kvalitets utvärdering förskolan hagåsen 2015-2016

KVALITETS
UTVÄRDERING
FÖRSKOLAN
HAGÅSEN
2015-2016
Bakgrund:
Fjolårets åtgärder för förbättring:
Mer kontinuerliga förskollärträffar med förutbestämda teman att diskutera.
Likabehandlingsplanen/ plan mot kränkande behandling med som stående punkt på våra APT,
försöka att ha en gång med fördjupnning av Likabehandlingsplanen.
Bakgrund till val av tema och syfte:
Vår kommun har i år och fram till år 2017 valt att ha språk som prioriterat målområde. Vi har valt
att följa deras linje och har haft språket som prioriterat område. Förksolans 3 avdelningar valde att
jobba med samma mål.
Vårt syfte med målet har varit att ge möjligheter till förbättrad språkutveckling hos barnen.
Förutsättningar:
Förskola som är inne på andra året som verksamhet.
Förskolan ligger avskilt men med närhet till skola, bibliotek, affär, idrottsanläggning och skog.
3 avdelningar, Grön, Blå, Gul.
Hösten 2015 fick förskolan en ny förskolechef.
Förskollärar träffar kontinuerligt då vi diskuterat aktuella ämnen.
Avdelnings planering kontinuerligt.
Individuell planeringstid har varit svårare att ta ut.
1 pedagog har under hösten gått förskolelyftets dokumentationskurs.
1 pedagog har gått kurs i småbarnspedagogik.
Vårat kök och personalen där är en tillgång. Vi får bra mat från skolköket. Vår egen köksa diskar
lunchdisken och ordnar mellanmål till oss. Det finns flera gånger i veckan nybakat bröd. Hon sköter
övergripande matbeställning. Planerar kontinuerliga matmöten med oss, håller oss uppdaterade med
direktiv från köksansvarig i kommunen och ser till att alla är nöjda vad gäller mellanmål.
Tillsammans med barn och övrig personal har under våren upprättats en köksträdgård. Även en
kompost har så smått kommit i bruk.
Förskolan har haft gemensam bokcirkel som ska gynna den pedagogiska utvecklingen i
verksamheten. Denna cirkel har genom diskussion i arbetslaget och med utvärderingsfrågor visat
sig positiv och alla tycker det är en bra och lärorik form att utvecklas på.
Personalen på förskolan har även varit med på pedagogiska träffar som anordnas av
förskolecheferna i kommunen. Dessa träffar är personalen lite osäkra på om de har direkt betydelse
i verksamheten men som en process på längre sikt kan de ha betydelse. Det är givande att diskutera
i grupper med andra förskolor och vi har sett bra filmer. Tiden kan ibland vara ett dilemma , men
det är bra att de är på arbetstid.
Processledare på förskolan har haft förskollärarträffar kontinuerligt under året, då en pedagog från
vardera avdelning träffats och diskuterat aktuella ämnen. Årets diskussioner har mest handlat om
likabehandlingsarbetet, att göra det levande i verksamheten. Dessa träffar har resulterat i temadagar
alla avdelningar tillsammans. Dessa dagar har även gjort att vi inte känt det nödvändigt med en
fördjupning på APT.
Förskolan har en gemensam likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling.
Denna plan finns med som bilaga.
Processer som vi gemensamt drivit på förskolan under läsåret är:
Vår gemensamma miljö både ute och ateljen. Eftersom vår förskola är rätt så nyöppnad så driver vi
en process för at skapa enpedagogisk och genomtänkt miljö för barnen. Denna process kommer att
fortsätta även nästa läsår.
Startat upp Pluttra, ett verktyg som vi tycker är bra för dokumentation av verksamheten och det
enskilda barnet.
Förskolan Hagåsens prioriterade mål 2015-2016
LpFö 98/10:
utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och
samtala om dessa.
Delaktiga i arbetet är barn och personal på förskolan Hagåsen.
Hagåsens gemensamma åtgärder för förbättring 2016-2017
Planeringstid: Vi behöver bli bättre på att få rutin på den individuella planeringstiden.
Diskutera på förskollärarträff om det är något gemensamt som vi ska titta på när vi har
planeringstid, vad ska planeringstiden innehålla, så att alla vet vad de ska göra när de har planering.
Överinskolning mellan avdelningarna: Upprätta ett dokument hur överinskolning ska se ut från
Gul/Blå till Grön och från Grön till Stjärnan.
Ansvarsfördelning. Se över ansvarsfördelningen så att alla vet vilket ansvar de har och att inte allt
ansvar ligger på samma person.
Fortsätta med Pluttra: Utveckla arbetet som ännu känns nytt för oss.
Jobba med barnen i tvärgrupper: Det blir treåringar på alla tre avdelningar därför behöver vi bilda
en tvärgrupp som gör saker tillsammans.
Processen med att skapa pedagogisk utemiljö och atelje ska fortsätta. Där ingår även det
trädgårdsland och komposten som upprättats under våren.
AVDELNINGARNAS ENSKILDA UTVÄRDERINGAR
Avdelning Grön:
Bakgrund
20 barn i åldern 3-4 år och 1 extra barn på måndagar då dagmamman har ledigt. På grön finns 3
heltidstjänster som är fördelade förskollärare 100%, barnskötare 80%, barnskötare 100% och en
outbildad barnskötare 20%. Under hösten fick avdelningen 50% resurs i gruppen som under våren
fortsatte som resurs, 50%, för ett barn med handlingsplan. Ytterligare en resurs i gruppen anställdes
under våren på ca 80% till en början för att sedan trappas ner till drygt 40 %. Orsaken till den sista
resursen är att pedagogerna på avdelningen började få en del sjukfrånvaro, dels av privata skäl och
sjukdom. Pedagogerna har också jobbat med en mycket dynamisk och yvig grupp vilket gjorde att
gruppen har varit tvungen att delas så ofta det gått. Barnen har haft det jobbigt att fungera
tillsammans i grupp för det finns så starka viljor/individer och därför har mycket av deras tid på
förskolan kantrats av envisa viljor, kamp om leksaker, förstörelse av leksaker, oenighet mellan
kompisar osv. Därför kändes årets arbete med våra målkriterier till en början som svår att
genomföra eftersom vi har varit tvungna att jobba med gruppens sammansättning, men det blev
bättre på slutet. Även om målkriterierna har skrivits om så har vi pedagoger kämpat med att få ihop
vårt arbete tillsammans med stressen som funnits runt barngruppen som har krävt mycket tillsyn för
att det ska fungera.
Vi har haft ett barn med annat modersmål där vardagen varit kämpigt för barnet dels pga språket
och dels pga rutiner.
Resurs/handlingsplan:
Samtal mellan förälder, personal och rektor har resulterat i en handlingsplan som är underlag för
resursens målinriktining.
1. Mål
Eda kommun fram till år 2017 valt att ha språk som ett prioriterat målområde. Vi valde därför ett
språkligt mål på hela förskolan.
Lpfö-98/10
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt
sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.
2. Målkriterier
1. Vi använder oss av olika verktyg för att skapa intresse för bild, media och text på olika sätt.
2. Vi ser att barnen kan berätta saker ur en bild eller text på nya sätt.
3. Arbetslaget i sin planering utvecklar sitt arbete med att ta in bilder, texter och olika medier.
4. Arbetet med resurs (handlingsplan)
3. Genomförande
Målkriterie 1:
Barnen fick gå ut och ta kort och berätta vad de tog kort på. Vi använde oss av närområdet och olika
verktyg, lärplattan och kamera.
Under jul pysslade vi en del, ex girlanger, tomtar m.m. Vi använde sax, papper, lim, tejp m.m för att
barnen skulle få prova olika verktyg för att kunna sätta ihop saker.
Vi gjorde olika degar som barnen provade och det var bla en deg (potatismjöl och vatten) som blir
hård när vi trycker ihop den och som rinner så fort vi släpper. Vi testade även en deg som blir som
månsand av balsam och potatismjöl.
Under den kalla perioden i januari-februari gjorde vi såpbubblor som går att blåsa ute när det är
kallt. Detta fick vi vuxna göra eftersom det var så kallt men barnen stod i fönstren och tittade på
med förtjusning.
Vi/barnen frös vatten till is i olika formationer, vi använde oss av burkar och handskar och vi
färgade vattnet i den del. Några gjorde vi ljuslyktor av. Då fick vi använda fantasin för att göra
hålan, vi fick ta vatten och spola en fördjupning. Barnen var med om att komma på detta.
Barnen har satt frö med vår hjälp som vi har följt och pratat om. Vi har sett på bilder på lärplattan
där man kan se hur de gror.
Under påsk pratade vi om hur vi firar påsk och vi pedagoger valde att ta ut 3 bilder att samtala om.
Det var bla en bild på Jesus som korsfäst, en bild på påskliljor och påskgodis.
Vi lånade nya böcker och filmer från biblioteket för att återväcka intresset för att läsa och kunna
göra detta i grupp.
Målkriterie 2:
Vi läste en adventsbok under december.
Målkriterie 3:
Vi har använt lärplattan på olika sätt och vi har då fått använda google om vi ex vill se hur saker ser
ut, vi har använt oss kanonen för att följa och visa tripp trapp träd för alla barnen.
Vi planerade in språkträning via lärplattan för de barn som behöver träna språk och modersmål.
Vi har använt oss av ett ägg som förstorar och som kopplas till datorn. Vi har tittat på olika saker
som hår, jord, salt, socker, hud, djur. Vi har använt den både inomhus och utomhus.
Från biblioteket lånade vi böcker som vi kan använda lärplattan ihop med, det handlar om
dinosaurier och håller man plattan över boken så blir djuren levande, med hjälp av en app. Vi har
även använt teckningar från internet som fungerar på samma sätt.
Resurs/handlingsplan:
(saker som genomförts ensam/med ett annat barn tillsammans med resurs i tillägg till andra
aktiviteter i gruppen):
Vi har använt böcker och appar för att skapa intresse för språk, ord , siffror och bild.
Vi har bakat och måttat för att räkna, reflekterat över mått och vikt.
Samlat pinnar och kottar, räknat och jämfört storlek, fantiserat ihop djur, lek och händelser.
Varit på biblioteket och tittat på och pratat om bilder och bokstäver, lagt pussel bl.a. med bokstäver.
Läst massor av böcker och pratat om händelser och känslor, spunnit vidare på sagorna och
reflekterat över hur och varför.
Fokus har legat på återhämtande och lugna aktiviteter som stimulerar det mentala och fantasin.
Vi har haft möjlighet att gå undan och reflektera över saker och händelser som sker på förskolan,
och att undvika trängda och jobbiga situationer.
Gått iväg till Stjärnan och deltagit i deras aktiviteter (utöver överinskolningen).
Haft möjlighet att sitta på tu man hand vid lunchen.
