3.3 Kinesisk granit från Leizhou

Fatmir Preteni
Ytbearbetningens inverkan på
mikrosprickor och hållfasthet hos
kantsten av granit
SP Rapport 2008:07
Bygg & Mekanik
Borås 2008
2
Abstract
The influence of surface finishing on micro-cracks and
strength of natural granite stones
Fatmir Preteni, University of Gothenburg, Department of Earth Sciences; Geology, Box 460,
SE-405 30 Göteborg
This report describes the results of a research project for Bachelor of Science Diploma at
Geovetarcentrum, University of Gothenburg and SP, Technical Research Institute of Sweden,
Borås. The project is a part of the Geovetarcentrum Curriculum in Mineralogy and Petrology
and was carried out in cooperation with SP, the Traffic offices of Stockholm and Gothenburg,
the municipalities of Malmö and Eskilstuna and SSF, The Swedish Stone Industry Association.
The objective of this study was to investigate the interaction between surface finishing and
micro-cracks and strength in granite kerbstone. The purpose was to obtain better requirement
documents for kerbstone. The issue was to establish how the surface finishing of kerbstone,
which is normally naturally cleft, bush hammered or sawn, creates micro-cracks and thus having
an impact on the strength of the material. The laboratory work included testing of several
materials with regard to their properties, using different methods such as flexural strength,
rupture energy and petrographical analysis.
Three different types of granite have been studied in this project; Evja granite from
Bohuslän, a yellow granite from Yantai, China and a grey granite from the Leizhou province,
China. At the end of the investigation, the Swedish Bjärlöv granite was also included in the
study.
Initially the results were somewhat unexpected. The strength values of the bush hammered
samples were higher than some with sawn surfaces. Suspicions therefore arose that also other
features have had an impact on the strength measurements. By carefully examining the samples,
I was able to show that the samples presented a weak foliation. Retesting with accurate control
of the sample orientation, where the exposure to physical stress in relation to foliation was
made. All “new” samples showed expected results i.e. that stones exposed to bush hammering
provide inferior strength. Obviously the Chinese stone producers had sawn the slabs with no
regard to the orientation of the foliation. The foliation orientation in the specimens in relation to
the products is a determinant part of the testing procedure in order to obtain relevant test results.
By use of fluorescent microscopy one could see that the impact of the surface finishing on
micro-cracks was rather limited. Different measurements of micro-cracks were made and the
biggest micro-crack generated by the surface finishing was found 3,5 mm below the surface
finished surface. The samples lost about 2-6 % of their bending strength when exposed to bush
hammering.
Furthermore it was observed that testing of the rupture energy could not be used to
distinguish the influence of the surface finishing on the strength of the samples.
Parallel testing of a small amount of wet samples indicates that this has a much higher impact
on the flexural strength. However further testing is required in order to provide the traffic
offices and the industries with clear recommendations concerning this effect, but the tests have
shown that one single value cannot be applied to all granites but another parameter must be
established; possibly micro-cracks in relation to porosity.
Key words: Naturstone, granite, Flexural strength, Micro-cracks, Surface finishing,
Petrographical analysis, Evja granite, China granite.
ISSN 1400-3821
B534
2008
3
Sammanfattning
Ytbearbetningens inverkan på mikrosprickor och hållfatshet
hos kantsten av granit
Fatmir Preteni, Göteborgs Universitet, Geovetarcentrum; Geologi, Box 460, SE-405 30
Göteborg
Denna rapport beskriver resultaten av ett examensarbete på Geovetarcentrum, Göteborg
Universitet och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. Examensarbetet ingår som en
del i Geovetarprogrammet med inriktning mineralogi och petrologi. Projektet pågick under
tiden, september 2007 till januari 2008.
Syftet med mitt examensarbete var att undersöka samverkan mellan ytbearbetning,
mikrosprickor och hållfasthet hos kantsten av granit. Projektet var ett samarbete mellan
Geovetarcentrum i Göteborg, SP- Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Trafikkontoren i
Stockholm och Göteborg, kommunerna Malmö och Eskilstuna, samt SSF- Sveriges
Stenindustriförbundet. Målet var att bidra till förbättrade kravdokument för kantsten.
Frågan var hur bearbetning som för svensk kantsten vanligen är råhuggen, krysshamrad eller
sågad, skapar mikrosprickor och därmed inverkar på materialets hållfasthet. Under arbetets gång
har flera material provats avseende deras egenskaper med olika metoder (böjdraghållfasthet,
slaghållfasthet) och petrografisk analys (bl.a Point Counting, tunnslip och mikroskopering). Tre
olika granit typer har ingått i studien; Evjagranit (från Evja stenbrottet i Bohuslän), kinesisk
granit (gul) från Yantai och kinesisk granit (grå) från Leizhou området i Kina. Vid slutet har
även Bjärlövgraniten använts.
I början blev resultaten något oväntade. Hållfasthetsvärden hos de krysshamrade proverna var
högre än hos de med sågad yta. Det här väckte misstankar att andra egenskaper också hade
betydelse för hållfastheten. Genom att noggrant undersöka provkroppar kunde jag notera att
proverna inte var massformiga utan uppvisade en foliation. Omprov med noggrann styrning av
provuttag relativt foliationen gjordes och samtliga nya prover gav resultat som förväntat dvs att
de stenar som blir utsatta för fysisk påfrestning ger lägre hållfasthet. Tydligen hade
stenproducenterna sågat stenen utan hänsyn till foliationens orientering. Foliationens orientering
i provkroppar relativt produkten är en avgörande del i provningen för möjligheten att erhålla
relevanta värden.
Genom mikroskopering kunde man se att ytbearbetningens inverkan på mikrosprickor var
ganska liten. Olika mätningar på mikrosprickor gjordes och den största mikrosprickan genererad
genom ytbearbetning uppmättes till 3,5 mm in i materialet från den ytbearbetade ytan.
