ptAnc,
Vi har minst tvá slags minnen
Vi har tvá principiellt olika typer av minnen, nämligen korttidsminnet
och Iángtidsminnet. Forskarna delar upp de báda typerna av minnen i
fiera undergrupper, som alla fungerar mer eller mindre olika och är
beroende av nervsignaler pá olika ställen i hjärnan.
LANGTIDSMINNET
-1är lángsamt men minus bra
KORTTIDSMINNET
- lärsnabbt men minns dáligt
Lagerkapacitet: Korttidsminnet kan bara minnas mycket fa
informationer, sa kallade element. Element kan vara en bokstav,
en siffra, en kort sifferserie, ett ord eller en figur som uppfattas
som en helhet. Undersökningar visar att korttidsminnet
Lagerkapacitet: Den exakta lagringskapaciteten är okänd,
och olika forskare ger mycket olika bud pa storleken.
Langtidsminnet kan dock under alla omständigheter rymma
sannolikt bara kan rymma fyra element.
Ett minnes varaktighet: Ett minne är i princip evigt,
eftersom det bokstavligt talat är inbyggt i hjärnan. Ett minne
Ett minnes varaktighet: Minnet förvaras bara nagra sekunder
och existerar bara i form av en aktiv nervsignal. Därför mäste
ett nytt minne upprepas gang pa gang i hjärnan, annars glöms
ett enormt antal minnen.
kodas genom att nerviceller knyter förbindelser med
varandra och bildar permanenta nätverk.
det mycket snabbt bort.
Lagring av ord:
Lagring av bilder:
Deklarativt minne:
Fonologisk loop
När vi precis har hört ett ord,
Visuospatialt ritblock
Täcker all var medvetna kunskap, det vill
saga all den kunskap vi kan redogöra för.
upprepar den inre rösten
i hjärnan ordet om och om
!gen. Pä sá satt halls det kvar i
korttidsminnet tillräckligt
länge för att det om nödvän-
När vi har sett en bild,
repeteras den otaliga ganger
för var inre syn. Pä sá satt
halls upplevelser fast
tillräckligt länge för att fasta
sig làngtidsminnet.
digt senare skall kunna flyttas
för lagring i Iángtidsminnet.
i
Episodiskt
minne:
Semantiskt
minne:
Lagrar minnen
om händelser vi
har upplevt, eller
Lagrar konkreta
fakta, till exempel
att 2 + 2 = 4, att
Paris är huvudstad
handlingarvi har
utfört. Barndomsminnen och vad
som hände pa
I korttidsminnet
är ett minne bara en
aktiv nervsignal.
i Frankrike och
att vár farbror
heter Peter.
jobbet tidigare i
Proceduralt
minne:
Täcker mer omedveten kunskap,
som vi into alltid
kan redogöra för.
Innehäller all
vàr upplagrade
kunskap om hur vi
gör olika saker,
till exempel hur vi
spelar piano eller
byter växel i bilen.
dag finns har.
I
langtidsminnet är
minnet inbyggtiett
-----neuralt nätverk.
102
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
KRYSS FAR
Minnet är en av hjärnans i särklass
viktigaste och mest grundläggande funktioner. Utan minnet
skulle vi inte kunna lära oss nágonting
ails. Vi skulle inte komma ihág upplevelserna frán förra árets semester, och
OSS ATT MINNAS
När vi skall komma ihág nágot
vi skall Ora i framtiden, är vi
beroende av att páminnas
om det av nágot, till exempel
ett kryss pá handen, som
kan hjälpa minnet
pá traven.
KENNETH DRABÆK
precis när vi satt oss i bilen skulle vi ha
glömt var vi varit pá väg.
Det är dock bara toppen av isberget,
för minnet är ocksá ansvarigt för att vi
överhuvudtaget kan agera i vardagen.
När hörseln registrerar ljud, känseln anar
en flyktig beröring eller synen uppfattar
en rörelse i ögonvrán, sá existerar dessa
sinnesupplevelser bara en brákdel av en
sekund, innan deras nervsignaler dör ut.
