EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.3.2015
COM(2015) 86 final
ANNEX 1
BILAGA
till
Förslag till rådets beslut
om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om
manipulation av resultat inom idrott med avseende på frågor som rör materiell
straffrätt och straffrättsligt samarbete
SV
SV
Europarådets fördragsserie – nr 215
Europarådets konvention
om manipulation
av resultat inom idrott
Magglingen/Macolin, 18.IX.2014
SV
1
SV
Ingress
Europarådets medlemsstater och övriga stater som är signatärer till denna konvention,
som anser att målet för Europarådet är att uppnå större enhet mellan sina medlemmar,
som beaktar den handlingsplan som antogs av det tredje toppmötet mellan Europarådets stats- och
regeringschefer i Warszawa den 16–17 maj 2005, i vilken rekommenderas en fortsättning av Europarådets
verksamhet, som tjänar som referens på idrottsområdet,
som anser att det är nödvändigt att vidareutveckla en gemensam europeisk och global ram för utvecklingen
av idrott, som grundas på begreppen pluralistisk demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och
idrottens etik,
som är medvetna om att varje land och varje typ av idrott i världen kan påverkas av manipulation av resultat
inom idrott och som betonar att detta fenomen, som ett globalt hot mot idrottens integritet, kräver en global
respons som också måste stödjas av stater som inte är medlemmar av Europarådet,
som uttrycker oro över förekomsten av brottslig verksamhet, särskilt organiserad brottslighet, i samband
med manipulation av resultat inom idrott och över dess gränsöverskridande karaktär,
som erinrar om konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(1950, ETS nr 5) och dess protokoll, den europeiska konventionen om läktarvåld och olämpligt uppträdande
vid idrottsevenemang och i synnerhet vid fotbollsmatcher (1989, ETS nr 120), Europarådets konvention mot
dopning (1989, ETS nr 135), den straffrättsliga konventionen om korruption (1999, ETS nr 173) och
Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och
om finansiering av terrorism (2005, CETS nr 198),
som erinrar om Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (2000) och
dess protokoll,
som också erinrar om Förenta nationernas konvention mot korruption (2003),
som erinrar om vikten av att effektivt, utan onödigt dröjsmål, utreda brott inom deras jurisdiktion,
som erinrar om den nyckelroll som Internationella kriminalpolisorganisationen (Interpol) spelar för att
underlätta effektivt samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna utöver det rättsliga samarbetet,
som betonar att idrottsorganisationer har ansvar för att upptäcka och sanktionera manipulation av resultat
inom idrott som begås av personer som står under deras tillsyn,
som erkänner de resultat som hittills uppnåtts i kampen mot manipulation av resultat inom idrott,
som är övertygade om att en effektiv kamp mot manipulation av resultat inom idrott kräver ökat, snabbt,
hållbart och välfungerande nationellt och internationellt samarbete,
som beaktar ministerkommitténs rekommendationer till medlemsstaterna Rec(92)13rev om den reviderade
europeiska idrottsstadgan, CM/Rec (2010)9 om den reviderade idrottsetiska koden, Rec(2005)8 om
principerna för goda styrelseformer inom idrotten och CM/Rec(2011)10 om främjande av idrottens integritet
och mot manipulation av resultat inom idrott, framför allt uppgjorda matcher,
med beaktande av arbetet med och slutsatserna från följande konferenser:
SV
–
Europarådets elfte konferens för ministrar med ansvar för idrott, som hölls i Aten den 11 och den 12
december 2008,
-
Europarådets adertonde informella konferens för ministrar med ansvar för idrottsfrågor (Baku den 22
september 2010) om främjande av idrottens integritet och mot manipulation av resultat inom idrott
(uppgjorda matcher),
2
SV
–
Europarådets tolfte konferens för ministrar med ansvar för idrottsfrågor (Belgrad den 15 mars 2012),
särskilt vad gäller utarbetandet av ett nytt internationellt rättsligt instrument mot manipulation av
resultat inom idrott,
–
Unescos femte internationella konferens för ministar och ledande tjänstemän med ansvar för skolidrott
och idrott (Mineps V),
som är övertygade om att dialog och samarbete mellan offentliga myndigheter, idrottsorganisationer,
organisatörer av idrottstävlingar och vadhållningsaktörer inom idrott på nationell och internationell nivå på
grundval av ömsesidig respekt och ömsesidigt förtroende är mycket viktiga i sökandet efter verkningsfulla
gemensamma lösningar på de utmaningar som problemet med manipulation av resultat inom idrott innebär,
som är medvetna om att idrott, baserad på sund och rättvis konkurrens, är av oförutsägbar natur och kräver
att oetiska metoder och oetiskt beteende inom idrotten bekämpas kraftfullt och effektivt,
som betonar sin övertygelse om att en konsekvent tillämpning av principerna om god förvaltning och etik
inom idrotten är en viktig faktor som bidrar till att utrota korruption, manipulation av resultat inom idrott och
andra typer av oegentligheter inom idrott,
som erkänner att idrottsorganisationer, i enlighet med principen om idrottens oberoende, ansvarar för idrott
och har självreglerande och disciplinärt ansvar i kampen mot manipulation av resultat inom idrott, men att
offentliga myndigheter skyddar idrottens integritet där så är lämpligt,
som erkänner att vadhållning inom idrott, särskilt vad gäller olaglig vadhållning inom idrott, ökar risken för
sådan manipulering,
som anser att manipulation av resultat inom idrott kan ha eller inte ha koppling till vadhållning inom idrott,
och ha eller inte ha koppling till brott, och bör åtgärdas i samtliga fall,
som noterar det handlingsutrymme som staterna har, inom ramen för tillämplig lag, att besluta om sin politik
när det gäller vadhållning inom idrott,
har kommit överens om följande.
SV
3
SV
Kapitel I – Syfte, vägledande principer, definitioner
Artikel 1 – Syfte och huvudsakliga mål
1
Syftet med denna konvention är att bekämpa manipulation av resultat inom idrott för att skydda idrottens
integritet och etik i enlighet med principen om idrottens oberoende.
2
För detta ändamål är de huvudsakliga målen med denna konvention
a
att förebygga, upptäcka och sanktionera nationell eller gränsöverskridande manipulation av nationella
och internationella idrottstävlingar,
b
att främja nationellt och internationellt samarbete för att bekämpa manipulation av nationella och
internationella idrottstävlingar, mellan berörda offentliga myndigheter samt med organisationer som är
delaktiga i idrott och vadhållning inom idrott.