Genomsnitt för alla mätningar var 0,7 mm. Hållfastheten på grund av krysshamring minskade
inte mer än 2-6 %.
Vidare kunde konstateras att provning av slaghållfasthet inte kunde användas för att urskilja
ytbearbetningens inverkan på hållfasthet.
Parallell provning av ett mindre antal våta provkroppar tyder på att detta har en betydligt större
inverkan på böjdraghållfastheten. Det behövs dock mer provning för att kunna ge trafikkontoren
och industrin tydliga rekommendationer. Provningarna har dock visat att man inte kan använda
ett värde för alla graniter utan måste etablera ett annat samband, möjligen med mikrosprickor,
alternativt porositet.
Nyckelord: Natursten, Granit, Böjdraghållfasthet, Mikrosprickor, Ytbearbetning, Petrografisk
analys, Evjagranit, Kinesisk granit.
ISSN 1400-3821
B534
2008
4
Innehållsförteckning
Abstract
2
Sammanfattning
3
Innehållsförteckning
4
Förord
6
1
1.1
1.2
1.2.1
1.2.2
1.2.3
Introduktion
Problemställning
Regelverk och tekniska handböcker
Europastandarden (SS-EN 1343)
Stockholms Trafikkontor
Stenindustri handboken
7
7
7
7
8
8
2
2.1
Genomförande/Kantsten
Tekniska egenskaper
10
10
3
3.1
3.2
3.3
3.4
3.4.1
3.4.2
Material
Evjagraniten från Bohuslän
Kinesisk granit från Yantai
Kinesisk granit från Leizhou
Provkroppar
Ytbearbetningar
Dimensioner hos provkroppar
11
11
14
14
15
15
16
4
4.1
4.2
4.3
4.4
4.5
4.6
4.7
Metoder/Analys
Böjdraghållfasthet
Densitet
Vattenabsorption
Ultraljudhastigheten (UPV)
Utspjälkningshållfasthet
Slaghållfasthet
Petrografisk analys/Mikroskopisk analys
17
17
17
17
17
17
18
18
5
5.1
5.2
5.3
5.4
5.5
5.6
5.6.1
5.6.2
5.6.3
5.6.4
5.6.5
Resultat/Provningresultat
Böjdrag
Vattenabsorption och densitet
Ultraljud
Utspjälkningsmetoden
Slaghållfasthet
Petrografisk beskrivning och analys
Petrografisk beskrivning av Evjagranit
Petrografisk beskrivning av Kinagranit (gul)
Petrografisk beskrivning av Kinagranit (grå)
SEM analys av Kinagranit (gul)
Mikrosprickor
20
20
24
24
25
25
28
28
29
31
33
34
6
6.1
6.1.1
6.1.2
6.2
Diskussion
Hållfasthet
Böjdraghållfasthet
Slaghållfasthet
Mikrosprickor
36
36
36
37
37
5
7
Konklusioner
40
8
Referenser
41
Bilagor
1 Detaljerade resultattabeller
2 Karta SV svenska berggrunden
3 Ytbearbetning – användning och illustration
6
Förord
Mineralogin och mikrostrukturen i bergarter är avgörande för många av de egenskaper
Mineralogin och mikrostrukturen i bergarter är avgörande för många av de egenskaper
stenmaterialet kommer att ha i en färdig produkt (natursten eller ballast). SP, Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut (i fortsättning SP), har under många år fokuserat på att utveckla kompetensen
inom detta område. Med hjälp av mikroskopistudier i polarisationsmikroskop och
svepelektronmikroskopi (SEM) kopplat till datoriserad bildbehandling har man kommit mycket
långt. Ett exempel är kopplingen mellan perimeteranalys hos graniter och Los Angeles-talet, ett
slags sprödhetstest för ballast. Ett annat är beständighetsegenskaper hos kalcitmarmor för
utomhusanvändning kopplat till dess kornfogar och kornstorleksfördelning.
Min examensuppgift är bl a att fokusera på problemet kring ytbearbetningens inverkan på de
mekaniska egenskaperna. För att det inte bara skall bli provning och utvärdering så har jag tittat
mer på hur olika stensorter påverkas av ytbearbetning (krysshamring, flamning mm). Om man
använder samma bearbetningsutrustning och tillförd energi så reagerar olika stensorter på olika
sätt. Varför! Vad i mikrostrukturen och mineralogin är det som styr? Ett av de viktiga svaren
som jag skall utvärdera är hur detta skall räknas in när man dimensionerar den slutliga
produkten.
Den här uppgiften som jag skall göra är en del av projektet mellan SP- Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut, Trafik kontoret i Stockholm och Göteborg, kommunerna Malmö och
Eskilstuna samt SSF- Sveriges Stenindustriförbundet. I projektet ingår bland annat att kunna
studera/utforska ytbearbetningens inverkan på mikrosprickor och hållfasthet hos kantsten av
granit. Förhoppningen är att dessa studier så småningom leder till en förbättrad standard som i
framtiden ska gälla kantsten.
Jag vill tacka alla personer som med sin hjälp har de gjort möjligt att mitt examensarbete blivit
av. Först och främst vill jag tacka min handledare på SP, Björn Schouenborg, för den mycket
professionella hjälpen och den tålmodiga handledningen!
Vill tacka även följande personer för deras insats:
Urban Åkesson för hjälpen med mikroskoperingen, Jan Erik Lindqvist för hjälpen med SEM
mikroskoperingen, Katarina Malaga, för hjälpen med diagram, Stefan Söderström för hjälp med
provningar, Jonas Hansson för hjälpen med provberedning, Jimmy Stigh, min handledare på
Geovetarcentrum, för idéer, råd och kommentarer, Per Olof och Gunilla Broberg för deras hjälp
med översättningen
7
1
Introduktion
1.1
Problemställning
Under flera hundra år har svensk granit använts som byggnadsmaterial i Sverige. Under årens
lopp har man identifierat de sorter som fungerar väl som t ex kantstenar. Något som man tar för
givet och inte behövt fundera så mycket på är varför vissa fungerar bättre än andra. Samma
erfarenhet har man senare fått av annan sten som bryts och förädlas i Europa. Därför är t ex
portugisisk granit också vanlig i dessa sammanhang och ett bra och fungerande alternativ till de
svenska graniterna.
