Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och

Strukturen och finansieringen inom
gymnasieutbildningen och andra stadiets
yrkesinriktade grund- och
tilläggsutbildning samt det fria
bildningsarbetet förnyas
Anita Lehikoinen
Kanslichef
Centrala beredningar i anslutning till
finansierings- och strukturreformen
•
•
•
•
•
•
Reform av anordnarnätverket för andra stadiets utbildning och nätverket för
anordnare av fritt bildningsarbete. RP har varit på remiss.
Reform av den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningens samt
gymnasieutbildningens reglerings- och finansieringssystem. RP har varit på
remiss.
Lagen som gäller reformen av yrkesutbildningens examenssystem har
stadfästs och lagstiftningen träder i kraft 1.8.2015.
Utvecklande av systemet med fristående examen. RP-utkast har varit på
remiss.
Målet med det fria bildningsarbetets struktur- och finansieringsreform är
tillräckligt livskraftiga och starka huvudmän inom fritt bildningsarbete för att
garantera kvalitet och verkningsfullhet. RP har varit på remiss, arbetsgruppen
ska ha sitt arbete färdigt senast 15.12.2014.
Reformen som gäller gymnasieutbildningens mål och timfördelning
1
Reform av gymnasieutbildningens och
den yrkesinriktade grund- och
tilläggsutbildningens finansiering
•
•
•
•
•
•
•
Man frångår systemet där finansieringen baserar sig på den faktiska kostnadsnivån.
Istället skall finansierningen grunda sig på statsbudgeten.
Man tar i bruk ett finansieringsindex
Finansieringen består av basfinansiering, prestationsbaserad och effektbaserad
finansiering.
Hur finansieringsandelarna fördelas och vilka prestationer som tas i beaktande varierar
mellan de olika utbildningsformerna
Finansieringen grundar sig huvudsakligen på de prestationer som förverkligats två år
innan finansförvaltningsåret eller på genomsnittet av prestationer från tre år tillbaka
(t.ex. finansieringen för 2021 på 2017, 2018, 2019)
Grundfinansiering för gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen
kan beviljas för en period på högst tre år, 2 år för avlagda examina, förordningar om
den studerandes rätt att anmäla sig som frånvarande läggs
Från och med 2017 övergår man stegvis till den nya modellen. Till en början är
grundfinansieringen större, de slutgiltiga procentandelarna tas i bruk inom den
grundläggande yrkesutbildningen 2021 och inom övriga utbildningsformer 2020.
Reform av gymnasieutbildningens
finansiering
•
•
•
Grundfinansiering 49%
– studerandeåren inom gymnasieutbildningen och utbildning som förbereder för
gymnasiet
– ämnesstudier (för personer som inte avlagt studentexamen)
– Tillgänglighetsförhöjning, inklusive avsides belägna kommuner, språkförhöjningar
– Förhöjning pga. främmande språk, förhöjning för förberedande utbildning
– förhöjning för särskild utbildningsuppgift
Prestationsfinansiering 47%
– studentexamina
– antalet lärokurser i gymnasiet
Effektbaserad finansiering 4%
– placering i fortsatta studier (inom 3 år), genomsnittet 3 år
– färre avbrutna studier, genomsnittet 3 år
– den riksomfattande enkäten om studerandes välfärd
2
Reform av den grundläggande
yrkesutbildningens finansiering
•
•
•
Grundfinansiering 49%
– studerandeår (fram till tillståndets studerandeantal)
– finansieringskoefficient som bestäms enligt utbildningsområde eller examen
– viktkoefficient för specialundervisningen
Prestationsfinansiering 45%
– examina, delar av examina, delar av förberedande utbildning
– finansieringskoefficient som bestäms utbildningsområde eller examen
– viktkoefficienten för omfattningen av de olika delarna i examen (kunskapspoäng)
– viktkoefficient för specialundervisningen
– koefficient för utbildningsnivån (personer utan utbildning efter grundstadiet)
Effektbaserad finansiering 6%
– effektivitetsindex
– den riksomfattande enkäten om studerandes välfärd
– feedback om lärande på arbetsplatsen
– färre avbrutna studier (ett årligen stigande antal genomförda studier)
Reform av läroavtalsutbildningens
finansiering
•
•
•
Grundfinansiering 49% (grundexamina) eller 35% (tilläggsutbildning)
