Kalla kriget

Och lite till
 Första världskriget
 13 000000 döda
 Andra världskriget
 62 000000 döda
 Över 50 procent civila offer
 Karakteriseras av:
 Bipolaritet: USA och Sovjetunionen
 Fiendskap
 Kapprustning
 Maktbalans
 Leder till kallt krig
 Vid andra världskrigets slut
 Churchill, Roosevelt och Stalin
 Diskuterade bland annat FN och fria val i Europeiska
länder
 Tre olika synsätt
 Traditionalisterna
 Sovjetunionen är ansvariga för kalla kriget
 Sovjetunionen var aggressiva och expansiva, Stalin svek löftet
om fria val i Polen
 USA använde defensiv diplomati.
 USA ville ha kollektiv säkerhet genom FN, Sovjetunionen tog
inte FN på allvar.
 Tre olika synsätt
 Revisionisterna
 USA ansvariga för kalla kriget
 USA var en starkare makt – militärt (kärnvapen) och
ekonomiskt
 Sovjet var skadat efter kriget. Industriproduktionen var nere
på hälften av vad den var innan kriget
 Stalin visade en återhållsam politik.
 Individen: Truman var hårdare än sin föregångare Roosevelt.
 Kapitalism: Den amerikanska ekonomin krävde en expansiv
politik.
 Tre olika synsätt
 Post-revisionisterna
 Teori på slutet av 70- och början 80-talet
 Båda tidigare teorier hade fel
 Kalla kriget var oundvikligt
 Innan 1939: multipolär värld, efter 1945: bipolär värld
 Skapade ett maktvakuum – en ofrånkomlig konflikt
 Meningslöst att leta efter en syndabock.
 Båda var tvungna att expandera
 Ideologisk kamp
 Förekom inte ett enda toppmöte mellan 1945-1955
 Förekom få allvarliga förhandlingar mellan 1947-1963
 Mildare klimat på 70- och 80-talet
 Amerikansk politik
 Syfte att hålla tillbaka kommunismen, samt främja en liberal
ekonomisk världsordning
 Marshallhjälpen
 USA lånade ut pengar till Europa för återuppbyggnad av
sönderbombad industri
 Trumandoktrinen
 USA:s plikt att stödja det ”fria folk som kämpar mot väpnade
minoriteter eller externt tryck syftande till att betvinga dem”
 Sovjet svarade med Brezjnevdoktrinen
 Dominoteorin
 Om ett land blir kommunistiskt, kommer fler bli det
 Antal atombomber och stridsspetsar 1945-1990:
1945
1950
1955
1960
1965
USA
2
450
4750
6068
5550
Sovjet
0
0
20
300
600
1970
1975
1980
1985
1990
USA
4000
8500
10100
11200
9680
Sovjet
1800
2800
6000
9900
10999
 Atombombens logik
 Om du angriper mig så kanske jag inte kan förhindra
angreppet, men jag kan hämnas så kraftfullt att du först
och främst inte kommer att vilja angripa.
 NATO
 North Atlantic Treaty Organisation
 Atlantpakten
 Försvars- och militärallians
 Resultat av rädsla för Sovjetunionens expansion
 Undertecknades 4 april 1949
 Ursprungsmedlemmar:
 Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada,
Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien
och USA
 Expanderar senare
 NATO
 Warszawapakten
 Försvars- och militärallians
 Skapades 1955 som motvikt till NATO
 Medlemsländer
 Sovjetunionen, Bulgarien, Polen, Ukraina, Tjeckoslovakien,
Östtyskland, Rumänien, Ungern, Albanien
 Föll 1991 när Sovjetunionen föll
 Warszawapakten
 NATO och Warzavapakten
 Michael Gorbatjov
 Glasnost
 1985: ”Öppenhet”
 Mer öppenhet att uttrycka åsikter i Sovjetunionen
 Perestrojka
 1987: ”Ombyggnad”
 Ekonomiska reformer – försök att införa marknadsekonomi
 Tillämpade inte Brezjnevdoktrinen
 Uppror 1989 i satellitstaterna.
 1989: Berlinmurens fall
 1991: Sovjetunionens upplösande
 Europeiska kol- och stålgemenskapen
 EKSG: 1951
 Medlemsländer
 Frankrike, Västtyskland, Belgien,
Nederländerna, Luxemburg,
Italien
 Kontrollera varandras kol- och
stålproduktion och försäljning
 Europeiska (ekonomiska) gemenskapen
 Samarbete mellan Europeiska länder, 1957
 Ekonomiskt och politiskt
 Europeiska Unionen, EU:
 Genom Maastrichtsfördaget 1992
 Tre pelare
 Utvidgad samarbete på nya politiska områden, som hälso-,
konsument- utbildningspolitik.
 Samordning av säkerhets- och utrikespolitik
 Inrikes samarbete mot kriminalitet
Om kärnvapens roll i bevarandet av freden under kalla kriget