Artikel 2 – Vägledande principer
1
Kampen mot manipulation av resultat inom idrott ska säkerställa respekt för bland annat följande principer:
a
Mänskliga rättigheter.
b
Laglighet.
c
Proportionalitet.
d
Skydd av privatlivet och personuppgifter.
Artikel 3 – Definitioner
I denna konvention gäller följande definitioner:
SV
1
idrottstävling: varje idrottsevenemang som organiseras i enlighet med de regler som fastställts av en
idrottsorganisation som är förtecknad av konventionens uppföljningskommitté i enlighet med artikel 31.2
och erkänd av en internationell idrottsorganisation eller, i tillämpliga fall, en annan behörig
idrottsorganisation.
2
idrottsorganisation: varje organisation som reglerar idrott eller en viss idrott och som är upptagen på den
förteckning som antagits av konventionens uppföljningskommitté i enlighet med artikel 31.2, samt, vid
behov, dess kontinentala och nationella närstående organisationer.
3
organisatör av idrottstävlingar: varje idrottsorganisation eller varje annan person, oberoende av dess
rättsliga form, som organiserar idrottstävlingar.
4
manipulation av resultat inom idrott: ett avsiktligt arrangemang, en avsiktlig handling eller en avsiktlig
underlåtenhet som syftar till en oriktig ändring av resultatet eller förloppet av en idrottstävling för att
avlägsna hela eller delar av den nämnda idrottstävlingens oförutsägbara natur i syfte att ge sig själv eller
andra en otillbörlig fördel.
5
vadhållning inom idrott: varje insats med penningvärde i förhoppning om att erhålla ett pris med
penningvärde, som är beroende av en framtida och osäker händelse som har samband med en idrottstävling.
Särskilt:
a
olaglig vadhållning inom idrott: varje vadhållningsverksamhet inom idrott vars typ eller aktör inte är
tillåten enligt tillämplig lag inom den jurisdiktion där konsumenten befinner sig.
b
otillbörlig vadhållning inom idrott: varje vadhållningsverksamhet som strider mot vanliga eller
förväntade mönster på marknaden i fråga eller som avser vadhållning vid idrottstävlingar som
kännetecknas av ovanliga förlopp.
c
misstänkt vadhållning inom idrott: varje vadhållningsverksamhet som, enligt tillförlitlig och
konsekvent bevisning, förefaller vara knuten till manipulation av den idrottstävling för vilken den
erbjuds.
6
berörd part i tävling: varje fysisk eller juridisk person som tillhör någon av följande kategorier:
a
idrottare: varje person eller grupp av personer som deltar i idrottstävlingar.
b
stödpersonal för idrottare: varje coach, tränare, manager, agent, lagledare, kanslipersonal, medicinsk
eller paramedicinsk personal som arbetar med eller behandlar idrottare som deltar i eller förbereder sig
4
SV
c
7
för idrottstävlingar, samt alla andra personer som arbetar med idrottarna.
intressent: varje person som är ägare eller aktieägare av eller företagsledare eller anställd i de enheter
som organiserar och marknadsför idrottstävlingar, samt domare, jurymedlemmar och andra
ackrediterade personer. Begreppet omfattar också företagsledare och anställda i de internationella
idrottsorganisationer eller, i tillämpliga fall, andra behöriga idrottsorganisationer som erkänner
tävlingen.
insiderinformation: information som avser en tävling som en person besitter på grundval av sin ställning i
samband med en idrott eller tävling, med undantag för information som redan har offentliggjorts eller som är
allmänt känd, lätt tillgänglig för den berörda allmänheten eller som lämnas ut i enlighet med de regler och
föreskrifter som gäller för den relevanta tävlingen.
Kapitel II – Förebyggande, samarbete och andra åtgärder
Artikel 4 – Nationell samordning
1
Varje part ska samordna policyn och insatserna hos samtliga offentliga myndigheter som berörs av kampen
mot manipulation av resultat inom idrott.
2
Varje part ska inom sin jurisdiktion uppmuntra idrottsorganisationer, organisatörer av idrottstävlingar och
vadhållningsaktörer inom idrott att samarbeta i kampen mot manipulation av resultat inom idrott och, där så
är lämpligt, anförtro dem att genomföra relevanta bestämmelser i denna konvention.
Artikel 5 – Riskbedömning och riskhantering
1
Varje part ska – där så är lämpligt i samarbete med idrottsorganisationer, vadhållningsaktörer inom idrott,
organisatörer av idrottstävlingar och andra relevanta organisationer – identifiera, analysera och utvärdera de
risker som hänger samman med manipulation av resultat inom idrott.
2
Varje part ska uppmuntra idrottsorganisationer, vadhållningsaktörer inom idrott, organisatörer av
idrottstävlingar och varje annan relevant organisation att fastställa förfaranden och regler för att bekämpa
manipulation av resultat inom idrott och ska, där så är lämpligt, vidta lagstiftningsåtgärder eller andra
åtgärder som är nödvändiga för detta ändamål.
Artikel 6 – Utbildning och informationskampanjer
1
Varje part ska uppmuntra informationskampanjer, utbildning, fortbildning och forskning för att stärka
kampen mot manipulation av resultat inom idrott.
Artikel 7 – Idrottsorganisationer och organisatörer av idrottstävlingar
SV
1
Varje part ska uppmuntra idrottsorganisationer och organisatörer av idrottstävlingar att anta och tillämpa
regler för att bekämpa manipulation av resultat inom idrott samt principer för god förvaltning avseende,
bland annat, följande:
a
Förebyggande av intressekonflikter, inbegripet
–
förbud för berörda parter i tävlingar mot att delta i vadhållning i idrottstävlingar som de är
delaktiga i,
–
förbud mot missbruk eller spridning av insiderinformation.
b
Krav på att idrottsorganisationer och deras anknutna medlemmar efterlever alla sina avtalsenliga eller
andra skyldigheter.
c
Krav på att berörda parter i tävlingar omedelbart rapporterar varje misstänkt verksamhet, händelse,
incitament eller strategi som skulle kunna betraktas som en överträdelse av reglerna om manipulation
av resultat inom idrott.
