Diabetes Incidens Studien i Sverige (DISS)
Årsrapport 2007-2008
Diabetes Incidens Studien i Sverige (DISS) följer sedan 1983 nyinsjuknandet
(incidensen) av diabetes hos unga vuxna (15-34 år gamla) i Sverige [1]. DISS är baserad
på frivillig rapportering av nyinsjuknade patienter från medicin-och barnkliniker samt
vårdcentraler. Med DISS som utgångspunkt kan omgivningsfaktorer och arvsanlag som
utlöser diabetes undersökas. DISS kan därför bana väg för framtida interventionsstudier
med mål att förhindra utvecklingen av diabetes. Genom att prospektivt följa nyinsjuknade
diabetespatienter över tiden har DISS en unik möjlighet att analysera risken för
diabeteskomplikationer och identifiera faktorer som bidrar till utvecklingen av
komplikationer.
STORT TACK till alla Er som rapporterar in fall till DISS!
Nyinsjuknade 1983-2007
Antalet nyinsjuknande 1983-2007 fördelat på typ av diabetes (typ 1, typ 2, sekundär och
oklassificerade) enligt anmälande läkares bedömning visas i ovanstående figur. Antalet
nyinsjuknade har varit relativt konstant under den senaste 20-årsperioden frånsett 19941997 och 2005-2007 då det varit något lägre. Andelen med typ1, typ 2 och oklassificerbar
diabetes har varit konstant under perioden. För att säkerställa klassifikationen bestäms Öcellsantikroppar (GAD, IA-2) vid diagnos på alla patienter i DISS sedan 1998 [2]. Medan
diabetesincidensen hos unga vuxna är oförändrad så ökar den hos barn [3]. Ändringarna i
diabetesincidens hos barn är alltför snabb för att bero på genetiska faktorer utan måste
förklaras av miljöfaktorer som t ex minskad exposition för infektioner. Det är därför av
stort intresse att fortsätta följa hur incidensen hos unga vuxna utvecklas.
Baserade på DISS har följande artiklar publicerats 2006-2008
1. Bakhtadze E, Borg H, Stenström G, Fernlund P, Arnqvist H, Ekbom-Schnell A,
Bolinder J, Eriksson JW, Gudbjörnsdottir, Nyström L, Groop L, Sundkvist G.
HLA-DQB1 genotypes, islet antibodies and beta-cell function in the classification
of recent onset diabetes among young adults in the nationwide Diabetes Incidence
Study in Sweden. Diabetologia 2006; 49: 1785-94
2. Littorin B, Blom P, Schölin A, Arnqvist H, Blohmé G, Bolinder J, Ekbom Schnell
A, Eriksson JW, Gudbjörnsdottir S, Nyström L, Östman J, Sundkvist G. Low
plasma 25-hydroxyvitamin D levels in type 1 diabetes among young adults.
Results from the nationwide Diabetes Incidence Study in Sweden (DISS).
Diabetologia 2006; 49: 2847-52
3. Svensson M, Nyström L, Schön S, Dahlquist G on behalf of the Swedish
Childhood Diabetes Study and the Swedish Registry for Active Treatment of
uraemia. Age at onset of childhood-onset type 1 diabetes and the development of
end-stage renal disease. A nationwide population-based study. Diabetes Care
2006; 29: 538-42
4. Waernbaum I, Blohmé G, Östman J, Sundkvist G, Eriksson JW, Arnqvist H,
Björk E, Bolinder J, Nyström L. Excess mortality in incident cases of diabetes
mellitus aged 15-34 years at diagnosis. A population-based study (DISS) in
Sweden. Diabetologia 2006; 49: 653-9
5. Torffvit O, Eriksson JW, Henricsson M, Sundkvist G, Arnqvist HJ, Blohmé G,
Bolinder J, Nyström L, Östman J, Svensson M. Early changes in glomerular size
selectivity in young adults with type 1 diabetes and retinopathy. Results from the
Diabetes Incidence Study in Sweden. Journal of Diabetes and its complications.
Journal of Diabetes and its Complications 2007; 21: 246-51
6. Östman J, Lönnberg G, Arnqvist HJ, Blohmé G, Bolinder J, Ekbom Schnell A,
Eriksson JE, Gudbjörnsdottir S, Sundkvist G, Nyström L. Male predominance in
young adults with type 1 diabetes is independent of temporal trend and seasonal
variation at diagnosis: results of 9012 cases in the nationwide Diabetes Incidence
Study in Sweden. Journal of Internal Medicine 2008; 263: 386-94.
7. Bakhtadze E, Cervin C, Lindholm E, Borg H, Nilsson P, Arnqvist HJ, Bolinder J,
Eriksson JW, Gudbjörnsdottir S, Nyström L, Agardh C-D, Landin-Olsson M,
Groop LC. Common variants in the TCF7L2 gene discrimate between
autoimmune and non-autoimmune diabetes in young (15-34 years) but not in
middle-aged (40-59 years) diabetic patients. Diabetologia 2008; 51: 2224-32.
