Sida: 1 av 5
Minnesanteckning från Regionalt samrådsmöte 2013-03-06
Anmält förhinder: Maria Lindeberg, Lilian Litzell, Ulrika Wallin Pudas
Närvarande: Marie Lindbäck, Birgitta Hart Carpenter, Göran Wahlstrand, Jan-Eric
Nyström, Christian Foster, Oscar Hammar, Catarina Helling, Agneta Berner, Inger Widén
Cederberg, Christina Stattin, Marie-Louise Kain, Mehrnaz Aram, Lena Wolfe Osbeck.
Inledning:
Göran Wahlstrand, ordförande i Regionala Samrådet hälsade välkommen. Eftersom det
var många nya deltagare följde en kort presentationsrunda av alla deltagare.
Föregående minnesanteckningar:
Godkändes, läggs ut på Länsstyrelsens hemsida;
http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/manniska-ochsamhalle/integration/regionalt-samrad-for-etablerings-och-flyktingfragor/.
Göran Wahlstrand (AF) – kort diskussion om beredningsgruppens förslag för
Samrådets möten.
Lägesrapport - Etableringen i Stockholms Län – februari 2013, bildspel förevisades.
Diskussion följde om man följer matchning via yrkes- och arbetslivserfarenhet eller
utifrån vilken parameter man följer upp de som ingår i reformen. I dagsläget inget som
följs av Arbetsförmedlingen men som kommer att följas ur ett arbets- och
yrkeserfarenhetsperspektiv framöver. Kan inte särskilja förgymnasial utbildning i
dagsläget eftersom Arbetsförmedlingens datasystem hanterar utbildningserfarenhet
utifrån om personen har grundskola som är färre än nio år som en enhet eller om
personen har 9-10 års grundskoleutbildning. Rådet önskar att resultaten som visades
även visas enligt parametern kön vilket Arbetsförmedlingen kommer att lägga till i
redovisningarna framledes.
Migrationsverket läges/prognosrapport – Inger Widén Cederberg.
Migrationsverket gick igenom den aktuella prognosen, ca 54 000 asylsökande i år. 1900
kvotflyktingar ska utöver asylsökande tas emot i landet och i princip rör detta ej
Stockholms län på grund av brist på bostäder. Problem med ABO =korttidsboende i
Sthlm, 2 boenden i dagsläget. De som befinner sig i korttidsboenden ska snabbt
återvända. Detta medför bland annat problem när man beviljats UAT/PUT som ABO och
söker vård/eller är vårdplacerad i och med att man då inte har någon kommunplacering.
Inger återkommer med praxis om detta. Majoriteten av ensamkommande barn som
kommer till landet får uppehållstillstånd medan vissa av de som inte beviljas
uppehållstillstånd hanteras enligt Dublinförordningen, d.v.s. ska återvända till det land
man först anlände till inom EU.
Sida: 2 av 5
Marie Lindbäck, AF – berättade om de två återrapporterna som Avdelningen Integration
och Etablering lämnat in till regeringen i februari, gällande Samverkansuppdraget,
rapporten är gemensam för Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelserna
samt Etablering av vissa nyanlända – analys av genomförandet.
Angående utredning av ersättningarna. Rollerna ska tydliggöras i det sociala stödet som
kommer att färdigställas och förtydligas under våren. Finns egentligen inget reglerat och
specificerat kring detta i dagsläget. Till exempel, Landstingens medverkan, medicinska
underlag och processen kring sjukskrivning. Ersättningarna – hur lösa glappet – förslag
som Arbetsförmedling lämnat till Arbetsmarknadsdepartementet är: initial
etableringsersättning direkt samt att etableringsersättning ska utbetalas den 25:e varje
månad. Det ska också finnas möjlighet att jämka utbetalningar. Det har även lämnats
förslag på att tilläggsförmånerna inte sätts ner vid sjukdom.
Det tar längre tid med bosättningen. Trots att Arbetsförmedlingen bosätter flera så blir
balansen av individer som finns kvar på anläggningsboende allt större.
Arbetsförmedlingen vill ha fler möjligheter till bosättning i kommunerna – nära
arbetsmöjligheter. Christina Stattin vill ha en diskussion på nästkommande
beredningsmöte om ersättningar till kommunerna vilket sätts upp på dagordningen.
