EUROPEISKA KOMMISSIONEN – PRESSMEDDELANDE
Påföljder för arbetsgivare som anställer irreguljära
migranter: EU-kommissionen uppmanar bland annat
Sverige att agera
Bryssel den 27 februari 2012 – Några av EU-länderna tillämpar ännu inte EU:s
regler om sanktioner och åtgärder mot arbetsgivare som utnyttjar irreguljära
migranter. Kommissionen har idag beslutat att inleda överträdelseförfaranden och
avge motiverade yttranden där Belgien, Luxemburg och Sverige uppmanas att
anpassa sin lagstiftning till direktivet om sanktioner mot arbetsgivare (direktiv
2009/52/EG) som skulle ha varit genomfört före den 20 juli 2011. Målgruppen för
direktivet är arbetsgivare som utnyttjar irreguljära migranters utsatthet och anställer
dem för i de flesta fall lågavlönade jobb med dåliga arbetsvillkor. Direktivet stärker
också de enskilda migranternas rättigheter genom att kräva att arbetsgivarna ska
betala innestående löner.
Direktivet är en central del i EU:s insatser mot irreguljär migration. Enligt direktivet
är det förbjudet att anställa irreguljära migranter från länder utanför EU och
arbetsgivarna straffas med böter, eller till och med med straffrättsliga påföljder i de
allvarligaste fallen. Alla EU-länder utom Danmark, Irland och Storbritannien är
bundna av direktivet.
Formella underrättelser (som är det första steget i ett överträdelseförfarande)
skickades till Belgien och Sverige den 30 september 2011 och till Luxemburg den
4 november 2011. Luxemburg har ännu inte svarat men Belgien och Sverige
förklarade att åtgärderna för att helt införliva EU-lagstiftningen inte väntas träda i
kraft förrän i mitten av 2012. Kommissionen beslutade därför att avge ett motiverat
yttrande (artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) med en
formell begäran om att de tre EU-länderna ska följa EU-lagstiftningen.
Parallellt med detta beslutade kommissionen att lägga ner förfarandena mot
Frankrike, Malta, Tyskland och Österrike. Dessa länder hade dröjt med att
genomföra direktivet vilket gjorde att kommissionen vidtog rättsliga åtgärder.
Länderna har nu satt i kraft de nationella lagar som krävs för att tillämpa direktivet.
Bakgrund
Många irregulära migranter som är medborgare i länder utanför EU arbetar inom
t.ex. byggsektorn, jordbruk, lokalvård och hotell- och restaurangnäringen.
Vetskapen om att man kan få sådana jobb i EU utgör en dragningskraft på
människor som kommer till EU eller som vistas här under irreguljära
omständigheter. Arbetsgivarna utnyttjar de irreguljära migranternas utsatta situation
och anställer dem för i de flesta fall okvalificerade och lågavlönade jobb. På grund
av sin rättsliga ställning är det mycket osannolikt att migranterna skulle klaga på
arbetsvillkoren eller lönen. Detta försätter dem en mycket utsatt position.
IP/12/166
Direktivet är ett led i att få ett slut på detta. I direktivet fastställs minimistandarder för
sanktioner och påföljder för hela EU mot arbetsgivare som anställer personer som
vistas irreguljärt i EU och som är medborgare i länder utanför EU.
Enligt direktivet måste arbetsgivare, innan de anställer en person från ett land
utanför EU, kontrollera att personen har tillstånd att vistas i landet, och underrätta
den berörda nationella myndigheten om de inte har det. Arbetsgivare som kan visa
att de har följt dessa skyldigheter och handlat i god tro kan inte hållas ansvariga
och tilldömas påföljder. Eftersom många migranter som vistas i EU irreguljärt
arbetar i privata hushåll gäller direktivet också enskilda personer som arbetsgivare.
Arbetsgivare som inte har genomfört sådana kontroller, och som konstateras ha
anställt irreguljära migranter kommer att bli föremål för ekonomiska påföljder,
däribland kostnaderna för att sända irreguljära migranter från länder utanför EU till
deras hemländer. De måste också betala innestående löner, skatter och sociala
avgifter. Och i de allvarligaste fallen, t.ex. vid upprepade överträdelser, olaglig
anställning av barn eller anställning av ett betydande antal irreguljära migranter,
riskerar arbetsgivarna straffrättsliga påföljder.
Direktivet skyddar migranterna genom att se till att de får eventuell innestående lön
från arbetsgivaren och tillgång till stöd från tredje part, t.ex. fackföreningar eller
icke-statliga organisationer.
I direktivet betonas särskilt vikten av att reglerna följs. Flera EU-länder har redan
infört påföljder för arbetsgivare och förebyggande åtgärder, men i praktiken varierar
både deras tillämpningsområde och genomförandet av dem stort mellan EUländerna.
Läs mer:
MEMO/12/134
Cecilia Malmströms webbplats, kommissionär för inrikes frågor:
http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/malmstrom/welcome/default_sv.htm
Webbplatsen för generaldirektoratet för inrikes frågor:
http://ec.europa.eu/dgs/home-affairs/index_en.htm
EU:s invandringsportal:
http://ec.europa.eu/immigration/
Kontaktpersoner:
Michele Cercone (+32 22980963)
Tove Ernst (+32 22986764)
2