På senare tid har emellertid mycket sten importerats från s k lågkostnadsländer, t ex Kina,
Indien och Brasilien. Följden har varit att vi fått en hel rad med skador (t ex slagskador,
frostskador och beständighetsproblem) i olika sammanhang. Det kan bero på direkt dåligt val av
stenmaterial. I Sverige använder vi granit som gat- och kantsten och den allmänna åsikten har
varit att granit är beständigt per definition. Att det finns dålig granit har man inte insett förrän
helt nyligen. Tyvärr är den kunskapen fortfarande liten bland flera stenimportörer. Kvaliteten
varierar och det är svårt att spåra en produkt (stenmaterial/natursten) från beställning till den har
levererats. Att bergarter benämns med direkt felaktiga geologiska namn är inte heller ovanligt.
Lösningen på problemet är att identifiera de egenskaper som är väsentliga för att vi skall få en
kantsten av bra kvalitet. I detta sammanhang räcker det inte att läsa den nya europeiska
produktstandarden eftersom den inte ger komplett vägledning om vilka egenskaper som bör
verifieras eller vilka gränsvärden som är relevanta att använda i Sverige. Man måste se på de
skador som uppstått och utreda vilka egenskaper som varit otillräckliga respektive tillräckliga. I
samband med uppdragsarbete på SP samt samarbete med Ramboll (Danmark) har man kunnat
konstatera att andelen mikrosprickor oftast är väsentligt högre i den kinesiska graniten än den
svenska. Ökad andel mikrosprickor ger normalt sämre hållfasthet. Men det gäller också att
karakterisera vilken typ av mikrosprickor som är ursprungliga och vilka som tillkommit genom
ytbearbetning, t ex krysshamring och hur de påverkar kritiska egenskaper såsom
böjdraghållfasthet och slaghållfasthet.
1.2 Regelverk och tekniska handböcker
1.2.1 Europastandarden (SS-EN 1343)
Varför standardisering av stenar?
För att natursten skall hålla måttet inom EU länder har man kommit överens om vilka krav en
natursten ska uppfylla för att kunna användas i det tänkta området. Det kan vara
användningsområden så som: gat- och kantsten, markbeläggning osv.
För att kunna bestämma om en viss natursten uppfyller kraven måste vissa metoder användas.
Metoderna kan variera beroende på naturstenens användningsområde. Några av de mest
använda metoderna är som följer:
• Böjdraghållfasthet (SS-EN 12372)
• Densitet (SS-EN 1936)
• Vattenabsorption (SS-EN 13775)
• Ultraljudhastigheten UPV (SS-EN 14579)
• Utspjälkningshållfasthet (SS-EN 13364)
• Slaghållfasthet
• Petrografisk analys
• Mikroskopisk analys
8
Dessa EU-standarder kommer att beskrivas mer utförligt i kapitel 4 under rubriken
”Metoder/Analys”.
Natursten som används som byggmaterial måste vara CE märkt för att gälla inom EU ländernas
gränser. Utan denna märkning kan man inte exportera till EU-länder. Flera länder, bl.a. Sverige,
kräver dock inte CE-märkning i sig utan att man skall prova och redovisa på samma sätt.
1.2.2 Stockholms Trafikkontor
Trafikkontoret har, i samarbete med SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Svenska
Stenindustriförbundet (SSF), tagit fram en handbok där vissa krav för kantsten beskrivs.
Handboken följer huvudsakligen standarden EN 1343.
Dagens samhälle befinner sig i en byggboom. Det byggs för fullt och inte minst har man öppnat
för större användning av natursten. I en strävan om att få bästa priser har många företag
importerar sten från andra länder som t.ex. Kina, Indien, Brasilien. Den importerade naturstenen
är billig men i flesta fall håller den inte ”EU-standard”. Många företag som importerar sten
missar den viktigaste delen, nämligen den petrografiska beskrivningen och betydelsen därav.
Några av egenskaperna som man tar upp i den tekniska handboken är:
• Kantstenens längd t ex 600 – 2000 mm
• Maximal bredd och höjd
• Avvikelser hos ytor (endast raka kantstenar)
• Radier (endast krökta kantstenar)
• Ytjämnheter
• Frostresistens
• Böjhållfasthet
• Utseende
• Kemisk ytbehandling
1.2.3 Stenindustri handboken
Även i Stenindustrins Stenhandbok finns välbeskrivna fakta och krav för natursten.
Sveriges Stenindustriförbund (SSF i fortsättning) har tagit fram en handbok där man beskriver
tekniska egenskaper för olika naturstensorter samt till olika utföranden och tekniska lösningar
med natursten, bland annat i utemiljö.
De beskrivna principer (här nedan) gäller framförallt natursten som kommer från Skandinavien.
