Retorik – från Demosthenes till Obama
En vårdag år 341 före vår tideräkning samlades tusentals människor på kullen Pnyx i
Athen. Det var dags för den kände politikern Demosthenes att hålla tal inför
folkförsamlingen. Eftersom Athens frihet var satt under hot av kung Filip av
Makedonien hoppades han att få med sig folket i ett krig mot den fruktade kungen.
Demosthenes är en av många kända retoriker. Vad är retorik och har den betytt något
för vår nutidshistoria?
Det antika Grekland betraktas som demokratins födelseland. Då, för cirka 2 500 år sedan,
tilläts människor för första gången att rösta i olika val. Anklagades en person för att ha gjort
något olagligt gavs personen möjlighet att försvara sig själv. Det innebar att åsikter och
argument blev till något viktigt: ju skickligare de framfördes desto större var chanserna att
vinna.
Det är ungefär så retoriken en gång kom till. I ett någorlunda demokratiskt Athen. För det var
bara fria män som tilläts att rösta eller försvara sig själva, inte kvinnor, invandrare eller slavar.
Retorik är läran om talekonsten. Människor som håller tal kallas för retoriker.
Varför retorik?
En person som kan förklara retorikens
betydelse är författaren och debattören
Göran Hägg. Han har skrivit många
böcker i ämnet.
– Varför behöver vi lära oss andra språk
än svenska? frågar han sig (retoriskt).
Varför klär vi oss lite trevligare när vi
vill charma eller bara göra gott intryck?
Varför lägger företagen ut
miljardbelopp på reklam? Vi kan ha en
aldrig så bra produkt eller idé men vi
måste ju få andra att förstå vad vi
menar, lita på vårt omdöme och ta till
sig våra argument. Då finns det en
uppsättning knep och metoder som
upptäckts genom århundradena för att
påverka människor.
Tråkigt nog är det inte alltid bra idéer
eller produkter som säljs på det viset.
Men särskilt om man har vad man tror
är bra idéer är det förstås extra viktigt
att lära sig tricksen och metoderna. De
som har mindre trevliga förslag har med
all säkerhet redan gjort det. Retorik är
konsten att påverka människor med
hjälp av det talade ordet. Eller konsten
att tala till grupper av människor så att
1
de gör som vi vill. Eller konsten att tala till människor så att de upptäcker att de vill bra saker
som de inte visste att de ville.
Platon och sofisterna
De tidigaste retoriklärarna kallades för sofister. De menade att etik, alltså läran om vilka
handlingar som är goda och onda, var föränderlig. Det som en person uppfattar som rätt kan
en annan person uppfatta som fel. ”Människan”, sa Protagoras, ”är alltings mått.”
En sådan syn på etik uppskattade inte filosofen Platon. Att vara filosof innebär att man
funderar på de stora frågorna. Finns det till exempel någon verklighet utanför oss själva? Och
vad är egentligen meningen med livet? Filosofi betyder ”kärlek till visdom”. Platon ansåg att
sofisterna uppmuntrade människor till att sträva efter makt när de egentligen borde sträva
efter sanning.
Kanske handlade Platons kritik i grund och botten om hans misstänksamhet mot demokrati?
Han ansåg inte att folket skulle få bestämma över landet. Det skulle enbart de smartaste
människorna få göra, och med det menade Platon de manliga filosoferna.
Ethos, pathos och logos
Platons elev Aristoteles tog däremot inte avstånd från retoriken. Tvärtom. Han skrev en egen
lärobok. Aristoteles förklarar att retorik är en konst som söker efter det sannolika. Det är inte
säkert att någonting kommer att bli på det sätt vi tror, men det borde bli det. Det är det
sannolika som övertygar folk, inte det sanna.
Aristoteles kom fram till att människor fattar beslut utifrån tre grunder. De kallade han för
ethos, pathos och logos. Ethos är talarens karaktär, eller personlighet. Logos är det som sägs,
själva orden. Men också hur förnuftigt eller smart talet tycks vara. Och pathos är de känslor
som talet väcker hos lyssnarna.
– Ska man översätta de lite luddiga antika begreppen med modern svenska blir det ungefär
”personlighet”, ”förmåga att använda orden” och ”engagemang”, säger Göran Hägg. Ethos
var lite av en övertalningsterm. Talare och lärare i talekonst tyckte om att påstå att en skicklig
talare också var en äkta eller rentav god personlighet. Så är det tyvärr inte i verkligheten.