2
Varje part ska uppmuntra idrottsorganisationer att vidta och genomföra lämpliga åtgärder för att säkerställa
följande:
a
Ökad och effektiv övervakning av förloppet av idrottstävlingar som är utsatta för risk för manipulation.
b
Arrangemang för att utan dröjsmål rapportera fall av misstänkt verksamhet kopplad till manipulation av
resultat inom idrott till de relevanta offentliga myndigheterna eller en nationell plattform.
c
Effektiva mekanismer för att underlätta utlämnande av all information om potentiella eller faktiska fall
av manipulation av resultat inom idrott, inbegripet adekvat skydd för personer som slår larm om
5
SV
d
e
missförhållanden.
Medvetenhet bland berörda parter i tävlingar, inbegripet unga idrottare, om riskerna med manipulation
av resultat inom idrott och om arbetet med att bekämpa detta, genom utbildning, fortbildning och
informationsspridning.
Utseende av relevanta funktionärer för en idrottstävling, särskilt domare, i ett så sent skede som
möjligt.
3
Varje part ska uppmuntra sina idrottsorganisationer, och genom dem de internationella
idrottsorganisationerna, att tillämpa specifika, effektiva, proportionella och avskräckande disciplinära
sanktioner och åtgärder vid överträdelser av deras interna regler om manipulation av resultat inom idrott,
särskilt de som avses i punkt 1 i denna artikel, samt uppmuntra ömsesidigt erkännande och verkställighet av
sanktioner som åläggs av andra idrottsorganisationer, särskilt i andra länder.
4
Disciplinärt ansvar som fastställts av idrottsorganisationer ska inte utesluta straffrättsligt, civilrättsligt eller
förvaltningsrättsligt ansvar.
Artikel 8 – Åtgärder som gäller finansiering av idrottsorganisationer
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att säkerställa lämplig öppenhet
i fråga om finansiering av idrottsorganisationer som får ekonomiskt stöd av parten.
2
Varje part ska överväga möjligheten att hjälpa idrottsorganisationer att bekämpa manipulation av resultat
inom idrott, inbegripet genom finansiering av lämpliga mekanismer.
3
Varje part ska vid behov överväga att hålla inne ekonomiskt stöd eller uppmana idrottsorganisationer att
hålla inne ekonomiskt stöd till berörda parter i tävlingar som ålagts sanktioner för manipulation av resultat
inom idrott, under sanktionens varaktighet.
4
Där så är lämpligt ska varje part vidta åtgärder för att hålla inne hela eller delar av ekonomiskt eller annat
idrottsrelaterat stöd till varje idrottsorganisation som inte i praktiken tillämpar några regler om bekämpning
av manipulation av resultat inom idrott.
Artikel 9 – Åtgärder som gäller regleringsmyndigheten på vadhållningsområdet eller annan eller
andra ansvariga myndigheter
SV
1
Varje part ska utse en eller flera ansvariga myndigheter som inom den partens rättsordning anförtros
uppgiften att genomföra bestämmelserna om vadhållning inom idrott och tillämpa relevanta åtgärder för att
bekämpa manipulation av resultat inom idrott med avseende på vadhållning inom idrott, inbegripet, där så är
lämpligt, följande:
a
Informationsutbyte, i god tid, med andra relevanta myndigheter eller en nationell plattform om olaglig,
otillbörlig eller misstänkt vadhållning inom idrott samt om överträdelser av de bestämmelser som avses
i eller fastställts i enlighet med denna konvention.
b
Begränsning av tillhandahållandet av vadhållning inom idrott, efter samråd med de nationella
idrottsorganisationerna och vadhållningsaktörerna inom idrott, varvid särskilt följande idrottstävlingar
utesluts:
–
idrottstävlingar som är avsedda för personer under 18 år, eller
–
idrottstävlingar där de organisatoriska villkoren och/eller utmaningarna i idrottshänseende är
otillräckligt reglerade.
c
Tillhandahållande på förhand av information om typ av och syften med vadhållningsprodukter till
organisatörer av idrottstävlingar till stöd för deras ansträngningar att identifiera och hantera risker för
manipulation inom deras tävling.
d
Systematisk användning inom vadhållning inom idrott av betalningsmedel som medger att
penningflöden över ett visst tröskelvärde, som fastställs av varje part, kan spåras, särskilt avsändare,
mottagare och belopp.
e
Mekanismer, i samarbete med och mellan idrottsorganisationer och, där så är lämpligt,
vadhållningsaktörer inom idrott, för att förhindra att berörda parter i tävlingar deltar i vadhållning i
idrottstävlingar som strider mot relevanta idrottsregler eller tillämplig lag.
f
Avbrytande av vadhållning, i enighet med nationell lag, i tävlingar för vilka en lämplig varning har
utfärdats.
2
Varje part ska meddela Europarådets generalsekreterare namn och adresser till den eller de myndigheter som
6
SV
utsetts i enlighet med punkt 1 i denna artikel.
Artikel 10 – Vadhållningsaktörer inom idrott
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att förhindra intressekonflikter
och missbruk av insiderinformation av fysiska eller juridiska personer som är delaktiga i att tillhandahålla
vadhållningsprodukter inom idrott, särskilt genom begränsningar i fråga om möjligheten
a
för fysiska eller juridiska personer som är delaktiga i att tillhandahålla vadhållningsprodukter inom
idrott att delta i vadhållning om sina egna produkter,
b
att missbruka en ställning som sponsor eller delägare i en idrottsorganisation för att underlätta
manipulation av resultat inom idrott eller att missbruka insiderinformation,
c
för berörda parter i tävlingar att vara delaktiga i att sammanställa oddsuppgifter för den tävling som de
deltar i,
d
för varje vadhållningsaktör inom idrott som kontrollerar en organisatör av eller berörd part i en
idrottstävling, samt varje vadhållningsaktör inom idrott som kontrolleras av en sådan organisatör av
eller berörd part i en idrottstävling, att erbjuda vadhållning om tävlingar som denna organisatör eller
berörda part är delaktig i.
2
Varje part ska uppmuntra sina vadhållningsaktörer inom idrott, och genom dem de internationella
organisationerna av vadhållningsaktörer inom idrott, att öka medvetenheten bland deras ägare och anställda
om följderna av och kampen mot manipulation av resultat inom idrott, genom utbildning, fortbildning och
informationsspridning.