(Utemiljö, En handbok om natursten, SSF 2007)
Olika bergarter:
Granitgruppen
Skiffer
Kalkstenar
Marmorsorter
Silikatstenar
Karbonatsten
9
Tekniska egenskaper som är upptagna i Stenindustrihandboken:
• Kemisk resistens
• Hårdhet, avnötning
• Böjdraghållfasthet
• Porositet- frostbeständighet
• Vittringsbenägenhet, rost och färgförändring
• Tryckhållfasthet
• Friktion/halksäkerhet
Estetiska egenskaper
• Färgvariation och mönster
• Bilder, prover och referenser
10
2
Genomförande/Kantsten
Användning av kantsten har ökat kraftigt p.g.a. bl.a. den byggbommen som råder i Sverige. Den
ökningen har även medfört en kraftigt ökad import av kantsten. Importen är vanligtvis billigare
men med osäker information om bergarten. Många gånger (nästan alltid) saknar importerade
bergarter den geologiska informationen. De har bara olika marknadsnamn eller beteckningar om
var de kommer från som t.ex. G350 L eller G350 M. Man tar för givet att granit är ett beständigt
och homogent material som i de flesta fall inte behöver testas. Detta beror på de rykte som
svensk granit har. Det är sannolikt att man antagit att all granit (svensk) är av hög kvalitet.
2.1
Tekniska egenskaper
Den handbok som Trafikkontoret tagit fram beskriver vilka krav en kantsten ska uppfylla.
Handboken är gjord efter EN 1343 standarden. På grund av den ökande antal skador hos
kantstenar har flera aktörer (SP, Trafikkontoret i Stockholm och Göteborg, kommunerna Malmö
och Eskilstuna och SSF) hållit möte om denna problematik. Man har kommit fram till att
standarden EN 1343 på några ställen är direkt felaktig och dessutom har allvarliga brister.
Därför har man beslutat att standarden bör revideras för att uppfylla alla krav som en kantsten
ställs inför.
Projektet (revidering av ovan nämnda metoder) syftar till att ta fram en ny metodik för provning
av natursten som skall användas som kantsten, samt att ta fram förslag till kravgränser.
Nya krav på kantsten kommer att underlätta för de inblandade aktörerna att välja rätt
stenmaterial för rätt applikation.
Som målsättning har man ett slutdokument med status motsvarande svensk standard för gat- och
kantsten.
11
3
Material
3.1
Evjagraniten från Bohuslän
Baltiska skölden – Jorden har många urbergsköldar och en av dem är den Baltiska skölden som
Sveriges bergrund hör till. Dess bergrund har uppkommit genom flera orogeneser
(bergkedjebildningar) då vulkaniska och sedimentära bergarter veckats och omvandlats på olika
djup i jordskorpan. I samband med orogeneserna har stora volymer av magma (av granitisk
sammansättning) intruderat. Genom erosion har urbergsskölden blivit synlig.
Figur 1. Baltiska skölden och dess indelning. (Sveriges National Atlas, Berg och Jord)
Baltiska skölden delas in i olika provinser, beroende på ålder och vilka viktiga geologiska
händelse som har ägt rum. Provinser är: Arkeiska, Svekokarelska, Transskandinaviska
Magmatiska Bältet (TMB), Sydvästskandinaviska, Blekingeregionen och alkalina komplex och
gångar.
Sydvästskandinaviska Provinsen – Den här berggrunden har bildats för ungefär 1800-900
miljoner år sedan och består huvudsakligen av ortognejser bildade av kvartsförande
djupbergarter (granit, granodiorit, tonalit). Denna provins delas i mindre delar/zoner.
I öst begränsas provinsen av med Protoginzonen (en zon som kan följas från Skåne till
Värmland). I den här zonen kan man urskilja övergångar från gnejser i Protoginzonen till
graniter i det Transskandinaviska magmatiska bältet (figur 1).
Mylonitzonen – sträcker sig från norska gränsen till Varberg i söder. Den här zonen är en viktig
rörelsezon i den Sydvästskandinaviska provinsen där mycket kraftiga deformationer av
berggrunden har skett vid den Svekonorvegiska orogenesen för 1000 miljoner år sedan.
Ortognejser dominerar. Av basiska gång- och djupbergarter finns Värmlandhyperiterna, 1500
miljoner år. En annan speciell djupbergart är Varbergscharnockiten som har bildats i
jordskorpan vid högt tryck och temperatur.
12
Figur 2. Fennoskandias latitudlägen och orienteringar under de senaste 2,7 miljarderna år är
härleda ur paleomagnetiska undersökningar. Lägg märke till Sveriges latitudläge under
Svekonorvegiska orogenesen.(Sveriges National Atlas, Berg och Jord)
Stora Le-Marstrand gruppen – utgörs av gnejsiga och migmatiserade gråvackor. I denna
komposition förekommer olika basiska vulkaniska lager och djup- och gångbergarter som hör
till olika generationer. Till de allra yngsta hör Bohusgraniten, 920 miljoner år som även är
urbergets yngsta granit.
Bohusgranit (Evja är en sådan granit) – hälften av Bohusläns kustland består till största del av
en ung massformig granit som är omgiven av äldre bergarter, i väster bl.a Stora LeMartstrandformationen och i öster av en mer eller mindre starkt ådrad grå sedimentgnejs.
Pegmatitiska och aplitiska gångar sträcker sig över Dalaformationens nordligaste partier.
Bohusgraniten fortsätter mot norr in i Norge (Östfoldgranit) och bildar separata massiv i
sydvästra Norge och sydvästra Värmland (Blomskogranit).
Figur 3. De magmatiska bergarterna namnges efter sitt innehåll av ljusa mineral(kvarts,
mikroklin/ortoklas och plagioklas). Den vänstra figuren visar mineralinnehållet i några vanliga
djupbergarter, den högra några vulkaniska ytbergarter. Granit är exempel på en bergart med
ungefär lika delar kvarts, mikroklin och plagioklas.
Geologiskt sett är Bohusgraniten ganska ung och är Sveriges yngsta urbergsgranit. Den har
kristalliserat för mellan 950 och 1000 miljoner år (Eliasson och Schöberg 2003) och den är
daterat till 919 ± 5 och 922 ±5 Ma. Bohusgraniten bildar en linsformad intrusion (lakkolit) i
Bohusläns gnejskomplexet. Denna lakkolit är konvex uppåt och stupar vid kusten mot väster
men inne i landet mot öster (Asklund 1947) figur 5.
