Behövs filosofi?
Ja eller Nej?
Behövs filosofi eller är det bara ett ämne som existerar helt meningslöst för fruktansvärt dryga
människor som aldrig kan släppa taget om någonting och måste hela tiden ifrågasätta varenda
mening varenda punkt varenda påstående i varenda mening med denna ständiga
fundamentaliska fråga varför, eller hur menar du nu?, kan du precisera dig lite?
Jag skulle vilja påstå Nej, det är det inte filosofi är i den bemärkelse på vad det går ut på,
sen vad gemene man tycker är en annan sak. Nej filosofi är så mycket mer än att vara dryg,
faktumet är att det är precis tvärtom det handlar om att vara så klar som möjligt få folk i våran
värld att förstå vad det är vi pratar om och genom att förstå vad vi pratar om, det är väl endast
då vi kan ändra eller förbättra vad det är vi faktiskt pratar om och hur det är.
Men varför behövs då filosofi?
Ja precis som de flesta nutida filosofer och de gamla grekerna och kanske även många
människor som inte läst filosofi någon gång under sitt liv ställt sig frågan ”vad är mening med
livet?”. Utan att ha fått något direkt givande svar, en del lämnar denna fråga bakom sig medan
en del faktiskt vill ha ett svar på denna otroligt komplicerade och svårsvarade fråga, ja eller i
alla fall hamna någonstans närmare svaret eller i rätt riktning. Hos filosofer hamnar oftast den
här frågan eller den tas i alla fall upp och dom som har läst filosofi eller ägnat sig åt det har
troligtvis diskuterat den här frågan någon gång under sitt studerande av detta ämne. Och dom
som inte har gjort det lär någon gång i framtiden inte slippa undan då denna frågan i stort sett
är oundviklig.
Så jag tänker även i den här frågan angående om filosofi verkligen behövs, ställa mig
samma fråga som filosofer och människor har ställt sig under tusentals år, Vad är meningen
med livet?
Och genom att ställa mig denna fruktansvärt fundamentaliska fråga och försöka skrapa lite på
ytan av den också hoppas komma lite närmare svaret om vad meningen med filosofi är och
om det behövs?
Och den första frågan jag skulle vilja ställa mig är vad har filosofin gett oss? För då om vi
skulle kunna se vad det gett oss och sen värdera och pröva dess värde också skulle kunna se
hur stor betydelse detta ämne också har för mänskligheten eller för den delen enskild individ.
Så vad har då filosofin gett oss? Huvudvärk?, Heta okontrollerade diskussioner?, Bråk,
slagsmål.
Richard Taylor pratar om meningen med livet i sin bok ”frågor om livets mening”
Han pratar som att livet är inget värt att leva och det finns ingen mening med livet om det inte
leder någon vart att göra en och samma sak gång på gång endast för att få börja om från
början och göra det igen är ingen mening, det finns inget värde i sig själv och därför blir det
ingen mening med livet. Han tar ett exempel med Sisyfos som röjde hemligheter om gudarnas
hemligheter för de dödliga och han dömdes då av gudarna att vältra en sten upp för ett berg
varpå stenen omedelbart rullade ner igen för att åter vältras upp igen av Sisyfos, för att åter
rulla ner igen och så vidare och så vidare i all evighet. Detta menar då Richard Taylor vara
bilden av meningslöshet, ett meningslöst och idiotisk kretslopp som inte leder till någonting
där inte ens döden befriar dig, då döden åtminstone skulle få slut på detta meningslösa och
idiotiska kretslopp.
Så återigen så skulle man tänka sig att om man kan acceptera och godta att detta exempel är
ett meningslöst liv och allt i liknelse är meningslöst. Då skulle man kunna komma fram till att
ha alla handlingar som har ett mål är då inte meningslösa, om det skulle vara så att stenen
rullade ner på andra sidan av berget efter att han hade rullat den ett vist x antal gånger och
sedan skulle den uppgiften vara klar så skulle den ha en mening för då fanns det ett mål med
handlingen och genom att skapa sig flera sådana aktiviteter så skulle man då skapa sig en
mening med livet.
Men Richard Taylor pratar heller inte bara om målet med handlingen som det centrala och
viktiga för en mening med livet, för vad vore det om tillslut kom till vårat mål och det inte
längre fanns något mer mål. Då kan det ju inte längre vara någon mening med livet mer än att
sitta och titta i alla förnöjdhet ut i himmelen. Nej utan Richard Taylor pratar om Strävan efter
målet, det är det som är meningen med livet strävan att hela tiden försöka ta sig till målet, inte
målet i sig självt, utan strävan i sig själv är det som utgör meningen med livet.
Detta känns för mig som en rimlig och godtagbar idé att det är strävan som utgör meningen
med livet och i den här texten så tänker jag anta att Richard Taylor kan komma att ha mer
eller mindre rätt, och att det är strävan som är meningen med livet eller i alla fall en väldigt
viktig del i det.