2
I Torffvits arbete visas att kvinnor med typ 1 diabetes och tidig retinopatidebut har högre
IgG2/kreatinin och IgG2/IgG4 kvot än patienter utan retinopati vilket tyder på att
retinopati är associerat med en förändring i den glomerulära selektiviteten.
Östmans 20-årsrapport avseende 1983-2002 baseras på 8012 patienter rapporterade till
DISS. Av dessa klassificerades 74% som typ 1 diabetes. Målsättningen med arbetet var
att undersöka könskillnader hos nyupptäckta patienter med typ 1 diabetes med avseende
debutålder, säsongvariation och förändringar med tiden. Incidensen av typ 1 diabetes var
16.4/100,000 hos män 8.9/100,000 hos kvinnor. I hela materialet var förhållandet
män/kvinnor i genomsnitt 1,8 och incidensen avtog med ca 1% per år hos både kvinnor
och män. Incidensen varierade för båda könen med årstiden med signifikant högre
incidens hos båda könen januari-mars jämfört med maj-juli. Konsistens i
könsskillnaderna talar för att de beror på inre faktorer och ej på miljöfaktorer.
DISS aktuellt
Ny registreringsblankett. Under år 2009 revideras registreringsblanketten. Förutom
tidigare uppgifter efterfrågas också födelseland och hereditet. I tidigare DISS data finns
en tendens att personer födda utanför Sverige har en lägre diabetesincidens och en
spännande fråga är om detta beror på uppväxtmiljömiljö eller genetik.
Som tidigare tas blodprov vid diagnos för bestämning av GAD- och IA-2 antikroppar och
en del av detta prov sparas för att möjliggöra farmtida analys. Resultaten beträffande
GAD- och IA-2-antikroppar sänds ut till anmälande läkare.
Analyserna är som tidigare kostnadsfria.
K-DISS. Patienter som insjuknande i diabetes 1987-88 och registrerades i DISS (795
personer) har följts upp i samarbete med diabetesmottagningar, ögonkliniker och
vårdcentraler i hela landet. Vi vill bl a kartlägga om diabetessjukdomen påverkat njurar,
nerver och blodkärl efter 15-16 års sjukdomsduration.
E-DISS I samarbete med Katarina Steen Carlsson, Lund görs en hälsoekonomisk studie
för att undersöka om diabetesdiagnosen påverkar arbetsförmåga och inkomster.
Har Du själv ideér eller frågor om DISS-data är Du mycket välkommen att kontakta
DISS-gruppen.
DISS organisation
DISS är en rikstäckande studie där varje sjukvårdsregion är representerad av en
diabetolog från universitetssjukhuset i regionen. DISS styrgrupp utgörs av de sex
regionansvariga, DISS epidemiolog Docent Lennarth Nyström, Umeå är registeransvarig
Professor Leif Groop, Malmö är laboratorieansvarig. Nya i DISS-gruppen är Per-Ola
Carlsson, Uppsala och Olov Rolandsson Umeå. Soffia Gudbjörnsdottir är ordförande.
3
Regionansvariga
Mona Landin-Olsson
Endokrinologi/Diabetes
Universitetssjukhuset
221 85 Lund
Tel: 046-171000
Soffia Gudbjörnsdottir
Diabetescentrum
SU-Sahlgrenska
413 45 Göteborg
Tel: 31 342 10 00
Hans Arnqvist
EM-kliniken
Universitetssjukhuset
581 85 Linköping
Tel: 013-22 20 00
[email protected] [email protected]
[email protected]
Jan Bolinder
Klin. för Endokr. Metab
Karolinska Univ. Sjukh.
Huddinge
141 86 Stockholm
Tel: 08-585 823 61
Per-Ola Carlsson
Sektionen för Endokrinologi
och Diabetologi
Akademiska Sjukhuset
751 85 Uppsala
Tel: 018-611 00 00
Olle Rolandsson
Allmänmedicin
Norrlands
Universitetssjukhus
901 85 Umeå
090-785 10 00
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Referenser
1. Östman J, Arnqvist H, Blohmé G, Lithner F, Littorin B, Nyström L, Sandström A,
Scherstén B, Wall S, Wibell L: Epidemiology of diabetes mellitus in Sweden. Results of
the first year of a prospective study in the population age group 15-34 years. Acta Med
Scand 1986; 220: 437-445.
2. Borg H, Arnqvist HJ, Björk E, Bolinder J, Eriksson JW, Nyström L, Jeppsson J-O,
Sundkvist G. Evaluation of the new ADA and WHO Criteria for Classification of
Diabetes mellitus in young adults people (15-34 yrs) in the Diabetes Incidence Study in
Sweden (DISS). Diabetologia 2003; 46: 173-181.
3. Pundziute-Lyckå A, Dahlquist G, Nyström L, Arnqvist HJ, Björk E, Blohmé G, Bolinder J,
Eriksson J, Olsson L-O, Sundkvist G, Östman J on behalf of the Swedish Childhood Diabetes Study
Group. The incidence of type 1 diabetes has not increased in the 0-34 years group in Sweden 1983 to
1998. Diabetologia 2002; 45: 783-791.
4