13
Figur 4. Bohusgranitens form sedd i profil mellan havet utanför Hunnebostrand och Frändefors
i Dalsland (Sveriges National Atlas, Berg och Jord)
Bohusgraniten är bildad genom upplösning av äldre bergarter på stort djup i jordskorpan. De
upplösta delarna har sedan i form av magma rört sig uppåt till den plats graniten har idag, fast
inte allt på en gång utan i mindre enheter. Det här är orsaken till att bildning av olika färgade
och olika grova granittyper. Vanligast är den röd till gråröda, fint medel- till medelkorniga
typen.
Enligt Bror Asklund är den äldsta av dessa granitvarianter den grå medel- till finkornig granit.
Den näst äldsta är den gråröda medelgrova graniten och uppfyller största delen av lakkoliten.
Yngsta graniten är den röda grova porfyriska, som ligger som en gångbergart i väster, figur 5.
Figur 5. Schematisk profil genom Bohusgraniten enligt Bror Asklund (1974), PH Lundhegård,
Nyttosten i Sverige, Almqvist & Wiksell).
På SP har vi haft två olika typer av importerade kinesisk granit som betecknas med olika
marknadsnamn och koder utan någon geologisk förklaring. Dessa två typer av Kina granit
kommer från två områden, Yantai-Taocun (ljust grå granit med stora fälspatkristaller) och
Leizhou (gul granit). Det förstnämnda området ligger på en halvö i Gula Havet mot Korea i höjd
med Seoul och den andra, Leizhou ligger i sydöstra Kina.
Granit (latin – granum korn) är en av de vanligaste bergarten i den kontinentala jordskorpan.
Granit är en vanlig och välkänt bergart. Huvudmineraler som graniten består av är: kvarts,
fältspater och glimmermineral. Sekundära mineraler: prehnit, kalcit och klorit. Accessoriska
mineraler: magnetit, apatit, zirkon, titanit, granat och monazit.( Eliasson och Schöberg 1990).
Granit är en tålig och slitstarkt bergart och har använts länge inom byggnadsindustri för olika
ändamål såsom byggnadssten, block och plattor.
14
3.2
Kinesisk granit från Yantai
På grund av den saknade informationen om kinesisk granit har jag inte kunnat beskriva dessa i
detalj. Jag har inte hittat någon bra geologisk information trots mina och min handledarens
försök. Vi har använt ett brett kontaktnät för att skaffa information men utan resultat.
Graniten är medelkornig till finkornig med stora fältspater som sticker ut. Den har en blå till grå
färg och verkar tämligen friskt jämfört med den gula graniten.
Graniten kommer från Yantai – Taocun området som ligger på en halvö i Gula Havet mot Korea
(figur 6).
Fig. 6. Leizhou (kartan till vänster) området där gula kinesiska graniten kommer. Yantai
området i Kina där grå kinesiska graniten kommer ifrån.
3.3
Kinesisk granit från Leizhou
Den andra graniten kommer från Leizhou områden som ligger i sydöstra Kina (närmast Hong
Kong, se kartan ovan). Graniten är ökänd i Sverige för dess dåliga rykte p g a kraftig tendens att
vittra. Den har en gul till gulgrå färg, och är medelkornig.
Det är svårt att avgöra om bergarten (kinesisk granit gul) är djupvittrad. Djupvittringen gäller de
exemplar som har tagits för test på SP. Jag kan inte göra utlåtande (om djupvittring) om andra
delar av Kina för att vi inte vet mycket om. Det är någon slags vittring men jag (i diskussion
med andra geologer på SP, Borås) tror att det beror på den unika kemiska
mineralsammansättningen. I SEM har två kinesiska graniterna använts och jag har undersökt
deras sammansättning genom den mikrokemiska analysen. I den gula graniten har vi sett hur
biotitskikten spjälkats upp av mineral som har hög halt av elementerna: Ce, La.(se figur 24-b1,
under Resultat/Analys).
Det finns djupvittrade graniter i andra delar av världen som t.ex. i Portugal, Norra Afrika osv.
men i dessa länder man tar bort den delen som är vittrad. I den kinesiska gula graniten är mest
plagioklas som vittrar.
I Sverige har istiden gjort det möjligt att den yttersta delen av graniten blivit bortskrapad och
friska delen har blivit synligt. Man kan säga att tack vare istiden i Sverige finns ingen
djupvittring i graniten.
15
Figur 7. Kinesisk granit (gul). I bilden ser man omvandling av järnsulfider till järnsulfat och
järnhydroxider(foto: Björn Schouenborg, SP).
3.4
Provkroppar
3.4.1 Ytbearbetningar
Sedan länge har natursten använts som byggnadssten. Beroende på ändamålet har man använt
olika ytbearbetningar. Den bearbetade ytan (ytstruktur) och färger varierar mycket med olika
bearbetningar. Bergarter som är mörka eller kraftigt färgade varierar mer än de som är ljusa. En
polerad yta framhäver stenens färg medan grövre bearbetningar mattar färgen.
Ytbearbetnings metoder som använts mest är:
Råkopp – kallas även naturyta, på kvartsit och vissa gnejser kallas även klovyta.
Flammad – orden bränd och rustik använts ibland istället för flammad. Bearbetning innebär att
kristallerna i stenens ytskikt spjälkar loss vid användning av en given temperaturchock som
åstadkommes med en låga. Efter behandling med svets låga blir ytan lite vågigt med fria
kristallytor.
Krysshamrad – kallas även gradhuggen eller gradad. Bearbetningen utförs med
tryckluftmaskin och verktyg (krysstans) med hårdmetalltänder. Man använder olika grader 1-5
(verktyg med olika avstånd) beroende på ändamål.
Blästrad – sandblästring.En bearbetnings metod som orsakar en småknottring yta genom att
använda en speciell blästersand som blåses mot stenen med tryckluft.