3
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att ålägga vadhållningsaktörer
inom idrott att utan dröjsmål rapportera otillbörlig eller misstänkt vadhållning till regleringsmyndigheten på
vadhållningsområdet, den eller de andra ansvariga myndigheterna eller den nationella plattformen.
Artikel 11 – Bekämpande av olaglig vadhållning inom idrott
1
I syfte att bekämpa manipulation av resultat inom idrott ska varje part undersöka de lämpligaste medlen för
att bekämpa aktörer som ägnar sig åt olaglig vadhållning inom idrott och ska överväga att vidta åtgärder i
enlighet med tillämplig lag inom relevant jurisdiktion, såsom
a
att stänga eller direkt och indirekt begränsa tillgången till aktörer som tillhandahåller olaglig
vadhållning inom idrott på avstånd och att stänga aktörer som tillhandahåller olaglig landbaserad
vadhållning inom idrott inom partens jurisdiktion,
b
att blockera penningflöden mellan aktörer som tillhandahåller olaglig vadhållning inom idrott och
konsumenter,
c
att förbjuda aktörer som tillhandahåller olaglig vadhållning inom idrott att göra reklam,
d
att öka konsumenters medvetenhet om de risker som är förknippade med olaglig vadhållning inom
idrott.
Kapitel III – Informationsutbyte
Artikel 12 – Informationsutbyte mellan behöriga offentliga myndigheter, idrottsorganisationer och
vadhållningsaktörer inom idrott
SV
1
Utan att det påverkar artikel 14 ska varje part, på nationell och internationell nivå och i enlighet med sin
nationella lagstiftning, underlätta informationsutbyte mellan relevanta offentliga myndigheter,
idrottsorganisationer, organisatörer av idrottstävlingar, vadhållningsaktörer inom idrott och nationella
plattformar. I synnerhet ska varje part åta sig att inrätta mekanismer för att dela relevant information när
sådan information kan bidra till att utföra den riskbedömning som avses i artikel 5 och särskilt
tillhandahållandet på förhand av information om typ av och syften med vadhållningsprodukter till
organisatörerna av idrottstävlingar, och till att inleda eller utföra utredningar eller förfaranden rörande
manipulation av resultat inom idrott.
2
På begäran ska mottagaren av sådan information, i enlighet med nationell lagstiftning och utan dröjsmål,
underrätta den organisation eller myndighet som delar informationen om vilken uppföljning som görs med
anledning av den mottagna informationen.
3
Varje part ska undersöka möjliga sätt att utveckla eller öka samarbetet och informationsutbytet inom ramen
för kampen mot olaglig vadhållning inom idrott enligt vad som anges i artikel 11 i denna konvention.
7
SV
Artikel 13 – Nationell plattform
1
Varje part ska utse en nationell plattform som ska arbeta mot manipulation av resultat inom idrott. Den
nationella plattformen ska, i enlighet med nationell lag, bland annat
a
fungera som informationscentral och bland de relevanta organisationerna och myndigheterna samla in
och sprida information som är relevant i kampen mot manipulation av resultat inom idrott,
b
samordna kampen mot manipulation av resultat inom idrott,
c
ta emot, centralisera och analysera information om otillbörlig och misstänkt vadhållning i
idrottstävlingar som äger rum på partens territorium och, där så är lämpligt, utfärda varningar,
d
översända information om möjliga överträdelser av lagar eller idrottsregler som det hänvisas till i denna
konvention till offentliga myndigheter eller till idrottsorganisationer och/eller vadhållningsaktörer inom
idrott,
e
samarbeta med alla organisationer och relevanta myndigheter på nationell och internationell nivå,
inbegripet andra staters nationella plattformar.
2
Varje part ska meddela Europarådets generalsekreterare den nationella plattformens namn och adress.
Artikel 14 – Skydd av personuppgifter
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att säkerställa att alla åtgärder
mot manipulation av resultat inom idrott följer relevanta nationella och internationella lagar och normer om
skydd för personuppgifter, särskilt vid det informationsutbyte som omfattas av denna konvention.
2
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att garantera att de offentliga
myndigheter och organisationer som omfattas av denna konvention vidtar erforderliga åtgärder för att
säkerställa att, när personuppgifter samlas in, behandlas och utbyts, oberoende av arten av sådant utbyte,
vederbörlig hänsyn tas till principerna om lagenlighet, adekvathet, relevans och korrekthet, samt till
datasäkerhet och de registrerades rättigheter.
3
Varje part ska i sin lagstiftning föreskriva att de offentliga myndigheter och organisationer som omfattas av
denna konvention ska säkerställa att utbyte av uppgifter för de ändamål som avses i denna konvention inte
går utöver vad som är absolut nödvändigt för att uppnå det angivna syftet med utbytet.
4
Varje part ska uppmana de olika offentliga myndigheter och organisationer som omfattas av denna
konvention att tillhandahålla erforderliga tekniska medel för att säkerställa säkerheten hos de uppgifter som
utbyts och att garantera dess tillförlitlighet och integritet, samt tillgängligheten och integriteten hos systemen
för uppgiftsutbyte och identifikationen av deras användare.
Kapitel IV – Materiell straffrätt och samarbete avseende brottsbekämpning
Artikel 15 – Straffbara gärningar som rör manipulation av resultat inom idrott
1
Varje part ska säkerställa att dess nationella lagstiftning medger att ålägga straffrättsliga påföljder för
manipulation av resultat inom idrott när det sker med användning av antingen tvång, korruption eller
bedrägeri, såsom detta definieras i dess nationella lagstiftning.
Artikel 16 – Tvätt av vinning från straffbara gärningar som rör manipulation av resultat inom idrott
SV
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att i sin nationella lagstiftning
straffbelägga de gärningar som avses i artikel 9.1 och 9.2 i Europarådets konvention om penningtvätt,
efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism (2005, CETS nr
198), i artikel 6.1 i Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (2000)
eller i artikel 23.1 i Förenta nationernas konvention mot korruption (2003), på de villkor som anges i dessa
artiklar, när det förbrott som ger upphov till vinst är ett av de som avses i artiklarna 15 och 17 i denna
konvention och under alla omständigheter i fall av utpressning, korruption och bedrägeri.
2
När den beslutar om vilka brott som ska utgöra de förbrott som avses i punkt 1 får varje part, i enlighet med
sin nationella lagstiftning, besluta hur den ska definiera dessa brott och arten av varje särskild omständighet
som gör dem till allvarliga brott.
