Kjell Kriminell

Psykodynamisk terapi
Kjell Kriminell - i psykodynamisk behandling
Enligt ett psykodynamiskt perspektiv har Kjells problematik sin bakgrund i tidiga
upplevelser. Svaren star att finna i Kjells trassliga barndom. De trauman som inte
medvetandegjorts och bearbetats skapar omedvetna konflikter. Nutidens situaboner aktiverar datidens känslor som är kopplade till skrämmande upplevelser.
Drogmissbruket är ett satt att lindra psykiska symtom och används som en flykt
undan psykisk smärta och en skräck för det inre. Det är även ett satt att försöka
tillfredsställa icke tillfpedsställda behov i barndomens olika faser. Kjell kan med
hjälp av droger uppna regression för att slippa vuxenvärldens krav och stilla en
gamma) längtan (efter till exempel det tröstande bröstet).
En behandling innebär terapeutiska samtal för att hjälpa Kjell att leta upp omedvetna pusselbitar som saknas. En insikt om varför han gör som han gör kan vara
en väg ut ur missbruk och kriminalitet. Det gäller att finna symtomens mening.
Innan Kjell kan ta itu med sitt missbruk och övrig kriminalitet maste han bli hel
som person.
Atgärden riktas mot det
omedvetna själslivet, som
antas skapa känslor och
tankar som i sin tur leder tip
ett beteende som Kjell
Kriminell iute själv kan rá pá.
l
OMEDVETEN
KONFLIKT
K¡e¡NSLA ->
.1
HANDLING
i
1'
i4TGÄRD
Behandling enligt den psykodynamiska psykologin
Den traditionella, "freudianska" psykoanalysen är den längsta terapimetoden. Besöken sker 1-3 gánger per vecka och kan pagá i fiera ár. Här
sker ett utforskande, vanligtvis genom fria associationer, av patientens
omedvetna inre som har trängts bort och kan ge symtom. Barndomen och relationerna till föräldrarna är viktiga bearbetningsomráden,
eftersom de i hög grad antas paverka funktionerna i det vuxna livet.
Patienten antas överföra sina föräldrarelationer till terapeuten genom
sitt sätt att förhalla sig till honom/henne. Detta sätt att förhálla sig, som
kan utrycka sig i exempelvis beundran eller misstänksamhet, blir till ett
arbetsmaterial under behandlingen. Terapeutens roll är jämförelsevis
passiv och handlar främst om att lyssna och tolka det patienten säger.
I Sverige är det vanligare med psykodynamisk korttidsterapi. Det är
en betydligt kortare och därmed billigare variant. Terapeuten är mer
aktiv och arbetar med patientens omedvetna föreställningar kopplade till hans/hennes livssituation. Terapin lägger inte samma vikt vid
sexualiteten och barndomens trauman som psykoanalysen. Terapeuten
försöker analysera hur de problem patienten har hänger samman med
dagens livssituation och tidigare erfarenheter. En större insikt om de
egna behoven, känslorna och motiven ökar patientens förmiga att första det som händer och páverka situationen.
Beteendeterapi
Kjeil Kriminell - i beteendeterapeutisk
behandling
Enligt inlärningspsykologin är Kjells beteende inlärt.
Genom betingningens mekanismer har han lärt sig att
droger och kriminalitet ger omedelbar tillfredsställelsé.
Dessutom har Kjell troligtvis tagit efter negativa förebilder som inte använder de sociala färdigheter som
krävs för att hantera konflikter och andra besvärliga situationer. Detta skapar angest och ett undvikande beteende i vissa situationer där droger blir ett sätt att fly
V
undan istället för+att handla konstruktivt.
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
KjeII mäste lära sig att hantera de situationer som
väcker drogsug. Ett sätt är att under kontrollerade former utsätta sig för risksituationer sä att utsläckning sker.
En annan viktig del i behandlingen blir att finna nya vagar att uppnä positiva känslor utan droger, för att kunna
lära in nya alternativa beteenden.
1`
.
\
-ATGÄRD
HANDLING
BETINGNING H KÄNSLA
JJJ
1\
I
J,,
l
FÖRSTÄRKER
I
J
Behandling enligt inlárningspsykologin
Beteendeterapi gär ut pi att systematisk släcka ut
oönskade reaktioner och förstärka önskade beteenden. Vid fobier fir patienten lära sig att slappna
Atgärdér riktas mot
beteendet f'ör att
släcka ut den icke
önskvärda betingningen, sä att känslor
som leder till oönskade handlingar inte
längre uppstär hos
KieuKriminell.
