Den gröna energins mörka undersida

Den gröna energins mörka undersida - Artikel av u_15191 - Newsmill
Sida 1 av 8
PÄR-ANDERS SÖDERSTRÖM OCH MIKAEL HÖÖK OM VINDKRAFTEN
Den gröna energins mörka undersida
Publicerad: 2011-03-31, Uppdaterad: 2011-03-31
Det finns idag en myt om att det skulle existera något som kallas grön energi. På
samma sätt odlas myten om att vi skulle kunna plocka resurser från jorden utan att
de försvinner. Att vi kan skapa ett hållbart samhälle där vi kan både äta kakorna och
ha dem kvar. Detta är fel och står i strid med hur verklighetens mekanismer fungerar.
Även om råvaran är förnyelsebar kommer konsumtion av energi alltid att innebära
konsumtion av resurser. För det må finnas förnybar energi men det finns inga
förnybara kraftverk i den bistra verkligheten. Vi kan helt enkelt inte plocka resurser
från jorden och samtidigt tro att vi har ett hållbart samhälle som inte påverkar vår
omvärld.
OM FÖRFATTAREN:
Pär-Anders Söderström är
doktorand i kärnfysik som
snart försvarar sin avhandling
om sällsynta jordartsmetaller.
Dr. Mikael Höök är forskare i
globala energisystem och
samarbetar bland annat med
Sällsynta jordartsmetaller är välkända och välanvända i dagens teknikorienterade
samhälle. Dessa utgör grunden för mycket av den avancerade elektronik vi ser runt
omkring oss. Till exempel är både din iPhone, din TV och dina USB-minnen starkt
beroende av sällsynta jordartsmetaller för att fungera. Så hela vårt moderna,
teknikorienterade samhälle baseras på dessa viktiga ingredienser. Men det är inte
bara i elektronik dessa används. En av de viktigaste komponenterna i starka
permanentmagneter är grundämnet neodym.
China University of Petroleum
och China University of
Mining and Technology.
Siffrorna på hur mycket neodym som produceras varje år varierar, men ligger mellan 7 000 ton och 20 000 ton. Av
detta står Kina för ungefär 97 % av världens produktion och det har uppskattats att mellan 35 % till 40 % av jordens
totala resurser ligger på kinesisk mark, 14 % i Ryssland, 9 % i USA och 4 % i Australien. I jordskorpan uppskattar man
att mängden neodym är ungefär 35 mg/kg i medelvärde. Så pass låga halter är dock oftast inte tillräckligt för att
rättfärdiga brytande på egen hand. Neodym skapar ekonomiskt brytvärda malmbildningar endast i ett fåtal fall vilket är
anledningen till att det är så koncentrerat till ett fåtal länder. Det kanadensiska bolaget Tasman Metalls Ltd har
prospekterat för neodym i Jokkmokk, men med tanke på motståndet mot uranbrytning i Sverige kanske vi bör fråga
oss om vi istället vill ha en jämförbart miljöskadlig neodymgruva i vår bakgård? För i slutändan innebär all gruvbrytning
högst påtaglig miljöpåverkan.
Något som är viktigt att komma ihåg när det gäller brytningen av neodym, både i Kina och utanför Kina, är att
denna metall precis som andra metaller förekommer i mineral tillsammans med andra ämnen, nästan alltid
tillsammans med torium som är en av de naturligt förekommande radioaktiva tungmetallerna. Detta gör att i
princip alla negativa aspekter som Naturskyddsföreningen tar upp angående uranbrytning även är aktuella i
neodymbrytning.
