EUROPEISKA KOMMISSIONEN – PRESSMEDDELANDE Påföljder för arbetsgivare som anställer irreguljära migranter: EU-kommissionen uppmanar bland annat Sverige att agera Bryssel den 27 februari 2012 – Några av EU-länderna tillämpar ännu inte EU:s regler om sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare som utnyttjar irreguljära migranter. Kommissionen har idag beslutat att inleda överträdelseförfaranden och avge motiverade yttranden där Belgien, Luxemburg och Sverige uppmanas att anpassa sin lagstiftning till direktivet om sanktioner mot arbetsgivare (direktiv 2009/52/EG) som skulle ha varit genomfört före den 20 juli 2011. Målgruppen för direktivet är arbetsgivare som utnyttjar irreguljära migranters utsatthet och anställer dem för i de flesta fall lågavlönade jobb med dåliga arbetsvillkor. Direktivet stärker också de enskilda migranternas rättigheter genom att kräva att arbetsgivarna ska betala innestående löner. Direktivet är en central del i EU:s insatser mot irreguljär migration. Enligt direktivet är det förbjudet att anställa irreguljära migranter från länder utanför EU och arbetsgivarna straffas med böter, eller till och med med straffrättsliga påföljder i de allvarligaste fallen. Alla EU-länder utom Danmark, Irland och Storbritannien är bundna av direktivet. Formella underrättelser (som är det första steget i ett överträdelseförfarande) skickades till Belgien och Sverige den 30 september 2011 och till Luxemburg den 4 november 2011. Luxemburg har ännu inte svarat men Belgien och Sverige förklarade att åtgärderna för att helt införliva EU-lagstiftningen inte väntas träda i kraft förrän i mitten av 2012. Kommissionen beslutade därför att avge ett motiverat yttrande (artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) med en formell begäran om att de tre EU-länderna ska följa EU-lagstiftningen. Parallellt med detta beslutade kommissionen att lägga ner förfarandena mot Frankrike, Malta, Tyskland och Österrike. Dessa länder hade dröjt med att genomföra direktivet vilket gjorde att kommissionen vidtog rättsliga åtgärder. Länderna har nu satt i kraft de nationella lagar som krävs för att tillämpa direktivet. Bakgrund Många irregulära migranter som är medborgare i länder utanför EU arbetar inom t.ex. byggsektorn, jordbruk, lokalvård och hotell- och restaurangnäringen. Vetskapen om att man kan få sådana jobb i EU utgör en dragningskraft på människor som kommer till EU eller som vistas här under irreguljära omständigheter. Arbetsgivarna utnyttjar de irreguljära migranternas utsatta situation och anställer dem för i de flesta fall okvalificerade och lågavlönade jobb. På grund av sin rättsliga ställning är det mycket osannolikt att migranterna skulle klaga på arbetsvillkoren eller lönen. Detta försätter dem en mycket utsatt position. IP/12/166 Direktivet är ett led i att få ett slut på detta. I direktivet fastställs minimistandarder för sanktioner och påföljder för hela EU mot arbetsgivare som anställer personer som vistas irreguljärt i EU och som är medborgare i länder utanför EU. Enligt direktivet måste arbetsgivare, innan de anställer en person från ett land utanför EU, kontrollera att personen har tillstånd att vistas i landet, och underrätta den berörda nationella myndigheten om de inte har det. Arbetsgivare som kan visa att de har följt dessa skyldigheter och handlat i god tro kan inte hållas ansvariga och tilldömas påföljder. Eftersom många migranter som vistas i EU irreguljärt arbetar i privata hushåll gäller direktivet också enskilda personer som arbetsgivare. Arbetsgivare som inte har genomfört sådana kontroller, och som konstateras ha anställt irreguljära migranter kommer att bli föremål för ekonomiska påföljder, däribland kostnaderna för att sända irreguljära migranter från länder utanför EU till deras hemländer. De måste också betala innestående löner, skatter och sociala avgifter. Och i de allvarligaste fallen, t.ex. vid upprepade överträdelser, olaglig anställning av barn eller anställning av ett betydande antal irreguljära migranter, riskerar arbetsgivarna straffrättsliga påföljder. Direktivet skyddar migranterna genom att se till att de får eventuell innestående lön från arbetsgivaren och tillgång till stöd från tredje part, t.ex. fackföreningar eller icke-statliga organisationer. I direktivet betonas särskilt vikten av att reglerna följs. Flera EU-länder har redan infört påföljder för arbetsgivare och förebyggande åtgärder, men i praktiken varierar både deras tillämpningsområde och genomförandet av dem stort mellan EUländerna. Läs mer: MEMO/12/134 Cecilia Malmströms webbplats, kommissionär för inrikes frågor: http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/malmstrom/welcome/default_sv.htm Webbplatsen för generaldirektoratet för inrikes frågor: http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/index_en.htm EU:s invandringsportal: http://ec.europa.eu/immigration/ Kontaktpersoner: Michele Cercone (+32 22980963) Tove Ernst (+32 22986764) 2