Vad händer efter etableringen? Man har rätt till etableringsplan max 24 månader och
överhoppningsbar tid ex sjukskrivning eller föräldraledighet kan ges för maximalt 12
månader, vilket är de enda två anledningar till att förlängd rätt till etableringsplan är
möjlig. Vad händer då efter 24 månader? Individen erbjuds att delta i jobb- och
utvecklingsgarantin eller i ungdomsgarantin. Till följd av en förordningsförändring
direktkvalificerar sig individen till dessa garantier efter att ha deltagit i reformen dock
måste individen uppfylla grundvillkoren för insatserna. Ett är att man måste ha
arbetsförmåga, inte att förväxla med prestationsförmåga. Ytterligare en
tolkningsförändring är att man nu kan läsa SFI (förberedande utbildning) dock enbart 6
månader. Detta kan komma att förändras, är under utredning. Om utredning ang.
arbetsförmåga visar att det inte finns någon arbetsförmåga bör samverkan initieras
snarast möjligt med kommunerna. Inom AF håller man nu på med att skapa en
utbildning för etableringshandläggarna vad gäller övergång från
prestationsförmågeutredning till arbetsförmågeutredning. Önskemål i återrapporten,
om vidare utredning av begreppen prestation- arbetsförmåga. Om det efter 24 mån
fortfarande finns ett bosättningsärende så kvarstår detta. Senast månad 23 ska parterna
helst ha ett trepartssamtal där även eventuell etableringslots medverkar för att överföra
individen till ordinarie verksamhet.
Arbetsträning med handledning – har tillkommit efter önskemål från Af till
Arbetsmarknadsdepartementet. 3000 årsplatser i riket i genomsnitt. Ersättning till
arbetsgivare 150 kr/dag, max 6 månader, både privata och statliga arbetsgivare. Kan
även kombineras med språkstöd och tolk som Af betalar och användas både inom eget
yrke eller som yrkesorientering.
Sida: 3 av 5
Praktiskt basår from 130201 – minst 6 månader, kan ges till de som har kortare än 6 års
utbildning och är över 30 år. 1000 platser varav 100 inom landsbygdens näringar. Dock
ska arbetsplatsen ha ett anställningsbehov, sökande ska dessutom ha utbildning via Af
som parallellt kombineras d.v.s. arbetsplatsförlagd utbildning. Tillsammans med
arbetsgivare ska behovet beskrivas för att sedan leda till en skräddarsydd introduktion.
Sökande kan själv hitta plats eller så gör Af det. Ersättning 200kr/dag till arbetsgivaren
oavsett individens procentuella deltagande.
Christina Stattin- rapport om insatskedjan i direktivet utbildnings- och insatskedjan.
Ambitionen var att man skulle få till en viljeinriktningsförklaring och en processkarta,
men har nu efter ok från beredningsgruppen valt att inrikta arbetet på att säkerställa
kunskap om varandras ansvar och uppdrag inom respektive myndighet. Angående
Direktivet unga vuxna så vill KSL enas om att begreppet unga – ska omfatta alla
nyanlända och inte uppdelas enligt AF’s uppdelning. Departementets skrivelse angående
förlängd skolplikt samt SOU 2013:13 innebär att vi kanske inte kan presentera ett
direktiv under våren. Föreslås att beredningsgruppen tillsammans analyserar och
kommer fram till konsekvensen av de olika utredningarna. Beslutas att
beredningsgruppen ser över vilket annat direktiv vi kan arbeta med under året.
Birgitta Hart Carpenter informerade om att Departementet visat stort intresse för
direktivet om utbildnings- och insatskedjan.
Mehrnaz Aram, SLL - Direktivet Hälsa – arbetsgruppen består av många deltagare och
har hitintills haft ett möte. Konstaterades att de olika myndigheterna inte är medvetna
om vilket uppdrag och ansvar respektive myndighet har. Uppdraget är att ta fram
processkarta och förslag till viljeinriktning. Sammanställningen av vad varje myndighet
gör i uppdraget (ansvarsuppdelning) är utskickat på remiss och arbetet fortlöper men
kan medföra en förlängning av uppdragets tidsram. Landstinget kommer att dela
ordförandeskapet med Arbetsförmedlingen i direktivet.
Birgitta Hart Carpenter, LST– har fått en fråga från frivilligsektorn/skyddsvärnet – kan de
vara med på samrådet? Diskussion om möjligheten att Länsstyrelsen skapar ett forum
(nätverk) och eventuellt bjuder in till workshop eller erfarenhetsutbyte med
frivilligsektorn. Bestämdes att Länsstyrelsen tar initiativ till ett närverk eller forum.
Birgitta svarar Skyddsvärnet på förfrågan och Marie Lindbäck, AF, tar med sig frågan till
Avdelningen Integration och Etablering för att se hur det ser ut nationellt.
Jonas Örtqvist, Länsstyrelsen och Ingmar Paulsson, ESF - Struktur- och SOLID fonderna
2014-2020 i Stockholms län. Bildspel förevisades. Nytt uppdrag för 2013 är att
Länsstyrelsen ska Förbereda inför utarbetandet av förslag till operativt program för
Regionalfonden senast 15 sep 2013. Samt ta fram en analys (socioekonomisk analys
samt SWOT) som underlag till det nationella socialfondsprogrammet senast 15 maj
2013.
