Case 3: En korrekt bedömning av tre NO-ämnen i temaundervisning Johanna Ingmarsdotter Lundmark ger inledningsvis exempel på hur hon undervisar ämnesövergripande med bevarande av NO-ämnenas egenart. Bedömningsgruppens diskussion utgår sedan från följande delar. Konflikt mellan att separera ämnen och integrera samma ämnen I läroplanen har man valt att redan från årskurs 1 dela upp NO-ämnena i biologi, fysik och kemi med ämnesspecifika syftestexter. Det är en förändring mot Lpo 94 och har gjorts för att ”skapa en tydligare struktur och garantera att eleverna möter hela bredden i det naturvetenskapliga fältet”. Förmågorna som ska tränas och därefter bedömas enligt kunskapskraven är dock till stor del desamma genom årskurs 1-6. När Johanna Ingmarsdotter Lundmark undervisar elever i årskurs 4-6 är ”det oerhört värdefullt att koppla ihop biologins sätt att se på världen med fysikens och kemins”. Hon säger vidare att ”om jag separerar dessa tre synsätt i stället för att integrera dem så upplever jag det mycket svårt att hinna omfatta hela det centrala innehållet. Det är sammanhangen och fördjupningarna som verkligen skapar nyfikenhet, intresse för helheten och lust att lära mer hos eleverna”. Undervisa tematiskt och samtidigt ämnesbedöma – hur gör man? Nyligen arbetade Johanna Ingmarsdotter Lundmarks elever i årskurs 6 tematiskt med ljus och ljud i fysikämnet samt med ögat och örat i biologiämnet. Resultatet blev en utställning på biblioteket om olika ljuskällor och miljösmarta val. I teknikämnet arbetade eleverna samtidigt med att ta fram egna lösningar på problem med belysning/mörker som de hittade i sin omgivning. Arbetet växte med tiden fram utifrån elevernas tankar och intressen. Ett annat område som lämpar sig bra för ämnesintegrering är naturens olika kretslopp och flöden. Men hur bedömer man varje elev i en sådan här temainriktad undervisning, både formativt och summativt? Johanna Ingmarsdotter Lundmark beskriver hur hon och hennes kollegor prövar sig fram för att skapa en så likvärdig bedömning som möjligt. Nationella prov i årskurs 6 En kärnfråga är hur tidigare bedömningstillfällen och resultaten av de nationella proven i årskurs 6 tillsammans kan utgöra en korrekt summativ helhetsbeskrivning av kunskaperna i ämnena i slutet av årskurs 6 inför det fortsatta arbetet i senare årskurser. Frågan! Hur kan man likvärdigt och rättssäkert bedöma varje elev i biologi, fysik och kemi i en tematisk undervisning med fokus på hela det centrala innehållet?