Det finns uppskattningar som säger att vid en storskalig installation av vindkraft kommer det att behövas ungefär ett
ton neodym per installerad megawatt. Detta innebär att för Energimyndighetens mål på 30 TWh vindkraft till 2020
kommer det att gå åt 3 400 ton neodym. Som jämförelse kan nämnas att Mellanlagret för använt kärnbränsle (CLAB) i
dagsläget innehåller drygt 5 000 ton använt uran som ackumulerats under 39 år sedan 1972. Detta innebär alltså att
det är ungefär samma storleksordning för hur mycket av de värdefulla metallerna som måste brytas när det gäller
både vindkraft och kärnkraft, om vi antar en livslängd på ett vindkraftverk på 25 år. Lägg till detta övrig konsumtion av
sällsynta jordartsmetaller i så kallad grön teknologi, till exempel den omtalade hybridbilen Toyota Prius, där varje bil
innehåller ungefär ett kilo neodym och ungefär tolv kilo lantan.
Nära hälften av världens produktion av sällsynta jordartsmetaller sker i staden Baotou i Kina. Resterna efter
gruvbrytningen dumpas i en damm i närheten. Dessa rester består bland annat av radioaktivt gruvslagg, de
syror som pumpas ner i jorden för att laka fram metallerna samt andra kemikalier som används i
http://www.newsmill.se/print/34649
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
2011-09-16
Den gröna energins mörka undersida - Artikel av u_15191 - Newsmill
Sida 2 av 8
malmhanteringen och reningsprocessen. Dammen detta dumpas i är tio kvadratkilometer stor och innehåller
230 miljoner kubikmeter giftigt avfall. På grund av det avfall som dumpas i denna damm ökar vattennivån med
90 cm varje år. Och alla som minns det som hände i Ungern i höstas borde veta att gruvavfall inte alltid är att
leka med.
Människorna som bor i staden dör i redan vid 50-årsåldern. Officiella studier visar att det i området finns en signifikant
ökning av cancer, benskörhet hos barn samt lungsjukdomar till följd av föroreningar från metallhanteringen jämfört
med andra områden. Det enda som går att odla i området kring staden är majs som är otjänligt som människoföda,
men som går att sälja som grisfoder om man undviker att berätta för köparen var majsen är odlad. Då har vi inte ens
gått in på arbetsförhållandena för de som arbetar med malmhantering och förädling. Men dessa är nästan en hel
artikel i sig.
Det är, i dagsläget, detta som är den svarta grunden som vår gröna energi vilar på. Den svarta berggrund som
aldrig syns under den vackra bilden med vita vindturbiner på gröna ängar under en blå himmel som ständigt
visas upp i debatten. Bara för att man inte låtsas om det som händer under jorden på andra sidan världen så
innebär det inte att problemet är borta.
Det råder, enligt oss, ingen tvekan om att både kärnkraften och vindkraften precis som all annan energiutvinning
påverkar vår miljö negativt. Tyvärr finns det en tendens i svensk politik att göra energifrågan till en höger-vänsterfråga
där debatten i första hand kretsar kring att anpassa verklighetsbilden efter politiska ideologier istället för att anpassa
politiken efter verkligheten. Vi hoppas att vi här lyckats nyansera bilden något och visa en annan sida av den
verklighet som vi måste anpassa politiken till.
Pär-Anders Söderström och Mikael Höök (1 artiklar)
24 kommentarer
I kommentarsfältet har kommentatorn juridiskt ansvar för sina inlägg.
Intressant
#2 Roger Moore, 2011-03-31, 21:57
Permalänk | Anmäl
Kuggfråga: Om vi satsar på att spara energi, vilka sällsynta jordartsmetaller behöver vi då - utöver dem vi redan har
använt?
#3 Doktor Eleph@nt, 2011-03-31, 23:01
Permalänk | Anmäl
Doktor Eleph@nt: Kuggfråga vet jag väl inte, men svår. Du får nog förtydliga lite vad du menar med att spara energi.
Om du menar att, till exempel, stänga av apparater i stand by-läge går det av förklarliga skäl inte åt så mycket.
Om du syftar på energisparande genom effektivisering beror det naturligtvis helt och hållet på hur man effektiviserar.