.
av (si att motsatsen till ingest uppnis) samtidigt
som han/hon exponeras (utsätts) för det som skapar ingest. Om exponeringen sker gradvis, som
när en person med höjdskräck undan för undan ut-sätts för allt högre höjder, kallas metoden systematisk desensibilisering. Detta gir även att genomföra i
fantasin, utan att utsätta personen för den faktiska -
situationen.
En annan variant är flödesterapi (flooding), där
man utsätts för värsta tänkbara situation dirêkt.
För en person med höjdskräck skulle detta innebära att han/hon exponeras för en otäck höjd och
att patienten sedan stannar kvar i situationen tills
ingesten upphör och han/hon upplever sig kunna ta kontroll över situadonen.
Teckenekonomi är en annan metod som Or ut pi att förstärka de beteenden som behandlingen vili istadkomma. Genom att belöna önskvärda handlingar med poletter eller liknande, som gir att växla in mot
önskvärda saker som permissioner eller roliga aktiviteter, skapas nya
.
beteendemönster.
Modellinlärning är ytterligare en metod som gir ut pi att genom rollspel förevisa önskvärda sociala färdigheter som att kunna tacka nej till
droger eller att hävda sina rättigheter utan att bli aggressiv. Patienten
observerar rollspelet och har sedan möjlighet att ta efter de modeller
som visar hur man khn samspela med andra människor.
Klientcentrerad terapi
.Kjell Kriminell - i klientcentrerad behandling
Enligt den humanistiska skolan är Kjell inte sig själv när han missbrukar. Han har,
precis som alla andra människor, ett behov av uppskattning, närhet och kärlek.
Att knárka och leva rövare kan vara ett sätt att känna tillhörighet med den egna
;gruppen. Det kan vara ett sätt att fä uppmärksamhet, om An negativa sädan, vil
ket är battre än ingen ails. Att vara nägonting däligt är andä att vara nägon, i stället
för att inte vara nägon alls.
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
Vem som heist i Kjells omgivning kan förstä att ett konstruktivt beteende gentemot sin omgivning är en mycket bättre väg att gä för att tillfredsställa behovet av
uppskattning frän andra. Tyvärr är Kjell fängad i ett mönster där detta förnekas.
Att ta steget mot att vara sig själy är alltför skrämmande.
Kjell behöver komma fram till vad han innerst inne vill. Dock behöver han först
andrum och trygghet för att väga ta steget att försöka bli omtyckt för den han är.
Det är behandlarens ansvar att skapa ett växtbefrämjande klimat, där Kjell vägar
ta de första stapplande Stegen mot att vara särbar och siuta bete sig sä som han
tror att omgivningen förväntar sig. Under rätt förutsättningar kan insikten om den
krock det nuvarande beteendet innebär i förhällande till det som Kjell värdesätter
högst i livet starta ett förändringsarbete.
ATGÄRD -->
Átgärdeñ riktás mot Kjell Kriminells möjlighet attgöra ett eget val, eftersòm beslutsängesteri kan vara det som skrämmer honom till ett icke-val, som i sin tur leder till en
känsla av att han sviker sig själ y.
Behandling enligt den humanistiska psykologin
.
41111
Klientcentrerad terapi är en terapiform som i dagsläget bland annat representeras av det som kallas motiverande samtal. Grundantagandet är
att klienten (kallas klient istället för patient för att undvika betoningen
pa att personen är sjuk) är expert pa sitt eget liv och själv sitter med
svaren/lösningarna pa problemet. Genom att láta klienten utforska sin
situation med de problem som finns och jämföra den med en möjlig
och önskvärd framtida situation, vili terapeuten skapa en vilja till förändring.