Hjärnan behöver emellertid mer tid för
att förhálla sig till dessa intryck, avkoda
deras samband med andra sinnesintryck, relatera dem till tidigare upplever
och avgöra om de kräver handling eller
bara kan ignoreras. Hade inte minnet
mängd information under obegränsad
tid, sá anses korttidsminnet vara betyd-
sett till att hálla kvar dessa intryck, skulle
ligt mer begränsat till báde kapacitet och
hjärnan inte hinna bearbeta dem innan
hállbarhet. Redan 1956 kom George Miller
de dog ut och för alltid var förlorade.
vid Harvard University i Massachusetts
Forskare tvistar om definitioner
i USA fram till att korttidsminnet är
begränsat till ungefär sju element i 20
sekunder, men nya undersökningar
Detta sá kallade arbetsminne definieras
ofta som det vi i ett specifikt ögonblick
har vár uppmärksamhet riktad mot, och
därför inneháller det endast mycket lite
information, som byts ut fiera gánger
i sekunden. Arbetsminnet är alltsá helt
nödvändigt för att vi överhuvudtaget
skall kunna förhálla oss till omvärlden.
Korttids- och lángtidsminnet ser däremot
till att vi kan använda denna information
och inte glömmer de första orden i en
mening, innan vi har kommit fram till
punkt, och att vi även kan komma ihág
texten nästa dag eller till och med vid
en tidpunkt fiera Ar senare.
Även om de fiesta forskare är eniga
om att minnet vilar pá dessa tre grundpelare, sá är det mer tveksamt var man
skall dra gränserna mellan dem, och hur
de samarbetar. Mänga forskare har sáledes gett upp försöken att skilja mellan
tyder pá att det knappast kan rymma mer
än fyra element At gángen. Presenteras
vi under ett mycket kort ögonblick för
ord, som vi omedelbart uppfattar som en
samlad enhet. Ett áttasiffrigt telefonnummer är sáledes mycket svárt att
minnas som Atta oberoende siffror, men
om de delas upp i tvá block om vardera
fyra siffror, behöver korttidsminnet
plötsligt endast hálla koll pá tvá element
- och det kommer det att ha betydligt
lättare att göra, trots att de enskilda
elementen har blivit lite mer komplexa.
Metoden att gruppera enskilda element i
Försökspersonerna presenterades för tjugo olika ord,
ett at ngen, och ombads att áterge dem. De kom
ihág báde de första och de sista orden, medan de hade
glömt orden i mitten av raden. Dessa ord befann sig
nämligen i en grázon mellan vára bada minnestyper.
siffrorna "3, 7, 2 ", kommer vi ofta att
kunna áterge dem korrekt efterát, men
om antalet siffror fördubblas eller tre-
en lite större sammanhängande grupp av
element kallas pá engelska "chunking",
och det är en effektiv metod att utvidga
dubblas, kommer vi att ha stora problem
med att minnas alla siffrorna.
vänder báde medvetet och omedvetet.
Denna typ av försök kan emellertid
göras pá mánga olika sätt, som ger möjlighet till nästan lika mánga tolkningar.
Exempelvis har det visat sig att korttids-
korttidsminnets kapacitet, som vi anKorttidsminnet är pá det hela taget
extremt flyktiga. I motsats till längtids-
ett tal eller en bokstav, utan ocksá en
mycket beroende av att de enskilda elementen kan uppfattas som nágot välkänt
och handgripligt. Försök har visat att det
är betydligt lättare att minnas ord som
ofta förkommer i ett vanligt ordförrád än
ord som inte används sá ofta. Detsamma
minnet, som i princip kan lagra en enorm
kort sifferserie, en stavelse eller ett helt
gäller för teckningar som föreställer
11/11Y1% Det är bra att minnas
FAKTA: Inte all kunskap är användbar, och om man glömmer allt oväsentligt, kan
hjärnan betydligt lättare minnas och snabbare hitta fram till de viktiga minnena.
arbets- och korttidsminne, eftersom
de báda utmärker sig genom att vara
sá
mycket som möjligt.
minnet opererar med information i sá
kallade element, som inte bara kan vara
103
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
nga omráden i hjärnan är
involverade i várt minne
Undersökningar visar att vara olika typer av minne har sitt säte pa manga
ställen, bade djupt inne i hjärnan och i den veckade hjärnbarken. Jason Chein
vid Temple University i Philadelphia i USA har under 2010 dragit slutsatsen
att fyra omráden av hjärnan är avgörande för vart korttidsminne.