4. Resultat.
Vi började hösten med att gå ut med barnen i grupper och låta dom ta kort. Sedan fick barnen
berätta vad de tog kort på. Barnen tyckte det var spännande och roligt att gå få utanför
förskoleområdet och kunna ta egna kort. Detta var starten på våra målkriterier. Tanken var att de
sedan skulle få sätta ihop korten och texten till en bok vilket vi också har gjort tillsammans. Men
detta att dela i grupper blev svårare och svårare och det rann ut i sanden. I och med den livliga
barngruppen vi haft från början så funderade vi väldigt mycket om hur vi skulle arbeta och vi skrev
om våra målkriterier flera gånger. Vi började också få en del frånvaro bland oss vuxna vilket
påverkade gruppen en del och vad vi planerat in.
Efter att ha diskuterat på våra planeringar och letat fram och tillbaka om hur vi skulle tänka kring
målkriterierna så fick vi en tanke som vi tyckte passade barngruppen mer och då kom vi in mer på
att vi skulle använda oss av olika material, verktyg och att vi ska använda oss av lärplattan.
Målkriterie 1:
Under jul kunde vi träna att arbeta i grupp, då vi haft det jobbigt i gruppen med detta, och barnen
fick även träna att använda olika verktyg för att få ihop sina julsaker. Vi kunde också använda olika
sorters papper. Barnen har påtalat att det var roligt att göra sina egna julsaker som de kunde göra
helt själva även om det fanns en mall från början. Vi valde att julpyssla och koppla detta till
målkriterierna just för att på ett roligt sätt arbeta i grupp och träna detta och samtidigt göra själva
julpysslandet, vi fick även in traditioner ur läroplanen.
Medan det var kallt ute gjorde vi såpbubblor som kunde blåsas just när det är kallt. Tyvärr var det
såpass kallt att det blev vi pedagoger som fick blåsa dem utomhus och barnen se på. Vilket de
gjorde under förtjusning.
Vi frös också vatten för att kunna se vad som händer med vattnet när det fryser. Vi gjorde det i olika
former och en del färgade vi också. Vi frös i engångshandskar för att få händer och vi gjorde
ljuslyktor.
Vi har provat på att göra olika sorter deg/lera av olika material. Bla har vi provat en deg, som
barnen tycker är jätteskön, som vi gjort av balsam och potatismjöl med lite glitter i. Degen kallas
också för innesnö och vi kunde då göra figurer som snögubbar och lyktor inomhus eftersom det var
för kallt att vara ute. Barnen ville ha plastglas att stoppa ner degen i och kom senare på att om vi
hade degen i och glaset upp och ner och snurrade det på bordet så blev det en snöboll.
Vi gjorde också en sorts deg av potatismjöl, karamellfärg och vatten. Degen är en riktig
kemilektion då den blir hård så fort man klämmer på den och så fort den ligger still så rinner den. Vi
satt alla lika förundrade över hur detta kan ske. Detta ver verkligen en kemisk process eller ett
fysikaliskt fenomen. Barnen klämde och släppte och försökte göra figurer som rann ut. Vi kom på
iden att göra en snögubbe som vi kunde filma hur den smälte. Vi var tvungna att göra en del var och
sedan sätta ihop den snabbt för att kunna se processen. Barnen tyckte om att se detta på film.
Barnen har fått sått tomatfrön. Detta gör vi varje år då vi tänker att det är den del att få med sig för
att se hur man får frukt av ett frö. Och vi får in det i vårt mål också då det dels är ett material som vi
kan använda på olika mediala sätt. Vi började med att sätta frön i mjölkkartonger där barnen fick
vara med och hjälpa till. Sen letade vi på google efter ett frö som gror och tittade på det. Barnen
frågade ju hur ett frö kunde bli en blomma. frön och vi har följt dom och se dom växa. Barnen är
väldigt stolta över dom och de har tittat varje dag om de växt.
Vi ville visa barnen tydligt hur ett frö gror och vi har tittat på bilder men för att visa på ett mer
konkret sätt så tog vi en plastficka som vi lade bomull i och vattnade. Vi lade 3 frö på bomullen och
tejpade upp fickan på fönstret. Efter någon dag när vi började skymta groddar på fröna så då riggade
vi upp lärplattan och filmade via iMotion, som tar bildserier som vi sedan ser som film. Detta
filmades under hela helgen och veckan därpå kunde vi se filmen tillsammans. Filmen visade då hur
fröet gror med rötter och att det växer gröna slingor uppåt som får blad. Barnen tyckte detta var
mycket spännande att kunna se istället för att se på en bild enbart.
Filmen har vi även lagt ut på pluttra så att föräldrarna kan se.
Efter att vi gjorde filmen så tog vi ur plantorna och satte i jord så de nu kan växa och bli fina
blommor till sommaren.
Barnen satte ju tomatfrön också som vi nämnt och de har följt dom med stort intresse och det har
inte gått en dag utan att de ska titta på sin ”blomma”. Nu när de vuxit till sig lite så fick de ta
blomman med sig hem. Vi satte extra frön så vi har plantor kvar på förskolan så vi kan fortsätta
följa den processen här.
Under påskveckan så pratade vi lite om varför vi firar påsk och detta gjorde vi utifrån bilder som
barnen kunde se. Vi hade en bild på Jesus, en på godis och en på påskliljor. Vi valde dessa saker för
att de symboliserar mycket av vad påsk står för enligt oss pedagoger. Påskbrev gjorde barnen själva
så de pratade vi om när de gjordes. Barnen fick själva berätta vad de såg och sen berättade vi själva
”historiken” med enkla uttryck. Vi lade även ut detta på pluttra så föräldrarna skulle förstå vad och
hur vi pratade om påsk. Det var intressant att höra hur mycket barnen ändå visste om varför vi firar
påsk utifrån hur de tänker. Jesus fanns inte med men godis, påskbrev, påskhare, påskkärring osv.
Vi lånade nya böcker och började läsa mer för barnen och de har visat att mycket större intresse för
böckerna nu än i början av läsåret. De ”läser” också mycker mer själva nu.
Målkriterie 2:
Vi läste en adventsbok under december. När vi läst boken har vi kunnat prata om vad som har hänt
och om vad som ska hända. Vi stimulerade barnen att ställa frågor. Barnen har positivt överraskat
oss pedagoger med att faktiskt komma ihåg vad vi läst om. Då ser vi att de verkligen har lyssnat.
Denna målkriterie har varit svårare att jobba med och vi har känt att vi lagt den åt sidan.
Målkriterie 3:
Vi började få med lärplattan lite tack vare att vi valde att börja använda pluttra. Genom detta har vi
blivit bättre att ha med oss lärplattan och kunna använda den i olika situationer. Vi har tex googlat
för att se hur saker fungerar eller att bara kunna se hur en sång är. Barnen hörde fåglar ute på våren
och då kunde vi använda lärplattan och några appar för att kunna både se och höra fåglar.
Vi har också kopplat upp kanonen till lärplattan så vi kan kolla på ex tripp trapp träd, sånger eller
sagor via den. Vi använde även qr koder i den adventskalender vi gjorde under december. Den
innehöll då olika saker som vi skulle göra, ex krama en kompis, ge en komplimang m.m.
Genom natur/teknikkursen som Iris och Emelie går så fick vi ett ägg som förstorar, rainbow easiscopes. Det har vi använt för att titta på olika saker som hud, hår, frukt, naglar, papper, salt, socker,
kanel, gröt och fler saker. Detta tyckte barnen var väldigt intressant och vi har använt denna både
inomhus och utomhus.
På vårkanten så började vi gå till en ”egen” skog, blå och gul har en skog de går till sen tidigare.
Där kunde vi följa årstiden vår – sommar och vi tog kort med lärplattan så vi kunde se bla hur
trädens blad sakta slog ut.
Vi har under flera perioder på läsåret försökt att läsa böcker och sagor men det har inte fungerat. Vi
gjorde ett nytt försök för en liten tid sen och lånade då lite böcker från biblioteket och barnen har nu
börjat tycka att det är kul att läsa och intressant.
Resurs/handlingsplan:
Dokumenterat utveckling i uppföljningen av handlingsplan.
Till en början var intresset mestadels riktat mot spel på lärplattan men intresset för böcker och
bilder växte snabbt och har tagit över helt från spel. ”Vanliga” spel verkar ha blivit ganska
ointressanta, dock är ”dockskåpsspelet” PlayHome återkommande och i detta spelar barnet ut alla
roller i familjen inklusive vänner och andra som kommer in på olika sätt. Långa händelseförlopp
byggs upp och utvecklas.
Besöken på biblioteket har öppnat en ny värld och efter besöken ökade intresset för både sagor,
bokstäver, siffror mm. Daglig fokus på räkning av allt ifrån kottar till ärtor har resulterat i en
förståelse för varför vi räknar.
Vilan i enskildhet och läsandet har resulterat i att barnet faktisk kan vila och slappna av då det
annars är svårt att slappna av när andra barn sitter bredvid. Barnet känner ökad trygghet och upplevs
som mycket mera harmonisk överlag och tillsammans med dom andra barnen.
Genom riktade frågor och aktiviteter har intresset för siffror och bokstäver ökat markant.
Matsituationen har förbättrats avsevärt och barnet äter bra.
Barnets föräldrar har yttrat önskemål om att rollspel ska ingå som daglig aktivitet för barnet och
genom böckerna och appen PlayHome har detta utvecklats och uppfyllts.
Läsandet har dock inte gett tillfredsställande resultat enligt föräldrarna.
5. Analys och reflektion.
Målkriterie 1:
I denna barngrupp har vi haft svårt att komma iväg på promenader även i smågrupper så när
smågrupperna har fått gå iväg så blev det extra roligt. De andra som måste stanna kvar har börjat
gråta för att de inte får följa med. Mycket av detta beror till stor del på att gröns grupp verkligen är
en utegrupp och behöver yta att röra sig på. Orsaken till att det varit svårt att dela sig så beror på
den sammansättningen av barn vi haft, den har varit väldigt yvig och det har varit svårt att dela den
så att det fungerar för de pedagoger som finns kvar. Vi har också känt att vi varit en pedagog kort i
just denna sammansättningen.
Det som är svårt när vi tagit kort är att tekniken redan känns för gammal när det gäller
digitalkamera. Barnen hade svårt att hålla i kameran samtidigt som de skulle trycka på knappen, de
ville hålla med fingrarna för linsen och upp och ner osv och de tryckte på skärmen som att det var
en touchtelefon. Vi pratade en del om att hade vi haft en mobiltelefon, touchtelefon, så tror vi att
barnen hade förstått direkt hur de skulle göra. Det är nog en viktig reflektion att tänka på att även
barnen idag har en annan teknisk utveckling än vad vi tänker på. Barnen och deras föräldrar har ju
idag oftast lärplattor och touchtelefoner vilket gör att barnen blir ”matade” med teknik som vi har
lätt att glömma bort.
