Epidemiologi I
Läkarprogrammet –
Termin 5, VT 2015
Lars Rylander
Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund
Enheten för miljöepidemiologi
E-post: [email protected]
Tel:
046 – 222 1631
Epidemiologi
epi
=
bland
demos
logos
=
=
folk
lära
=> läran om det som är ”bland”
eller ”drabbar” människor
Epidemiologi
”Vetenskaplig disciplin som sysslar
med sjukdomars utbredning,
orsaker och förlopp.”
(Nationalencyklopedin)
Epidemiologi
INNEHÅLL
- Introduktion till epidemiologiskt tänkande
- Studiedesign (inkl sjukdomsmått, bias mm)
- Register- och biobanksforskning
- Hur rapporterar man epidemiologiska data
(STROBE)
Epidemiologi
Jonas Björk
”Praktisk statistik för
medicin och hälsa”
(Bokus: < 300 kr)
LÄSTIPS
”Strengthening the reporting of observational studies in Epidemiology
(STROBE): explanation and elaboration.Vandenbroucke JP, von Elm E,
Altman DG, et al. Ann Intern Med 2007;147(8):163-94
Kan nås på följande adress:
http://www.annals.org/content/147/8/W-163.full.pdf+html
Vad studeras?
Utgår från sjukdom:
Utgår från exponering:
-Infektionssjukdomar
-Arbete
-Diabetes
-Omgivningsmiljö
-Tumörsjukdomar
-Kost
-Hjärt/kärlsjukdomar
-Livsstilsfaktorer
.
.
.
-Reproduktionsstörningar
-Psykiatriska sjukdomar
.
.
.
Epidemiologi
Varför behöver vi göra
epidemiologiska studier?
Använda data från djurstudier?!
Epidemiologi
Varför behöver vi göra
epidemiologiska studier?
Göra experimentella studier
på människa?!
Experiment
I ett experiment använder man normalt
randomisering, dvs det är slumpen som
avgör om en person får
behandling/exponering A
eller
behandling/exponering B
Exempel: Experimentella studier på människa
Exponering för
ämne X
Cancer
Förslag till studieupplägg:
* hela populationen
* barn vid 12 års ålder - 10% exponerade
barn vid 15 års ålder - 20% exponerade
* kontinuerlig exponering
* 20-25 års uppföljning (cancerregister)
?
Epidemiologiskt tänkande – exempel 1
Sverige: Generellt en hög levnadsstandard.
Panama: Fattigdom och en mer begränsad sjukvård.
Ett givet år dör en större andel av befolkningen i
Sverige jämfört med befolkningen i Panama!
Rimligt?
Förklaring?
Epidemiologiskt tänkande – exempel 2
Risken att dö under en 20-årsperiod bland kvinnor i Whickham,
England, med avseende på kvinnornas rökvanor i början av
studieperioden. (Data från Vanderpump m fl. Clin Endocrinol 1995)
Vitalstatus
Död
Levande
Totalt
Risk
Rökare
Icke-rökare
Totalt
139
443
582
230
502
732
369
945
1314
0.24
0.31
0.28
(död/totalt)
Indikerar dessa siffror att det
är en fördel att röka?!
Confounding (störfaktorer)
Confoundingfaktorn skall …
1. … utgöra en egen riskfaktor för den studerade
sjukdomen (oberoende av den studerade faktorn)
2. … vara associerad med den studerade exponeringsfaktorn.
Exponering
Effekt
Confounder
Sjukdomsmått
1. Prevalens
2. Risk
(Kumulativ Incidens)
3. Incidens
Prevalens
Antal sjuka vid t
Prevalens (P) =
Antal individer vid t
Andelen individer som har sjukdomen
vid en speciell tidpunkt (t).
Prevalens
Ex 1. Vid terminsstarten hade 14 av 95
studenter influensa. Detta innebär
att influensaprevalensen vid terminsstart
var 14.7% (=14/95).
Ex 2. På en arbetsplats hade 9 av 44 anställda
haft ont i ryggen den senaste veckan, vilket
ger en prevalens på 20.5% (=9/44).
Risk (Kumulativ incidens)
Antal nyinsjuknade
Risk =
Totala antalet friska
individer vid start
Studerad tidsperiod avgörande för tolkningen:
jämför exempelvis 3% under en 40-årsperiod
med 3% under en 40-dagarsperiod.
Risk (kumulativ incidens)
Ex 1. I en kommun hade 3 av 400 barn som
skulle börja första klass typ 1 diabetes.
Detta innebär att risken var 0.75% (3/400)
att få diagnosen typ 1 diabetes innan skolstart.
Ex 2. Av 350 nyutexaminerade hårfrisörskor hade
10 stycken fått handeksem under själva
utbildningen. Ytterligare 42 stycken utvecklade
handeksem under det första året som de
arbetade på en frisörsalong, vilket innebär att
risken att få handeksem under sitt första
arbetsår som frisör var 12.4% (42/340).
Incidens
Antal nyinsjuknade
Incidens (I) =
Summa persontid under risk
Incidensen beskriver hur många friska i den studerade
populationen som blivit sjuka under den observerade
tidsperioden (intensiteten/hastigheten).