LÁNGTIDSMINNET
KORTTIDSMINNET
- ligger djupt inne i hjärnan
- hör hemma i hjärnbarken
Dorsolaterala prefrontala cortex är en kommandocentral,
som övervakar informationsströmmen frán sinnena och
kontrollerar vart uppmärksamheten skall riktas.
Hjässloben star för uppmärksamheten.
Hippocampus och andra närliggande omráden i den mediala
tinningloben är helt avgörande för lángtidsminnet. Härifran
kontrolleras det deklarativa minnet, det vili säga var
faktakunskap, och vara minnen av händeiser.
Lillhjärnan och de basala ganglierna rymmer det procedurala
minnet, det vili säga vár kunskap om hur vi gar olika saker, som
att spela piano eller simma.
Ventrolaterala prefrontala cortex sorterar
Informationen i användbar och oanvändbar kunskap.
Supplementary motor area (SMA) repeterar det nya minnet
om och om igen.
Dorsolaterala
prefrontala cortex
Supplementary
motor area (SMA)
Ventrolaterala
prefrontala cortex
iiagot jämfört med abstrakta motiv.
Ansikten av kända personer är ocksa
garna när det gällde kända personer inte
lättare att minnas än bilder av vilt främmande människor.
Det sistnämnda undersöktes Ar 2008
av Margaret C Jackson och Jane E Raymond vid University of Wales Bangor i
Storbritannien. Försökspersonerna skulle
titta pa en skärm, som visade en mosaik
svarade ocksa snabbare pa om mosaiken
visade samma ansikten eller inte.
av tio sma porträtt av olika ansikten.
Därefter gjorde man en kort paus, varefter
en mosaik visades igen. Försökspersonerna skulle nu dra sig till minnes
huruvida det rörde sig om samma bilder
eller inte. I det ena fallet föreställde alla
bilder okända personer, medan de i det
andra fallet visade berömdheter som
Johnny Depp, Brad Pitt och Leonardo Di-
Caprio. Det visade sig att försöksdelta-
bara kunde minnas fier ansikten - de
Nya minnen körs i slinga
Studier har genom artionden visat att
vi har lättare att minnas meningsfyllda
och igenkännbara ord och bilder, efter-
som korttidsminnet använder sig av
repetition för att halla kvar minnena.
Rent konkret betyder det att när vi väl
har hört ett ord, upprepar en inre röst i
hjärnan det om och om igen, sa att det
hela tiden friskas upp för det flyktiga
korttidsminnet. Denna teori presenterades
för första gangen 1974 av Alan D Baddeley och Graham Hitch vid University of
Stirling i Skottland. De använde begreppet
"den fonologiska loopen" för att beskriva
denna inre repetition av ord, medan "det
visuospatiala ritblocket" pa motsvárande
sätt fortsätter att presentera en bild för
var inre syn. Pa sa sätt kan ord, bilder och
annan information hallas kvar i korttids-
minnet, men om repetitionen blockeras,
försvinner minnet pa nagra sekunder.
Hjärnan använder med andra ord tva
olika mekanismer för att minnas ord
och bilder, och det är bakgrunden till att
manga av oss har en tydlig känsla av
att vi kan minnas vissa saker bättre än
andra. I det tidigare nämnda experimen-
tet av Jackson och Raymond försökte
forskarna undersöka vilken metod försöksdeltagarna använde för att minnas
ansikten. I en variant av försöket presenterades deltagarna först för tva eller fyra
II
104
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
tal, som de skulle försöka komma ihág
genom att upprepa dem högt för sig själva, samtidigt som de genomförde resten
av försöket och studerade ansiktena.