Vi bestämde oss för att alla barnen ändå ska prova digitalkameran en gång till, därför att det är inget
fel på ”gammal” teknik men vi kommer nog att låta dom ta kort med lärplattan senare. Vi kan också
fråga barnen vilken dem vill ta kort med, vi erbjuder och dem får välja. Tyvärr så gjorde vi bara
detta en gång med alla barn för att det var så svårt att få ihop grupperna och dela dom för att gå
iväg. Det startade också tidigt med att vi började få frånvaro bland oss vuxna vilket gjorde att det
ofta krånglade till det när vi skulle dela oss. Vikarierna visste heller inte vad vi planerat och vi anser
inte att vi kan lägga över det planerade på dem. Samtidigt så är det något att fundera över, ska vi ha
planerat och genomfört även av vikarier?
Att använda händerna i olika material har varit något som barnen tyckt har varit spännande. Barnen
har också fått lära sig att våga utmana sig i att ta i olika material som man inte är van att ta på.
Barnen har visat en nyfikenhet även om barnen inte har tålamod till att göra saker under en lång tid
men. För att träna att arbeta i grupp på ett bättre sätt så har vi försökt att ha intressanta saker att
pyssla med. Genom att testa olika material så har vi fått barnen nyfikna på hur saker fungerar och
de kan utforska sakerna på sitt egna sätt. De lärde sig också att dela med sig av verktygen de
använder. I grupperna kunde vi sitta och prata och föra en dialog och vi tror att det behövs i denna
gruppen som annars är lättpåverkad av stress och vi märkte att barnen kändes lugnare och fick mer
harmoni i smågrupper.
Ibland är det inte alltid grejen att genomföra olika saker utan processen att få känna och
experimentera, upplevelsen att något händer med det vi gör och varför saker blir som dom blir. Här
tänker vi bla på den konstiga degen som blir både hård, mjuk och rinnande där barnen till en början
var lite skeptiska men när de fick känna på den och se och uppleva hur den betedde sig så blev det
spännande. Barnen frågade sig gång på gång om hur det blir så här och varför den rinner men ändå
är hård. Den här gruppen vi haft under läsåret har behövt de här utmaningarna men det positiva
beror också mycket på att vi har varit få i grupperna och även senare har kunnat dela gruppen i två.
(From mars månad)
Att så frö med barnen ville vi göra dels för att det är trevligt och spännande att se hur något gror och
växer men också för att verkligen visa att ”frukter” kommer från plantor, det ekologiska systemet.
Och vi får in det i vårt mål också då det dels är ett material som vi kan använda på olika mediala
sätt. Vi började med att sätta frön i mjölkkartonger där barnen fick vara med och hjälpa till. Sen
letade vi på google efter ett frö som gror och tittade på det. Barnen frågade ju hur ett frö kunde bli
en blomma. De frågade också varje dag om det växt tomater och vi fick förklara att det tar tid. Vi
tyckte det var mycket positivt att de frågade så mycket för det var också en sak vi ville skapa med
att just arbeta med olika material.
Av dessa frågor utvecklades tanken att göra filmen om hur de 3 fröerna gror i plastfickan och då
blev det väldigt tydligt för barnen hur det gror. Här har vi pedagoger fått tänka till utanför ramarna
vad det gäller nyare teknologi. Det är så lätt att bara göra saker men att kunna visa hur saker går till
med hjälp av som vi nu gjorde, filma, är ett ypperligt lärande för att se mer ”inuti” saker.
Barnen blev också nyfikna redan från början när vi plockade fram mjölkkartongerna och jord och
undrade vad vi skulle göra. De blev glatt överraskade när de insåg att det var de som skulle sätta
frön och inte vi vuxna åt dom. Detta tror vi har gjort att de blivit väldigt måna om sina plantor just
för att de gjort det själva och inte någon annan. Vi tycker det är viktigt att tala om för barnen vad vi
ska göra och hur vi ska göra och de sedan får göra själv, får prova, för då märker vi att de bli väldigt
stolta av att de gjort själv.
Under påsken valde vi att prata om varför vi firar påsk och det har framkommit senare att en del
barn tyckte det var lite jobbigt att se Jesusbilden, som korsfäst. Inte jobbigt men det hade skapat
mycket frågor hemma om varför de hade gjort så mot honom när han var så snäll. Dessa frågor
framkom inte helt här på förskolan men vi pedagoger diskuterade senare om hur vi skulle ha gjort
istället. När vi tänkte påsk och hur vi pratar med barnen om detta så tänkte vi utifrån oss vuxna, vi
kanske skulle ha frågat barnen istället vad påsk är för dom och utgått därifrån. Det är en lärdom vi
tar med oss.
Att läsa har varit svårt att göra i för stora grupper på avdelningen och under en period så lade vi det
helt åt sidan. Det som hände under läsning var att barnen bara började leka med varandra eller så
hade de inte ro i kroppen att sitta still och lyssna. Vi provade med flanosaga men det var lika, det
fungerade en stund för att sedan behöva brytas. Nu i vårterminens slut så ville vi prova igen och vi
lånade böcker på biblioteket och nu fungerade det bättre. Vi märker ju att gruppen mognat något
under läsåret och mycket har skett även om det yviga finns kvar. Men nu fungerade det att sitta och
läsa och barnen tyckte själva att det var en skön stund. Det är ju också lite tack vare att vi kunnat
dela gruppen i två som detta underlättat för nu har barnen fått mer utrymme och behöver inte kämpa
på samma sätt för att få uppmärksamhet, det har skapat en lugnare miljö för både barn och vuxna.
Barnen har även kunnat gå iväg och ta en bok för att sätta och läsa, detta hände inte innan då
böckerna blev mer en sak att bara förstöra.
Målkriterie 2:
Denna målkriterie har vi inte känt hos trygga i hur vi ska förvalta den på ett bra sätt. Vi hade en bra
tanke men på något sätt så försvann tanken. Mycket beror nog på dynamiken i barngruppen. Barnen
har heller inte haft så stort intresse för saker en lång stund utan det är spännande att göra saker
snabbt. Då blir det heller inte så mycket reflektion från dem. Självklart så har barnen reflekterat och
vi märker att de ifrågasätter saker som de ser men inte på det sättet vi tänkte från början när vi satte
målkriteriet. Vi behöver se över målkriterierna bättre när vi sätter dom så vi inte försvårar för oss
och sätter för stora krav på oss.
Vi läste en bok under december som var uppdelad ett kapitel för varje dag och det var med denna
bok vi trodde vi skulle få mer gensvar. Vi märkte ju att barnen kom ihåg vad vi hade läst och vi
pratade om vad som skulle komma att hända och vi fick korta svar. Inte så utförligt som vi trodde
och som vi kunde se var på nya sätt.
Målkriterie 3:
Pluttra startades äntligen under hösten och vi har så smått börjat lägga ut saker för att dokumentera.
Vi har sagt från början att vi inte kommer lägga ut något varje dag bara för att utan det ska finnas en
bra tanke bakom. De flesta föräldrar tycker det har varit ett bra sätt att få inblick i verksamheten
men inte alla som anser sig kunniga i hur appen fungerar och det är kanske något vi får bli bättre på,
att lära ut hur den fungerar så att den avänds på ett bra sätt. Vi har försökt att ha med barnen när vi
har skrivit och lagt ut på pluttra och det har känts positivt men vi måste samtidigt bli ännu bättre på
att ta med de barn vi skriver om oftare så de kanske kan få tala om det de vill berätta om bilden. Det
som är viktigt att tänka på är att det är barnen vi dokumenterar och deras vardag och då ska de få
vara med när vi skriver och lägger ut så det blir mer deras eget. En tanke är också att de kanske
även kan få vara med och välja ur läroplanen, ex fråga dem vad de lärt sig, sen får såklart vi
pedagoger fylla på.
Lärplattan ihop med barnen är väldigt populärt. Vi har kopplat upp den till kanonen så vi kan lyssna
på musik eller vi har tittat in barnkanalen och gjort olika saker, bla tripp trapp träd. Barnen kan då få
röra sig och dansa och det behövs ibland. Musik är även en viktig del där barnen kan röra sig på sitt
sätt och sjunga till om de vill. Detta är något som fungerar i vår barngrupp då de får röra sig mer
fritt och det aminerade lockar dom på ett bra sätt. Finns det pyssel, knep och knåp så får blir det
även intressant att hjälpa till.
Under december gjorde vi en annorlunda adventskalender med hjälp av qr- koder för att inte ha det
traditionella och för att kunna använda modern teknik i form av lärplatta. Barnen kunde själva vara
med och öppna kalendern och de blev till en början lite besvikna över att det inte var en sak men när
vi läste meddelandet som fanns bakom som blev det ändå en kul grej. Det var en snäll sak som de
skulle genomföra och i den här gruppen så passade de bra då vi har arbetat mycket med hur vi är
mot varandra. Barnen tog det till sig på ett bra sätt och påminde verkligen varandra om vad de
skulle göra hela dagen. Det enda som var negativt var att det var lite svårt att förstå just vad qr
koder är och att det skulle komma fram något av koderna. Texten som var bakom koderna var också
lite svåra, de var gjorda för skolbarn, även om vi gjorde om dom lite för våra barn. Det var ändå en
rolig sak tyckte barnen.
Förstorningsägget som vi fick genom natur/teknikkursen blev snabbt populärt hos barnen. De har
hämtat saker som de vill titta på och de har frågat efter ägget flera gånger för att de har hittat saker
att titta på. Det som är lite krångligt är att det bara går att koppla till datorn just nu och det är svårt
att ha den med överallt utomhus. Solen gör ju också att det mörknar skärmen och det blir svårt att
se. Ihop med att vi testar material så var detta med ägget suveränt för då kunde vi titta på hur saker
ser ut på nära håll. Barnen ville se på allt och de gick och hämtade saker och de blev nästan
förutbestämda om hur saker såg ut i förstorning. Frågor skapades och de fick ett litet svar genom
använda ägget. Vissa saker blev så konstigt annorlunda och helt annat än vad de tänkt sig.
När vi tittade på våra fingrar så kunde vi tydligt se att vi egentligen är ganska smutsiga och då blev
det en bra sak att vi ska tänka på när vi tvättar händerna och vara mer noga när vi gör det.
Vår egna skog hittade och det blev en kanongrej i denna gruppen. Orsaken att vi letade oss ut var att
de barnen som ska starta på Stjärnan till hösten var iväg och hälsade på. Vi ville också göra detta
och gick då till skogen. Detta blev ett riktigt äventyr för barnen och barnen själva fann bockarna
bruses bro, blommor, knoppar i träden och en bra lek vid vrakbilar. De använde sin fantasi och
upptäckarlust och det skapade frågor och funderingar. Vi tror att detta beror på att vi inte kunnat gå
iväg så ofta, egentligen ingenting, så det blev så stor förtjusning ch de kunde utforska helt nya
områden. En sak som också fungerade väldigt bra var att promenera dit, de kan ha svårt att lyssna
på kravsituationer men nu fungerade det jättebra. Vad det beror på vet vi inte men vi har en teori om
att de kände sig fria och att de också fick gå iväg precis som de stora barnen. De växte i sin
upptäckarlust. Detta att gå till skogen skapade en berättalust hos barnen, de berättade för alla vad de
gjort och även under skogsturen såg de saker som de berättade om. Eller så frågade de vad det var.