Men även om du skulle specificera är det svårt att svara på din fråga. Artikeln kommenterar i första hand utbyggnad,
konsumtion och brytning så energisparande ligger lite utanför artikelns fokus.
#4 Pär-Anders Söderström, 2011-03-31, 23:20
Permalänk | Anmäl
Vad jag lite skämtsamt ville kommentera var att vi nog inte i första hand ska tillföra energi från vindkraft och så vidare,
utan vi ska energieffektivisera. Det finns en stor potential där enligt Energimyndigheten.
Den mörka undersidan är på så vis lite ljusare än vad ni antyder.
http://www.newsmill.se/print/34649
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
2011-09-16
Den gröna energins mörka undersida - Artikel av u_15191 - Newsmill
Sida 3 av 8
I övrigt skriver ni en för mig lärorik och tänkvärd artikel.
#5 Doktor Eleph@nt, 2011-03-31, 23:36
Permalänk | Anmäl
Återvinning av neodynmagneter. Kan det gå. Ja det måste gå. Andra material är skrymmande, tappar magnetism och
är tunga. De går knappast att använda sådana material i nutidens lätta, bärbara teknikleksaker.
Så teknikindustrin måste ta ansvar och återvinna mer.
#8 Johan E Karlsson, 2011-04-01, 01:56
Permalänk | Anmäl
Återvinning är en väldigt dyr process som slukar enorma energimängder. Det är alltså inte försvarbart ur en
energiförbruknings synvinkel. Dock, kan det vara bra ur en etisk synvinkel.
Jag tycker artikeln tar upp myten om "grön energi" på ett väldigt bra och tankvärt sätt.
#13 Oskar Lindgren, 2011-04-01, 10:03
Permalänk | Anmäl
Jättebra artikel! All utvinning ur jordskorpan är konsumtion (fast det ofta kallas för produktion). Vi kan inte konsumera
dessa resurser hur länge som helst, det är beteendeförändringar som krävs.
Icke desto mindre kanske neodymutvinning är mer försvarbart än uranutvinning eftersom jag antar att neodymet inte
förbrukas utan kan återvinnas? Liksom att avfallet från neodymanvändningen inte är skadligt i 100 000 år? Och att
neodymanvändningen inte innebär stora risker?
#14 Torbjörn Gannholm, 2011-04-01, 10:12
Permalänk | Anmäl
Mycket intressant artikel. Eftersom flertalet journalister på sin höjd är halvbildade i naturvetenskapliga frågor, är det
utomordentligt värdefullt att sakkunniga naturvetare framträder i debatten om energipolitik.
#15 Sven Georg Ericsson, 2011-04-01, 10:36
Permalänk | Anmäl
@Doktor Eleph@nt: Jag antar att du menar Sverige eller OECD länderna när du skriver "vi". Resten av världen
behöver mer energi t ex belysning. Oavsett om det är en vanlig glödlampa eller s k lågenergilampa.
#16 Stephan Pomp, 2011-04-01, 10:44
Permalänk | Anmäl
@Torbjörn Gannholm: även det använda kärnbränslet kan recyklas om man bara vill. Tanken finns och kallas GenIV.
Kolla gärna in på www.snetp.eu om hållbar kärnkraft.
#17 Stephan Pomp, 2011-04-01, 10:46
Permalänk | Anmäl
@Stephan Pomp
Verkar vara något som de tror kanske kommer att fungera år 2050, och vad innebär det för ytterligare risker?
Kom inte dragandes med obeprövade fantasifoster. Då kan vi ju lika gärna prata om fusion eller kall fusion också.
#22 Torbjörn Gannholm, 2011-04-01, 15:23
Permalänk | Anmäl
Jag blir väldigt misstänksam, då t o m fysiker och naturvetenskapligt bildat folk talar om "förbrukning av energi".