Därmed var deras fonologiska loop alltsá
upptagen av att minnas siffrorna och
hade därför mindre resurser över för att
samtidigt minnas ansiktena. När den
fonologiska loopen pá detta sätt överbelastades, gick det hart ut över förmágan
att minnas de okända ansiktena, medan
förmágan att komma ihág kändisar
páverkades endast i mindre grad. Forskarna förklarar resultatet med att man
direkt kan áterkalla synen av ett känt
ansikte och därmed kan repetera det
.ned hjälp av det visuospatiala ritblocket,
medan ett okänt ansikte företrädesvis
memoreras genom att man sätter beskrivande ord pá det, till exempel "stor näsa",
gröna ögon" "mörkt Mr" och sá vidare.
Henry Molaison,
som dog 2008,
donerade sin hjärna
till vetenskápen.
Upprepningar "fäster" minnen
Med hjälp av den fonologiska loopen och
det visuospatiala ritblocket kan ett minne
hállas kvar i korttidsminnet, men báda
metoderna lägger beslag pá stora delar
av hjärnans kapacitet och resurser, och
de är därför inte lämpade att minnas
nágot i mer än nágra sekunder.
Därför har lángtidsminnet "med hörning" pa den fonologiska loopen och
"tittar över axeln" pá det visuospatiala
ritblocket, när korttidsminnet repeterar
vára minnen. Man kan säga att korttids-
minnet lär snabbt men minns dáligt,
medan lángtidsminnet lär lángsamt men
minns bra. För att ett minne skall fastna
i lángtidsminnet, máste det därför repeeras manga ganger. Forskarna menar att
denna repetition i första hand sköts av
den fonologiska loopen och det visuella
ritbrädet, men när minnet efter bara
nágra sekunder är ute ur korttidsminnet,
tar lángtidsminnet över och repeterar det
nya minnet för sig självt.
Redan 1966 genomförde Murray
Glanzer och Anita R Cunitz vid New York
University i USA ett försök, som tydligt
visade att minnet är uppdelat i tvä olika
Abnorm hjärna hjälper forskarna
Forskarna har lärt sig mycket om hur
minnet fungerar genom att studera
patienten HM, Henry Gustav Molaison.
Som 27 -áring behandlades han för
epilepsi genom ett kirurgiskt ingrepp i
hjärnans sä kallade mediala tinninglob,
som bland annat inneháller omrádet
hippocampus. Operationen botade HM:s
epilepsi, och varken hans IQ eller personlighet förändrades, men hans förmága
att lagra nÿa.minnen var helt förstörd.
Det episodiska minnet slogs ut, sá att
han inte kunde minnas nágot av det han
gjort sedan operationen. Varje gäng
han drack en kopp kaffe eller gick en tur
i skogen var det som om han gjorde det
för första gängen sedan operationen. Om
han stod och pratade med en person och
för ett ögonblick sag bort och sedan tillbaka p5 personen igen, hade han inget
minne av att nägonsin ha mött personen
förut. Människor han inte kände sedan
före operationen var därför främlingar för
honom varje gäng han sag dem. Opera-
tionen skadade ocksá HM:s förmága att
minnasfakta, men han kunde fortfarande
tillägna sig ny kunskap om än med
visst besvär. Det var inget fel pá hans
procedurala minne, och han kunde fortfarande lära sig göra nya saker. Han kunde sáledes mycket väl lära sig att jonglera
med bollar, men skulle för alltid tro att
han testade det för första gängen i sitt liv.
r,.-.
..----
.---'
En hjärnoperation 1953 innebar att
Molaisons minne skadades.
mekanismer, korttidsminnet och lángtidsminnet. De báda forskarna visade
Vissa saker kan man
komma ihág i all evighet.
FAKTA Minnet behöver friskas upp, sä ju oftare man áterkallar gamla minnen
eller faktiska kunskaper, desto bättre kommer man att minnas dem.
105
PDF compression, OCR, web optimization using a watermarked evaluation copy of CVISION PDFCompressor