Bäcken som fanns var mycket spännande och på kanten av den blev en lek och de kom på att det
gick att skicka saker som flöt iväg. Då blev det spännande att se vad som flöt eller inte och barnen
frågade varandra och gav varandra tips. Där kunde vi se ett tydligt samarbete och om det kommer
av att det hela var intressant att göra eller om det är för att vi har tränat på det vet vi inte, lite av
båda. Om det beror på att vi tränat så ser vi ju att det ger belöning att träna på det även om det inte
helt verkar fungera just för stunden i alla lägen.
Att låna nya böcker blev ju en väldigt positiv sak att göra nu efter att inte ha läst så mycket böcker
på ett tag då det inte fungerade. En sak som kanske gjorde det extra positivt var att vi lånade på
biblioteket så det blev lite nytt. Barnen gå även själva och hämtar böcker och sätter sig och läser
istället för att bara kasta omkring och leka med dom. Det som märks tydligare nu när vi tar fram
saker som böcker är att gruppen har växt och ändrat intresse litegrann. Det vi får ta lärdom av är att
kanske ta fram saker tidigare igen för att prova sig fram vad som fungerar och inte. Vi vet ju inte
om böckerna hade fungerat tidigare än de gjorde nu. Återigen så har ju gruppens storlek en stor
betydelse också då det har fungerat bättre med böcker, vi ser ju att ju färre barn desto lättare är det
att få till en bra läsning för dom.
Som avslutning på analysen vill vi hänvisa till en mening som vi tycker står för allt vi jobbar med
inom förskolan men som ibland tas lite för givet att alla barn förstår utan förklaring och att
upplevelser är viktiga - i boken Barns lärande – fokus på kvalitetsarbetet så står det ”För att barnen
ska vilja berätta något för andra så behöver de uppleva att de har något att berätta. (Sheridan &
Pramling, 2009).
Resurs/handlingsplan:
Genom avskildhet och möjlighet att gå undan vid vila och andra stressande situationer har barnet
fått en mycket lugnare och mer harmonisk framtoning. Detta återspeglas både i gruppen och
gentemot personalen som alla upplever en stor förändring.
Barnet har fått mer överskott att hantera högljudda och stökiga situationer som t.ex. vid utgång och
ingång , dagliga konflikter och situationer där många barn trängs på samma yta. Barnet upplever att
resursen är en trygghet och springer ofta iväg till denne när jobbiga situationer uppstår.
Stunderna på tu man hand vid mat och vila skapar också ökad trygghet och bygger upp barnets
självkänsla. Barnet slipper tävla om sin plats i gemenskapen och om att få uppmärksamhet.
Sagorna och bilderna i böckerna verkar ha en mycket lugnande och stimulerande effekt på det inre
planet. Utifrån böckerna växer berättelserna och händelserna och dessa utvecklas till rollspel som i
sin tur skapar funderingar kring beteende och känslor, hur och varför. Resurs spinner vidare på
frågeställningarna och händelserna direkt från boken och möter barnet på dagens intresseområde.
Viktigt att försöka fånga upp sinnesstämningar och spinna vidare på berättelserna som verkar vara
ett viktigt verktyg för att ventilera tankar och funderingar.
Dock har det verkat främmande för föräldrarna att använda böcker i detta syfte men detta visat sej
mycket lyckat. Barnet är inte van att bli läst för på hemmaplan och därför var det svårt att komma
till ro dom första stunderna vi läste.
Spelet PlayHome fungerar som ett dockskåp och i och med att figurerna och dockorna leker får
barnet utlopp för sitt rollspel och behov av en fantasivärld som föräldrarna påtalat att hon behöver
som en ventil/mental viloplats.
Besöken hos Stjärnan har varit barnets önskemål och fungerat som en förberedelse till
överinskolning och varit mycket uppskattade.
6. Dokumentation
Vi har använt oss av pluttra för att dokumentera det som vi tycker är viktigast. I pluttra lägger vi in
läroplansmålen som vi knyter till det vi genomför. Detta når ut till alla föräldrar som valt att delta i
pluttra.
Boken som barnen varit med att göra har vi gjort på lärplattan i bookcreator och den sparas i
iBooks. Detta har vi inte jobbat vidare med sen men vi vill få ut den till pluttra så föräldrarna får se
vad barnen har gjort.
Vi har en väggalmanacka där vi planerar in och sedan skriver vad vi genomför för att minnas. Detta
använder vi senare till våra månadsuppföljningar som vi till sist kan använda till det slutliga
kvalitetsarbetet.
Våra planeringar är också ett tillfälle där vi pratar, planerar och dokumenterar. Allt kanske inte
hinns göras med en gång men vi skriver oftast ner det mesta då.
I juni i år skickade vi ut en enkät till alla föräldrar där de fick svara på frågor om vår verksamhet.
Det fanns frågor om barnens trygghet, bemötande, utveckling, miljö m.m. Det var mycket liten
svarsprocent och går inte helt att göra en bra värdering utifrån detta. Det som framkommit är att i
det stora hela så är alla svar väldigt positiva men någon/några är inte helt nöjda med hur personalen
bemöter både barn och vuxna. Några kommentarer som framkommit är att föräldrarna vill mer om
är hur barnens dag varit på förskolan, hur barnet mår, få reda på om det händer något med det
sociala och utvecklingen med barnet och att gruppens livlighet inte får ta över det pedagogiska
lärandet.
Vi hoppas på en mer frekventa svar nästa år.
Resurs/handlingsplan:
Boken - Vi leker matte - har vi använt och plockat idéer ifrån.
Individuell uppföljning gjord i handlingsplanen.
7. Åtgärder för förbättring
Uppföljningarna är väldigt bra att göra inför kvalitetsuppföljningen men det är svårt att få till
planeringstid för att skriva dem då det under hela året varit en hög belastning i en dynamisk
barngrupp med 20 barn inskrivna. Det tar tid att skriva och hinns tyvärr inte alltid med så de blir
skickade i tid.
Vi måste se över och bli bättre på att skriva tydliga målkriterier och inte ha så många för det gör att
arbetet blir väldigt stort i slutändan och för yvigt.
Vi har inga klara mål klara inför hösten men med den erfarenhet vi fått utav denna barngrupp är att
de trivs och fungerar mycket bra utomhus och i skogen så vi vill på ett eller anat sätt jobba med
natur/teknik. Vi har pratat om att kanske följa årstiderna i skogen på något sätt.
Förra året skrev vi att vi skulle försöka bli bättre på att tala om för barnen vad som sker under dagen
med hjälp av bildschema och det provade och det fungerade så där, men vi har nu pratat på att
fortsätta med bilder. Dels bilder som beskriver känslor men också bilder på hur dagen ser ut eller
hur vi gör saker.
8. Utvärdera övriga läroplansmålen
I pluttra kan vi se vilka läroplansmål vi får jobbat med under året men det täcker inte allt. Även om
inte alla målen är med i just pluttra så tycker vi att vi täcker upp hela planen på ett bra sätt inne på
avdelningen men vi har under året brustit i vad det gäller målet om barn ”som har ett annat
modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på
svenska som på sitt modersmål” (Lpfö-98). I år har vi bara haft ett barn med annat modersmål och
det vi har känt är att det skulle finnas tillgång till tolk då familjen inte kan prata så mycket svenska.
Det har varit svårt att kommunicera och förklara hur saker förhåller sig. Vi känner också att detta
målet är svårt att leva upp till i förskolan så länge det inte finns tolk och innan barnet lär sig svenska
så vi kan föra en dialog.
Avdelning Blå:
Bakgrund
Fjolårets åtgärder för förbättring:
Vi har i arbetslaget gått igenom punkterna i läroplanen och sett att vi jobbat med i stort sett alla
punkter i vår dagliga verksamhet.
Det som vi känner att vi behöver jobba mer med är Barn med annat modersmål; Försöka att tänka
mer på detta till hösten.
Utveckla sitt kunnande om kemiska processer och fysikaliska fenomen; Diskutera och finna
kunskap om vad det betyder för oss i vår verksamhet.
Till hösten när vi skriver våra målkriterier ska vi diskutera igenom mer noggrant vad varje ord
betyder för oss så vi har det ännu mer tydligt hur vi vill jobba i verksamheten. Försöka vara mer
medvetna och tydliggöra för att göra utvecklingsarbetet tydligare.
Vi behöver bli bättre på att få till enskild planeringstid.
Bakgrund till val av tema:
Eda kommun har även detta år språket som fokusområde därför valde vi att jobba med fokus på
språket.
Förutsättningar:
På Blå finns i grund och botten 2 förskollärartjänster på 100%, 1 barnskötartjänst på 100%
Under året har det på en förskollärartjänst varit outbildad personal eftersom ingen förskollärare
sökt tjänsten. Vi har under året haft barn med annat modersmål och ett barn i behov. Hösten
startades med lägre barnantal. I oktober gjordes ett personalbyte på en100% förskollärartjänst. Det
blev hårt tryck på kön så efter jul anställdes 90% resurs för att kunna tillgodose behov i samband
med utökat barnantal.
1. Mål:
LpFö 98/10:
utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och
samtala om dessa.
2. Målkriterie:
Detta ser vi genom att barnen:
1. Kopplar bilder till olika sånger, ramsor vi introducerat.
2. Använder sig av olika bilder i leken.
3. Med hjälp av bilder vill kommunicera.
4. utvecklar sitt intresse för texter.
5.Visar förståelse för hur man kan använda sig av media på olika sätt.
6.Arbetslaget i sin planering utvecklar sitt arbete med att ta in bilder texter och olika medier.
3.Genomförande:
Målkriterie 1:
Sång och ramskort har suttit uppe på väggen i lagom höjd för barnen att nå själva, fästa med
kardborreband för att lätt kunna plockas ned. Vi har tillsammans med barnen sjungit och gjort
ramsor mycket. Detta har skett spontant när barnen kkommit med korten och visat att de vill sjunga
eller göra en ramsa. Sången har blivit en central del i vår verksamhet och barnen har sjungit i olika
sammanhang, inte enbart inne vid korten.
Målkriterie 2:
Vi har lyssnat in barnens intresseoch utmanat med bilder som barnen haft att leka med. Det har varit
glassar, bakelser/ tårtor/kakor, mobiltelefoner. Vi har även erbjudit barnen olika pussel och alfabet/
bokstäver.
Målkriterie 3:
Det har funnits bilder tillgängliga för barnen inne på avdelningen. Bilder som skapat sång, lek och
samtal. Alla bilder vi erbjudit oavsett ändamål har skapat kommunikation.
Vi har vid måltiden använt oss av bilder som barnen fått använda för att visa vilken frukt de vill ha.
Detta har blivit en bra kommunikations möjlighet då vi pratat både frukt namn och färger. Barnens
möjlighet att välja själva har blivit tydligare.
Har även i mindre utsträckning använt oss av bilder på de olika sorters knäckebröd som barnen haft
möjlighet att välja på.
