Kapitel 2 Kärnvapen
I andra världskrigets slutskede, 1945, släpper amerikanerna atombomber över de japanska
städerna Hiroshima och Nagasaki. Några år senare, 1949, har Sovjetunionen också utvecklat en
egen atombomb. Efterhand blev det alltfler länder som skaffade egna atombomber. Under hela
kalla kriget arbetade USA, Sovjetunionen och andra länder med att utveckla allt kraftfullare
kärnvapen. USA och Sovjetunionen hade kapacitet att utplåna varandra och hela jorden flera
gånger om. Utvecklingen mot att försöka skaffa fler och bättre kärnvapen än den andre brukar
kallas kärnvapenkapplöpningen.
Tänk!
En del hävdar att världen är en
säkrare plats med kärnvapen. Varför
tror du att de säger så?
En del hävdar att världen är en
farligare plats med kärnvapen. Varför
tror du att de säger så?
Din undersökning
Atombomben som släpptes i augusti
1945 avslutade andra världskriget.
Effekterna av atombomben har
fortsatt att märkas och har präglat
mycket av efterkrigstiden
I den här undersökningen ska du få
arbeta som en journalist som ska
rapportera från några av de mest
avgörande ögonblicken i
kärnvapnens tid.
Varför släpptes atombomberna?
På våren 1945 hade amerikanerna under hårt motstånd erövrat öarna Ivo Jima och Okinawa. På så
sätt hade man nu möjlighet att flygbomba de japanska städerna. De mängder bomber som släpptes
över Japan kan mycket väl jämföras med vad som släpptes över Tyskland. Några städer var dock
helt opåverkade av bombningarna och hade sparats för andra ändamål, bland dem Hiroshima och
Nagasaki.
Världens första atombomb exploderade den 6 augusti 1945 över Hiroshima. Den 9 augusti
sprängdes ytterligare en atombomb, med ungefär dubbelt så stor sprängkraft, över Nagasaki.
Några dagar senare var kriget över. Dessförinnan hade Sovjetunionen också hunnit med att
förklara Japan krig.
Antalet döda beräknades strax efter krigsslutet till 78.000 döda i Hiroshima och ca 24.000 i
Nagasaki. Senare beräkningar som inkluderar de som dött av strålningsskador har uppskattat
antalet dödsoffer till betydligt fler, uppemot 200.000 bara i Hiroshima. Förklaringen till att det
dog färre i Nagasaki, trots att laddningen var betydligt kraftigare, har att göra med det bergiga
landskap som Nagasaki är byggt på.
Förödelsen i de bägge städerna var enorm. Bebyggelsen var vid nollpunkten, området rakt under
detonationsplatsen, praktiskt taget utraderad.
Motivet till att spränga atombomben har diskuterats. Den officiella motiveringen var att
amerikanerna mött mycket hårt motstånd både vid Ivo Jima och Okinawa. En invasion av det
japanska fastlandet kunde kosta många amerikaners liv. Ett annat motiv som anförts är att man
bländades av teknologin i sig. Truman sade t.ex. efter bombningen av Hiroshima ”detta är det
största som hänt i historien”. En del menade, bl.a. vissa av de vetenskapsmän som framavlat
bomben, att fr.o.m. tillkomsten av atombomben var det omöjligt att kriga i fortsättningen.
Slutligen finns det de som hävdar att atombomben sprängdes för att markera för Sovjetunionen att
USA hade ett militärteknologiskt övertag.
Tänk!
Vad tror du var motivet bakom
beslutet att släppa bomben?
Mannen bakom atombomben!
Atombombens effekter
De som överlevde atombomberna i Hiroshima och Nagasaki hade förfärliga historier att berätta.
Tavlan nedan är målad av Kenichi Nakano. Han var 47 år då bomben släpptes över Hiroshima.
Han befann sig nära nollpunkten, den plats där bomben hade sitt centrum.
Nästan 30 år senare ritade han denna tavla av hur det såg ut.