Normalslipad – kallas även golvslipad. Slät yta med obetydliga slipränder.
Finslipad – slät, ej speglande yta.
Polerad – slät, speglande yta. Glansen skall bestå även efter tvättning med eter.
För kantsten används vanligtvis två ytbearbetningsmetoder som är krysshamring och
råhuggning . Dessa metoder använts mest för att kantstenen inte skall bli särskilt påverkad i
hållfastheten och eventuell mikrosprickbildning.
För prover har två granit typer använts Evja och Kina granit. Båda graniterna har studerats i
olika ytbehandlingsformer som t.ex.
• Normalslipad
• Krysshamrad
• Råhuggen
• Flammad
De ytbearbetningsformerna med fet stil är de som mest används till kantsten.
16
3.4.2 Dimensioner hos provkroppar
Innan man börjar med proverna bör man ha provkroppar med olika ytbearbetning som är
beskrivna ovan. På själva testet bör ytbearbetning noteras.
Dimensioner har varit olika. Dessa dimensioner är baserade på deras (provkropparnas) tjocklek
(h). Tjockleken (höjden) skall bli mellan 25 mm och 100 mm och skall bli större än två gånger
av storleken av de största kornen i bergarten (stenen).
Dimension (mm)
Den totala längden (l) skall bli lika med sex gånger tjockleken.
Bredden (b) skall bli mellan 50 mm och tre gånger tjockleken (50 mm <b<3h).
Alla dessa förklaringar enligt Europastandarden EN 12732:1999
Dimension (mm)
30X30X180
50X50X300
80X80X480
30X200X200
17
4
Metoder/Analys
Nedan följer korta beskrivningar av provningsmetoder och egenskaper. Materialet kommer
delvis från MinBaS (Provning av svensk natursten enligt nya Europastandarder, 2004)rapporten.
4.1
Böjdraghållfasthet
Egenskapen bestäms på prismor, ofta 50x50x300 mm, och är betydligt mer utslagsgivande och
användbar än t ex tryckhållfasthet. Den bör t ex användas för alla typer av mark- och
golvbeläggningar samt fasadsten. Egenskapen kan med fördel användas för dimensionering av
plattornas yta och tjocklek då den provas tillsammans med utspjälkningshållfasthet för
infästning med dubb.
4.2 Densitet
Densitet erhålls ofta i samband med provning av vattenabsorptionen och visar mest om
bergarten är vittrad eller ej. Fördjupad kunskap om vittring kan detekteras genom en
petrografisk analys.
4.3 Vattenabsorption
Denna egenskap tjänar som ett indirekt mått på beständighet, framför allt frostbeständighet. I de
äldre tyska standarderna har man angivit att bergarter som har en vattenabsorption mindre än
0,5 vikt % är frostbeständiga och behöver därför inte provas ytterligare för den egenskapen. Vid
något mildare klimat kan man använda 1,0 vikt % som gränsvärde.
Principen för provning är att en torkad provkropp vägs och sänks därefter ned i vatten, först
delvis och sedan helt. Vanligen efter ca 24 timmar kan man väga provkroppen. Skillnaden i vikt
mellan torr och våt är den vattenmängd som absorberats/sugits upp. Själva provningsförfarandet
är mer komplicerat men detta beskriver huvuddragen. Låga värden är att föredra även om
porositet och permeabiliteten är nog så avgörande för att kunna göra en säkrare bedömning av
frostbeständigheten.
4.4 Ultraljudhastigheten (UPV)
Används för att mäta hastigheten av ultraljud genom sten. Våghastigheter kan variera beroende
på material. Ultraljudapparaten består av en sändare och en mottagare. För utsändning och
mottagning av signal används en elektronisk anordning som konverterar elektriska signaler till
mekaniska signaler.
V=l/t
V- våghastighet km/s eller m/s
l -avstånd
t - tid
Tabell 1. Våghastigheter i olika material (enligt Dornbuch)
Vatten
Luft
Betong
Sandsten
Kalksten
1,48 km/s
0,33 km/s
4,43 km/s
2,86 km/s
4,31 km/s
Marmor
6,69 km/s
4.5 Utspjälkningshållfasthet
Egenskapen används för att kontrollera hållfasthet hos stenmaterial för användning som
fasadpanel/platta. Resultatet används tillsammans med böj-draghållfastheten för dimensionering
av plattans area och tjocklek.
18
4.6
Slaghållfasthet
Hur väl ett t ex stengolv klarar av en fallande vinflaska eller andra typer av hårda stötar provas
med en fallande stålkula som väger 1 kg. Det kan även röra sig om ”slag” från hårda metallhjul
på kantsten och markplattor. Stålkulan släpps från en given höjd. Om provet inte spricker så
ökar man fallhöjden tills den spricker. Därefter börjar man om med nya plattor och strax under
den höjden som gav spricka i det inledande kontrolltestet. Man anger vilken energi som åtgår
för att stenen skall spricka. I projektet har vi använt provningen för att se om den ger utslag för
olika sprödheter hos bergarterna och deras ytbearbetningar.
4.7
Petrografisk analys/Mikroskopisk analys
En komplett petrografisk analys utförd av en kunnig berggrundsgeolog med erfarenhet inom
branschen kan många gånger användas för att säga om en bergart är lämplig eller inte för en
tilltänkt användning.
Man gör en visuell granskning av stenmaterialet för att få en första indikation på vad det är för
en bergart och om den är vittrad eller frisk samt mineralkornstorlek. Därefter väljs en
representativ del ut för tillverkning av mikroskopipreparat. Dessa är endast 25 μm tunna för att
kunna genomlysas i en speciell sorts mikroskop som kallas polarisationsmikroskop. Ofta
används fluorescerande färg som tillsats den epoxi man impregnerar stenen med (figur 8). Då
kan man tydligare se porösa partier som t ex vittring och sprickor.