Bilder på siffror har funnits på väggen i lagom höjd för barnen att titta på, räkna och kommunicera.
På vårkanten gjorde vi ett litet projekt med fågelbilder, då hade vi bilder på fåglar som barnen sett
ute på gården. De fåglar som vi sätt upp är till att börja med Skata och Kråka. Detta utifrån att
barnen visat ett stort intresse av dessa fåglar när de visat sig ute på gården. Bilderna uppdaterades
senare med Björktrast och Sädesärla, för att de också fångade barnens intresse.
Målkriterie 4:
Barnen har under året erbjudits mycket böcker och läsning. Läsningen har skett när barnen visat att
de vill läsa, eller när någon pedagog har kännt att det är ett bra läge att läsa. Läsningen har sett ut på
olika sätt. Barnen har själva använt sig av böckerna på olika sätt.
Vi har även erbjudit barnen bokstäver att leka med.
Fångat barnens intresse för bokstäver när de pekat och frågat om bokstäver/ ord i olika böcker och
på tröjor.
Målkriterie 5:
Vi har använt oss av Ipad, Qrkoder, cdspelare.
Målkriterie 6:
Personalens fokus har varit att hela tiden ha ögon och öron öppna för vad barnen visat intresse för
och utifrån dessa intressen kopplat till ovanstående mål.
4. Resultat:
Dokumentationsunderlag:
Vi har använt oss av veckoreflektioner och månadsuppföljning som finns i Stöd och rutiner, filmat
och tagit bilder med ipadden, detta har sedan varit ett underlag i våra diskussioner och reflektioner
på planeringstillfällen.
Resultat för verksamhet och barnen:
Målkriterie 1:
Vi har gått från att i höstas väcka barnens intresse för sång/ramsor och få förståelse vad bilderna på
väggen hade för betydelse till att barnen själva plockar ner korten kommer med sånger/ramsor och
vill sjunga tillsammans med vuxen eller andra barn.
Barnen har lärt sig att koppla rätt bild till tänkt sång. Detta har utvecklats till att kunna koppla
sången bilden och andra föremål som leksaker och gosedjur. Bilderna har gjort sången till en central
del i vår verksamhet under året. Barnen har relaterat till bilderna även i andra sammanhang. Ex när
vi spelat sånger på cd spelaren. Årets fokus på bilder har ökat barnets sångintresse i många olika
sammanhang.
Barnen har lärt sig många sånger och kan texten och rörelser. Kopplar rätt sång/ramsa till tänkt bild.
De kan även komma med andra saker som de relaterar till sången- de gör egna kopplingar till
bilden.
Barnen har kommit med förslag på nya sånger som de vill sjunga.
Barn med annat modersmål har utvecklat det svenska språket mycket och vi tror att dessa
sångbilder har haft stor betydelse. Barnet har visat mycket stort intresse av att sjunga och bli
sjungen för, har även fått respons från föräldrar att barnet gärna sjunger sångerna hemma.
Målkriterie 2:
Barnen har använt sig av bilder i leken, kommunicerar och leker med dessa. Bilderna har fått stor
betydelse i leken, utmanat deras lek och kommunikation.
Målkriterie 3:
Barnen har visat stort intresse att kommunicera med hjäl av bilder, både bilder vi tillfört och bilder i
böcker.
Fruktbilderna har haft stor betydelse för verksamheten och barnen. Barnen visar tydligt att de lärt
sig kommunicera med hjälp av frukt bilderna. Från att titta på bilderna och vi pedagoger benämner
namnen på frukterna till att själva klara alla namnen på frukterna och kunna visa vilken frukt de
väljer och att vissa barn även väljer bort vilka frukter de inte vill ha, till att bara ha en frukt kvarden de vill ha. Barnen har även lärt sig att relatera till de riktiga frukterna i korgen den frukt bild jag
väljer får jag att äta.
Sifferbilderna på väggen har skapat kommunikation och en första kontakt med att räkna, detta
tillsammans med att dela bananpengar har när vi sitter och äter frukt har väckt barnens intresse för
matematik. Vi har flera barn som tydligt visar att de klarar räkna ända till tio.
I Projektet med fågelbilderna har vi väckt ett intresse för att det finns olika fåglar. Att de har olika
namn ser olika ut. Flera barn kan se skillnad på Kråka och Skata. Många av barnen har lärt sig vem
som är skata och vem som är kråka. De allra yngsta kan stå vid bilderna och peka och säga "pippi".
Äldre barn ser bilderna och uttrycker kråka och skata istället. De senare fåglarna Björktrast och
Sädersärla har varit svårare att lära sig att uttala men de har skapat mycket kommunikation mellan
barnen och även barn och personal.
Vår dokumentation visar tydligt att de med hjälp av bilder vill kommunicera.
Målkriterie 4:
Barnen har visat stort intresse för att läsa böcker. Böckerna har gjort barnen intresserade av att
kunna läsa själva, de vet vad som står och har läst för varandra. Något barn kan sätta in ord om
man slutar läsa. Några barn har blivit medvetna om att det är text i boken och pekat på orden.
Barnet med annat modersmål har gärna suttit och läset böckerna, endel böcker utantill.
Några barn har även lärt sig enstaka bokstäver och visat stort intresse för alfabetet. Kan tydligt
plocka ut vissa bokstäver och förmedla att de hör till ett visst namn.
Detta har resulterat i att barnen har utvecklat ett första intresse för både texter och alfabetet.
Målkriterie 5:
Qrkoder : Barnen har fått förståelse för att man får se en viss sång om man "tar kort" på en viss bild
med lärplattan.
Bilder som vi tagit har blivit ett reflektionsmaterial tillsammans med barnen, ett
återkopplingsmaterial till det vi tidigare varit med om. Det har gjort det lättare för barnen att
anknyta till och komma ihåg händelsen.
Att lyssna på sammma avslappnings låt under vilan har visat sig mycket lugnande för barnen.
Utforskandet av cdspelaren fick vi avbryta för spelaren gick sönder.
Målkriterie 6:
Personalen har varit öppen för det som barnen har visat intresse för och resultatet har blivit många
olika moment som inspirerat och utvecklat verksamheten. Dokumentationen med bilder, film och
veckoreflektion har periodvis varit lite bristfällig. De bilder och filmer vi gjort har analyserats och
använts som underlag i månadsuppföljningarna.
5.Analys och reflektion:
Målkriterie 1:
Att barnen själva klarar starta sånger och sjunga tillsammns tror vi beror på att vi sjungit mycket
med barnen. Sången har inte varit vid några särskilda tillfällen. Vi har haft ett tillåtande klimat och
sjungit när barnen önskat. Pedagogerna har även försökt att göra kort till de sånger som barnen kan
och vi inte sjungit. Det tror vi gör att barnen får sångglädje och ser att möjligheten till sång finns
överallt.
Vår medvetenhet av varför vi ska sjunga vissa sånger har gjort att vi kan se barnens utveckling,
särskilt hos ett barn med annat modersmål. Att barnen lärt sig vilken sång/ ramsa som hör till
vilket kort beror på att vi varit närvarande när barnen kommit med sångkort och ramsor. Vi har
kopplat den ramsa eller sång som är tänkt för bilden.
Bilderna rätt placerade i höjd för barnen att nå själva har haft stor betydelse. Vilken typ av bild som
presenterats tycker vi inte har haft så stor betydelse. Det har erbjudits både fotobilder, animerade
bilder och egenritade bilder och alla har varit av intresse. Det vi tror har haft mest betydelse har
varit bildernas placering och pedagogernas engagemang. Placeringens betydelse blev tydligt när vi
möblerade om och bilderna blev flyttade. Det visade tydligt att bilderna inte kom till användning i
samma utsträckning. När vi senare flyttade dem tillbaka så blev användandet mer igen.
Slutsatsen är att både bilden, placeringen och pedagogernas engagemang har haft stor betydelse.
Målkriterie 2:
Personalens engagemang och förmåga att fånga barnens intressen har i detta fall haft störst
betydelse. Om inte pedagogerna varit närvarande i barnens lek och sett deras intressen hade vi inte
kunnat koppla bilder till detta. Introduktionen spelar också roll, vi har visat på ett eller annat sätt att
bilderna varit menade för lek. Att kunna läsa av och se att det vi tänkt inte blir som förväntat och att
barnens intresse för stunden riktats åt annat håll, då låta allt ha sin tid och sen erbjuda igen har haft
betydelse. Andra saker av betydelse är att vi möblerade om inne på avdelningen. Vi skapade nya
möjligheter för barnen att leka rollekar och denna möblering visade sig bli mycket bra. Barnens
började leka rollekar och använde sig gärna av bilder i den leken. Även här har tillgängligheten på
bilderna haft betydelse. När bilderna försvunnit så har de sällan efterfrågats utan det är när de varit
synliga som det har lett till lek.
Målkriterie 3:
Vi har tagit det lugnt på avdelningen, lyssat på barnen, låtit barnen ta sig tid att titta på bilderna.
Vårt bemötande när barnen kommit med bilder, vi har varit intresserade av det de vill förmedla med
hjälp av bilden. När vi läst böcker för barnen har vi samtalat mycket kring bilderna och även här
försökt att erbjuda en lugn miljö där barnen känt att de har möjlighet att kommunicera om bilderna.
Pedagogerna har varit öppna för det barnen velat kommunicera om. Även här har tillgängligheten
på bilderna och deras placering haft betydelse.
Det vi sett är att vi har expanderat språket hos barnen, som vi läst om i boken Att undervisa barn i
förskolan, de säger inte bara den om de bilder vi erbjudit. Barnen lär sig att kategorisera. Vi har
försökt att samordna perspektiv med barnens intresse.
Målkriterie 4:
Resultatet beror på att vi läst mycket böcker och mött barnen när det kommit frågor som vad står
det där. Att vi mött barnen i deras intresse för stunden och inte kopplat till ålder. Barnen har fåt
möjlighet att leka med bokstäver som varit sköna att ta i. Resultatet kan även relateras till att det har
erbjudits lugn miljö både vid läsning av böcker och lek med bokstäver.
Vår inställning till läsning, att böcker är viktigt för språkutvecklingen.
Målkriterie 5:
Resultatet av att använda sig av media blev lite mindre än vi egentligen tänkt från början. Detta
beror på att vi inte kunde låta barnen utforska i den utsträckning som vi pratat om för att vara rädda
om mediasakerna så de inte skulle gå sönder. Här har barnens mognad betydelse. Vi har under
tidens gång diskuterat i arbetslaget vad vi tycker om barnens användande av median lärplatta. Vi
såg att det lätt ledde till att det blev enbart fokus kring denna om vi använde den för ofta. Vår
inställning här är att den ska finnas med i måttliga mängder för det finns så mycket annat för barnen
i denna ålder som är viktigare att lägga fokus på. Därför jobbade vi medvetet mindre med detta
målkriterie.
Att lyssna på samma avslappningslåt var något vi fortsätte med och det var positivt, vi tror att det
haft betydelse att det varit samma låt hela tiden. Låten var lugn och inte på hög volym.