Sida: 4 av 5
Ingmar Paulsson – Prioritering kommer att tas fram för ESF-rådet.
Socialfonden
Fondsamverkan ska uppnås mellan Landsbygdsprogrammet – socialfondenregionalfonden- havs- och fiskefonden. Nationellt program för socialfonden som i
största möjliga utsträckning ska vara kompatibelt med den regionala
utvecklingspolitiken inom de områden som socialfonden omfattar. Projekten som kan
vara alla intresseorganisationer, statliga, kommunala, landsting eller privata aktörer. ESF
ska förenkla och förtydliga processen och medfinansieringsförfarandet. Svårigheterna
inför denna programperiod är att dessa nu ska tas fram parallellt. Mål 1,3 och 4 aktuella
för Stockholms del. Regionalfondens mål 8,9,10 är nationella. Punkt 8 avser nationell
rörlighet på arbetsmarknaden.
Integrationsfonden
Fyra fonder ska bli två i den nya programperioden. Flykting - integration och
återvändande ska bli en fond. Asyl och migrationsfonden – bättre möjligheter att skapa
förutsättning för synergier etc. Handlar om nyanlända, flyktingar och
tredjelandsmedborgare. Förhandling pågår fortfarande om hur regelverket ska se ut,
många länder inblandande vilket innebär att detta kommer att ta lång tid. Heller inte
klart hur det ska se ut med finansieringen – skiss har skickats ut till medlemsländerna –
fonderna blir mycket större – inte klart hur de eg. ska se ut. Kommande programmedel
kan bli upp till 1 miljard- grundbelopp till alla länder, övrig tilldelning tilläggsbelopp,
statiskt underlag och svåra implikationer. Allmänna mål enligt artikel 3:2 i fördraget.
Detta utgår den rättsliga grund som ligger i uppdraget. Men innebär också att det rör
den inre marknaden. Måste bygga upp ett rättsäkert system. Kapacitet för att utvärdera
den egna politiken. Hur skapa insatser för vidare bosätta? Förhoppningsvis blir
regelverket lättare och förenklat. Problem när kommissionen har det slutgiltiga
tolkningsförträdet. Förhoppningsvis blir det nya regelverket förenklat så att jurister och
handläggare kan hantera det.
Insatser som berör invandring före inresa! – Cirkulär migration – arbetskraftsinvandring.
T.ex. många irakier får jobb varför då behöva söka asyl istället för direkt AT
(Arbetstillstånd). Åtgärder för kapacitetsutbyggnad. Återvändande åtgärder –
unionsåtgärder. Riktade insatser och bistånd vid nödsituation samt stöd till det
europeiska migrationsnätverket.
På gång i Sverige – frågan ligger i ett vänteläge, från 4 fonder och 3 förvaltningar, till 2
fonder och 1 -2 förvaltningar. I och med detta fortfarande är oklart så är ingen
programskrivning ännu kommit igång. Oklart när fonden kommer att startas. Enligt
kommissionen börjar fonden fr.o.m. 1/1 2014. När starten sker i Sverige går i nuläget
inte att säga. En policy-dialog sker med kommissionen i början av juli.
Programskrivningen sker så snart regeringen beslutet om vilken/vilka myndigheter som
förvaltar fonderna under kommande programperiod.
Sida: 5 av 5
Vägledande principer för integration är de elva grundprinciperna för integration – den
första lyder: Integration är en dynamisk dubbelriktad process med ömsesidigt
tillmötesgående mellan alla Invandrare och invånare i medlemsstaterna. Övriga
principer bygger bland annat på grundläggande värderingar, sysselsättning, historia,
institutioner, medborgarkunskap, utbildningsinsatser etc. Den nya fonden skulle
fungera som ett instrument för att föra in alla dessa grundprinciper i olika
politikområden ex vis arbetsmarknad och då är det särskilt intressant att med
Etableringsreformen.
Nytt möte
Datum för nästa möte är den 29 maj kl. 09.00-12.0. Arbetsmarknadsrådet vill ha en
genomlysning av hur det går för Etableringen i Stockholms Län den 31/5. I samband med
detta är det då också viktigt att vi för fram Samrådet och det arbete som görs inom
rådet.
Vid anteckningarna:
Lena Wolfe Osbeck
Bilagor:
Bildspel - ’Etableringen i Stockholms Län februari 2013’. AF
Bildspel - ‘ Information Samråd’. LST
’11 grundprinciperna för Integration’
Arbetsförmedlingens Återrapporter till Regeringen:
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Varverksamhet/Rapporter/Aterrapportering/2-22-2013-Etablering-av-vissa-nyanlanda--Samverkan-och-samordning.html
http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Varverksamhet/Rapporter/Aterrapportering/2013-2-22-Etablering-av-vissa-nyanlanda-– analys-av-genomforandet.html