Figur 8. Petrografiskanalys utförs på 25μm tunna preparat som genomlyses i
polarisationsmikroskop.
Vid den mikroskopiska analysen kan man kvantifiera mineralinnehållet och bestämma
bergarten. Dessutom kan man se om mineralkornen är friska och även se om det förekommer
mikrosprickor och mineral som t ex kan ge missfärgning av stenen.
En petrografisk analys är med andra ord en av de absolut viktigaste provningar som kan utföras
på natursten. För projektet Stenhandboken är endast mineralsammansättningen kvantifierad då
utrymmet på produktfaktabladet inte medgivit redovisning av en komplett analys.
19
A
B
Figur 9. Bohusgranit fotograferad i polarisationsmikroskop. Bild A är polariserad och visar
olika fältspater, kvarts samt en liten andel glimmer. Bild B är tagen i fluorescensljus och visar
sprickmönster i ljusgrönt. I övrigt är det en tät granit. Bildytan motsvarar 8,6x4,5 mm. Graniten
i bilden är inte samma som jag har provat! (ur MinBaS rapporten SP)
Den mest påfallande egenskapen som framträder vid en mikroskopisk analys av den kinesiska
graniten är den mycket höga halten av mikrosprickor samt kraftigt omvandlade plagioklaskorn
(figur 10).
Figur 10. Kinesisk granit fotograferad på motsvarande sätt som ovan. Det är tydligt att den är
betydligt mer porös och har fler sprickor. Fältspaterna är omvandlade och porösa (se ex vid pil).
Bildytan är samma som ovan, 8,6x4,5 mm. Graniten i bilden är inte densamme som jag har
provat.(ur MinBas Rapporten, SP).
Beträffande den petrografiska analysen så är det en kraftigt förenklad sådan som använts i
projektet. Tunnslip har tillverkats för mikroskopisk kvantifiering av mineralsammansättningen.
För att belysa användbarheten hos den petrografiska analysen har vi valt att jämföra en svensk
och en kinesisk granit avseende porositet och förekomst av mikrosprickor. Det är inte sagt att all
kinesisk granit håller samma låga kvalitet som den här visade!
Vi har valt att använda den svenska granit som sedan gammalt är känd för hög halt
mikrosprickor, dvs Bohusgraniten. Trots dess mikrosprickor är det en, sedan gammalt, mycket
använd granit som inte har haft några problem med beständighet.
Den här analyserade kinesiska graniten, och likvärdiga exemplar, har på flera håll i Sverige och
Danmark gett upphov till avslagna kanter (på grund av sprödhet), missfärgningar (bl a på grund
av dålig mineralsammansättning) och snabb nedbrytning vid frostpåkänning. Allt detta kan man
härleda utifrån den petrografiska analysen.
20
5
Resultat/Provningresultat
5.1
Böjdrag
Tabell 2. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Evjagranit 50X50X300 mm
Böjdraghållfasthet
Evjagranit
50X50X300 mm
Råhuggen
Kryss. Sågad
Sågad/VÅT
Medelvärde Mpa
19,4
17,5
16,1
14,8
Standardavvikelse
2,5
1,3
0,8
0,7
Böjdraghållfasthet MPa
Böjdraghållfasthet Evjagranit 50X50X300 mm
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Råhuggen
Kryss.
Sågad
Sågad/VÅT
Ytbearbetning
Figur 11. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Evjagranit enligt tabell 2 ovan.
Tabell 3. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul).
Böjdraghållfasthet Kinagranit 30X30X180 mm
Medelvärde Mpa
Standardavvikelse
*Flammad eller blästrad.
Kryss Sågad Flammad*
15,5
10,9
9,4
1,1
2,2
0,8
21
Böjdraghållfasthet MPa
Böjdraghållfasthet Kinagranit
30X30X180 mm
20
15
10
5
0
Kryss
Sågad
Flamad
Ytbearbetning
Figur 12. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) enligt tabell 3 ovan.
Tabell 4. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul).
Böjdraghållfasthet Kinagranit 50X50X300 mm
Kryss.
Sågad
Flammad
11,3
9,7
12,5
0,6
0,8
5,5
Medelvärde MPa
Standardavvikelse
Böjdraghållfasthet MPa
Böjdraghållfasthet Kinagranit 50X50X300 mm
14
12
10
8
6
4
2
0
Kryss.
Sågad
Flammad
Ytbearbetning
Figur 13. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit(gul) enligt tabell 4 ovan.
Tabell 5. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul).
Böjdraghållfasthet Kinagranit 80X80X480 mm
Medelvärde Mpa
Standardavvikelse
Kryss Sågad Flammad
11,4
15,7
14,2
0,5
1,4
3
22
Böjdraghållfasthet MPa
Böjdraghållfasthet Kinagranit 80X80X480 mm
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Kryss
Sågad
Flammad
Ytbearbetning
Figur 14. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) enligt tabell 5 ovan.
Tabell 6. Medelvärde av böjdraghållfasthet (jämförelse) hos Evja- och Kinagranit (gul).
Böjdraghållfasthet/JÄMFÖRELSE/Evja/Kinagranit
Medelvärde Mpa
Standardavvikelse
Evja Kryss Kina Kryss Evja Sågad
Kina Sågad
17,5
11,3
16,1
9,7
1,3
0,6
0,8
0,8
Böjdraghållfasthet50X50X300mm/JÄMFÖRELSE/evjagranit
/kinagranit
Böjdraghållfasthet MPa
20
15
10
5
0
Evja Kryss
Kina Kryss
Evja Sågad
Kina Sågad
Figur 15. Medelvärde av böjdraghållfasthet (jämförelse) hos Evja- och Kinagranit (gul) enligt
tabell 6 ovan.
23
Tabell 7. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) olika dimensioner.