Qr koder erbjöds inte så många så därför tror vi att barnen lärde sig vad som skulle komma när man
tog kort på Qrkoden.
Vi har inte tagit jättemycket bilder som barnen fått vara med och reflekterat över, men de vi gjort
det med visar att det är lättare att anknyta till händelsen de varit med om.
Målkriterie 6:
Resultatet av vår verksamhet har vi kommit fram till beror på att vi varit öppna för barnens ideer
och sen tagit deras ideer och kopplat det till målet. Att vi varit lite bristfälliga i dokumentationen
beror på att vi under året bytt personal i arbetslaget och det tar tid att jobba in ny personal och få det
till att flyta på. De filmer och bilder som vi har använt visar att det är ett bra sätt att analysera
verksamheten och sen bygga vidare på.
6. Dokumentation
Avdelningen har under året följt upp arbetet med hjälp av veckoreflektioner, analys och
diskussioner i arbetslaget.Vi har använt oss av bilder och filmsnuttar i mindre utsträckning. Haft
gemensamma planeringstillfällen kontinuerligt då vi diskuterat och reflekterat över våra
veckoreflektioner, bilder och filmer och utifrån det skrivit månadsuppföljning som vårt fortsatta
arbete har grundat sig på.
Arbetet har även dokumenterats med hjälp av Pluttra, både för personalen och för att föräldrarna ska
få en inblick i verksamheten.
7. Åtgärder för förbättring
Månadsuppföljningarna har fungerat bra och är till god hjälp i utvärderingen av året.
Veckoreflektionerna har fungerat mindre bra och vi ska använda oss av en veckokalender nästa
läsår.
Jobba mer med fokus på bilder och film för dokumentation.
Fortsätta med Pluttra.
Bli bättre på att dokumentera med bild och film, hitta bra lösning.
Vi har utifrån diskussion i arbetslaget och med hjälp av Pluttra sett över övriga mål i läroplanen och
finner inget specifikt som vi inte jobbat med eller känner att vi missat.
Vi vill inför nästa läsår fortsätta att ha extra fokus på modersmål då det är ännu är aktuellt.
Nytt mål bestämmer vi i Augusti 2016.
8. Utvärdera övriga läroplansmålen
Vi har under året som gått jobbat med övriga läroplanen på detta sätt:
Normer och värden:
Lpfö 98: Utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet, ansvar.
Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andras situation, kunna hjälpa andra.
Vi jobbar mycket med varje barns egna värde. Försöker stärka barnen i alla situationer. Du kan!!
Utveckling och lärande:
Lpfö 98: Utvecklar sin matematiska förmåga att följa och föra resonemang.
Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, enkla kemiska processer o fysikaliska fenomen.
Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
Barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kullturella identitet och sin förmåga att
kommunicera på svenska som på sitt modersmål.
Räknar gärna bananpengar. Bilder med siffror.
Tittar på bubblor i mjölken, bubblor som blir när man blandar tvål och vatten. Är med och bakar när
vi firar födelsedag. Detta som en åtgärd för förbättring.
Jag kan!!!
Barn med annat modersmål: Vi har jobbat mycket kring det svenska språket och varit noggranna att
benämna vad saker heter. Har även en app på lär plattan där barnet kan välja att spela på sitt
modersmål. I övrigt försöker vi att lära oss enstaka ord på modersmålen och använder oss av dessa.
Barns inflytande:
Lpfö 98: Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att
påverka sin situation.
Vi vuxna lyssnar på barnen och försöker att tillmötesgå, om det inte går att tillmötesgå försöker vi
förklara varför.
Pratar mycket med barnen frågar och funderar tillsammans med dem.
Försöker att följa barnens intressen i verksamhetsmålet.
Förskola hem:
Lpfö 98: Förskolans arbete ska ske i nära och förtroendefullt sammarbete med hemmen.
Vi försökeratt möta varje barn och vuxen på morgonen när de kommer och säger hej då när de går
hem. De dagliga samtalen är viktiga.
Jobbar med pluttra.
Avdelning Gul:
Bakgrund
Har 15 barn i åldern 1-3 år inskrivna, vi är 3 heltidstjänster på avdelning Gul. En förskollärare
100%, en Förskollärare 80%, en barnskötare 80% och en outbildad 40%.
Från februari 2016 anställdes en förskollärare på 80%. Vi har haft en barngrupp som har varit i
behov av lite extra stöd. Så på våren har en tillfällig resurs funnits i gruppen 3 timmar per dag tis.tor i totalt 11 dagar.
Vi har förskollärar träffar kontinuerlig då vi diskuterar aktuella ämnen samt avdelnings planering
var tredje vecka. Personalen har varit på 1 pedagogisk träff per termin. Vi har haft en bokcirkel på
Hagåsen -Att undervisa barn i förskolan.
Vi upplevde att fjolårets målkriterier var för snäva och att vi i år har valt tydligare målkriterier.
Lärplattan används nu mer i verksamheten vilket var en förbättring vi ville uppnå.
1. Mål
Då Eda kommun fram till år 2017 har valt att ha språk som prioriterat målområde valde vi på
Hagåsen ett språkligt mål.
Lpfö98/10: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika
medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa
2. Målkriterier
Detta sker när:
1. Barnen hämtar bilder och visar intresse för bilder och texter i olika situationer på nya sätt
2. Barnen utvecklar intresse för olika media på nya sätt
3. Arbetslaget i sin planering utvecklar sitt arbete med att ta in bilder, texter och olika medier
4. Barnen utvecklar sin förmåga att samtala om texter, bilder och olika media på nya sätt
3. Genomförande
1. Vi har satt upp bilder på alfabetet och siffror på väggen i barnens höjd. För att barnen ska lära sig
att känna igen sin bokstav och olika siffror. Vi har gjort en lek med alfabetskorten där barnen får
leta reda på den bild som pedagogen frågar efter. Vi har haft sångsamling och använt oss av
sångkort, barnen har själva fått välja sång och hämta kort från väggen. Vi har även introducerat nya
sånger för barnen. Olika bilder har sätts upp på väggen vid lekköket på mat och frukter för att
inspirera till samtal och lek mellan barnen. Bilder finns även tillgängliga i badrummet och vid
skötbordet, vilket ger tillfälle till diskussioner och sånger. Vi har använt namn/bildlappar vid
lunchen så dom kan se vart de ska sitta samt att lära sig att känna igen sitt eget namn.
2. Vi har använt lärplattan till att se på olika sagor och sånger som barnen varit intresserade utav.
Den har även använts till att söka information, vi har skypat och brukat qr koder. Vi har jobbat med
rörelsesånger (Miniröris) på cd-spelaren och det har varit uppskattat av barnen. Lärplattan har varit
med då vi gått på utflykter samt använts i verksamheten till att ta bilder och filmer som vi
gemensamt med barnen har tittat på.
3. Vi har tagit mycket bilder, filmat och lagt upp på Pluttra. För att bl.a. använda på
utvecklingssamtalen samt att se barnens utveckling.
Vi har haft en bokcirkel på Hagåsen
-Att undervisa barn i förskolan och den har givit många intressanta diskussioner oss personal
emellan.
4. Vi har läst mycket böcker och det har inspirerat till många samtal om både innehållet och
bilderna. Vi har lånat böcker med mera text för att utmana de lite större barnen. Barnen har fått varit
delaktiga i att låna och själva fått välja böcker utifrån intresse. Vi har tillsammans med barnen målat
stora Babblarna figurer och satt upp på väggen. Det har bidragit till många samtal om färger, former
samt deras namn. Vi har även sett på babblarna på lärplattan. Ett återkommande tema har varit
Bockarna Bruse vi har läst böcker, gjort flanosaga samt sett olika versioner av sagan på lärplattan.
4. Resultat
1. Barnen visar stort intresse för bilderna och siffrorna på väggen. Dom gillar att räkna babblarfigurerna på sifferkorten och några barn har lärt sig att känna igen sina bokstäver. Alfabetsskorten
med bilder och bokstäver har inspirerat barn och personal till lek. Barnen har fått leta reda på den
bild som pedagogen frågar efter. Barnen har lärt sig att känna igen olika bilder och blivit medvetna
om olika bokstäver samt utvecklat sitt språk. Barnen tar egna initiativ till sångsamling och hämtar
kort från väggen. Sångkorten finns alltid tillgängliga för barnen i deras höjd och vi har sett att det
gett dem inspiration att själva ordna en sångsamling. Barnen har tyckt att det varit roligt att sjunga
och de lärt sig nya sånger.
Bilderna som vi har satt upp vid lekköket har inspirerat till barnens lek och samtal. Genom leken ser
vi att barnen lär sig av varandra bildernas betydelse. Dom lägger tex bananen på tallriken eller äter
utav broccolin. Vi ser att bilderna vid skötbordet har utvecklat barnens språkutveckling samt att de
visar intresse för bildernas betydelse. Barnen är intresserade av ord, ljud och sånger. De testar ord
och härmar det vi säger. Dom uppmärksammar att vi byter ut bilderna. Namnlapparna har hjälpt
barnen att känna igen sin bild och några av barnen har lärt sig sitt namn. Barnen tycker att det har
varit roligt med namnlapparna och sätter sig på den plats där deras lapp ligger.
2. Vi upplever att lärplattan har varit ett bra verktyg för att fånga barnen. Dom har visat intresse och
frågar själva om dom kan få titta på olika sagor, sånger och qr koder. Barnen har lärt sig att man kan
se och prata med en kompis som är bortrest genom att skypa. Med hjälp av bilderna och filmerna
som vi tagit med lärplattan har barnen själva kunnat berättat vad de varit med om och det har
bidragit till många samtal mellan barnen och personalen. Bilderna har varit ett bra stöd för de barn
med mindre utvecklat språk. Barnen och personalen har fått många nya kunskaper när vi sökt
information på lärplattan. Då vi har använt oss av Miniröris under en längre period så ser vi en
utveckling hos barnen. De barn som från början inte vågade vara med har sakta men säkert kommit
in i dansleken.
3. Arbetslaget har tänkt på att använda lärplattan mer och gjort det möjligt för barnen att få använda
media på lärplattan. Bilderna och filmerna har gjort att vi ser en tydlig utveckling på barnen, genom
filmerna har vi blivit mer medvetna om barnens samspel i leken. Bilderna har varit positiva vid
utvecklingssamtalen då föräldrarna blivit mer delaktiga i hur barnens vardag ser ut. Vi i arbetslaget
har kommit längre med Pluttra och vi har fått bra respons från våra föräldrar.
Bokcirkeln har gett oss personal inspiration och många bra diskussioner på Apt:n.
4. Barnen visar stort intresse för läsning och går och hämtar böcker själva för att vi ska läsa. Barnen
tar även egna initiativ att sitta och titta i böcker och läsa för varandra. Det har varit uppskattat av
barnen att vara delaktiga i lånande av böcker och av några en helt ny erfarenhet.