Bildtext: De japanska orden betyder: Hela staden är ett hav av eld. Helvetet. Helvetet på jorden.
http://dulceetdecorumest.org/2006/08/06/a-survivors-drawing-hiroshima-city-center-in-flames/
En av de överlevande, läkaren Michihiko Hachiya
överlevde bomben i Hiroshima och publicerade sin
dagbok 1955. I denna text beskriver han situationen
några minuter efter explosionen då han naken och
skadad försöker ta sig fram till sjukhuset.
Tänk!
Vilka effekter av atombomben
framträder i Nakanos tavla?
Vilka effekter av atombomben
framträder i Hachias text?
Gradually things around me came into focus. There were the
shadowy forms of people, some of whom looked like walking ghosts. Others moved as though in pain, like
scarecrows, their arms held out from their bodies with forearms and hands dangling. These people puzzled
me until I suddenly realized that they had been burned and were holding their arms out to prevent the
painful friction of raw surfaces rubbing together. A naked woman carrying a naked baby came into view. I
averted my gaze. Perhaps they had been in the bath. But then I saw a naked man, and it occurred to me that,
like myself, some strange thing had deprived them of their clothes. An old woman lay near me with an
expression of suffering on her face; but she made no sound. Indeed, one thing was common to everyone I saw
- complete silence.
Steg 1
Föreställ dig att du är journalist 1945.
Din redaktör vill att du skriver en
artikel om atombomberna i Japan.
Ditt första stycke ska vara en kort,
verklighetstrogen sammanfattning av
vad som har hänt. Ditt andra stycke
ska förklara betydelsen av vad som
har hänt.
Din redaktör säger att du absolut inte
får använda mer än 40 ord i något av
styckena.
Missilklyftan
Alltsedan USA sprängde de första atombomberna över Hiroshima och Nagasaki försökte de båda
supermakterna genom spioneri, rustning och utveckling skaffa ett övertag gentemot den andra.
Det kallas kärnvapenkapplöpning. USA hade under lång tid ett klart övertag. USA utformade
också en militär doktrin (≈regel) för att man skulle möta en eventuell sovjetisk militär framstöt
med ett massivt angrepp med hela sin kärnvapenarsenal. Det byggde på att USA med sina
bombplan kunde slå ut Sovjet
innan de kunde slå tillbaka.
På 1950-talet blev
amerikanerna oroliga för att
Sovjet höll på att skaffa sig
ett övertag. Först trodde man
felaktigt att Sovjet hade
skaffat fler bombplan än vad
USA hade. USA hade i själva
verket nästan fullständig
överlägsenhet vad gällde
bombplan. 1957 lyckades
Sovjet skicka ut en första
satellit i rymden: Sputnik.
Det skapade ny panik i USA.
Man trodde att Sovjet hade
skaffat sig ett försprång när
det gällde kärnvapenmissiler. Man
kallade det ”the missile gap”.
Bildtext: Den amerikanska militärens prognoser för hur många
kärnvapenrobotar man trodde att Sovjet skulle kunna skaffa. Samtliga
var kraftigt överdrivna.
Tänk
Det finns flera sätt att skicka en
Amerikanerna hade under kalla krigets första årtionden två
olika metoder för hur man hade tänkt sig kriga gentemot
atombomb på sin fiende.
1. Medeldistansvapen. Det här var Sovjetunionen. Den ena metoden hette massiv vedergällning
och innebar att man skulle slå till tillbaka varje militär framstöt
det vanligaste och billigaste
med allt man hade. Ungefär som om man hade fått en
sättet. Nackdelen med dessa
näsknäpp så svarar man med att slå tillbaka med en slägga.
vapen är att de inte når så långt. Den andra metoden hette graderad vedergällning och
2. Bomber från flygplan. Här hade innebar att man skull svara med ungefär lika mycket tillbaka
som Sovjet hade angripit med. Ungefär som en näsknäpp
USA ett kraftigt övertag.
som svar på en näsknäpp.
3. Via ubåtar. Det fanns på 1950•Vilken metod är mest frestande att tillämpa om man är totalt
talet nästan inga u-båtar som
överlägsen?
•Vilken metod är bäst för att se till att freden kan bevaras?
kunde skicka iväg
kärnvapenraketer.
4. Interkontinentala raketer. Dessa raketer går via rymden till fiendens territorium. USA har på
50-talet inga sådana raketer.