8
SV
3
Varje part ska överväga att ta med manipulation av resultat inom idrott i sin förebyggande ram mot
penningtvätt genom att ålägga vadhållningsaktörer inom idrott att tillämpa krav på kundkontroll,
redovisningskrav och rapporteringskrav.
Artikel 17 – Medhjälp
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att i sin nationella lagstiftning
straffbelägga uppsåtlig medhjälp till någon av de brottsliga gärningar som avses i artikel 15 i denna
konvention.
Artikel 18 – Juridiska personers ansvarighet
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att säkerställa att juridiska
personer kan ställas till ansvar för brottsliga gärningar som avses i artiklarna 15–17 i denna konvention, som
begås till deras förmån av någon fysisk person som agerar antingen enskilt eller som en del av den juridiska
personens organisation och har en ledande ställning inom den juridiska personen, grundad på
a
en befogenhet att företräda den juridiska personen,
b
befogenheten att fatta beslut på den juridiska personens vägnar,
c
befogenheten att utöva kontroll inom den juridiska personen.
2
Med förbehåll för partens rättsliga principer kan en juridisk persons ansvar vara straffrättsligt, civilrättsligt
eller förvaltningsrättsligt.
3
Förutom i de fall som redan anges i punkt 1, ska varje part vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en
juridisk person kan ställas till ansvar om brister i den övervakning eller kontroll som utförs av en fysisk
person som avses i punkt 1 har möjliggjort att ett brott som avses i artiklarna 15–17 i denna konvention har
begåtts till förmån för den juridiska personen av en fysisk person som handlar under dess ledning.
4
Detta ansvar ska inte inverka på det straffrättsliga ansvaret för de fysiska personer som har begått brottet.
Kapitel V – Jurisdiktion, straffrättsliga förfaranden och brottsbekämpningsåtgärder
Artikel 19 – Jurisdiktion
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att fastställa jurisdiktion över
de brottsliga gärningar som avses i artiklarna 15–17 i denna konvention om den brottsliga gärningen har
begåtts
a
på dess territorium, eller
b
ombord på ett fartyg som för dess flagg, eller
c
ombord på ett luftfartyg som är registrerat enligt dess lagstiftning, eller
d
av en av dess medborgare eller av en person som har hemvist på dess territorium.
2
Varje stat eller Europeiska unionen får, vid undertecknandet eller vid deponeringen av sitt ratifikations-,
godtagande- eller godkännandeinstrument, i en förklaring ställd till Europarådets generalsekreterare förklara
att den förbehåller sig rätten att inte tillämpa, eller att endast i vissa fall eller på vissa villkor tillämpa,
reglerna om jurisdiktion i punkt 1 d i denna artikel.
3
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att fastställa jurisdiktion över
de brottsliga gärningar som avses i artiklarna 15–17 i denna konvention i fall där den misstänkte befinner sig
på dess territorium och inte kan utlämnas till en annan part på grundval av hans eller hennes nationalitet.
4
När fler än en part hävdar jurisdiktion beträffande ett påstått brott som avses i artiklarna 15–17 i denna
konvention ska de berörda parterna, där så är lämpligt, samråda med varandra med målsättningen att
bestämma den lämpligaste jurisdiktionen för lagföring.
5
Utan att det påverkar allmänna bestämmelser i internationell rätt, utesluter denna konvention inte
straffrättslig, civilrättslig eller förvaltningsrättslig jurisdiktion som utövas av en part i enlighet med dess
nationella lagstiftning.
Artikel 20 – Åtgärder för att säkra elektronisk bevisning
SV
9
SV
1
Varje part ska vidta lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att, i enlighet med dess nationella
lagstiftning, säkra elektronisk bevisning, bland annat genom skyndsam lagring av lagrade datoruppgifter,
skyndsam lagring och skyndsamt utlämnande av trafikuppgifter, editionsförelägganden, efterforskning och
beslag av lagrade datoruppgifter, realtidsinsamling av trafikuppgifter och avlyssning av datainnehåll, vid
utredning av brottsliga gärningar som avses i artiklarna 15–17 i denna konvention.
Artikel 21 – Skyddsåtgärder
1
Varje part ska överväga att vidta nödvändiga rättsliga åtgärder för att tillhandahålla tillräckligt skydd för
a
personer som i god tro och av rimliga skäl lämnar information om brottsliga gärningar som avses i
artiklarna 15–17 i denna konvention eller på annat sätt samarbetar med utredande eller lagförande
myndigheter,
b
vittnen som avger vittnesmål om sådana brottsliga gärningar,
c
vid behov, familjemedlemmar till personer som avses i a och b.
Kapitel VI – Sanktioner och åtgärder
Artikel 22 – Straffrättsliga påföljder för fysiska personer
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att säkerställa att de brottsliga
gärningar som avses i artiklarna 15–17 i denna konvention, när de begås av fysiska personer, beläggs med
effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder, inbegripet penningpåföljder, med hänsyn till deras
svårhetsgrad. Dessa påföljder ska omfatta påföljder som medför frihetsberövande och kan leda till
utlämning, i enlighet med vad som föreskrivs i nationell lagstiftning.
Artikel 23 – Sanktioner för juridiska personer
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att säkerställa att juridiska
personer som ställs till ansvar i enlighet med artikel 18 är föremål för effektiva, proportionerliga och
avskräckande sanktioner, inbegripet penningsanktioner och eventuellt andra åtgärder, såsom
a
tillfälligt eller permanent näringsförbud,
b
placering under rättslig övervakning,
c
rättsligt beslut om upplösning av verksamheten.
Artikel 24 – Administrativa sanktioner
1
Varje part ska, där så är lämpligt, vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder för att
beträffande gärningar som är straffbara enligt dess nationella lagstiftning bestraffa överträdelser som
fastställts i enlighet med denna konvention med effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner och
åtgärder efter förfaranden som inletts av de administrativa myndigheterna, om beslutet kan ge upphov till
förfaranden inför en behörig domstol.
2
Varje part ska se till att administrativa åtgärder tillämpas. Detta kan göras av regleringsmyndigheten på
vadhållningsområdet eller av den eller de andra ansvariga myndigheterna, i enlighet med partens nationella
lagstiftning.
