Kubakrisen Efter andra världskriget delades världen i två läger. På en sida var det USA, Storbritannien, Frankrike och några andra länder. De bildade en militär union - NATO (North Atlantic Treaty Organisation.) På andra sidan var det Sovjetunionen och dess satellitstater: Polen, Ungern, Bulgarien, Rumänien etc. De bildade sin egen militära union så kallade Warszawa pakten. Tyskland delades i Väst - och Östtyskland. Kalla kriget började. De fria länder hade angst att Sovjet hade planer att förvandla hela världen till en kommunistisk stat. Snart efter USA skaffade sig Sovjet också kärnvapen. Sovjetunionen (CCCP) och USA ’‘tävlade’’ om vem som hade mest och bäst kärnvapen. USA hade de bästa! Deras vapen kunde skjuta längst: Från USA:s kust ända till Sovjet. Men inte många Sovjetiska raketer kunde nå USA. Ändå gav Sovjet inte upp. År 1959 störtade vänster-rebeller diktatorn på ön Kuba, som är mindre än 15 mil från USA:s kust. Rebellernas ledare Fidel Castro blev en bra vän till Sovjetunionen. Kubas geografiska närhet till USA öppnade en ny möjlighet för Sovjetunionen att ha sina raketer, som kunde nå USA. Det skulle förändra kraftbalansen starkt. År 1962 började Sovjetunionen sätta upp kärnvapen i hämlighet hos deras vänner i Kuba. Det skulle inte bara finnas kärnvapen utan vanliga vapen och tusentals sovjetiska soldater på Kuba. För att transportera raketerna använde Sovjetunionen civila fartyg. Tydligen hade Sovjetunionen redan hunnit lägga ut några raketer när USA upptäckte det. Det kunde USA inte tillåta. USA varnade Sovjetunionen: Om raketerna inte är borta skulle de starta krig. Efter många telefonsamtal mellan president Kennedy och Sovjets ledare Chrusjtjov hade sovjet gett upp. Den mest farliga fasen av Kubakrisen Kuba krisen fortsatte i fyra dagar från 23 till 27 oktober. Så länge var världen på randen till tredje världskriget. Aldrig senare var s p ä n n i n g e n m e l l a n N AT O o c h Warszawa pakten så stark. Så småningom började USA och Sovjetunionen förhandla för att avvapna, att reducera antal kärnvapen. Men för båda ledare, president Kennedy och Chrusjtjov blev konsekvenserna också stora. USA:s president sköts ihjäl ett år efter Kuba krisen. Tråden ledde till själva Kuba krisen. I Sovjet ersatte man Chrusjtjov till en annan ledare på grund av Chrusjtjovs ’’svaga’’ uppträdande i Kuba krisen. Med tiden blev det mycket mer avspänt med relationen mellan USA och Sovjetonionen. För detta kan man på ett vis tacka Kuba krisen: man förstod hur nära till kriget man kunde komma och man ville inte mer komma så nära krig. Kubakrisen var en sådan händelse som gjorde hela världen att sluta andas. I den moderna historia finns det inte många händelser av samma skala. Där efter 50år läser och hör om denna händelsen överallt. Källor: 1. http://sv.wikipedia.org/wiki/Kubakrisen 2. Thomas Hamberg - Dagens Nyheter 2012-10-15 ”På randen till tredje världskriget” 3. 2001 White-Thomson Publishing Ltd. (Boken var översatt från engelska till svenska. Den nya författaren av den svenska boken var:) 2004 Peter Chrisp och Gleerups Utbildning AB (svenska utgåvan). 1. Jag använder wikipedia för att det är den sida som är en vanlig källa på internet. 2. Dagens Nyheter föreslog mina föräldrar att titta på, de tyckte att artikeln var intresant 3. Kuba krisen - Detta är en Fakta bok som jag hittade i biblioteket, om denna källa inte varit sann så skulle det inte bli en faktabok. Alla källor som jag tittade på var ganska lika. En bättre källa som man skulle kunna hitta? Det skulle vara bra att läsa källor på andra olika språk t ex. på ryska, spanska och engelska - från alla sidor i konflikten.