Energi kan inte förbrukas! Den kan bara omvandlas och användas! Så, min käre kärnfysiker, jag råkar själv tillhöra
kategorin forskare och naturvetenskapligt skolade. Att ekonomer och andra talar som om energi kan förbrukas är en
sak för sig - dom struntar alltför ofta i naturvetenskapliga fakta men dom borde naturligtvis börja lära sig av
http://www.newsmill.se/print/34649
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
2011-09-16
Den gröna energins mörka undersida - Artikel av u_15191 - Newsmill
Sida 4 av 8
naturvetarna någon gång, och det gör dom inte om inte "dom som vet bättre" (dvs naturvetarna) är trogna det dom
vet!
Och så det här med Neodym. Det torde höra till självklarheterna att om metaller av något slag måste användas i
tekniska applikationer så innebär det att man tar ut en resurs ur jordskorpan och i så mån påverkar de applikationer,
som vi trots det tänker på som förnybara, miljön. Det är oundvikligt. Men hur är det med olja, kol, fossilgas och Uran de resurserna representerar ett ojämförligt större uttag från ändliga depåer, och inte kan man väl hävda att de
uttagen är mer miljöoskadliga än Neodym-uttaget? Så, slutsatsen måste bli att man inte bör vara för självsäker, när
man ropar om saker som faktiskt utgör självklarheter! Håller alltså med om att grön energi-användning är associerad
med negativa miljöeffekter i någon mån - men balansen är positiv!
#23 Egon Larsson, 2011-04-01, 15:21
Permalänk | Anmäl
@Thorbjörn:
Snälla du, att blanda ihop fusion med bogus forsking a la kall fusion är över gränsen. Att planera för framtida
generationer och jobba fram sätt hur man kan ta tillvara det använda bränslet och fixa en uthållig energiförsörjning är
ingen lek men faktiskt på allvar.
#24 Stephan Pomp, 2011-04-01, 16:13
Permalänk | Anmäl
@Egon Larsson
Tack för din kommentar. Även om jag tycker att det är en småsak i sammanhanget verkar termen "förbrukning" vara
en stor sak för dig. Dock kan jag inte se i vår text att vi använder denna någonstans? Du får gärna specificera var i
vår text vi använder terminologi som stör dig, så blir det lättare för mig att besvara första delen av din kommentar.
Så den andra delen av din kommentar. Vi har försökt att inte lägga någon värdering i vad som är bättre eller sämre
än något annat. Vårt syfte har varit att informera snarare än att opinionsbilda. Men du får gärna förtydliga vad du
menar med att uranbrytning skulle vara så ojämförbart större uttag? Jag tycker att vårt förenklade räkneexempel visar
ganska tydligt att det rör sig om jämförbara storleksordningar mellan Energimyndighetens mål till 2020 och den
historiska kärnkraftsproduktionen i Sverige. Återigen får du gärna förtydliga vad det är du inte håller med om?
Avslutningsvis vill jag säga att jag är glad att dessa problem upplevs som självklarheter för dig. Dock är det inte
självklart för många, i synnerhet inte för de som inte känner till dem. Därför anser vi att det är viktigt att informera om
dem.
#25 Pär-Anders Söderström, 2011-04-01, 16:34
Permalänk | Anmäl
Givetvis handlar det alltid om ett "ge och ta" förhållande, en symbios. Det största problemet är att människan oftast är
ovillig till att ge och väldigt villig till att ta.
Eftersom vindkraften ändå är en sådan "ren" energikälla som den är så borde inte lösningen vara att vi ifrågasätter
själva vindkraften utan snarare att vi ifrågasätter allt detta resursslöseri som införskaffandet av nya meningslösa
prylar innebär. Där har ni uppslaget till en artikel!
Men vem vågar sig på att kritisera roten till detta? Vi lever ju i ett system som kräver att vi "shoppar" för att det skall
gå runt. Och alliansen har ju själva infört en konsumtionsfinansierad välfärd istället för en skattefinansierad. En
kombination av människors girighet/ha-galenskap och kapitalismen är det som kommer att leda oss i fördärvet.