I motiverande samtal anpassar sig terapeutén till klientens vilja och
undviker att försöka övertala eller ge rad. Det är klienten som ska finna
svaren och själv uttala vad som ska göras. Moriverande samtal utvecklades för behandling av alkoholism, men används idag bland annat inom
olika delar av sjukvarden för att för.mä patienter att lägga om sin livsstil
när de har drabbats av exempelvis hjärtinfarkt:Mánga menar att motiverande samtal inte är en samtalsmetod utan étt förhallningssätt. Genom att terapeuten är empatisk och sätter klienten i centrum utan att
kritisera eller döma honom/henne, skapas ett växtbefrämjande klimat
som främjar motivation till förändring.
..
Kognitiv terapi
Kjell Kriminell - i kognitiv behandling
Enligt den kognitiva skolan har Kjells negativa erfarenheter skapat ett icke -fungerande tankemönster. Hans bestämda uppfattning Ar att vad han An gör sä
mäste han ta till droger. Grundläggande scheman om drogers nödvändighet gör
att automatiska tankardyker upp i olika sammanhang. Ska Kjell umgäs med andra behöver han droger, ska han koppla av behöver han droger och ska han fira
nägot behöver han droger.
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
KjeII vet vad missbruket ställer till med, men det räcker med att han träffar fel
person och blir erbjuden droger sä uppstär automatiska tankar i stil med: "bara
den här gängen ,. eller "jag är värd detta". Här mäste Kjells tolkningar av olika situationer förändras. Genom att systematiskt angripa Kjells föreställningsvärd kan
terapeuten lägga fram bevismaterial som gär ut pä att det faktiskt gär att klara sig
utan droger, att världen inte Or under om man inte intar droger i den ena eller
andra situationen. Alternativa tankar och hándlingssätt kan förmodligen ästadkomma förändring och detta mäste förmedlas genom Ìängsiktiga och logiska resonemang som överbevisar Kjells falska logik.
Atgärden riktas mot tankarna/
tolkningarna, eftersom de páverkar känslornasom i sin tur
Jigger till grund för handlingar-
na. Nya sätt att tänka kan skapa
nya handlingsmänster hos
Kjell Kriminell.
-
Behandling enligt den kognitiva psykologin
Kognitiv terapi handlar om nuet istället för det förgängna. Man utgär
frän att människors tankar päverkar känslor och beteenden och att ett
förändrat tankemönster kan skapa förändring. Terapeuten är aktiv under träffarna och undervisar patienten om syftet med de olika övningar
som ingär. Han/hon använder sig dessutom av sä kallade sokratiska
fragor som utformas sä att patienten själv ska kunna upptäcka viktiga
samband mellan tanke och handling.
Terapin utvecklades för att behandla depressioner, men används numera även pä andra typer av. störningar. Kognitiv terapi syftar till att
förändra de tankemönster som ligger till grund för en negativ självbild
eller ett negativt beteende.
Terapin gär ut pä att först lata patienten upptäcka sitt sätt att tolka
världen, för att sedan testa om tolkningárna av verkligheten har en realistisk grund. Tillsammans med patientera kartläggs tankemönstret och
genom olika hemuppgifter far patienterr, pröva sina antaganden. Förhoppningsvis uppstär dä en insikt om att olika negativa antaganden
inte stämmer och nya positiva tolkningsmönster kan börja ta form.
Läkemedel
KjeII Kriminell - i behandling med läkemedel
/-"\
Enligt ett psykobiologiskt perspektiv kan det vara sä att en kemisk obalans skapar
psykisk oreda hos Kjell. Denna obalans kan leda till hyperaktivitet och problematik som ADHD och troligtvis finns anlag för denna obalans i famiijen.
Om sddana tillständ inte behandlas kan det tillsammans med en icke stödjande
miljö under uppväxten leda till att Kjell blir illa omtyckt av omgivningen och utvecklas i fel riktning. Sä smäningom självmedicinerar han mot ängest med hjälp
av droger. Ärftliga faktorer kan päverka Kjells temperament sâ att han ständigt
söker spänning eller är alltför impulsiv. sitt sökande efter häftiga upplevelser
kan droger och kriminalitet vara det som ger Kjell omedelbara och lättillgängliga
I
kickar.
Vägen till ett drogfritt liv kan vara en medicinering som skapar balans i hjärnans biokemiska verksamhet. Olika former av stödmedicinering kan sättas in som
hjälper till att dämpa drogsuget.
.