Även om ”personlighet”, äkta eller spelad, naturligtvis spelar stor roll för i vilken mån vi är
beredda att lita på en talare. Eller medieperson överhuvudtaget.
Demosthenes
En som sägs ha övat på de tre grunderna var Demosthenes. I sin ungdom ska han med
kiselstenar i munnen ha försökt överrösta havets vågor. Och mycket riktigt fick han den där
vårdagen i Athen med sig det grekiska folket. Talet mot kung Filip gjorde succé och
athenarna gick ut i krig för att bekämpa Makedonien. Tre år senare var Athen krossat.
Romarriket
När ett annat rike, Romarriket, lagt stora delar av Europa under sig blev Rom retorikens
centrum. Dess främste talare hette Marcus Tullius Cicero. Han sågs som en fruktad författare
och politiker. Bland annat tog han strid mot befälhavaren Julius Caesar och dennes planer på
att införa diktatur i riket. Just den striden förlorade emellertid Cicero och när diktaturen
infördes förändrades retorikens roll: från att ha varit ett sätt att bevara demokrati blev det
under lång tid ett sätt för ledarna att behålla makten.
2
– Den bästa retoriken skapas i demokratier, säger Göran Hägg. Kusligt skickliga diktatorer
har ibland kommit till makten med hjälp av sin överlägsna retorik, till exempel Hitler och
Mussolini. Men de har dels gjort det i demokratier, dels har de efter maktövertagandet, då de
inte längre har behövt övertyga någon, blivit allt sämre retoriker. Hur Hitler faktiskt talade
mot slutet är nästan omöjligt att veta. Han förbjöd bevarande av talen. Och det som finns kvar
har av andra skäl varit förbjudet sedan dess. Men Mussolini älskade sin röst och sina
framträdanden. Vi kan följa med nästan ända fram till katastrofen – och det är en allt mer
innehållstom svada. Lärdom: när en politiker säger ”nu ska jag vara väldigt tydlig” så är det
en varningssignal. Sen kommer bara svammel. I en demokrati måste man däremot hela tiden
mäta sig med motståndarna, slipa sina argument och försäkra sig om att ha publiken och
väljarna med sig. De ska inte bara stå och jubla på kommando.
God förberedelse
Vid sidan av Cicero brukar också Marcus Fabius Quintilianus nämnas. Han skrev sammanlagt
tolv böcker om talekonsten som under flera århundraden studerades i hela Europa. För att bli
en bra talare, skrev Quintilianus, ska man börja öva redan som barn. Så här står det i första
boken: ”Jag vill ha en pojke som sporras av lovord, gläds åt framgångar och gråter över
misslyckanden. Han skall eldas av ärelystnad, gräma sig när han klandras, sporras när han får
beröm, och hos honom skall jag aldrig frukta någon lättja.”
Göran Hägg förklarar vilka fördelar det finns med god förberedelse:
– Man blir själv mycket säkrare och mer övertygande. Kanske rentav så lugn att man måste
spela lite bortkommen för att väcka mer sympati. Man kan aldrig vara nog förberedd med
fakta och formuleringar. Särskilt med fakta och oväntade perspektiv på saken som ska
behandlas. Men man får aldrig bli slav under sitt manus, och absolut inte lära sig sitt
anförande i detalj så att man inte kan anpassa det. Väl förberedd är man också i stånd att
improvisera bättre.
Kyrkan och medeltiden
Romarrikets fall under 500-talet räknas som inledningen på medeltiden. De kommande
århundradena var det framförallt kyrkan som bestämde över människans liv. Retorik började
ses som någonting man skulle lära sig utantill. Den blev stel och tråkig, och fick med tiden
dåligt rykte. Fortfarande var det bara män som ägnade sig åt retorik.
– Det har funnits få kvinnliga talare, säger Göran Hägg, av samma anledning som det funnits
få kvinnliga ministrar, fältherrar eller stamhövdingar. Äldre samhällen var nästan alltid
byggda efter en halvmilitär modell. Alla gemensamma samhällsangelägenheter sköttes av
män. Det var knappast, som man ibland säger, religionens fel. De enda områden där kvinnor
tilläts framträda offentligt i maktpositioner var om de som drottningar ärvt tronen och inte
hunnit giftas bort eller om de upphöjts av kyrkan till helgon eller framträdde i andra religiösa
sammanhang. Den enda kvinnliga röst vi hör som talare från svensk medeltid är heliga
Birgitta. Lyckligtvis har förhållandena ändrats.