#26 John Skjöld, 2011-04-01, 16:44
Permalänk | Anmäl
I texten finns ett fel. Det påstås att det åtgår 1 ton neodym per MW och 3 400 ton neodym för 30 TWh svensk
vindkraft. Detta stämmer om vindkraftverket arbetar alla året 8760 timmar. Men så är det ju inte.
Kapacitetsutnyttjandet är cirka 2000 timmar och då åtgår 15 000 ton neodym.
Här finns en liknande diskussion och det påstås åtgå mellan 565-1000 kg neodym per MW.
http://www.offshorewind.biz/2010/11/01/direct-driven-turbines-solution-f...
http://www.newsmill.se/print/34649
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
2011-09-16
Den gröna energins mörka undersida - Artikel av u_15191 - Newsmill
Sida 5 av 8
Om politikerna subventionerar så kallad grön energi så blir det snedvridningar inom materialanvändningen och
oekonomiska byggen. Tillgångarna på stål och koppar som används i vindkraftverk är också mycket begränsande för
människan. Under de sista 10 åren har en fallade arbetsproduktivitet och sämre förutsätningar i gruvnäringen gjort att
priserna har ökat på stål 3 gånger, på järn 6 gånger, på koks 5 gånger och på koppar 7 gånger. Bränslen och mycket
har gått upp ungefär lika mycket. Samtidigt har vindkraftverk gått upp cirka 50-60 %, trots att branschen är pressad
och det är mycket större volymer. Än så länge är det småpengar och det täcks av subventioner och höga elpriser.
På 20 års sikt är nog vindkraftens ekonomi ännu sämre. Kärnkraften får samma problem. Allt måste vara mer
slimmat. Sedan kommer en kollaps för det komplexa samhället. Människan övergår i land efter land till att använda
rester i överlevnadskulturer. Det bästa vore att förbjuda subventionerna, som ger en slags.verklighetsflykt. Innan det
är för sent borde man också bygga ut norrlandsälvarna och exploatera den svenska alunskiffern. Den där kinesiska
dammen är inget att bry sig om.
#31 Urban Persson, 2011-04-01, 19:01
Permalänk | Anmäl
@Urban Persson: Tack för den intressanta länken och det intressanta resonemanget.
Som du påpekar är vår beräkning på 3400 ton en ganska grov överslagsräkning. Vi har inte tagit hänsyn till
kapacitetsutnyttjande, hur stort materialutnyttjandet är i magnettillverkningen och liknande. På samma sätt har vi i
jämförelsen med uranet inte tagit hänsyn till förluster i anrikning och bränsletillverkning. Syftet var mer att ge en
känsla för vilken storleksordning det rör sig om.
#32 Pär-Anders Söderström, 2011-04-01, 19:40
Permalänk | Anmäl
Ja människan förbrukar massor med icke-förnybara råvaror inklusive sällsynta jordartsmetaller och generering av
miljöproblem. Skulle civilisationen börja om från början skulle det bli mycket svårare, eftersom mycket av de
lättillgängliga resurserna redan exploaterats. När vi gör vattenkraftverk, vindkraftverk eller solkraftverk förbrukar vi
råvaror. Man måste räkna mer djuplodande och kvantitativt. Långsiktiga beslut borde ha mer av sådana exakta
räkningar bakom och fler borde vara lättare tillgängliga för allmänheten i former, där källan är pålitlig och resultaten
gärna föregås av diskussioner som nu i Newsmill. Artikeln är ett relevant och bra inlägg i detta.
Att spara, effektivisera och vara resursnål samt att minska människopopulationen borde ha hög prioritet, men hur
detta bäst görs är inte trivialt.