Tänk
Varför blir amerikanerna så rädda när ryssarna lyckas skjuta
ut en satellit i rymden?
Vad är det som gör att oron avtar för att en sida skaffar sig ett
övertag?
Kan man tänka sig en vinnare av ett eventuellt
kärnvapenkrig?
Steg 2
Föreställ dig att du är journalist i
slutet av 1950-talet. Din redaktör vill
att du ska leta rätt på en eller två
bilder som ska representera
atomvapen. Han vill också att du
skriver en bildtext till varje bild.
Bildtexten får inte vara längre än 20
ord.
Bildtext: Rädslan för ett kärnvapenkrig fick många amerikaner att bygga egna skyddsrum på 1950-talet. Bildkälla: http://3.bp.blogspot.com/-zq7bCEGTm3Q/UORQe9qFYEI/AAAAAAAAA2o/1g0aiUYdxmc/s1600/cold+war+bomb
+shelter+2.jpg
Kubakrisen
Sovjet är vid början av 1960-talet en formidabel militärmakt men inte lika starkt rustat som USA.
Merparten av de sovjetiska kärnvapnen är medeldistansvapen, och de är riktade mot Västeuropa –
inte mot det amerikanska fastlandet. Men detta förhållande skulle kunna ändras om Sovjet lyckas
skaffa sig en bas nära USA. Då skulle även de sovjetiska medeldistansvapnen kunna fungera som
ett dödligt hot mot Amerika.
Avståndet mellan Kuba och Florida är endast 15 mil. (en karta?) När Fidel Castro och hans
trupper genomför sin revolution 1959 förlorar USA sin maktposition på Kuba över en natt. I
stället får snart Sovjet ett starkt inflytande över ön. Spänningen mellan de båda supermakterna
tilltar.
USA svarar inte bara med ekonomisk blockad. Den amerikanska hemliga underrättelsetjänsten
CIA försöker också lönnmörda Castro med udda metoder som exploderande cigarrer och
giftspindlar. Fientligheten mellan de båda länderna når en kulmen då USA utrustar en här
bestående av 1 500 exilkubaner för att invadera Kuba. Den så kallade Grisbuktsinvasionen i april
1961 misslyckas dock kapitalt och Castros ställning stärks i stället.
Därefter följer en period av ett visst lugn. CIA slickar såren efter Grisbuktsinvasionen och den nye
presidenten John F. Kennedy fokuserar på annat än Kuba.
Fidel Castros förtroende för USA är emellertid för alltid rubbat, och när han får erbjudande av
Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov om att i hemlighet installera sovjetiska kärnvapen på Kuba som
försvar mot USA tackar han villigt ja.
Vid en rutinflygning den 14 oktober 1962 upptäcker ett amerikanskt spionflygplan av typen U-2
något synnerligen oroväckande: kubaner och ryssar håller på att uppföra avfyrningsramper för
kärnvapenbestyckade medeldistansrobotar på Kuba. Ramperna tycks inte vara färdigmonterade
men uppskattas kunna stå klara inom två veckor. (se bild) Upptäckten kommer som en chock för
den amerikanska försvarsledningen och utlöser en febril aktivitet i Washington D.C.
Kalla kriget går in i sin mest olycksbådande fas. Världen står bokstavligen på randen till ett tredje
världskrig.
Tänk
Du ska nu få sätta dig in i de vägval som den
amerikanske presidenten respektive den sovjetiska
partichefen hade.
•Bilda en grupp om 4-5 personer
• Låt en av läsa texten från varje kort och ett kort i taget.
När ni har diskuterat bestämmer ni er för ett
handlingsalternativ.
• På nästa kort finns ”facit” med en beskrivning av hur
det blev i verkligheten samt nya vägval.
1. Vad ska USA göra?
Efter att ha upptäckt att det håller på att uppföras avfyrningsramper för kärnvapenbestyckade
medeldistansrobotar på Kuba den 14 oktober 1962 tillsätter USA:s president en krisgrupp som
diskuterar olika handlingsalternativ. Följande alternativ formuleras:
a. Att inte göra någonting alls åt de ryska missilerna på Kuba efter- som USA ändå är militärt
överlägset.
b. Att genom diplomatiska kanaler tvinga fram en nedmontering av avfyrningsramperna –
eventuellt genom att vända sig till Chrusjtjov personligen.
c. Att i hemlighet förhandla med Castro om ett borttagande av kärnvapnen.
d. Att invadera Kuba.
e. Att slå ut robotbaserna med ett ”kirurgiskt ingrepp” av taktiskt flyg.
f. Att upprätta en blockad runt Kuba.