Så då frågar vi oss igen vad har filosofin gett oss, ja visst det har säkert gett oss en
fruktansvärd huvudvärk och säkert många bråk och ett rad antal heta okontrollerade
diskussioner, ja själv har under många gånger vridigt och vänt på mig och oroat mig över att
hjärnblödningen är nära. Men den har också gett oss ett forum där vi får utleva våran
nyfikenhet vårat begär av att veta saker som genom historien har varit det som har lett oss till
utveckling på både bra och dåliga saker. Där strävan är i fokus, där strävan är som störst, där
man dag efter dag strävar och det är inte är bara målet som är i fokus utan också strävan att
man med noggrann och försiktighet tar sig framåt och analyserar varje sak för sig i strävan
och hopp efter att komma till en så klar och sannesriktig version som möjligt.
Bland annat denna otroliga fråga om vad meningen med livet är och att man kanske någon
gång kommer till målet, men man stressar sig inte dit för vad är det för poäng med att
exempel svara en fråga för snabbt om man vet att svaret blir felaktigt?, Det kan man undra.
Jag själv har precis börjat läsa filosofi och har stundtals blivit tillfrågad av min släkt vad
meningen med det jag lär mig är. Om inte det inte är det att stilla vårat begär efter strävan som
om vi skall tro Richard Taylor är meningen med livet eller åtminstone en väldig viktigt del av
livet så skulle det väl åtminstone kunna vara en sak som är mer eller mindre självklar.
Låt oss säga så här det skulle komma en utomjordning till våran planet, han talar samma
språk som vi men han har inte samma moraliska värderingar som vi genom åren har kommit
fram till och nu i stort sett tar för givet. Låt oss säga att han skulle börja mörda människor
utan den minsta tanken på att det är fel. Skulle det då inte vara väldigt viktigt att någon
människa skulle kunna förklara för denna utomjording att han inte får döda genom att kunna
argumentera och förklara varför och kunna få han att ändra sina tankar. För vi kan ju inte
inbilla oss att det kommer räcka att bara säga vad som är och påstå att därför bör han följa det.
Då vi får tänka på Humes lag att ”Är implicerar inte Bör” och då måste det ju finnas någon
som kan förklara detta för han. Det jag menar är att vi alla någon har varit denna utomjording
på mer eller mindre sätt och inte utomjordning ifråga om att vi kommer från en annan planet
utan att vi inte förstår vissa saker och måste ha det förklarat för oss och för att verkligen förstå
och kanske också acceptera så måste vi också få det förklarat varför vi borde göra på ett annat
sätt och varför och det med bra argument som är rimliga och hållbara så människor kan
acceptera dom. Så det jag brukar svara till mina släktingar är: Jag lär mig att förklara och
diskutera sådant som alla människor tar för givet” och om hur vi bör handla och inte och få
lite ordning på diskussionerna och tänka kritiskt och noggrant. Det har ju en gång varit oklart
det var ju inte så att det föddes vi med i grottorna en gång i tiden, och vi kan ju inte på fullt
allvar hela mena att vi inte längre har något att förklara. Därför är också filosofi viktigt för att
kunna förklara och sen också argumentera för en förändring eller nytt tankesätt.
Jag själv har den åsikten och brukar tänka mig in i en situation som dock är dragen till sin
spets men som också visar på ett samhälle där man inte bryr sig om att förstå vad andra säger
eller förklara. Tänk dig att du går in i en affär och vill ha ett paket tuggummi, du frågar
expediten och han ger dig ett paket cigaretter. Du skulle vi då anta att du vet vad tugummi är
men inte listat ut vad cigaretterna är och expediten har gjort tvärtom så skulle bägge bli
extremt besvikna då vi skulle kunna anta att den ena skulle få en vara han inte ville ha och den
andra i detta fall skulle för lite pengar (då vi antar att tugummit i detta fall kostar mindre än
cigaretterna) detta skulle leda till ett enormt missförstånd och skulle då ingen bry sig som att
förklara saker och ting för varandra så skulle det också leda till bråk och tråkigheter. För mig
skulle det vara en absolut absurd värld där vi går omkring och inte förstår varandra och
speciellt i dom större kanske mer viktigare moraliska frågorna såsom abort, dödstraff m.m.
Men för att återgå till strävan och filosofi om vi köper att Filosofi är den sysselsättning som
väldigt mycket stillar våra behov för strävan och nyfikenhet på att harmoniskt och kontrollerat
sätt är inte det också då filosofi något som behövs som en sak för att ha en mening med livet.
Ja det skulle jag vilja påstå
Och om det nu är så att jag har fel och det jag sagt inte är godtagbart för att vara ett bra
argument för varför filosofi behövs. Då kan vi ju ändå komma överens som att det behövs för
att uppehålla alla dessa dryga filosofiska människor, så ”vanligt” folk slipper dras med alla
dessa människor och deras frågor om varför?, Hur menar du med det? och vad är meningen
med livet?
Ja