Exempel: Beräkna incidensen (I) under den studerade 5-årsperioden.
Individ 1
____ frisk
5
- - - sjuk
• sjukdomsstart
♦ censorerad
10
0
1
2
3
4
5
Tid (år)
Exempel: Beräkna incidensen (I) under den studerade 5-årsperioden.
Individ 1
____ frisk
5
- - - sjuk
• sjukdomsstart
♦ censorerad
10
0
1
2
3
4
5
Tid (år)
Incidens
Ex.
420 rökande kvinnor i åldern 50-60 år utan
bröstcancer följdes under 8 år. Av dessa fick
7 kvinnor diagnosen bröstcancer under
uppföljningstiden. Den sammanlagda tiden under
risk var 3325 personår. Detta ger incidensen
7 fall per 3325 personår under risk (alternativt
2 fall per 1000 personår under risk).
Man kan också uttrycka det som ”om vi följde
1000 kvinnor under 1 år så får 2 stycken
bröstcancer”.
”Relativa jämförelser”
RELATIV JÄMFÖRELSE av sjukdomsmått i en
exponerad (exp) och en oexponerad (oexp) grupp.
• Prevalenskvot = PExp/POexp
• Relativ risk = RExp/ROexp= KIExp/KIOexp
• Incidenskvot = IExp/IOexp
>1 Riskfaktor
<1 Friskfaktor
Exempel – RELATIV JÄMFÖRELSE
Diabetesincidens 1989-1994 bland
barn födda i Lazio-regionen
ISard
= Föräldrarna från Sardinien 1461 barn,
8820 personår, 3 fall av diabetes
3 / 8820 ≈ 0.00034 =
34 / 100 000 barn och år
ILazio = Föräldrar från Lazio:
7.9 / 100 000 barn och år
Incidenskvot = ISard / ILazio = 34 / 7.9 ≈ 4.3
(Data från Muntoni et al, Lancet 1997)
”Riskdifferenser”
ABSOLUT JÄMFÖRELSE av sjukdomsmått i en
exponerad (exp) och en oexponerad (oexp) grupp.
• Prevalensdifferens = PExp-POexp
• Riskdifferens = RExp–ROexp = KIExp-KIOexp
• Incidensdifferens = IExp-IOexp
>0 Riskfaktor
<0 Friskfaktor
Exempel – RISKDIFFERENS
Diabetesincidens 1989-1994 bland
barn födda i Lazio-regionen
ISard
= Föräldrarna från Sardinien:
34 / 100 000 barn och år
ILazio = Föräldrar från Lazio:
7.9 / 100 000 barn och år
Incidensdifferens = ISard - ILazio = 34 - 7.9 ≈
26 extra fall av diabetes per 100 000 barn födda
av föräldrar från Sardinien.
(Data från Muntoni et al, Lancet 1997)
HEMUPPGIFT: Sjukdomsmått
Antag att Du följer 400 kontorister 30-50 år gamla från 1990 till 2010 för att studera
risken att få astma. Vad Du finner ses i tabellen nedan. Antag att Du dessutom under
samma tidsperiod följer 400 djurskötare. De börjar på en lägre astmaprevalens eftersom
astmatiker har en tendens att undvika arbeten som djurskötare, bagare mm.
Antal astmatiker
Kontorister
Djurskötare
1990
2000
2010
20
10
25
25
30
40
Beräkna prevalensen, kumulativa incidensen (risken) och incidensen vid de två
tidpunkterna 2000 och 2010 för kontoristerna respektive djurskötarna. Beräkna
dessutom de ”relativa riskerna” vid de olika tidpunkterna.
Etiologisk fraktion (EF)
(attributable fraction)
Andelen fall i befolkningen som skulle kunna
förhindras om exponeringen eliminerades
IExp
IOexp
p
IPop
=
=
=
=
Incidens bland exponerade
Incidens bland oexponerade
Andel exponerade
Incidens i befolkningen
IPop = p* IExp + (1-p) * IOexp
EF = (IPop – IOexp)/IPop
Etiologisk fraktion
- Exempel
• Lungcancermortalitet bland dagliga rökare
= 2.2 / 1000 personår
• Lungcancermortalitet bland icke-rökare
= 0.067 / 1000 personår
Hur stor andel av lungcancermortaliteten
i Sverige kan tillskrivas rökning?
Hur tolkas en relativ risk
på populationsnivå?
Exponeringsprevalensen avgörande!
Relativ risk = 10
Exponeringsprevalens
Etiologisk fraktion
1%
8%
20%
64%
50%
82%
Relativ risk = 1.5
Exponeringsprevalens
Etiologisk fraktion
1%
0.5%
20%
9%
50%
20%
Hur tolkas en relativ risk
på individnivå?
Bakgrundsrisken avgörande!
Relativ risk = 10
Livstidsrisk om oexponerad
Livstidsrisk om exponerad
1/100 000
10/100 000
1/100
10/100
Relativ risk = 1.5
Livstidsrisk om oexponerad
Livstidsrisk om exponerad
1/1000
1.5/1000
10/100
15/100
