Vietnam Veterans Memorial Wall finns i
Washington DC och innehåller 58,272 namn
på amerikanska soldater som stupat eller
saknas. Bilden är förvanskad, men stenen
monumentet är byggd av reflekterar den
som betraktar namnen.
S2AB
VIETNAMKRIGET
Introduktion
Vietnamkriget kan beskrivas som en väldig vattendelare under efterkrigstiden.
Det kom i hög utsträckning att skilja unga från gamla, det skärpte
motsättningarna mellan höger och vänster i politiken och kom i mångt att
förändra synen på USA. Om en vanlig uppfattning innan vietnamkriget hade
varit en svartvit värld med USA på den goda sidan, så var det många som efter
kriget såg världen i en slags gråskala. Det präglade också många som bodde i
kolonier eller före detta kolonier.
Många i USA och Europa engagerade sig i protestgrupper mot kriget i
Vietnam. Vietnamrörelsen kom också att bli inkörsport för många att engagera
sig i olika kommunistiska grupper.
Kriget var mycket blodigt. Över en miljon nordvietnameska soldater dog, över
200.000 sydvietnamesiska gerillasoldater och över 50.000 amerikaner. Därtill
kommer ett mycket stort antal civila vars numerär är svår att beräkna. Den
amerikanska folkmordsforskaren Rudolph Rummel beräknar att antalet civila
dödade av Sydvietnam till 90 000 och antalet dödade av Nordvietnam och
FNL till 1 670 000.
01
Detta är ett första försök att skapa ett litet kompendium om det vi har
pratat om på lektionerna runt kriget i Vietnam.
Konflikter
mellan
katoliker och
buddhister i
Sydvietnam
Den vietnamesiske munken Thich
Quang Đuc gör en självbränning
1963 i protest mot den
sydvietnamesiska regimens
förföljelser av buddhister.
Protesterna gjorde att den
katolske premiärministern i
Sydvietnam tvingades avgå.
återförenas igen. De planerade valen
1956 ställs in. Det dröjer då inte
länge förrän krig bryter ut.
På den ena sidan står regimen i
Nordvietnam. De stöds av Sovjet och
Kina. Det finns också en
kommunistledd gerillarörelse i södra
Vietnam som heter FNL (Front
National pour la Libération du Sud
Viêt Nam). Gerillan kom efterhand
att bli helt dominerad av
Nordvietnam. På den andra sidan står
regimen i Sydvietnam och USA. Det
finns också en del länder i
närområdet som stöder Sydvietnam
(t.ex Australien, Thailand och
Taiwan).
Det finns olika förklaringar till varför
Varför startar kriget?
På 1880-­talet blev Vietnam,
tillsammans med Laos och Kambodja
en del av franska Indokina. Under
andra världskriget gav den franska
vichyregimen, som var lierad med
tyskarna, tillstånd till Japan att
operera i Vietnam. Under kriget
bildas en kommunistledd
befrielserörelse – Viet Minh – som
kämpar mot japanerna. När Japan
kapitulerar tar befrielserörelsen
snabbt kontroll över norra Vietnam.
När andra världskriget är över
accepterar Frankrike dock inte detta.
Krig – Indokinakriget – bryter ut.
1954 tvingas Frankrike kapitulera. Då
har Viet Minh tagit över hela norra
Vietnam. I södra Vietnam finns en
regim som styrs av den katolske Ngo
Dinh Diem. Han inleder en terror
mot buddhister och blir snabbt
väldigt impopulär. Nordvietnam och
Sydvietnam har svårt att komma
överens om hur landet ska
kriget bryter ut. Olika förklaringar
betonas olika mycket av olika parter
och olika forskare.
Förklaring 1: dominoteorin
Den officiella amerikanska
förklaringen till varför man engagerar
sig i Vietnam brukar kallas för
dominoteorin. Den kan spåras redan
till varför amerikanerna stödjer
Frankrike i Indokinakriget 1945-­54.
Den amerikanske presidenten
Eisenhower sade i ett tal 1954:
”Finally, you have broader
considerations that might follow what
you would call the "falling domino"
principle. You have a row of dominoes
set up, you knock over the first one,
and what will happen to the last one
is the certainty that it will go over
very quickly. So you could have a
beginning of a disintegration that
would have the most profound
influences
Tanken är alltså att om en
dominobricka faller så faller nästa
också.
Dominoteorin lyder alltså ungefär så
här. Det kommunistiska
Nordvietnam vill ta över makten i
Vietnam, med stöd av
kommunistländerna Kina och
Sovjetunionen. Om då inte USA
hjälper Sydvietnam kommer
kommunisterna att ta över andra
länder i området också. Bilden visar
hur amerikanerna betraktade
dominobrickorna/länderna i östra
Asien.