Att vi satt upp Babblarna på väggen har gjort barnen medvetna om färger, former, antal och deras
namn. Vid matsituationerna tar barnen initiativ till diskussioner. Då vi har varit lyhörda för barnens
intresse så har det blivit många samtal om deras färger, namn och vad de tycker om att göra. Barnen
frågar själva om de kan få se på babblarna i lärplattan.
Genom sagan Bockarna Bruse har några barn lärt sig begreppen liten, mellan, stor och 1,2,3 samt
olika lägesbegrepp t.ex. under och över. Sagan har inspirerat barnen att leka rollek med koppling
till Bockarna Bruse. Vi ser att sagan har bidragit till många samtal i barngruppen genom att vi
använt oss av olika medier som böcker, flano, bilder och lärplattan.
5. Analys
1. Resultatet beror på att vi i arbetslaget har varit närvarande då barnen visat intresse för bilderna,
alfabetet och sifferkorten. Genom att vi samtalat och lekt med barnen med siffrorna och bokstäverna
så har vi märkt att de utvecklat sitt språk och medvetenhet om siffrornas betydelse och utseende. Att
bilder, sångkort och babblarna funnits tillgängligt för barnen har varit positiv då de själva kan
plocka ner och samtala och leka med bilderna. Vi har sett att sångsamlingarna har det inspirerat och
fångat barnen och genom att vi kontinuerligt har sjungit har barnen lärt sig nya sånger. Då vi ofta
bytt ut bilderna i badrummet och vid skötbordet så har barnen lär sig nya ord samt att det bidragit
till många samtal. Vi pedagoger har visat intresse och bekräftat barnen och försökt utmana dom att
ställa frågor om bilderna för att berika språket.
Vi har använt namnlapparna vid lunchen hela läsåret och det har varit positivt då barnen har lärt sig
att känna igen sin bild samt att några barn även känner igen sitt namn.
2. Vi i arbetslaget har varit tillmötesgående när barnen velat använda lärplattan. Vi har under
arbetets gång sett att lärplattan har fångat barnens intresse, gruppen har funnit ro i att sitta
tillsammans och titta/lyssna på olika sagor, sånger och qr koder. Vi har tagit tillvara på de stunder
för att samtala med barnen.
Vi har gett barnen möjligheten att skypa med en kompis som har varit bortrest. Vi har pratat om hur
och varför dom kan se sin kompis då hon är så långt bort. Det har varit lärorikt för både barn och
personal. Genom att vi har tagit många bilder med lärplattan har det gett barnen möjlighet att
berätta om vad dom varit med om. Det har givit upphov till många givande samtal i barngruppen.
Bilderna har även hjälpt de yngre barnen och de barn med mindre utvecklat språk att berätta om
sina upplevelser.
Vi i personalen har tyckt att lärplattan varit ett stort hjälpmedel för informationshämtning. Barnen
har fått varit med och sett hur man söker information och de har fått en ny upplevelse och kunskap
om hur man kan ta reda på något nytt.
Då vi använt oss mycket av Miniröris har vi märkt att det tar olika lång tid för barnen att våga vara
med i dansen. Många barn måste få känna in innan de vågar delta. Vi i arbetslaget har lärt oss att
man ibland måste vänta in barnen tills de känner sig redo.
3. Resultatet beror på att vi i arbetslaget har blivit bättre på att använda lärplattan i verksamheten
och se den som ett verktyg. Vi har kontinuerligt tagit bilder och filmer för att dokumentera
verksamheten samt barnens framsteg. Vi i arbetslaget har uppmärksammat barnens samspel mer
efter att vi filmat deras lek. Det har gett oss mer inblick i barnens vardag och genom att vi
tillsammans reflekterat och tittat på filmerna så har vi upptäckt nya saker. Vi tycker att lärplattan har
varit ett bra och tydligt arbetsverktyg för att kunna dokumentera och se barnens utveckling och
framsteg. Genom Pluttra har vi blivit mer medvetna om läroplansmålen och det har stärkt oss som
pedagoger.
4. Vi har haft böcker tillgängliga i barnens höjd så att de själva kan gå och hämta. Vi har varit
lyhörda på barnens intresse och sett deras utveckling och lånat böcker med mera text på biblioteket.
Att barnen varit så intresserade att samtala om texter och bilder tror vi beror på att vi alltid har varit
lyhörda och försökt att läsa för dem då de önskat det. Att vi varit närvarande för att svara på deras
frågor och att vi pedagoger försökt att ställa utmanande frågor till dom.
Att barnen varit så fascinerade av Babblarna tror vi har hjälp mycket att de blivit medvetna om
olika färger och former. Materialet har inspirerat till många samtal om babblarnas färg, form och
namn. Vi i personalen har tagit tillvara på deras intresse och varit närvarande för att svara på frågor.
Det har varit ett bra arbetsmaterial att träna språket. Vi har ännu inte kommit så långt med arbetet av
Babblarna men vi vill gärna fortsätta jobba med Babblarna till hösten då vi tycker att det är ett bra
material som fångar de yngsta barnen.
Vi har under arbetets gång sett att vårt intresse för Bockarna Bruse har avspeglat sig på barnen. Att
vi läst böcker och sett olika sagor på lärplattan har gjort att barnen har blivit inspirerade att ta upp
sagan i sina egna lekar.
6. Dokumentation
Vi har dokumenterat genom våra månadsutvärderingar kontinuerligt och haft gemensamma
planeringar då vi diskuterat & reflekterat över vår verksamhet & barnens utveckling. Bilder och
filmer har använts för att dokumentera i Pluttra samt att användas vid utvecklingssamtal.
I höstas började vi använda veckoreflektioner men gick över att anteckna vad vi ska göra och vad vi
har gjort i vår almanacka.
Vi har gjort en enkätundersökning till föräldrarna som handlar om:
Barnens trygghet och trivsel.
Personalens bemötande mot barn och personal.
Förskolans arbete med barnens utveckling
Förskolans miljö
Förskolans likabehandlingsplan
Personalens information om förskolans mål och arbetssätt.
Vi fick stor svarsfrekvens på enkäterna och det gav ett positivt resultat. Några föräldrar ville ha
mera information om likabehandling och mål o arbetssätt och det får vi i arbetslaget jobba på till
höstens planering.
Några sammanställda kommentarer från föräldrarna är:
Mindre trygg när barnet möts av vikarier. Bra info från personal, barnet kommer hem och berättar
om små äventyr.
Det märks att personalen trivs tillsammans. Inget krångel vid ändrade tider mm och de lyssnar på
det barnet vill berätta på morgonen.
Personalen är noga med att tala om att det bara är att fråga om allt, lyssnar på det man frågar om.
Ang. barns tankar och idéer så frågar personalen vad barnet leker med hemma och vilka böcker och
sånger som barnet gillar.
Tycker det är många barn på lite liten yta. Pedagogerna ser barnens intresse och spinner vidare på
det.
Likabehandlingsplanen känner föräldrarna till men alla vet inte vad den går ut på. Personalen
informerar om den på föräldramöte och utvecklingssamtal.
Ang. information under dagen tycker vårdnadshavarna att det är viktigt med en öppen dialog, både
bra och dåligt. De vill veta vad barnet har lärt sig, hur barnet umgås med andra och vad barnet
tycker är roligt. Viktig information är att barnet mår bra, har kompisar, gillar något speciellt och vad
förskolan jobbar med just nu.
Vårdnadshavarna tycker att de får information via den dagliga kontakten, på föräldramöte och på
utvecklingssamtal.
7. Åtgärder för förbättring
Vi har vidgat våra målkriterier då vi upplevde att de var för snäva förra året. Årets målkriterier blev
istället ett för stort arbete för oss då tid för reflektion & planering är för lite. Vi har haft två timmar
planering gemensamt i arbetslaget var tredje vecka. Egen planering har vi försökt att få till en
timme i veckan.
8. Utvärdering av övriga läroplansmål
Vi har under året haft språket som prioriterat område. De övriga områdena i läroplanen har vi jobbat
med på detta sätt:
Normer och värden:
LpFö98:
Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.
Vi jobbar mycket med hur man ska vara en bra kompis.
Vi försöker stärka barnen att de klarar saker själva i alla situationer.
Utveckling och lärande:
Se redovisning ovan, prioriterat område.
Barns inflytande:
LpFö98
Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin
situation.
Vi lyssnar och samtalar med barnen och försöker följa deras intressen.
Förskola hem:
LpFö98
Förskolans arbete med barnen ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.
Vi försöker möta varje varje barn på morgonen och ha en daglig dialog med föräldrarna.
Vi använder oss av Pluttra men är fortfarande i starten.
Arbetslaget har gått igenom alla målen i läroplanen på Pluttra och i LpFö98 och sett att vi har berört
alla målen på något sätt.
Samtidigt känner vi att till hösten får vi undersöka mera vad som är kemiska processer, fysikaliska
fenomen och vad som är enkel teknik i vardagen.
Utvärdering likabehandlingsplan juni 2016.
Delaktiga i utvärderingen är Yvonne Jensen, Ingela Myrvold och Iris Bodin.
Utvärdering av fjolårets plan:
Förskollärargruppen på Hagåsen träffades och läste igenom planen för att se efter ändringar inför
kvalitetsuppföljningen, den blir senare förankrad av hela personalen.
Under året har vi jobbat med ett projekt där vi ville jobba med varje främjande insats i planen
tillsammans med barnen. Detta var en åtgärd från förra utvärderingen som vi ville nå. Vi har inte
hunnit med alla insatserna detta läsår men vi fortsätter arbetet under hela nästa läsår.
Något som skolinspektionen saknade hos förskolan var ett kort på alla i personalen och det har vi
åtgärdat.
Vi saknade under förra planen att ha likabehandlingsplanen med på våra APT men de finns med
men går under arbetsmiljö och där tar vi upp det vi behöver prata om gemensamt.
Resultat och utveckling av åtgärder:
Den första åtgärden vi har är projektarbete och den är aktuell och kommer fortsätta även nästa år.
Planeringen av detta har skett på förskollärarträffarna. Vi har jobbat med främjande insatser för att
få hela planen mer levande under hela året. Vi hann inte med alla insatser men arbetet fortsätter till
hösten och hela läsåret.
Projektet startade med Pippi som huvudfigur där hon bjöd med oss till de sju haven. Tanken var att
varje hav skulle vara en främjande insats där vi då fick uppleva ihop med Pippi, men tyvärr så blev
Pippi det intressanta och tog bort det vi ville nå fram med. Pippi kommer fortfarande att finnas med
men är inte lika central.
Vi kommer fortsätta diskutera och planera detta projektarbete i förskollärargruppen under hösten
och då en i personalen går utbildning i likabehandling så får vi tips och ideer om hur vi ska
fortskrida arbetet.
Den andra åtgärden är kränkande behandling och den är fortfarande aktuell och kommer finnas med
även nästa år. Vi vill tillägga under mål/uppföljning att vi vill lära barnen att inte förstöra lek/saker
för varandra.