Artikel 25 – Beslag och förverkande
1
Varje part ska vidta nödvändiga lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder i enlighet med nationell
lagstiftning för att tillåta beslag och förverkande av följande:
a
De varor, dokument och andra instrument som har använts eller var avsedda att användas för att begå
de brottsliga gärningar som avses i artiklarna 15–17 i denna konvention.
b
Vinningen av dessa brott, eller egendom till ett värde som motsvarar denna vinning.
Kapitel VII – Internationellt samarbete i rättsliga och andra frågor
Artikel 26 – Åtgärder som syftar till internationellt straffrättsligt samarbete
1
SV
Parterna ska i största möjliga utsträckning samarbeta med varandra, i enlighet med bestämmelserna i denna
konvention och i enlighet med relevanta tillämpliga internationella och regionala instrument som
överenskommits på grundval av enhetlig eller ömsesidig lagstiftning och i enlighet med deras nationella
10
SV
lagstiftning, vid utredning, lagföring och rättsliga förfaranden rörande de brottsliga gärningar som avses i
artiklarna 15–17 i denna konvention, inbegripet beslag och förverkande.
2
Parterna ska i största möjliga utsträckning samarbeta, i enlighet med relevanta tillämpliga internationella,
regionala och bilaterala avtal om utlämning och ömsesidig rättslig hjälp i brottmål och i enlighet med deras
nationella lagstiftning, i fråga om de brottsliga gärningar som avses i artiklarna 15–17 i denna konvention.
3
När dubbel straffbarhet ställs som villkor i frågor som rör internationellt samarbete ska det villkoret anses
vara uppfyllt oavsett om lagarna i den anmodade staten placerar brottet inom samma kategori av brott eller
rubricerar brottet med samma termer som den begärande staten, om det handlande som ligger bakom det
brott för vilket hjälp begärs utgör ett brott enligt båda staternas lagar.
4
Om en part, som för utlämning eller ömsesidig rättslig hjälp i brottmål ställer som villkor att det ska finnas
ett avtal, mottar en begäran om utlämning eller ömsesidig rättslig hjälp i brottmål från en stat med vilken den
inte har slutit ett sådant avtal, får den, om den agerar i full överensstämmelse med sina skyldigheter enligt
internationell rätt och med förbehåll för de villkor som föreskrivs i dess egen nationella rätt, betrakta denna
konvention som rättslig grund för utlämning eller ömsesidig rättslig hjälp i brottmål i fråga om de brottsliga
gärningar som avses i artiklarna 15–17 i denna konvention.
Artikel 27 – Andra åtgärder för internationellt samarbete avseende förebyggande
1
Varje part ska sträva efter att, där så är lämpligt, integrera förebyggande av och kampen mot manipulation av
resultat inom idrott i biståndsprogram till förmån för tredje stater.
Artikel
28
idrottsorganisationer
1
–
Internationellt
samarbete
med
internationella
Varje part ska i enlighet med sin nationella lagstiftning samarbeta med internationella idrottsorganisationer i
kampen mot manipulation av resultat inom idrott.
Kapitel VIII – Uppföljning
Artikel 29 – Tillhandahållande av information
1
Varje part ska till Europarådets generalsekreterare, på ett av Europarådets officiella språk, översända all
relevant information om de lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som den har vidtagit i syfte att iaktta
villkoren i denna konvention.
Artikel 30 – Konventionens uppföljningskommitté
SV
1
För tillämpningen av denna konvention inrättas härmed konventionens uppföljningskommitté.
2
Varje part får företrädas i konventionens uppföljningskommitté med en eller flera delegater, inbegripet
företrädare för offentliga myndigheter med ansvar för idrott, brottsbekämpning eller reglering av
vadhållning. Varje part ska ha en röst.
3
Europarådets parlamentariska församling samt andra relevanta mellanstatliga kommittéer inom Europarådet
ska var och en utse en företrädare till konventionens uppföljningskommitté för att bidra till ett
sektorsövergripande och tvärvetenskapligt angrepssätt. Konventionens uppföljningskommitté får vid behov,
genom enhälligt beslut, bjuda in en stat som inte är part i konventionen, en internationell organisation eller
ett internationellt organ att företrädas av en observatör vid dessa möten. Företrädare som utsetts enligt denna
punkt ska delta i konventionens uppföljningskommittés möten utan rösträtt.
4
Konventionens uppföljningskommitté ska sammankallas av Europarådets generalsekreterare. Dess första
möte ska hållas så snart det rimligen är möjligt, och i vart fall inom ett år efter denna konventions
ikraftträdande. Den ska sedan sammanträda på begäran av minst en tredjedel av parterna eller av
generalsekreteraren.
5
Med förbehåll för bestämmelserna i denna konvention ska konventionens uppföljningskommitté utarbeta
och med konsensus anta sin egen arbetsordning.
11
SV
6
Konventionens uppföljningskommitté ska bistås av Europarådets sekretariat vid utförandet av dess uppgifter.
Artikel 31 – Konventionens uppföljningskommittés uppgifter
1
Konventionens uppföljningskommitté är ansvarig för uppföljningen av genomförandet av denna konvention.
2
Konventionens uppföljningskommitté ska anta och ändra den förteckning över idrottsorganisationer som
avses i artikel 3.2 och se till att denna offentliggörs på lämpligt sätt.
3
Konventionens uppföljningskommitté får särskilt
a
utfärda rekommendationer till parterna om åtgärder som bör vidtas för genomförandet av denna
konvention, särskilt avseende internationellt samarbete,
b
där så är lämpligt utfärda rekommendationer till parterna efter att ha offentliggjort förklarande
dokumentation och efter föregående samråd med företrädare för idrottsorganisationer och
vadhållningsaktörer inom idrott, särskilt om
–
de kriterier som idrottsorganisationer och vadhållningsaktörer inom idrott ska uppfylla för att dra
nytta av det informationsutbyte som avses i artikel 12.1 i denna konvention,
–
andra metoder för att förbättra det operativa samarbetet mellan de relevanta offentliga
myndigheterna, idrottsorganisationer och vadhållningsaktörer inom idrott som anges i denna
konvention,
c
hålla relevanta internationella organisationer och allmänheten informerade om de verksamheter som
utförs inom ramen för denna konvention,
d
utarbeta ett yttrande till ministerkommittén angående en begäran från en icke-medlemsstat i
Europarådet om att inbjudas av ministerkommittén att underteckna konventionen i enlighet med artikel
32.2.