Den amerikanska militärledningen rekommenderar ett överraskningsanfall (alternativ D eller E)
medan försvarsministern förordar en blockad.
Som rådgivare åt president Kennedy, vilket alternativ föreslår du?
2. Ska USA:s beslut offentliggöras?
Förslaget att sätta Kuba i blockad vinner, amerikanerna tänker alltså spärra av ön. Genom detta
anser sig Vita huset vinna tid. Dessutom har man då fortfarande frihet att sätta in mer kraftfulla
åtgärder senare.
Det är nu den 15 oktober 1962. Blockaden kan inte träda i kraft förrän den 24 oktober.
Som rådgivare åt Kennedy, anser du att beslutet ska offentliggöras för den amerikanska
allmänheten? Och ska presidenten avslöja att ryssarna håller på att placera kärnvapen på Kuba –
och därigenom riskera att vålla panik bland medborgarna? Vad anser du?
3. USA agerar
Beslutet offentliggörs. På kvällen den 22 oktober 1962 framträder Kennedy i tv och tillkännager
beslutet att försätta Kuba i blockad. Han understryker också situationens allvar och berättar för
tittarna om avfyrningsramperna.
Samtidigt gör USA sig berett på det värsta. Armén försätts i högsta beredskap. De allierade
staterna i NATO kontaktas och varskos. Övriga länder i Nord- och Sydamerika tillfrågas och
godkänner beslutet om blockad mot Kuba. Dessutom förbereder USA i hemlighet en invasion av
Kuba. Datum för invasionen sätts till den 30 oktober.
4. Vad ska Sovjet göra?
Samtidigt som president Kennedy håller tal till nationen i tv är flera sovjetiska fartyg med militärt
materiel på väg mot Kuba. På sovjetisk sida är man fast besluten att bistå Fidel Castro och
garantera Kubas fortsatta existens.
På morgonen den 24 oktober 1962 närmar sig fartygen sig den karibiska ön. Om de fortsätter
riskerar de att stoppas och beskjutas. Under tiden fortsätter arbetet med att färdigställa
avfyrningsramperna på Kuba.
USA:s regering har nu tydligt gjort klart att man inte tänker tolerera kärnvapenmissiler på Kuba.
Risken för direkt konfrontation är överhängande. Kennedy deklarerar att en robot avfyrad från
Kuba kommer att betraktas som ett sovjetiskt anfall mot USA och att ett sådant kommer att
besvaras med ”massiv vedergällning”. Ett fullskaligt kärnvapenkrig hotar alltså att bryta ut.
Som rådgivare åt Chrusjtjov, vad tycker du att Sovjet göra med far- tygen som är på väg till Kuba?
Och hur ska Sovjet agera i frågan om avfyrningsramperna?
5. Hur ska Sovjet agera?
Sovjet beslutar sig för att dirigera om båtarna. Arbetet med att färdigställa avfyrningsramperna
fortsätter dock. Detta accepterar inte USA. Den 25 oktober 1962 ställer Kennedy sin sovjetiske
kollega inför ett ultimatum: i ett brev till Chrusjtjov kräver den amerikanske presidenten att
arbetet på robotbaserna ska upphöra och att det som byggts upp ska monteras ner. Annars blir det
krig. Situationen är ytterst allvarlig. För den sovjetiska ledningen gäller det att – helst – rädda
äran, Kuba och freden samtidigt.
I egenskap av rådgivare åt Chrusjtjov, hur tycker du att Sovjet ska agera?
6. Hur ska USA reagera?
Den 26 oktober 1962 får Kennedy ett brev från Chrusjtjov. Det första brevet har en försonlig ton.
Den sovjetiske ledaren betonar det gemensamma ansvaret för att undvika ett kärnvapenkrig.
