. Som man diskuterade i läroplanen från 1969 är det
svårt att vara helt objektiv när man som författare ska skildrar historiska händelser. Berättaren
ska tolka, och ge förståelse för människors liv förr vilket inbjuder till värderingar och egna
synpunkter. Läroböckerna är ett urval av en annan människas tolkning av verkligheten och de
styrs naturligt av både tid och rum.
Ingen lärobok är fullständig, men alla har något. I läroboken HISTORIA från 1993 anser
författarna att vi genom att läsa om tidigare händelser ska kunna lära oss om vår egen tid och
undvika att göra om samma misstag som tidigare generationer gjort.81 Med anledning till
resonemanget i inledningen har vi en lång väg att gå innan det blir verklighet fullt ut. De
mänskliga misstagen i historien upprepar sig gång på gång. Som lärare har du ett viktigt
ansvar för att förmedla historien vidare och forma en historiemedvetenhet hos dina elever. I
den processen är valet av lärobok som utgångspunkt för undervisningen, en god början!
81
Almgren, 1993, sid. 2-3.
29
8. Käll- och litteraturförteckning
Litteratur:
Borre Johnesen Egil, Lotentzen Svein, Selander Staffan, Skyum-Nielsen Peder: Kunskapens
texter, jakten på den goda läroboken, Universitetsforlaget, 1998.
Edgren Lars och Österberg Eva (red.): Ut med historien, sju historiker om
historieundervisningens uppgifter idag, Lunds University Press, 1992.
Hägerdal Hans: Vietnams historia, opublicerat manuskript, 2004.
Kohlert Anette (red.): Historiedidaktik i Norden 6, historimedvetenhet-teori og praksis,
Institut for Humanistiske Fag, 1996.
Linder Jan: Svår neutralitet, Sverige under två sekel, Infomanager Förlag, 2003.
Lindholm Rolf H: Sverige under Kalla kriget, en dokumentsamling om Sveriges
neutralitetspolitik, Santérus, 2000.
Lundestad, Geir: Öst, väst, nord, syd, huvuddrag i internationell politik efter 1945,
Studentlitteratur, 1986.
Långström, Sture: Författarröst och lärobokstradition, en historiedidaktisk studie, Umeå
Universitet, 1997.
Mattson Britt Marie: Tortyrbilderna väcker minnen från Vietnam, Göteborgs-Posten, 200405-10.
Ottosson Sten: Svensk självbild under kalla kriget, en studie av stats- och utrikesministrarnas
bild av Sverige 1950-1989, Utrikespolitiska Institutet, 2003.
Queckfeldt Eva: ”Vietnam”, tre svenska tidningars syn på Vietnamfrågan 1963-1968, CWK
Gleerup, 1981.
Regler för målstyrning, Grundskolan, Svensk Facklitteratur, 2000.
Rosell John (red.): Boken om Sveriges historia, Forum, 1999.
Thorsén Kerstin (red.): Läroplan för grundskolan, Lgr 80, Liber UtbildningsFörlaget, 1980.
Truedson Lars: Omvärldsbildning Vietnam, Förlaget Trädet, 1998.
Åsard Erik (red.): Politikern Olof Palme, Hjalmarson Högberg, 2002.
Läroböcker:
Almgren Bengt, Tallerud Berndt, Thorbjörnsson Hans, Tillman Hans: Direkt Historia 3,
Bonnier Utbildning, 2000.
Almgren Hans, Almgren Birgitta, Wikén Stefan: HISTORIA: Stadiebok för högstadiet,
Gleerups, 1993.
Dannert Leif, Lendin Waldermar, Petrén Arne: Historia 1H, Sex arbetsområden för
högstadiet, Almqvist & Wiksell, 1971.
Furuhagen Hans, Häger Olle, Lindström Åke, Torbacke Jarl, Villius Hans, Ågren Kurt:
Historia för högstadiet, Almqvist & Wiksell, 1980.
Hildingsson Lars, Husén Lennart, Haellquist Karl Reinhold: Historia 3, nio arbetsområden
för högstadiet, Natur och Kultur, 1976.
Internetadresser:
http://www.hum.vxu.se/publ/humanetten/nummer9/art0115.html, 040521.
http://www.ne.se, sökord: containmentpolitik, 040517.
http://www.ne.se, sökord: FNL-rörelsen, 040521.
http://www.ne.se, sökord: grundskola: historik, 040511.
http:// www.ne.se, sökord: Kalla kriget, 040521.
http://www.ne.se, sökord: läroplaner, 040511.
30