4
För att fullgöra sina uppgifter kan konventionens uppföljningskommitté på eget initiativ anordna möten med
experter.
5
Konventionens uppföljningskommitté ska, med de berörda parternas föregående samtycke, anordna besök
hos parterna.
Kapitel IX – Slutbestämmelser
Artikel 32 – Undertecknande och ikraftträdande
SV
1
Denna konvention ska vara öppen för undertecknande av medlemsstaterna i Europarådet, övriga stater som
är parter i den europeiska kulturkonventionen, Europeiska unionen samt de icke-medlemsstater som har
deltagit i utarbetandet av denna konvention eller som har observatörsstatus i Europarådet.
2
Denna konvention ska också vara öppen för undertecknande av varje annan icke-medlemsstat i Europarådet
på inbjudan av ministerkommittén. Beslutet att bjuda in en icke-medlemsstat att underteckna konventionen
ska fattas med den majoritet som förskrivs i artikel 20 d i Europarådets stadga och genom enhälligt beslut av
ombuden för de konventionsstater som är berättigade att vara ledamöter i ministerkommittén, efter samråd
med konventionens uppföljningskommitté, när denna har inrättats.
3
Denna konvention ska ratificeras, godtas eller godkännas. Ratifikations-,
godkännandeinstrument ska deponeras hos Europarådets generalsekreterare.
4
Denna konvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre
månader efter den dag då fem signatärer, av vilka minst tre är medlemmar av Europarådet, har uttryckt sitt
samtycke till att vara bundna av konventionen i enlighet med bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3.
5
För varje signatärstat eller Europeiska unionen som senare uttryckt sitt samtycke till att vara bunden av
konventionen träder denna i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre
månader efter den dag då denna uttryckte sitt samtycke till att vara bunden av konventionen i enlighet med
bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3.
6
En fördragsslutande part som inte är medlem i Europarådet ska bidra till finansieringen av konventionens
uppföljningskommitté på det sätt som ministerkommittén beslutar efter samråd med den parten.
12
godtagande-
eller
SV
Artikel 33 – Konventionens verkningar och förhållande till andra internationella instrument
1
Denna konvention påverkar inte parternas rättigheter och skyldigheter enligt internationella multilaterala
konventioner rörande specifika frågor. I synnerhet påverkar denna konvention inte de rättigheter och
skyldigheter som följer av andra avtal som tidigare ingåtts med avseende på kampen mot dopning och som
är förenliga med denna konventions föremål och syfte.
2
Denna konvention kompletterar särskilt, i tillämpliga fall, gällande multilaterala eller bilaterala avtal mellan
parterna, inbegripet bestämmelserna i:
a
den
europeiska
utlämningskonventionen (1957, ETS nr 24),
b
den europeiska konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål (1959, ETS nr 30),
c
konventionen om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott (1990, ETS
nr 141),
d
Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott
och om finansiering av terrorism (2005, CETS nr 198).
3
Parterna i konventionen kan ingå bilaterala eller multilaterala avtal med varandra om de frågor som regleras i
denna konvention i syfte att komplettera eller förstärka dess bestämmelser eller underlätta tillämpningen av
de principer som fastställs i den.
4
Om två eller flera parter redan har ingått ett avtal om de frågor som regleras i denna konvention eller på
annat sätt har ingått förbindelser avseende sådana frågor, ska de också ha rätt att tillämpa detta avtal eller
reglera dessa förbindelser i enlighet därmed. När parter ingår förbindelser avseende de frågor som regleras i
denna konvention på annat sätt än vad som anges i denna konvention, ska de dock göra detta på ett sätt som
inte strider mot konventionens mål och principer.
5
Ingenting i denna konvention ska påverka andra rättigheter, begränsningar, skyldigheter och annat ansvar
som parterna har.
Artikel 34 – Villkor och garantier
1
Varje part ska säkerställa att inrättandet, genomförandet och tillämpningen av de befogenheter och
förfaranden som föreskrivs i kapitlen II–VII är förenade med i nationell lagstiftning föreskrivna villkor och
garantier, som ger ett adekvat skydd för mänskliga rättigheter och friheter, inbegripet rättigheter som följer
av förpliktelser som parten har åtagit sig enligt konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna, Förenta nationernas internationella konvention om medborgerliga och politiska
rättigheter från 1966, och andra tillämpliga internationella instrument på området för mänskliga rättigheter,
och som integrerar proportionalitetsprincipen i den nationella lagstiftningen.
2
Sådana villkor och garantier ska, efter vad som är lämpligt beroende på arten av den berörda befogenheten
eller det berörda förfarandet, bland annat omfatta rättslig eller annan oberoende kontroll, grunder som
motiverar tillämpningen samt begränsning av omfattningen och varaktigheten av en sådan befogenhet eller
ett sådant förfarande.
3
I den mån det är förenligt med allmänintresset, särskilt med en sund rättskipning, ska varje part beakta hur
befogenheterna och förfarandena i dessa kapitel påverkar tredje parters rättigheter, skyldigheter och
berättigade intressen.
Artikel 35 – Territoriell tillämpning
SV
1
Varje stat eller Europeiska unionen kan, vid undertecknandet eller vid deponeringen av sitt ratifikations-,
godtagande- eller godkännandeinstrument, ange för vilket eller vilka territorier denna konvention ska gälla.
2
Varje part kan vid en senare tidpunkt, genom en förklaring ställd till Europarådets generalsekreterare,
utvidga konventionens tillämpning till varje annat territorium som anges i förklaringen och för vars
internationella förbindelser den är ansvarig eller för vars räkning den är bemyndigad att ingå förpliktelser.
Med avseende på ett sådant territorium ska konventionen träda i kraft den första dagen i den månad som
följer efter utgången av en period om tre månader räknat från den dag då generalsekreteraren tog emot
förklaringen.
13
SV
3
Varje förklaring som har lämnats enligt de två föregående punkterna får, med avseende på ett i förklaringen
angivet territorium, återtas genom en underrättelse ställd till Europarådets generalsekreterare. Återtagandet
får verkan den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre månader räknat från
den dag då generalsekreteraren tog emot underrättelsen.