Abraham Lincoln
Det är först efter att staten USA bildats, och medeltiden sedan länge är över, som vi hittar
nästa retoriska gigant. Det är Abraham Lincoln, USA:s 16:e president. 1863 förbjöd han
slaveriet. Fram till den punkten i landets historia hade det varit tillåtet att köpa och sälja
människor på auktion. Beslutet att förbjuda slaveri infördes senare i den amerikanska
grundlagen.
3
– Abraham Lincoln kom väldigt nära att bli den fulländade talaren, säger Göran Hägg. Se
gärna filmen!
Winston Churchill
Förutom Tysklands Adolf Hitler och Italiens Benito Mussolini, vilka Göran Hägg tidigare
nämnde, finns det ytterligare en politiker som under andra världskriget blev en
mytomspunnen talare: Storbritanniens premiärminister Winston Churchill. Han var en
pedantisk person som alltid noggrant förberedde sina framträdanden. Ett av de viktigaste talen
höll han i juni månad 1940, strax innan Tyskland attackerade Storbritannien. Så här avslutas
det: ”Hitler vet att han måste krossa oss som bor på den här ön eller förlora kriget. Om vi kan
hålla ut mot honom, kan hela Europa förbli fritt och världens folk kan gå vidare mot en
soldränkt framtid. Men om vi misslyckas kommer hela världen, inklusive Förenta Staterna
och inklusive alla de välbekanta värden vi håller högt, att sjunka avgrundsdjupt ner i en ny,
mörk tidsålder som kommer att bli mer skrämmande och kanske än mer utdragen genom
inflytandet av perverterad vetenskap. Låt oss därför rusta oss för att möta våra plikter och
styra vårt handlande på ett sådant sätt, att om Imperiet och Samväldet består i tusen år ska
man fortfarande kunna säga: ”Detta var deras största ögonblick”.
Martin Luther King
Den 28 augusti 1963, 18 år efter att Tyskland förlorat andra världskriget, och 100 år efter att
Abraham Lincoln förbjudit slaveriet i USA, samlades ett enormt människohav framför
Lincolnmonumentet i huvudstaden Washington D.C. för att demonstrera. Trots att slaveriet
var avskaffat hade afroamerikanska medborgare ännu inte fått samma rättigheter som vita. De
fick exempelvis inte studera på alla skolor eller äta på alla restauranger. De var arga och trötta
på att behandlas orättvist.
Folket som samlats framför
Lincolnmonumentet lyssnade
under flera timmar till kända
artister och skådespelare.
Sist av alla, när
eftermiddagen blivit till tidig
kväll, gick pastor Martin
Luther King upp i
talarpodiet. Hans tal kan
mycket väl vara 1900-talets
mest kända. Det heter ”I
have a dream” och handlar
om en framtid utan rasism
och fördomar. Talet
påskyndade förändring och
1964 infördes en ny lag i
USA som förbjöd all sorts
diskriminering av människor.
Lagen heter Civil Rights Act.
4
Barack Obama
Vår tids kanske skickligaste talare är Barack Obama. År 2008 valdes han till USA:s förste
afroamerikanska president och i vinnartalet som han framförde i hemstaden Chicago blickade
han bakåt. Obama sa: ”Det här valet har haft många förstagångsväljare och historier som
kommer att berättas i generationer. Men den historia jag tänker på i kväll handlar om en
kvinna som röstade i Atlanta. Förutom en sak påminner hon om alla andra miljoner
människor som stått i kö för att göra sin röst hörd i detta val: Ann Nixon Cooper är 106 år
gammal. Hon föddes bara en generation efter slaveriet; en tid då det inte fanns bilar på
vägarna eller plan i luften; när någon som hon inte kunde rösta av två anledningar – på grund
av att hon var kvinna och på grund av hennes hudfärg.”
Framtiden
Retorikens historia är fylld av män. Demosthenes, Cicero, Lincoln, King och Obama, för att
nämna några. Det är inte förrän de senaste årtiondena som också kvinnor börjat ta plats i det
offentliga rummet. Men förhoppningsvis kommer det snart att finnas lika många kvinnliga
retoriker som manliga. Fram till dess får vi fortsätta att tala offentligt. I en demokrati är det ju
inte bara en rättighet. Det är snarare en skyldighet.
Magnus Olsson, 2013-08-25
5