Vi tar upp aktuella saker på APT men samtidigt så brister vi på att det ofta är snålt med tid till att ta
upp saker under denna tid. Vi känner också att eftersom vi nu haft likabehandlingsträffar i
förskollärargruppen så har vi fått en fördjupning ändå.
Under året har det skrivits en kränkandebehandlingsrapport då vi brustit i arbetet med kränkande
behandling och ett barn utsatts bitande m.m. det tillsattes en resurs under en period för att åtgärda.
Vi kommer i nästa likabehandlingsplan tillägga minst 2 åtgärder då det har blivit nya barngrupper
med nya förutsättningar. Den första är sexuell läggning och den andra är funktionsnedsättning. Vi
diskuterar och skriver in detta i planen under hösten och diskuterar i förskollärargruppen om hur det
ska se ut.
Förskolan Hagåsens plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Läsår
2015/2016
1/9
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Yvonne Jensen
Vår vision
Alla barn och vuxna ska känna sig trygga. Alla barn och vuxna ska känna sig sedda. Vi bemöts alla lika trots våra olikheter och vi
har förståelse för att alla människor har ett lika värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön etc.
Planen gäller från
2015-08-01
Planen gäller till
2016-07-30
Läsår
2015/2016
Barnens delaktighet
Samtal med barnen.
Lyssnar på barnens intresse.
Dokumentation och reflektion.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Föräldraråd.
Rak och öppen kommunikation.
Utvecklingssamtal.
Ta del av projekt.
Åsikter från föräldrar.
Föräldramöte.
Personalens delaktighet
Diskussioner i arbetslaget.
Revidering av planen.
Dokumentation och reflektion.
En levande plan bland barnen.
Förankring av planen
Tillgänglig plan.
Föräldramöte.
Föräldrasamtal.
Hemsidan.
Projektarbete.
2/9
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
På Hagåsens förskola träffas alla förskollärare ca 1 gång/månad och under en träff tittade vi igenom likabehandlingsplanen för att
se om den varit aktuell.Vi diskuterade att planen måste hållas mer levande och bestämde oss för att ha ett likabehandlingstema
som ska sträcka sig över hela året.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Yvonne Jensen,Ingela Myrvold och Iris Bodin.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
På utvärderingen kom vi fram till att planen behöver hållas mer levande i verksamheten och vi bestämde oss för att göra ett tema
med Pippi som berör likabehandlingens alla delar.Som en förebyggande åtgärd ska vi också under året sätta upp kort på oss i
personalen så att barn och föräldrar kan se vilka vi är som jobbar. Detta är en sak som skolinspektionen påpekade.Vi måste bli
bättre på att ha med likabehandling som en punkt på våra APT:n, men det har varit snålt med tid till detta under året.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-07-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Planen kommer ses över på vår stängningsdag i juni då vi pedagoger diskuterar vad som hänt under året och hur vi jobbat med
planen och utvärderingen kommer att skrivas innan 30/6-15.
Vi kommer försöka vara duktigare på att ha likabehandlingsplanen med på våra APT som punkt med diskussioner kring olika
likabehandlingsteman eller saker som inträffar på vår arbetsplats.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Yvonne Jensen.
3/9
Främjande insatser
Namn
Främja likabehandling oavsett kön.
Områden som berörs av insatsen
Kön och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering.
Förskolan ska förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier.
Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller trakassering pga kön.
Insats
Vi vuxna strävar efter att vara lyhörda och uppmärksamma på hur barn och vuxna förhåller sig till varandra.
Vi strävar efter att ha blandade utklädningskläder, finns mycket kvinnodominerande kläder och behöver fördelas mer
lika.
Vi strävar efter att rummen inte längre kallas ex dockvrå eller snickarverkstad utan är neutrala.
Ansvarig
Peronalen på Hagåsen.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet.
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Vårt mål är att alla barn i vår verksamhet, oavsett etnisk-kulturell tillhörighet ska ha samma rättigheter. Vi vill öka
kunskapen och respekten för andra kulturer.
Insats
Vi har mångkulturell almanacka.
Vi har en världskarta uppsatt.
Vi ska sätta upp flaggor från varje land.
Dockor med olika hudfärg finns.
Vi lånar in ordlistor på de olika språken som förekommer vid behov.
Vi strävar efter att ha låneböcker för barnen i temat.
Ansvarig
Personalen på Hagåsen.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
4/9
Namn
Främja likabehandling oavsett kränkande behandling.
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Inget barn eller vuxen i vår verksamhet ska uppleva kränkande behandling.
Insats
Samtal med barnen där det är viktigt att vi förklarar för barnen varför man behandlar barnen på ett negativt sätt så att de
vet orsaken.
Samarbetslekar med barnen.
Personalen strävar efter att inte uppträda kränkande mot varken barn eller vuxna.
Vi strävar efter att vara lyhörda kring barnens lek så vi kan ingripa om nåt sker.
Ansvarig
Personalen på Hagåsen.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck.
Områden som berörs av insatsen
Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Alla barn i vår verksamhet ska känna sig trygga med sin egen könsidentitet och inte bli trakasserad. Alla barn och
vuxna får även ha sin frihet till sexuell läggning.
Insats
Vi lånar böcker i ämnet.
Vi tar upp funderingar från barnen genom att vi samtalar med barnen.
Ansvarig
Personalen på Hagåsen.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning.
Områden som berörs av insatsen
Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Alla i vår verksamhet ska känna att de är respekterade oavsett religion eller annan trosuppfattning.
Insats
Vi kartlägger vilka religioner som finns i våra grupper.
Vi har en mångkulturell almanacka.
Samarbeta med föräldrar runt traditioner.
Ta hänsyn vid behov om annan kost.
Ansvarig
Personalen på Hagåsen.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
5/9
Namn
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning.
Områden som berörs av insatsen
Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Alla i vår verksamhet ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionsnedsättning. Inget barn ska känna sig
diskriminerad eller trakasserad pga funktionsnedsättning.
Insats
Samarbete med barnhabilitering vid behov.
Samarbete med BVC vid behov.
Samtal med barn om att vi är olika men har ändå lika värde.
Vi vuxna försöker vara goda förebilder genom vårt förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets
förmågor och förutsättningar.
Ansvarig
Personalen på Hagåsen.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Främja likabehandling oavsett ålder.
Områden som berörs av insatsen
Ålder
Mål och uppföljning
Alla i vår verksamhet ska inte trakasseras pga deras ålder.
Insats
Vi uppmärksammar barnens födelsedagar.
Vi särbehandlar inte barnen efter deras ålder utan i enstaka fall efter mognad.
Samtal med barnen.
Ansvarig
Personalen på Hagåsen.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
6/9
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Samtal på planeringstid.
Observationer i det dagliga arbetet.
Samtalspunkt på APT.
Strävan efter att jobba med barnkonventionen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Barnen är delaktiga i samtal och i våra dagliga rutiner i verksamheten.
Föräldrar görs delaktiga på föräldramöten och i utvecklingssamtal.
Tamburkontakt.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Samtal med barnen.
Observerande av barnen.
Diskussioner och samtal på våra planeringsdagar och på APT.
Resultat och analys
Vi har observerat att det ofta är några få barn som får använda cyklarna utomhus, vissa barn beslagtar cyklarna. Detta har lett till
att vi vissa dagar inte tar fram cyklarna.
7/9
Förebyggande åtgärder
Namn
Projektarbete
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Vårt mål är: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende
av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning.
Under året ska Pippi komma och hälsa på oss och ta oss med till olika öar ute på de 7 haven. Vi kommer där få hälsa
på och uppleva de olika områden som finns i planen, en i taget.
Vi kommer att utvärdera detta efter varje projektdag i förskollärargruppen och se över vad som blev bra och mindre.
Åtgärd
Vi bekräftar alla barnens olikheter på ett positivt sätt, alla är lika värda.
Vi gör praktiska saker för att barnen ska få prova, i den mån den går.
Motivera åtgärd
Vi har haft en brist på vår förskola att hålla planen levande och vill nu synliggöra den bättre genom detta projektarbete.
Ansvarig
Personalen på förskolan
Datum när det ska vara klart
2016-07-31
Namn
Kränkande behandling
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling och Ålder
Mål och uppföljning
Vi vill lära barnen att vi inte får ta saker från varandra och heller inte slå/bita varandra
Vi följer upp detta genom att diskutera på APT och på planeringar.
Åtgärd
Vi går aktivt in i situationer och förklarar och styrker med ord i att vi inte får ta varandras saker.
Vi pratar med barnen om hur vi ska vara mot varandra.
Motivera åtgärd
Vi märker att detta är vanligt förekommande på alla våra avdelningar och det är oftast de mindre barnen som har störst
behov att ta saker från andra eller bita/slå, men det förekommer även bland de äldre barnen.
Ansvarig
Personalen på Hagåsen.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
8/9
Rutiner för akuta situationer
Policy
All personal på Hagåsens förskola visar aktivt i ord och handling att vi tar avstånd från alla former av kränkande behandling.
Förskolan ska vara trygg för barn och vuxna och fri från diskriminering och kränkande behandling.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Personalen är närvarande vid barnens lek i den mån som går och som inte "förstör" leken.
Personalen ingriper aktivt och ger stöd vid bråk och konflikter.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Yvonne Jensen, avd Grön 070-1808236
Ingela Myrvold, avd Blå 070-1808237
Iris Bodin, avd Gul 070-1808238
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
1. Utreder vad som hänt, detta görs av personal som blir först kontaktad/uppmärksammar fallet.
2. För samtal med de involverade,detta görs av personal som blir först kontaktad/uppmärksammar fallet. .
3. Skriva rapport, detta görs av ansvarig på avdelning.
4. Vid behov kontaktar vi förskolechefen, detta görs av ansvarig på avdelning.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
1. Utreder vad som hänt, detta görs av personal som blir först kontaktad/uppmärksammar fallet.
2. För samtal med de involverade,detta görs av personal som blir först kontaktad/uppmärksammar fallet. .
3. Skriva rapport, detta görs av ansvarig på avdelning/förskolechef.
4. Kontaktar förskolechefen, detta görs av ansvarig på avdelning/huvudansvarig.
Rutiner för uppföljning
Vi har extra koll på det inträffade och de inblandade för att det inte ska ske igen.
Vi vidtar åtgärder för att förhindra att samma saker sker igen genom att observera, kartlägga och diskutera i arbetslaget.
Ansvarig på berörd avdelning ansvarar för uppföljningen.
Rutiner för dokumentation
Vi följer Eda kommuns kartläggningsblanketter där vi dokumenterar händelseförloppet:
Utredning - uppföljningssamtal - åtgärdsprogram - uppföljning av åtgärdsprogram.
Ansvarig på berörd avdelning.
Ansvarsförhållande
1. Den som tar emot fallet ansvarar för första delen av utredningen.
2. Ansvarig på berörd avdelning ansvarar för att kartläggningsblanketter fylls i.
3. Ansvarig på berörd avdelning ansvarar för kontakt med förskolechef.
4. Ansvarig på berörd avdelning ansvarar för uppföljning/dokumentation.
9/9