Artikel 36 – Federal klausul
1
En federal stat får förbehålla sig rätten att åta sig förpliktelser enligt kapitlen II, IV, V och VI i denna
konvention i överensstämmelse med dess grundläggande principer som reglerar förhållandet mellan dess
centrala regering och dess delstater eller andra liknande territoriella enheter, under förutsättning att den
fortfarande kan samarbeta enligt kapitlen III och VII.
2
När den gör ett förbehåll enligt punkt 1 får en federal stat inte tillämpa villkoren i ett sådant förbehåll för att
utesluta eller avsevärt minska sina förpliktelser i fråga om de åtgärder som anges i kapitlen III och VII. Den
ska generellt tillhandahålla en vidsträckt och effektiv genomförandekapacitet med avseende på dessa
åtgärder.
3
Med avseende på de bestämmelser i denna konvention vars tillämpning faller under behörigheten för en
delstat eller liknande territoriell enhet som enligt federationens konstitutionella system inte är skyldig att
vidta lagstiftningsåtgärder, ska den federala regeringen informera de behöriga myndigheterna i sådana stater
om dessa bestämmelser, och lämna ett positivt yttrande i vilket de uppmuntras att vidta lämpliga åtgärder för
att ge verkan åt dem.
Artikel 37 – Förbehåll
1
Genom en skriftlig underrättelse ställd till Europarådets generalsekreterare får varje stat eller Europeiska
unionen, vid undertecknandet eller vid deponeringen av dess ratifikations-, godtagande- eller
godkännandeinstrument, förklara att den utnyttjar rätten att avge de förbehåll som avses i artiklarna 19.2 och
36.1. Inga andra förbehåll får göras.
2
En part som har gjort ett förbehåll i enlighet med punkt 1 får helt eller delvis återta det genom en
underrättelse ställd till Europarådets generalsekreterare. Återtagandet får verkan den dag underrättelsen tas
emot av generalsekreteraren. Om det i underrättelsen anges att återtagandet av ett förbehåll ska få verkan ett
visst i förbehållet angivet datum, och detta datum infaller senare än den dag underrättelsen tas emot av
generalsekreteraren, ska återtagandet få verkan detta senare datum.
3
En part som har gjort ett förbehåll ska återta detta förbehåll helt eller delvis så snart omständigheterna
medger det.
4
Europarådets generalsekreterare får regelbundet be parter som har gjort ett eller flera förbehåll om
information om utsikterna till återtagande av förbehållen.
Artikel 38 – Ändringar
SV
1
Ändringar av artiklar i denna konvention får föreslås av en part, av konventionens uppföljningskommitté
eller av Europarådets ministerkommitté.
2
Varje förslag till ändring ska lämnas in till Europarådets generalsekreterare och vidarebefordras av honom
eller henne till parterna, Europarådets medlemsstater, icke-medlemsstater som har deltagit i utarbetandet av
denna konvention eller som har observatörsstatus i Europarådet, Europeiska unionen, varje stat som inbjudits
att underteckna denna konvention samt konventionens uppföljningskommitté minst två månader före det
möte då ändringen ska övervägas. Konventionens uppföljningskommitté ska ge in ett yttrande om den
föreslagna ändringen till Europarådets ministerkommitté.
3
Ministerkommittén ska överväga den föreslagna ändringen och varje yttrande som ingetts av konventionens
uppföljningskommitté och får anta ändringen med den majoritet som föreskrivs i artikel 20 d i Europarådets
stadga.
4
Texten till varje ändring som antas av ministerkommittén i enlighet med punkt 3 i denna artikel ska
vidarebefordras till parterna för godkännande.
14
SV
5
Varje ändring som antas i enlighet med punkt 3 i denna artikel träder i kraft den första dagen i den månad
som följer efter utgången av en period om en månad efter den dag då samtliga parter har underrättat
generalsekreteraren om sitt godkännande, enligt deras respektive interna förfaranden.
6
Om en ändring har antagits av ministerkommittén men ännu inte har trätt i kraft i enlighet med punkt 5, får
en stat eller Europeiska unionen inte uttrycka sitt samtycke till att vara bunden av konventionen utan att
samtidigt godkänna ändringen.
Artikel 39 – Tvistlösning
1
Konventionens uppföljningskommitté ska, i nära samarbete med Europarådets berörda mellanstatliga
kommittéer, hållas informerad om varje svårighet rörande tolkningen och tillämpningen av denna
konvention.
2
Om det uppstår en tvist mellan parter om tolkningen eller tillämpningen av denna konvention ska de i första
hand försöka lösa tvisten genom förhandling, förlikning eller skiljeförfarande eller andra fredliga medel som
de väljer.
3
Europarådets ministerkommitté får fastställa tvistlösningsförfaranden som kan användas av parterna i en
tvist, om de samtycker till det.
Artikel 40 – Frånträdande
1
Varje part kan när som helst frånträda denna konvention genom en underrättelse ställd till Europarådets
generalsekreterare.
2
Ett sådant frånträde får verkan den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre
månader räknat från den dag då generalsekreteraren tog emot underrättelsen.
Artikel 41 – Underrättelse
1
Europarådets generalsekreterare ska underrätta parterna, medlemsstaterna i Europarådet, övriga stater som är
parter i den europeiska kulturkonventionen, de icke-medlemsstater som har deltagit i utarbetandet av denna
konvention eller som har observatörsstatus i Europarådet, Europeiska unionen samt varje stat som inbjudits
att underteckna denna konvention i enlighet med artikel 32 om
a
undertecknanden,
b
deponering av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument,
c
datum för denna konventions ikraftträdande enligt artikel 32,
d
förbehåll och återtaganden av förbehåll som gjorts i enlighet med artikel 37,
e
förklaringar som gjorts i enlighet med artiklarna 9 och 13,
f
andra handlingar, underrättelser eller meddelanden som avser denna konvention.
Till bevis härpå har undertecknade befullmäktigade undertecknat denna konvention.
Utfärdad i Magglingen/Macolin den 18 september 2014, på engelska och franska, vilka båda texter är lika
giltiga, i ett enda exemplar som ska deponeras i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare ska
överlämna bestyrkta kopior till varje medlemsstat i Europarådet, till de icke-medlemsstater som har deltagit i
utarbetandet av denna konvention eller som har observatörsstatus i Europarådet, till Europeiska unionen och
till varje stat som inbjudits att underteckna denna konvention.
SV
15
SV