– studerandeår (effektiv läroavtalstid)
– koefficient för utbildningsnivån inom tilläggsutbildningen
– viktkoefficient för specialundervisning
Prestationsfinansiering 47% (grundexamina) eller 61% (tilläggsutbildning)
– examina, delar av examina
– koefficient för del av examen (delens omfattning)
– koefficient för utbildningsnivån (personer utan utbildning efter
grundstadiet)
– viktkoefficient för specialundervisning
Effektbaserad finansiering 4%
– enkät om välfärd bland studerande
– feedback om arbetslivet för studerande
– andel avlagda examina av antalet inledda studier
3
Reform av finansieringen av
tilläggsutbildning i skolform
•
Grundfinansiering 35%
– studerandeår (effektiv studietid som för närvarande)
– finansieringskoefficient som bestäms enligt utbildningsområde eller examen
– koefficient för utbildningsnivå (personer utan andra stadiets utbildning)
– viktkoefficient för specialundervisning
Prestationsfinansiering 61%
– examina, delar av examina
– finansieringskoefficient som bestäms enligt utbildningsområde eller examen
– koefficient för del av examen (delens omfattning)
– koefficient för utbildningsnivån (personer som saknar examen efter grundstadiet)
– viktkoefficient för specialundervisning
Effektbaserad finansiering 4%
– enkät om välfärd bland studerande
– feedback om hur utbildningen motsvarar arbetslivet
– andel avlagda examina av antalet inledda studier
•
•
Strukturreform av gymnasieutbildningen, andra
stadiets grund- och tilläggsutbildning samt det
fria bildningsarbetet
•
•
•
•
•
•
I bakgrunden finns hållbarhetsunderskottet inom den offentliga ekonomin samt
inbesparingar som riktar sig till utbildning och fritt bildningsarbete
Målet är starka anordnare av utbildning som kan svara på arbetslivets, individernas och
samhällets föränderliga och växande kompetens- och utbildningsbehov
Ett tätare nätverk av grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning,
gymnasieutbildning och fritt bildningsarbete
De grundläggande uppgifterna för utbildningsanordnare ändras inte. Också styrningen,
regleringen och budgetstrukturen söts enligt nuvarande modell
Tillstånden för att anordna utbildning förnyas fr.o.m.1.1.2017, i fråga om det fria
bildningsarbetet undersöker man de ekonomiska förutsättningarna
Kanslichef Lehikoinens styrgrupp leder beredningen och verkställandet av reformen av
andra stadiet och det fria bildningsarbetet
8
4
Nätverket för anordnare och huvudmän
•
•
•
Yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning
– Anordnarnätverket består av branschövergripande utbildningsanordnare som täcker hela
yrkesutbildningens serviceutbud samt specialiserade utbildningsanordnare (t.ex. vuxenutbildning eller
bransch). Inom det fria bildningsarbetet är målet ett livskraftigt nätverk som baserar sig på starka
anordnare. Utbildningsanordnare kan inom ramarna för sitt tillstånd på ett flexibelt sätt anpassa
utbildningen enligt behov. På basis av särskilda grunder kan utbildningsuppgiften ges åt en sökande
som förutom yrkesutbildning ordnar tillräckligt med övrig utbildningsverksamhet (t.ex. fritt
bildningsarbete). Anordnaren bör profilera och specialisera sig i enlighet med sin strategi, t.ex. på basis
av målgrupp eller bransch.
Gymnasieutbildning
– Målet är ett livskraftigt och mångsidigt anordnarnätverk för gymnasieutbildningen. Det består av olika
utbildningsanordnare som förutom en enskild kommun kan betjäna en mera omfattande
befolkningsgrupp eller övrigt utbildningsbehov. Då tillstånden för anordnarnätverken och tillstånden att
ordna utbildning beviljas tar man i beaktande också områdets ämnesundervisning, gymnasie- och
grundläggande utbildning för vuxna, fortsatta studier samt utbildningsbehov i anslutning till
undervisningsspråket.
Fritt bildningsarbete
– Målet är ett livskraftigt och starkt nätverk av huvudmän. Då tillstånden utvärderas (ekonomiska
förutsättningar) beaktar man huvudmannens hela verksamhet, inklusive utbildning som leder till
examen. Därutöver noteras värde- och idégrunden, särskilda drag inom utbildningen samt arbete som
förebygger utslagning.
