Epidemiologi 1
Ragnar Westerling
Epidemiologi
Läran om sjukdomars utbredning i
befolkningen
– Epi
– Demo
– Logi
bland
folk
läran om
Epidemiologi
• Svarar på frågor om tid, plats, person
– Vem är det som drabbas av sjukdom ?
– Är sjukdomen lika vanlig överallt ?
– Har sjukdomen blivit vanligare eller minskat
i förekomst ?
Man letar efter skillnader i sjukdomsförekomst
Epidemiologiska undersökningar,
exempel
• Kraftig nedgång i hjärtinfarkt i norra
Sverige
– Deskriptiv studie
• Lätt övervikt ökar risken för hjärtinfarkt
– Analytisk studie
Epidemiologins mål
• är att …
• Komplettera klinisk bild från enskilda
personer
• Studera sjukdomsmönstret i befolkningen
• Finna orsakssamband till sjukdom
Komplettera den kliniska bilden
• Enskilda läkaren ser ofta en orepresentativ
bild
• Beskriva sjukdomars naturalförlopp
• Värdering av symtom i olika populationer
• Svårt dra slutsatser om samband i
enskilda fall
Studera sjukdomsmönstret i
befolkningen
• Epidemiologisk bevakning
• Beskriva sjukdomsutbredningen i olika
befolkningsgrupper
• Studera sjukdomsutnyttjande och
vårdbehov
Finna orsakssamband till sjukdom
• Ger statistiska samband
• Viktigt med mer kunskap om
sjukdomsmekanismer
• Ofta flera orsaker till sjukdom
Sjukdomsmått
• Prevalens: Antalet sjuka vid en viss
tidpunkt i en viss befolkningsgrupp
• Incidens: Antalet nyinsjuknade under en
viss tidsperiod i en viss befolkningsgrupp
Var kan man få uppgifter om
förekomst av sjukdomar
- Hälsoregister
- Sjukvårdens journaler
- Enkätundersökningar
- Hälsoundersökningar
Hälsoregister
• Patientregistret (fr.a slutenvård)
• Cancerregistret
• Andra obligatoriska register
– Medicinska födelseregistret
– Missbildningsregistret
• Dödsorsaksregistret
Förekomst av diabetes i ett
sjukvårdsdistrikt
• Bakgrund
– Underlag för vårdprogram/planering
– Underlag för att följa diabetessjukdomen över tid
– Underlag för utvärdering av vården för diabetiker
• Syfte
– Att studera förekomsten av diabetes i en kommun
Förekomsten av diabetes
forts:Material och metod
• Register över diagnoser vid läkarbesök på
vårdcentral
• Register över läkemedelsrecept
• Statistikuppgifter från långvård
• Slutenvårdsregister
• Klinikvisa register
• Enkäter till privatläkare
• Journalgenomgång för diabetiker utan
läkemedel
Resultat – antal personer med
diabetes
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
Besöksformulär vårdcentral
480 personer
Receptformulär
441 personer
______________________________________
Summa
921 pers.
Återfanns i båda materialen - 305 personer
______________________________________
Summa
616 personer
Andra källor gav ytterligare
42 personer
______________________________________
Summa
658 personer
Journalgenomgång
- 48 personer
______________________________________
Summa
610 personer
Döda under året
- 30 personer
_____________________________________
Summa
580 personer
Resultat – prevalensen för diabetes
– Antalet diabetiker vid årets slut 580 pers.
– Befolkningen vid årets slut 20 871 pers.
– Prevalensen diabetiker vid årets slut:
580/20871= 2.8 procent
Incidenstal
• Under en femårsperiod inträffade 200 fall av magsår
bland vuxna män i en kommun
• Antalet vuxna män var 19 000 vid periodens början och
21 000 vid periodens slut
• Beräkning:
»
»
»
»
Antalet nya fall 200
Poulationen: Medelfolkmängden (19 000 + 21 000)/2 = 20 000
Tidsperioden 5 år
Risktid för insjuknande: 20 000 personer under 5 år = 100 000
personår
» Antalet nya fall/risktid för insjuknande: 200 fall/100 000
personår = 0.002 fall/personår
• Incidenstalet: Antalet nyinsjuknade under viss tid/
sammanlagda antalet personår
Kumulativ incidens
• Mätningen av antalet nyinsjuknade sker i en mer
exakt definierad grupp av personer
• Exempel: 1980 arbetade 3000 personer i en
plastindustri. Under åren 1980-1984 insjuknade
15 personer i hjärntumör.Beräkning:
»
»
»
»
Antalet nya fall: 15
Populationen vid periodens början: 3000 personer
Observationstidens längd: 5 år
Antalet nyinsjuknade under 5 år: 15/3000=0.005
• Kumulativ incidens: Antalet personer som
insjuknar under viss tid/antalet friska personer
vid periodens början
Den kumulativa incidensen
• Besvarar frågan: Hur stor andel av en frisk
befolkning insjuknar under viss tid ?
• Påverkas av observationstidens längd –
denna ska därför anges
• Används ofta vid jämförelse mellan olika
grupper
Mått på dödlighet
• Mortalitet: Andelen döda i en viss sjukdom
i befolkningen under viss tid, oftast ett år
Antalet personer i befolkningen
Antalet döda i viss sjukdom
Mått på dödlighet
• Letalitet: Andelen döda i en viss sjukdom
bland dem som har sjukdomen under viss
tid, oftast ett år
Antalet personer som har en viss
sjukdom
Antalet döda i viss sjukdom
Studier av förändringar i folkhälsan
över tid
• Viktigt för att ge varningssignaler om
folkhälsan
• Används också i utvärderingar
• Se upp med
– ändringar i befolkningens sammansättning
– ändringar i diagnosrutiner
Folkhälsan kartläggs ofta i olika
befolkningsgrupper
•
•
•
•
Geografiska skillnader
Socioekonomiska skillnader
Etniska skillnader
Könsskillnader
Geografiska skillnader,exempel
Mortaliteten i lungcancer i åldrar upp till 64
år är högre än riket i
SMR (Standardised Mortality Ratio)
– Stockholms län
– Malmöhus län
– Malmö kommun
– Göteborg
130
130
178
120
Geografiska skillnader
•
•
•
•
•
För varningssignaler
För planering av förebyggande program
För planering av vård
För utvärdering
För att få hypoteser om sjukdomsorsaker
• Se upp med
– Slumpen vid små områden och/eller ovanliga sjukdomar
– Skillnader i befolkningens sammansättning, ex. ålder,kön
– Skillnader i diagnosrutiner mellan olika områden
Egenskaper hos prevalens- och
incidencemåtten
• Prevalens
– Tvärsnittstudie möjlig
– Bra vid kroniska sjukdomar
• Incidens
– Studeras för viss tidsperiod
– Bra vid akuta
sjukdomar/komplikatio-ner
– Används då risker för
insjuknande i sjukdom
studeras
– Tiden mellan sjukdomens
egentliga start och diagnos
kan variera (lead time bias)