Den gröna energin med mörk undersida ger mig andra associationer än vindkraft. Grönt står för klorofyll/fotosyntes
och svart för mark. Växter bygger upp energirika kolhydrater av solljus, vatten och luft (koldioxid). När råvaran
använts blir det luft och vatten igen. Solljuset tar inte slutet på några miljarder år, systemet är i princip långsiktigt
uthålligt. Vad som ligger närmast till hands och är enklast och billigast och leder till måttliga miljöproblem för att öka
tillgången på energirika råvaror är att utnyttja skog och skogsproduktion bättre, detta tycker jag Sverige satsar för lite
på. Resonemanget är starkt förenklat, men det leder för långt i en vindkraftdiskussion att utveckla. För att t ex göra
elektricitet behövs transport och generatorer och sedan transmission, så det blir långa diskussioner och beräkningar
på åtgång av icke förnyelsebara resurser och annat. Skog kan växa under vindkraftverk och i kraftledningsgator.
Framtiden behöver flera system. De kan ha synergistiska effekter, de kan anpassas till olika stora system, flera
system ger större trygghet och de kan utvecklas bättre om de används i praktisk skala.
#33 Dag Lindgren, 2011-04-01, 20:58
Permalänk | Anmäl
Det sista stycket tycker jag är intressant.
Detär beklagligt att inte kunna ifrågasätta aspekter av konsumtionssamhället och den fria marknadens potential utan
att dras ner i nån flera sekel lång argumentation om ditt och datt.
Förresten, hur mycket neodym behövs för generatorerna vid kärnkraftverk? (man kanske inte använder
permanentmagneter där)
http://www.newsmill.se/print/34649
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
2011-09-16
Den gröna energins mörka undersida - Artikel av u_15191 - Newsmill
#35 default persson, 2011-04-02, 11:53
Sida 6 av 8
Permalänk | Anmäl
Alla mynt har som bekant en baksida! Det är nog så att all denna nya teknik inte är någon slutlig lösning på
överlevnaden här på planeten jorden. I mina ögon så är människan en glupsk förbrukare och kan inte tänka sig att
leva på ett enklare sätt utan alla nya prylar,som ju tär på jordens ändliga resurser och dessutom är ett grymt
utnyttjande av människor i fattigare länder.
Försöker själv leva ett enklare liv utan alla de senaste prylarna. Jag vill inte ha dem. Stannar hellre i den så kallade
utvecklingen o fösöker åtminstone leva ett långsammare o enklare liv.
Har ingen tv o byter inte mobil eller dator förrän de är sönder o utslitna. Köper mycket begnat o eftersom jag har gård
förser jag både oss på gården o en del runt om med vissa livsmedel.
Detta är väl kanske inte tillräckligt men för mig känns det rätt!
#36 Inga-Lill Johansson, 2011-04-02, 11:59
Permalänk | Anmäl
Handlar det i själva verket om utopin ständig tillväxt?
#39 Ebbe Cederblad, 2011-04-02, 17:09
Permalänk | Anmäl
Ebbe Cederblad #39, jag tror den urgamla föreställningen, illustrerad i alla religioner och folksägner om den
förestående undergången är till mer skada än tillväxt.
Hur som helst, artikeln och kommentarerna haglar men de har alla en sak gemensamt. De stryker som en katt runt
het gröt.
Klimathotet är den föreställning som orsakar all denna snedvridning och, allt inräknat sannolikt skadar miljön än mer.
Exemplet med vindkraft är talande. Massiv miljöförstöring, ineffektivitet, enorma kostnader, allt motiverat med
hållbarhet.
Världen behöver mer energi, inte mindre. Elbristen, eller avsaknaden i fattiga länder skadar och dödar långt fler
människor än om världens samtliga kärnkraftverk plötsligt får en härdsmälta redan idag. Föreställ er ett hem utan
spis, kylskåp eller frys. Hur ska man kunna förvara livsmedel utan dessa?