ATGÄRD ---->
HJÄRNANS
KEMI
TAN KE
KANSLA
HANDLING
,dtgärden riktas mot de biokemiska processer som pägär i hjärnan. Eftersom tankar,
känslór och handlingar har sin grund i synapsernas aktivitet gär det att skapa förändring hos Kje1l Kriminell genom att reglera hjärnan kemi.
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
psykologin
t; ,,+ den biologiska
i hjärnan kan lindra eller ta bort
Li
It
li
mot ke' misk obalans
nervcellernas aktivitet. Det finns aka
eñora att förandra
lugnande, antidepressiva och antipsykotiska
tYPer: av psykofarmaka:
-
:
-
medel dämpar ingest och oro, vilket är användbart vid Angcsdiaitingar och siimnproblem. Dessa preparat förstärker effekten av
den dknpande tranSmittorsubstansen GABA.
tidepressiva medel används vid behandling av depression (även
gests.törningar). De piverkar serotoninets, dopaminets och noradre- nalinets aktivitet. Dessutom används litium, som inte är ett antidepressivt medel, som förebyggande medel vid bipolar sjukdom. Dess verkningsmekanism är okänd, men man vet att det ökar omsättningen av
.
serotonin.
Antipsykotiska medel (neuroleptika) används för behandling av psykotiska tillstAnd och de dämpar dopaminaktiviteten.
J
Psykofarmaka kan lindra och
bota, men även ibland leda
till beroende och andra allvarliga biverkdingar.
Terapiformerna har befruktat varandra
Att rnan gAri psykoterapi behöver inte betyda att man är psykiskt sjuk!
.:Det finns manga som gar i psykodynamiskt inriktad terapi för art öka
sin själykännedom eller humanistiskt inriktad terapi för att finna ny
mening i. tillvaron. Av de terapimetoder som har nämnts har kan alla,
"fried undantag för den traditionella psykoanalysen, bedrivas antingen
'ndividuellt.eller i grupp. Ibland kan grupptérapi vara art föredra efterm persòner dA kan dela med sig av sina erfarenheter och utveckla sin
orMAga att fungera i relation till andra.
.
,
De olika psykologiska perspektiven fokuserar pá olika orsaker till
varför man mAr som man gör och varför man är som man är. Atgärden blir därför utformad pá olika satt beroende pi vilka "psykologiska
glasögon" den behandlande personen har tagit pA sig.
Olika terapiformer har vuxit.fram genom praktisk tillAmpning, som
byggt pá olika övertygelser om vilka teoretiska modeller som "prickar
rate. Olika terapier har visat sig ha effekt vid olika typer av problemorn.. riden. Effekten skiljer sig At och framförallt finns det fá undersökningar som visar att terapierna har lingvariga effekter. Det är svArt
att avgöra om behandling över huvud taget har flagon effektmAgra Ar
senare, bland annat eftersom sá mycket annat inträffar i en människas
liv under den tiden som kan pAverka livssituationen bade positivt och
negativt. Alla de tertapier som nämns här har visat sig vara effektiva pa
kort sikt om de används inom omraden som de är lämpade för.
De senaste tjugo aren har psykodynamiskt inriktad terapi tappat
mark inom forskningen, medan kognitiv beteendeterapi (KBT), som
är en kombination av beteendeterapi och kognitiv terapi, har vuxit sig
starkare. Orsaken till detta är kanske till stor del att man pa kort tid kan
u.p.pnA effekter inom mAnga olika omrAden som depression, Angestsyn-
drom, missbruk och aggressivitet.
Det gar inte att förneka att psykodynamisk terapi kritiseras av mAnga
idag. Samtidigt gar forskningens fokus i vagor och det är omöjligt att
saga vad för typ av terapi som är pá frammarsch om tio ár. NAgot som
är viktigt vid all typ av terapi är terapeutens förhAllningssätt. Ingen terapimetod har effekt om den utförs av en terapeut som inte.klarar av
att upprätta en terapeutisk allians (samarbete). Ett gott samarbetsklimat präglat av empati, dar tillit och trygghet gör tt patienten vAgar
öppná sig och är villig att ta till sig behandlingen, ar minst liká viktigt
som terapimetoden i sig, kanske till och med det allra.viktigaste.
P:Ls
E
"
C
C
CI5
-
.ns
E
o
-o
c
cll
E
.5C
Lt
>
oas
KZ
C
111
-a
C.
oo
/3
CE
it. 0
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor