Nyhetsbrev från Diabetes Incidens Studien i Sverige (DISS)

Juni 2011
Nyhetsbrev från Diabetes Incidens Studien i Sverige (DISS)
STORT TACK till alla Er som rapporterar in fall till DISS!
Diabetes Incidens Studien i Sverige (DISS) följer sedan 1983 nyinsjuknandet (incidensen) av
diabetes hos unga vuxna (15-34 år gamla) i Sverige [1]. DISS är baserad på frivillig
rapportering av nyinsjuknade patienter från medicinkliniker, barnkliniker och vårdcentraler.
Med DISS som utgångspunkt kan omgivningsfaktorer och arvsanlag som utlöser diabetes
undersökas. DISS kan därför bana väg för framtida interventionsstudier med mål att förhindra
utvecklingen av diabetes. Genom att prospektivt följa nyinsjuknade diabetespatienter över
tiden har DISS en unik möjlighet att analysera risken för diabeteskomplikationer och
identifiera faktorer som bidrar till utvecklingen av komplikationer.
Nyinsjuknade 1983-2010
600
500
400
sekundär
300
typ 2
200
typ 1
100
oklassificerad
0
Antalet nyinsjuknande 1983-2010 fördelat på typ av diabetes enligt anmälande läkares
bedömning visas i ovanstående figur. Antalet nyinsjuknade har varit relativt konstant under
den senaste 20-årsperioden frånsett 1994-1997 och 2005-2009 då det varit något lägre och
förra året då antalet nyinsjuknade var det lägsta hittills. Vi är därför tacksamma om du
kontrollerar att alla nyinsjuknade blivit registrerade. Andelen med typ 1, typ 2 och
oklassificerbar diabetes har varit konstant under perioden. För att säkerställa klassifikationen
bestäms Ö-cellsantikroppar (GAD) vid diagnos på alla patienter i DISS sedan 1998 [2].
DISS aktuellt
Ny registreringsblankett. Från och med januari 2010 har en ny version av
registreringsblanketten införts. Förutom tidigare uppgifter efterfrågas också födelseland och
hereditet. I tidigare DISS data finns en tendens att personer födda utanför Sverige har en lägre
incidens av typ 1 diabetes och en spännande fråga är om detta beror på uppväxtmiljömiljö
eller genetik. Som tidigare tas blodprov vid diagnos för bestämning av GAD-antikroppar och
1
en del av detta prov sparas för att möjliggöra framtida analys. Resultaten beträffande GADantikroppar skickas till anmälande vårdgivare. Analyserna är som tidigare kostnadsfria.
Centralt personuppgiftsansvar för uppgifterna på blanketten har flyttats från Umeå till
regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen och därför har patientinformationen
uppdaterats. DISS-blankett och uppdaterad patientinformation bifogas nyhetsbrevet.
Blanketten kan även hämtas från DISS-studiens hemsida www.DISS.se och kan också fås
från regionansvariga. Registreringsblanketten kan även fyllas i på hemsidan, skrivas ut och
skickas in tillsammans med blodprovet.
Nya forskningsrön
Försämrad inkomstutveckling efter diabetesdebut (Publikation 1)
Hälsoekonom Katarina Steen Carlsson, har i DISS-materialet undersökt hur insjuknandet i typ
1 diabetes påverkar löneutvecklingen genom att jämföra patienterna som registrerats i DISS
med ett kontrollmaterial. Undersökningen visar att debut av typ 1 diabetes har en långsiktig
negativ effekt på löneutveckling. Vidare analyser för att förklara detta pågår.
Betydelse av debutålder och kön för uremiutveckling orsakad av diabetes (Publikation 2)
Målsättningen med denna undersökning var att uppskatta hur stor den kumulativa risken är för
att utveckla uremi på grund av diabetes i en stor landsomfattande populationsbaserad typ 1
diabetes kohort samt att specifikt undersöka effekt av kön och debutålder. För att ta reda på
detta sammanställdes data från barndiabetesregistret, DISS-registret och uremiregistret.
Resultaten visade att den kumulativa incidensen av diabetesorsakad uremi var låg hos unga
typ 1 patienter i Sverige. Efter 30 års diabetes duration var den kumulativa incidensen 4,1 %
hos män och 2,5 % hos kvinnor. Hos både män och kvinnor var risken lägst för de som
insjuknat före 10 års ålder. Sammanfattningsvis talar undersökningen för att pubertet och
könshormoner har betydelse för uremiutveckling pga diabetes.
Autoantikroppar mot zinktransportprotein (ZnT8) (publikation 3)
Det har nyligen visats att förutom autoantikroppar mot GAD, IA-2 och insulin, så
förekommer också autoantikroppar mot zinktransportprotein (ZnT8) vid typ 1 diabetes.
Förekomst av autoantikroppar mot ZnT8 vid diabetesdebut och åren därefter har undersökts
på patienter i DISS-studien som insjuknat 1992-93. Majoriteten av patienterna hade ZnT8Akr
vid debuten med högst titer hos unga patienter. Drygt 10% var positiva mot enbart ZnT8.
DISS publikationer 2010
1. Steen Carlsson K, Landin-Olsson M, Nyström L, Arnqvist HJ, Bolinder J, Ostman J,
Gudbjörnsdóttir S. Long-term detrimental consequences of the onset of type 1 diabetes on
annual earnings--evidence from annual registry data in 1990-2005.Diabetologia. 2010; 53:
1084-92
2. Möllsten A, Svensson M, Waernbaum I, Berhan Y, Schön S, Nyström L, Arnqvist HJ,
Dahlquist G; Swedish Childhood Diabetes Study Group; Diabetes Incidence Study in
Sweden; Swedish Renal Registry. Cumulative risk, age at onset, and sex-specific differences
for developing end-stage renal disease in young patients with type 1 diabetes: a nationwide
population-based cohort study.
Diabetes. 2010l; 59: 1803-8
2
3. Vaziri-Sani F, Oak S, Radtke J, Lernmark K, Lynch K, Agardh CD, Cilio CM, Lethagen
AL, Ortqvist E, Landin-Olsson M, Törn C, Hampe CS.
ZnT8 autoantibody titers in type 1 diabetes patients decline rapidly after clinical onset.
Autoimmunity 2010; 43: 598-606
Referenser
1. Östman J, Arnqvist H, Blohmé G, Lithner F, Littorin B, Nyström L, Sandström A,
Scherstén B, Wall S, Wibell L: Epidemiology of diabetes mellitus in Sweden. Results of the
first year of a prospective study in the population age group 15-34 years. Acta Med Scand
1986; 220: 437-445.
2. Borg H, Arnqvist HJ, Björk E, Bolinder J, Eriksson JW, Nyström L, Jeppsson J-O,
Sundkvist G. Evaluation of the new ADA and WHO Criteria for Classification of Diabetes
mellitus in young adults people (15-34 yrs) in the Diabetes Incidence Study in Sweden
(DISS). Diabetologia 2003; 46: 173-181.
DISS organisation
DISS är en rikstäckande studie där varje sjukvårdsregion är representerad av en diabetolog.
DISS styrgrupp utgörs av de sex regionansvariga med Soffia Gudbjörnsdottir som ordförande
och registeransvarig, DISS epidemiolog är Docent Lennarth Nyström, Umeå och Professor
Leif Groop, Malmö är laboratorieansvarig.
Regionansvariga
Mona Landin-Olsson
Endokrinologi/Diabetes
Universitetssjukhuset
221 85 Lund
Tel: 046-171000
Soffia Gudbjörnsdottir
Diabetescentrum
SU-Sahlgrenska
413 45 Göteborg
Tel: 31 342 10 00
Hans Arnqvist
EM-kliniken
Universitetssjukhuset
581 85 Linköping
Tel: 013-286853
[email protected] [email protected]
[email protected]
Jan Bolinder
Klin. för Endokr. Metab
Karolinska Univ. Sjukh.
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 823 61
Per-Ola Carlsson
.
Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 28 81
Olle Rolandsson
Allmänmedicin
Norrlands
Universitetssjukhus
901 85 Umeå
090-785 10 00
[email protected]
[email protected]
[email protected]
3