Förklaring 2: USA är en
imperialistisk stat
Vietnam var bara ett av många
länder som ville bli självständiga
efter det andra världskriget. Man
ville ha bort det system som brukar
kallas imperialismen där europeiska
länder styrt över länder i Afrika och
Asien. De länder som förut styrt
kolonierna (ofta Storbritannien och
Frankrike) ville ofta inte detta utan
försökte behålla kolonin. USA
hjälpte ofta Storbritannien och
Frankrike. Orsaken till detta, enligt
denna förklaring, är att USA vill ha
tillgång till en marknad att sälja sina
produkter och också att man vill
kunna utnyttja råvaror och
arbetskraft i kolonierna.
Varför USA engagerade sig just i
Vietnam kan förklaras med det
ekonomiska läget runt 1960. Då har
USA förlorat den fördel man har haft
av att man inte blev bombade under
andra världskriget -­ de europeiska
länderna har nu börjat konkurrera –
och USA behöver nya platser dit den
amerikanska industrin kan sälja sina
varor.
självständig stat.
Förklaring 3 : vietnamesisk
nationalism
Eftersom USA, och den
sydvietnamesiska regeringen, 1956
inte vill genomföra de val som skulle
återförena Syd-­ och Nordvietnam,
måste man strida för att kunna bli
ett gemensamt land. Missnöjet med
ledningen i Sydvietnam ökar också
eftersom den katolske ledaren Ngo
Dinh Diem behandlar buddhister
illa.
Under det franska styret hade
vietnameserna blivit illa behandlade
och fransmännen hade gynnat de
Enligt denna förklaring är det främst
viljan att bli ett eget land, och
naturligtvis det motstånd som USA
jordbruk som styrdes av fransmän.
Många vietnameser var därför nöjda
med att man blev av med
fransmännen under andra
världskriget. Motståndet mot
Frankrikes styre, och senare mot den
amerikanska inblandningen beror
alltså på att man ville bli en egen
och regeringen i Sydvietnam gör mot
den tanken, som orsakar kriget.
Du får själv fundera på vilken
förklaring du vill ge mest
trovärdighet.
Varför förlorar
USA kriget?
USA var, och är, världens mäktigaste
stat. Man hade ett enormt militärt
överläge mot Vietnam, åtminstone
på pappret. Man hade ett stort
teknologiskt övertag och behärskade
under hela kriget luftrummet nästan
totalt. USA hade innan
vietnamkriget aldrig förlorat ett krig.
Allt talade för att USA skulle vinna
detta krig också. Men Nordvietnam
vann kriget. Hur gick det till?
Du kommer nedan att få tre olika
förklaringar till varför kriget slutade
som det gjorde.
Bakgrund
Redan på 1950-­talet fanns det
amerikanske militära rådgivare i
Sydvietnam. Det var dock först efter
en påstådd flottstrid 1964, det så
kallade Tonkinbuktintermezzot, som
Nordvietnam och de amerikanska
den amerikanska militärinsatsen
styrkorna dras tillbaka. Utan USA:s
trappades upp på riktigt. Då började
stöd faller den sydvietnamesiska
amerikanerna bomba Nordvietnam
armén samman och kriget tar slut
och föra över soldater. Bombningarna
1975.
är dock ålagda restriktioner och man
Förklaring 1: politikerna svek
bombar bara av politiker utvalda
soldaterna
delar av Vietnam. Nästa stora steg i
Enligt denna förklaring är det de
kriget sker 1968 då gerillan, FNL,
begränsningar som politikerna satte
inleder en offensiv (Tet-­offensiven)
på de amerikanska stridskrafterna
och går till attack mitt inuti
som bestämmer utgången.
Sydvietnams städer. Man lyckas en
Politikerna är rädda för att provocera
kort stund till och med ockupera
Sovjet och Kina så man vågar inte
den amerikanska ambassaden i
bomba annat än begränsade områden
Saigon (Sydvietnams huvudstad).
i Nordvietnam.
Tet-­offensiven är
Inte heller får
en militär
amerikanerna
katastrof för FNL.
blockera hamnar
Man förlorar
eller anfalla långt
nästan alla sina
inne i
gerillasoldater och
Hur kan man
Nordvietnam.
resten av kriget är
Först när Kina
det nästan bara
förklara att USA
och Sovjet på
soldater från
1970-­talet blir
Nordvietnam som
förlorar kriget?
fiender vågar
slåss. Men den var
USA gå på
en politisk triumf.
offensiven. Den
Många amerikaner
bomboffensiv
tappar tron på att
man sätter in på
man kan segra.
våren 1972 -­
Kriget blir också
operation Linebacker -­ visar vilken
alltmer impopulärt i USA.
framgång man skulle kunna ha haft.
Med den nye presidenten i USA,
Men 1972 finns det inga markstyrkor
Richard Nixon, inleds en ny era i
som kan följa upp framgången.
kriget. Han drar tillbaka en del
Enligt denna förklaring tvingas
styrkor och låter dem ersättas av
amerikanerna slåss med händer som
styrkor från Sydvietnam. Samtidigt
bakbundits av politiker.
släpper han en del restriktioner på
var man kan bomba och man
Förklaring 2: vietnameserna var
bombar bland annat Hanoi och den
duktiga gerillasoldater
viktiga hamnstaden Hai Phong. USA
Den vietnamesiska gerillan tunnlar,
invaderar också Kambodja för att
gerillataktik, uthållighet, smälter in
komma åt de nordvietnamesiska
osv
baserna där.
1973 sluts fred mellan USA och
Enligt denna förklaring ställdes
amerikanerna helt enkelt inför en övermäktig och uthållig motståndare mot
vilken man inte hade några effektiva motmedel.
Förklaring 3: kriget förlorades på hemmafronten
Enligt denna förklaring är det det bristande stödet för kriget av amerikanerna
på hemmaplan som gör att man förlorar kriget. Protesterna mot kriget börjar
på universiteten men sprider sig snabbt. Under slutet av president Johnsons
mandatperiod kan han inte längre tala offentligt på grund av de många
protesterna. När Nixon vinner valet är det med den uttalade ambitionen att
dra tillbaka de amerikanska styrkorna. Kriget ska föras med sydvietnamesiska
soldater och amerikanska bombplan. Protesterna gör dock att även
bombningarna måste begränsas.
Operation Linebacker - en amerikansk flygoffensiv - är ur militär
synvinkel inledningsvis mycket framgångsrik.
8 juni 1971
Trang Bang
Sydvietnam
Phan Thị Kim Phúc är namnet på flickan i
bilden. Under ett anfall mot en by som hölls
av nordvietnamesiska soldater bombas en
grupp civila av misstag utav en
sydvietnamesisk pilot. Flickan får svåra
brännskador men överlever. Hon hoppar
senare av från Vietnam och är idag
kanadensisk medborgare.
som han menade ställde sig bakom
den amerikanska krigföringen. Nixon
vann också valet mot de mer
fredsinriktade demokratiska
kandidaterna Humprey och
McGovern. Motståndet mot kriget
vann alltså inte några val.
Opinionsundersökningar visar också
på att en majoritet av folket ställde
sig bakom kriget under hela 60-­talet.
Enligt denna förklaring är
protesterna alltså missvisande.
Demonstranterna på gatorna
representerar inte hela det
amerikanska folket.
Faktor 2 Inkörsport till vänstern
I Sverige dominerades det starka
motståndet mot vietnamkriget av
FNL-­grupperna (andra grupper som
var mot kriget spelade en
underordnad roll). FNL-­grupperna
leddes av stalinistiska kommunister
men man tillämpade en så kallad
enhetsfront vilket innebar att alla
motståndare till kriget inledningsvis
var välkomna. Efterhand tvingades
medlemmar i FNL-­grupperna att
Protesterna
mot kriget
Protesterna mot kriget i Vietnam
började i USA, och i liten skala. Det
var ofta universitetsstudenter som
deltog i de första protesterna.
Ganska snabbt blev protesterna till
en massrörelse på USA:s gator och
de spred sig också till Europa. Mot
slutet av 1960-­talet hade protesterna
spridit sig också till de värnpliktiga
som ibland uteblev eller deserterade.
Det finns olika tankar kring vad
vietnamrörelsen och protesterna mot
kriget betydde. Nedan kommer du få
beskrivet tre olika saker som ofta
brukar lyftas fram som betydelsefulla
i vietnamrörelsens kölvatten.
Faktor 1 Den tysta majoriteten
När Nixon valdes till president 1968
hänvisade han till den tysta majoritet
välja sida. Motstånd emot kriget och
kommunism, eller så drevs man ut ur
rörelsen. På detta vis blev
protesterna en inkörsport till någon
av de många kommunistiska grupper
som uppstod på 60-­ och 70-­talen.
Faktor 3 De stoppade kriget
Protesterna mot kriget var väldigt
stora och omfattade många olika
grupper. Särskilt hos ungdomar fanns
starka anti-­krigskänslor. Motståndet
mot kriget påverkade krigföringen på
flera olika sätt. Det blev efterhand
allt svårare för den amerikanska
militären att få tag på soldater.
Värnpliktiga flydde utomlands eller
dök aldrig upp på
mönstringskontoren. De soldater som
åkte till Vietnam fick också allt
sämre moral och mot slutet var det
vanligt att man helt enkelt hade
slutat tro på möjligheten till en
seger. De amerikanska universiteten
befann sig under flera år i ett mer
eller mindre öppet uppror mot
staten.
Hur ungdomsrevolten på slutet
av 1960-talet hänger ihop med
kriget i Vietnam!
Stort antal
Välståndsökning
Uppgörelse med
föräldragenerationen
Generation efter kriget
Utlösande faktorer
Vietnamkriget
Maj 1968
Post-materialistiska
värderingar
Ungdomsrevolt
Välfärdssamhället
Ungdomskultur
Nya yrken
Behov av utbildning
Definitionsbehov
TV/Massmedia
Nya perspektiv
Vietnamkriget är det första som TV-sänds