Gröna drömmar förkastar allt som vårt samhälle erbjuder. Vi lever längre. Är friskare än någonsin och har en
överlägsen livskvalitet. Detta förnekas och ska helst förvägras de resterande 75% av världens befolkning. Sådana
som Doktor eleph@ant illustrerar detta tydligt.
Kärnkraften har säkerligen räddat tusentals fler än den någonsin skadat. Enkel matematik visar att den är bra.
Ungefär som trafik. Det dör och skadas åtskilliga varje år men de fördelar transportmöjligheterna erbjuder överväger.
Är det svårare än så? Eller är kärnkraftens farlighet av ett så ogreppbart slag att farligheten överstiger annat? Kan
man mer än dö?
Jag tror att kärnkraften är en utmärkt enerigkälla och att vi har tekniken att kunna bemästra den. Det vi vet och kan
idag är givetvis mer än för 30 - 40 år sedan när kärnkraften togs i drift.
#41 Bocken Bruse, 2011-04-02, 19:27
Permalänk | Anmäl
#41 Bocken Bruse:
-Inte enbart en energifråga, -utan också en resurs- och fördelningsfråga då ju inte alla kan, -eller ens vill älska alla.
#43 Ebbe Cederblad, 2011-04-03, 07:42
Permalänk | Anmäl
Författarna har rätt i sin analys om att det inte finns någon grön energi. Frågan är ändå om de inte är allt för försiktiga
i sina attacker på den gröna rörelsen och hur den tänker.
http://www.newsmill.se/print/34649
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
2011-09-16
Den gröna energins mörka undersida - Artikel av u_15191 - Newsmill
Sida 7 av 8
I januari 2004 gjorde den federala amerikanska energiinformationsmyndigheten pronoser. Till 2025 skulle årligen
arbetsproduktiviteten i kolbrytningen förbättras med 1,3 %. Det är intressant att studera hur det blev och byråkratins
naivitet. Tänk på att USA är ett ledande ekonomiskt land med bra statistik och till och med en myndighet för saken.
Kolbrytningen är mycket gammal. Siffrorna se sidan 99-100. Kolla den lustiga inledande meningen: “Continued
improvements in mine productivity (which have averaged 5.9 percent per year since 1980) are projected to cause
falling real minemouth prices throughout the forecast relative to historical levels.”
http://www.eia.doe.gov/oiaf/archive/aeo04/pdf/0383(2004).pdf
Verkligheten blev inte alls som byråkratin trodde och det framgår tydligt i det här diagrammet från samma myndighet.
När den gjorde prognosen hade produktiviten planat ut några år. Den trodde uppenbart att detta var tillfälligt. Sedan
prognosen har produktiviten störtat med cirka 4 % om året. Föregående års siffra redovisas på sensommaren och det
sista redovisade året är 2009.
http://www.eia.doe.gov/aer/pdf/pages/sec7_14.pdf
Enligt prognosen skulle kolpriset i 2002 års dollar fram till 2025 falla med 0,3 % om ået. I verkligheten under de drygt
7 år som har gått har priset i genomsnitt ökat ungefär 10-15 % om året. Fallande produktivitet och högre priser gäller
för i stort sett alla kritiska naturresurser för människan över hela världen sedan ungefär år 2000. En
förstärkningseffekt fås på priserna då det ena ger det andra, som ger det tredje och så vidare. Med tiden kommer
detta att få samhället att kollapsa.
Om produktiviten i genomsnitt skulle falla med 4 % så åtgår för samma produktion dubbelt så många arbetare efter
18 år, fyra gånger så många efter 36 år och så vidare. Samtidigt sticker priserna långt mer. Än så länge är det
småpengar. Den så kallade finanskrisen beror främst på detta. Det hjälper inte att pumpa in mer pengar i systemet
när fysiken bromsar underifrån. Många tror att billig kärnkraft kommer att ge en räddning. Men den kommer som
vindkraften och mycket annat att bli dyrare och folk kommer inte att få råd med den. Ny teknik kan inte tryckas ut
politiskt hur som helst.