Chrusjtjov försvarar emellertid robotarna på Kuba med hänvisning till det amerikanska hotet mot
ön. Chrusjtjov antyder dock att robotarna eventuellt kan dras tillbaka om USA lovar att lämna
Kuba ifred.
Följande dag får Kennedy ännu ett brev. Det är hårdare i tonen. I brevet föreslås att de sovjetiska
robotarna skulle kunna plockas bort i utbyte mot att amerikanerna monterar ned sina kärnvapen i
Turkiet vid gränsen till Sovjet.
Kennedy tvekar. Robotbaserna i Turkiet börjar visserligen bli föråldrade, men att ta bort dem
under hot från Sovjet skulle ställa till med andra problem. Turkiet tillhör NATO och ett
borttagande skulle innebära svåra påfrestningar på USA:s trovärdighet som allianspartner.
Som rådgivare åt den amerikanske presidenten, vad föreslår du?
7. Upplösningen
Kennedy bestämmer sig för att nonchalera det hotfulla andra brevet och bara svara på det första.
Den amerikanske presidenten erbjuder sig att acceptera Chrusjtjovs förslag om att montera ner
robotbaserna på Kuba i utbyte mot en amerikansk garanti om att inte anfalla ön. Men samtidigt
skärper Kennedy tonen och hotar Sovjet: om inte ryssarna tar bort robotarna på Kuba så kommer
USA att göra det med våld.
Den 28 oktober 1962 nås en lösning. Chrusjtjov backar. Sovjet accepterar att dra tillbaka
robotarna men uttalar sitt fortsatta stöd för Kuba.
Världen kan andas ut. Hotet om ett tredje världskrig är avvärjt.
8. Efterspelet
Många år senare framkom det att både Kennedy och Chrusjtjov stod under betydande tryck från
sina rådgivare. Höga militära beslutsfattare i både USA och Sovjet ansåg att man borde sätta hårt
mot hårt och inte skygga för att använda kärnvapen mot fienden. Som tur var lät sig varken
Kennedy eller Chrusjtjov påverkas att gå så långt.
Efter Kubakrisen byggde USA och Sovjet upp ett system för att förhindra att ett kärnvapenkrig
startades oavsiktligt. Ett nytt påfund var ”heta linjen” – en direkt telefonförbindelse mellan de
båda supermakternas ledare.
Det stod nu också klart att USA var den militärt dominerande makten i världen. Sovjet gjorde
under många år stora ansträngningar för att komma ikapp, men utkämpade en hopplös kamp.
Kapprustningen var en av de faktorer som bidrog till den djupa ekonomiska kris som ledde till det
sovjetiska imperiets upplösning 1991. En annan konsekvens av Kubakrisen 1962 var att Castros
Kuba aldrig mer blev direkt hotat av USA.
Steg 3
Föreställ dig att du är journalist 1962.
Din redaktör vill att du skriver en
artikel om kubakrisen som just har
tagit slut. Ditt första stycke ska vara
en kort, verklighetstrogen
sammanfattning av vad som har
hänt. Ditt andra stycke ska förklara
betydelsen av vad som har hänt.
Din redaktör säger att du absolut inte
får använda mer än 40 ord i något av
styckena.
Pablo Picasso och Kubakrisen
Tänkt som en tonplattesida
I samband med kubakrisen målade Pablo Picasso en serie tavlor som handlade om samma
händelse: bortförandet av de sabinska kvinnorna. Händelsen påstås vara ha ägt rum i det mycket
tidiga romarrikets historia ca 750 f.kr och handlar om att romerska män inte fick gifta sig med
kvinnor från den närliggande sabinska stammen. Romarna ska då helt sonika ha kidnappat
kvinnorna och givit dem möjlighet att gifta sig med romerska män. Bortrövandet ledde senare till
krig då de sabinska männen ska ha försökt återerövra kvinnorna.
Händelsen och tavlan heter på engelska ”the rape of the Sabine women”. Ordet rape kommer i
detta sammanhang från ett romerskt ord för bortförande och har just här inget med sexuellt våld
att göra. Händelsen är rikt representerad i konsthistorien.
Bildtext: En av de tavlor som Picasso målade i samband med kubakrisen
http://zoom.mfa.org/fif=sc1/sc115173.fpx&obj=iip,1.0&wid=960&cvt=jpeg
Tänk!