Allmänna principer
•
•
•
•
•
•
•
Att trygga den studerandes möjligheter till fortsatt utbildning samt den
regionala tillgängligheten till utbildning som motsvarar arbetslivets behov
Reglerings- och finansieringssystemen revideras så att styreffekten är
starkare är för tillfället
Personer som avlagt yrkesexamen styrs genom att ändra bestämmelserna i
huvudsak till utbildning som förbereder för fristående examen
Nätverket består starka utbildningsanordnare och huvudmän som tjänar ett
stort område, befolkningsunderlag, branscher eller övrigt utbildningsbehov,
tydlig arbetsfördelning på området
Bl.a. befolknings- och studerandeunderlaget, studerandeantalet, arbetskraftsoch kompetensbehovet, undervisningsspråket, att söka sig till utbildning,
regionens utbildningsutbud samt det nationella utbildningsbehovet observeras
Utbildningsutbudet på svenska tryggas
Undervisningsspråket finska eller svenska
5
•
Helheten som består av den yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildningen,
gymnasieutbildningen samt det fria bildningsarbetet utvärderas. Även möjlig
grundläggande utbildning och grundläggande konstundervisning noteras
Tillgängligheten förverkligas så att unga har likvärdiga möjligheter att söka sig
till antingen gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. Man främjar också
ungas läroavtalsutbildning
Anordnaren/huvudmannen bör ha ekonomiska förutsättningar att förverkliga
en utbildning av hög kvalitet och med goda resultat, solvens
Anordnaren bör ha den goda kompetens, personal, fungerande och moderna
pedagogiska processer och inlärningsmiljöer, utrymmen, utrustning och
samarbetsförhållanden som förutsätts för utbildningsuppgiften
Centrala principer är att huvudmannen är neutral och att studerande fritt har
rätt att söka sig till utbildningen
Beslutet grundar sig på kriterier slagits fast på förhand samt på
helhetsövervägande
•
•
•
•
•
Kriterier:
yrkesinriktad grund- och vuxenutbildning
•
•
•
Regionalt och/eller riksomfattande utbildningsbehov
– branscher, omfattning, språk
– orter
Yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar på lång sikt
– ägare, förvaltning, intern granskning, risk management, bokslutsdokument,
utredning om soliditet och solvens - då verksamheten inleds och under de fem
kommande åren
– kvalitetsfaktorer
– kunskap, inlärningsmiljöer
– fungerande arbetslivsrelationer
– samarbete med regionens högskolor, övriga utbildningsanordnare samt arbetslivet
Ett verksamhetssystem som täcker hela verksamheten och metoder för
kvalitetsstyrningen
– hur man garanterar en hög kvalitet på utbildningen
– hur man garanterar att studerande behandlas likvärdigt
6
•
Att begrunda inom vuxenutbildningen:
Kompetens då man ordnar fristående examen och i fråga om personlig handledning
– Mängden fristående examina och förberedande utbildning, kvaliteten i fråga om att
ordna fristående examen samt på den personliga handledningen inom den
förberedande utbildningen
Samarbete med arbetslivet och utvecklande av arbetslivet
– Arbetskraftsutbildning
– Mängden avgiftsbelagd serviceverksamhet (MAPA), kompetenstjänster och
åtgärder för att utveckla arbetslivet
– Erfarenhet av att ordna kortvarig utbildning som främjar yrkesmässig beredskap,
inklusive certifikatutbildningar
Kompetens i fråga om att förverkliga läroavtalsutbildning
– Erfarenhet av att ordna läroavtalsutbildning samt antalet läroavtal
– Ungas möjligheter att delta i läroavtalsutbildning tas i beaktande samt flexibla
inlärningsstigar mellan utbildning i skolform och läroavtal
•
Utbildningsbehovet
– tillräckligt befolknings- och studerandeunderlag
– att söka sig till utbildning och regionens utbud av gymnasieutbildning
– inverkan på ämnesundervisningen, gymnasie- och den grundläggande utbildningen
för vuxna samt den fortsatta utbildningen
Ekonomiska förutsättningar
– utgångspunkten är att man bör kunna ordna utbildning av hög kvalitet och med
goda resultat med den finansiering som kommer från staten och kommunen
– soliditet, också om situationen förändras
– kostnadsstrukturen, den uppskattade inkomstutvecklingen, studerandemängdens
stabilitet observeras
Yrkesmässiga förutsättningar
– att uppfylla de bestämmelser som föreskrivs i lagstiftningen samt i grunderna för
examina och läroplanerna
– kvalitetsfaktorer för undervisningen
– utrymmen och utrustning som är pedagogiskt moderna, trygga och friska
– den behövliga mängden behörig personal
– samarbete med områdets högskolor, övriga utbildningsanordnare samt arbetslivet
– ett verksamhetssystem som täcker hela verksamheten
Kriterier för gymnasieutbildningen
•
•
7
Struktur- och finansieringsprocessen för
gymnasiet och andra stadiets grund- och
tilläggsutbildning
•
•
08-09/2014
10/2014
•
•
•
•
•
•
•
09-11/2014
10-11/2014
1.1.2015
01/2015
09/2015
01-04/2016
01/2017
Riktlinjer och kriterier för den strukturella utvecklingen
RP-utkast (strukturell utveckling och revidering av
finansieringen)
Kick-off och regionala tillställningar
Regeringspropositionerna avlåts
Lagändringarna stadfästs
UKM:s anvisning om att söka tillstånd för att ordna utbildning
Tillståndsansökningar
Beslut om tillstånden
De nya tillstånden träder i kraft
15
8