Dennis Meadows med flera har gjort en prognos och den är enligt min menings realistisk, trots att den gjordes 1992.
Meadows visar en oljeproduktionstopp 2009, en jordbruksproduktionstopp 2016, en industriproduktionstopp 2020 och
en befolkningstopp 2032. En ytterligare kurva visar kvarvarande naturresurser som ett vägt genomsnitt. Kurvan lutar
som brantat omkring 2015-2020, alltså när produktionen toppar. Arbetsproduktiviten visas inte. Den streckade kurvan
”estimated population without collapse” är en tankelek och har ingen koppling till övriga kurvor.
http://www.llink.nl/uploads/tx_llprogramma/2030.gif
Varför toppar jordbruksproduktionen 4 år före industriproduktionen? Förklaringen är nog att makthavarna är
optimistiska och tror på globalisering, högteknologi och ökad komplexitet in i det sista. Det sker alltså ingen kollektiv
överlevnadsprioritering. De rika fortsätter som idag. Senare kan de inget göra åt de fattigas överbefolkning, elände
och död och sedan drabbas de själva. Olje- och industriproduktionen antas falla med några procent om året omkring
2020-2025. Då prioriteras överlevnad och kvarvarande resurser styrs över till jordbruksproduktionen, vilket gör att
den kurvan inte faller så brant.
Befolkningstoppen är 16 år efter jordbruksproduktionstoppen. Det är en mindre branthet i befolkningsfallet och det
beror nog främst på en mer vegetarisk kost. Vid århundradets slut faller befolkningen proportionellt mot
jordbruksproduktionen och då har kosten stabiliserats i alla länder. Befolkningen är då ungefär hälften av idag. Vid
denna tid är industriproduktionen mycket liten. Till stor del används rester från tidigare välstånd i överlevnadskulturer.
Och så fortsätter kurvan neråt. Om tusen år är nog befolkningen mindre än för tusen år sedan. Vid denna finns inte
ens kunskaperna från förr. När resterna tar slut kanske en modifierad stenåldersmänniska tar över. Till slut blir
människan en apa och först då är utvecklingen hållbar och helt grön. Människan med sin utveckling kom alltså som
längst till månen, om resorna inte var en bluff förstås.
Geografiska skillnader och många parametrar gör det är svårt att säga något om utvecklingen i ett visst land. Sverige
gör stora vinster på att förädla och exportera verkstadsprodukter, skogsprodukter, affärskoncept med mera och
samtidig billigt importera energi, livsmedel och enkla produkter från låglöneländer. När det börjar gå utför minskar
handeln snabbt. Landets ekonomi kommer att slås sönder i grunden. Det kan föda cirka 5 milj invånare med något
som liknar dagens välstånd och och då behövs en lång omställningstid. Förutsättningarna att klara sig är nog bättre i
http://www.newsmill.se/print/34649
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
2011-09-16
Den gröna energins mörka undersida - Artikel av u_15191 - Newsmill
Sida 8 av 8
ett fattigt land som inte importerar livsmedel. För Sveriges del skulle det få stor betydelse om alunskiffern hann med
att utvinnas.
Jag har inte studerat Meadows och hans analyser i övrigt, utan har bara dragit dessa slutsatser ur kurvorna, som
påstås vara framräknade med datorer. Om ett tiotal år kommer nog ett nytt tänkande för människan. Men som vanligt
styr människan varken sin utveckling eller tänkandet, utan det gör fysiken. Experimentet började med apor och
kommer att återgå till apor. Till slut segrar den hållbara utvecklingen och den gröna ekonomin och på ett helt annat
sätt än naiva byråkrater kan föreställa sig.
#44 Urban Persson, 2011-04-03, 15:14
http://www.newsmill.se/print/34649
PDF created with pdfFactory Pro trial version www.pdffactory.com
Permalänk | Anmäl
2011-09-16