Vad ser du i tavlan?
Vilket budskap tror du Picasso har
med sin tavla?
Varför tror du Picasso valde att måla
denna gamla händelse när krigshotet
var så stort?
Bildtext: Caroline Kennedy, dotter till John F. Kennedy och amerikansk ambassadör i Japan, avtäcker Picassos tavla i Boston där
den ställdes ut i samband med 50-årsminnet av kubakrisen.
En säkrare värld eller fortsatt fara?
En av konsekvenserna av kubakrisen blev att de stater som då hade kärnvapen (USA,
Sovjetunionen, Kina, Storbritannien och Frankrike) kom överens om att man skulle försöka
förhindra att kärnvapen spreds till ytterligare länder. Man gjorde det i ett avtal som kallas ickespridningsavtalet. Många länder har anslutit sig till detta avtal bland annat Sverige. Vissa länder
har dock vägrat att skriva på avtalet och idag har flera länder utöver de fem som hade kärnvapen
från början skaffat sig det.
Både Pakistan och Indien har kärnvapen och har genomfört flera provsprängningar. De flesta
bedömare tror också att Israel har kärnvapen även om landet aldrig officiellt har bekräftat det.
Två länder som har stått i fokus på senare år är Nordkorea och Iran. Nordkorea har vid flera
tillfällen hotat omvärlden med kärnvapen. Detta kapitel kommer dock huvudsakligen att handla
om situationen i Iran.
2002 avslöjade en oppositionsgrupp i Iran att landet hade en hemlig anläggning där uran
anrikades. Uran behöver anrikas för att den ska kunna användas i kärnvapen. Men anrikat uran
kan också användas i kärnkraftanläggningar. Iran hävdade att deras uran bara hade fredliga
syften. Det internationella atomenergiorganet (IAEA) kunde inte bekräfta att Irans
kärnanläggningar bara hade fredliga syften. FN:s säkerhetsråd har därför beslutat om sanktioner
mot Iran. Sanktionerna blev allt fler och allt mer omfattande under den förre iranske presidenten
Tänk
Den förre iranske presidenten, Mahmoud Ahmadinejad,
höll 2011 ett tal inför FN:s generalförsamling där han
förnekade Förintelsen. Vad tror du han ville uppnå med
ett sådant tal?
Ahmadinejad.
I mars 2013 sade den amerikanska presidenten, Barack Obama, att Iran kunde ha en färdig
atombomb om ett år.
I november 2013 valdes en ny president i Iran, Hassan Rouhani. Han betraktas som relativt
västvänlig och mer kompromissvillig. Det gjorde att förhandlingar återupptogs om att IAEA åter
kunde få börja inspektera Irans atomanläggningar. I januari 2014 slöt Iran ett avtal med
säkerhetsrådets 5 permanenta medlemmar plus Tyskland. Avtalet innehöll stopp för vissa
anrikningsanläggningar och i gengäld lättade sanktionerna mot Iran lite. Israel reagerade mycket
negativt på avtalet och menade att Iran förde resten av världen bakom ljuset, och att kärnvapen i
Iran utgör ett hot mot Israels existens. Även staterna på den arabiska halvön (Saudiarabien med
flera) har reagerat mycket negativt på Irans påstådda kärnvapenambition.
Steg 4
Föreställ dig att du är journalist idag. Din redaktör vill
att du skriver en artikel om kärnvapen i Iran. Ditt
första stycke ska vara en kort, verklighetstrogen
sammanfattning av vad som har hänt. Ditt andra
stycke ska förklara hotet mot omvärlden om Iran
skaffar kärnvapen.
Din redaktör säger att du absolut inte får använda mer
än 40 ord i något av styckena.
Steg 5.Tänk igenom din uppgift
Du ska göra omslaget på en
dagstidning.
•Bestäm namn på tidningen
• Välj ut en av artiklarna som du
redan har skrivit till huvudnyhet.
Skapa en slagkraftig rubrik till
denna nyhet.
• Välj ut bilder som ska illustrera din
huvudnyhet
• Placera som ”mindre” nyheter de
övriga tre artiklar som du har skrivit
och ge dem rubriker