Böjdraghållfasthet Kinagranit/Jämförelse
K 30
Medelvärde Mpa
Standardavvikelse
KB=Kinagranit
Dimension
30X30X180
50X50X300
80X80X480
S 30
15,5
1,1
F 30
10,9
2,2
K=Kryss. S=Sågad
9,4
0,8
K 50
S 50
F 50
K 80
S 80
F 80
11,3
9,7
12,5
11,4
15,7
14,2
0,6
0,8
5,5
0,5
1,4
3
F=Flammad
BöjdraghållfasthetKinagranit/JÄMFÖRELSE/
18
16
Böjdraghållfasthet MPa
14
12
10
8
6
4
2
0
K 30
S 30
F 30
K 50
S 50
F 50
K 80
S 80
F 80
Ytbearbetning/Dimension
Figur 16. Medelvärde av böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) olika dimensioner enligt tabell
ovan. K=krysshamrad, S=sågad, F=flammad (blästrad)
24
5.2 Vattenabsorption och densitet
Tabell 8. Resultat från provning av Vattenabsorption och densitet.
Provkropp
Massa torr
Massa i
identitet
md
vatten
70
Massa torr
Massa yttorr, mi (g)
Vatten-
densitet
absorption
(g)
(g/cm3)
(%)
mtr
48 h
72 h
96 h
168 h
192 h
ms
70 °C
Provets
efter provn.
Ab
110°C
(g)
(g)
1
1936,32
1624,20
0,00
1939,21
0,00
0,00
0,00
1939,21
0,00
6,135
0,15
2
1955,2
1634,90
0,00
1958,30
0,00
0,00
0,00
1958,30
0,00
6,034
0,16
3
1937,6
1623,00
0,00
1940,70
0,00
0,00
0,00
1940,70
0,00
6,087
0,16
4
1942,6
1625,60
0,00
1945,70
0,00
0,00
0,00
1945,70
0,00
6,057
0,16
5
1961,4
1638,20
0,00
1964,48
0,00
0,00
0,00
1964,48
0,00
5,999
0,16
6
1954,4
1638,30
0,00
1957,40
0,00
0,00
0,00
1957,40
0,00
6,112
0,15
7
1979,3
1650,20
0,00
1982,41
0,00
0,00
0,00
1982,41
0,00
5,946
0,16
8
1925,9
1617,70
0,00
1928,83
0,00
0,00
0,00
1928,83
0,00
6,178
0,15
9
1952,7
1631,90
0,00
1955,60
0,00
0,00
0,00
1955,60
0,00
6,020
0,15
10
1950,07
1631,80
0,00
1953,03
0,00
0,00
0,00
1953,03
0,00
6,058
0,15
Medelvärde
1949,55
1631,58
-
-
-
-
-
1952,57
0,00
6,06
0,15
Standardavvikelse
14,97
9,45
-
-
-
-
-
15,01
0,00
0,07
0,00
5.3 Ultraljud
Tabell 9. Ultraljud. Provkroppar och dess transporttid för ljudvågen i mikrosekunder.
Ultraljud Evjagranit/Våt/50X50X300
Provkropp nr.
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Mikrosekund
54,2
53,2
53,2
53,2
53,6
53,2
53,6
53,6
53,6
54,3
25
5.4 Utspjälkningsmetoden
Tabell 10. Medelvärde av utspjälkningsmetoden hos Evjagranit, sågad och krysshamrad.
Utspjälkningsmetoden Evjagranit Sågad och Krysshamrad
Sågad
1 784,60
433,86
Medelvärde (N) Brottlast
Standardavvikelse
Kryss.
2 032,22
478,88
Utspjälkningsm etoden
Brottlast N
2 100,00
2 000,00
1 900,00
1 800,00
1 700,00
1 600,00
Sågad
Kryss.
Ytbearbetning
Figur 17. Medelvärde av utspjälkning hos Evjagranit/sågad och krysshamrad enligt tabell 10
ovan.
5.5
Slaghållfasthet
Tabell 11. Medelvärde av slaghållfasthet hos Evjagranit, råhuggen, krysshamrad och sågad.
Slaghållfasthet Evjagranit 30X200X200 mm
Medelvärde (W)
Standardavvikelse
Råhugg. Kryss Sågad
12
6
6
1
1
0
SlaghållfasthetEvjagranit30X200X200mm
Slaghållfasthet W
14
12
10
8
6
4
2
0
Råhugg.
Kryss
Sågad
Ytbearbetning
Figur 18. Medelvärde av slaghållfasthet hos Evjagranit, råhuggen, krysshamrad och sågad
enligt tabell 11 ovan.
26
Tabell 12. Medelvärde av slaghållfasthet hos Kinagranit (gul), krysshamrad, kryss neråt och
sågad.
Slaghållfasthet Kinagranit 30X200X200 mm
Medelvärde (W)
Standardavvikelse
Kryss. Kryss, neråt
8
7
0
1
Sågad
5
0
Slaghållfasthet W
SlaghållfasthetKinagranit30X200X200 mm
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
Kryss.
Kryss. Neråt
Sågad
Ytbearbetning
Figur 19. Medelvärde av slaghållfasthet hos Kinagranit (gul), krysshamrad, kryss. neråt och
sågad enligt tabell 12 ovan.
Tabell 13. Medelvärde av slaghållfasthet av Evja och Kinagranit (gul)/Jämförelse
Slaghållfasthet/JÄMFÖRELSE/Evja/Kinagranit
EvjaKryss EvjaSågad KinaKryss KinaSågad
Medelvärde W
6
6
8
5
Standardavvikelse
1
0
0
0
27
Slaghållfasthet W
Slaghållfasthet/JÄMFÖRELSE/Evja/Kinagranit 30X200X200
mm
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
EvjaKryss
EvjaSågad
KinaKryss
KinaSågad
Ytbearbetning
Figur 20. Medelvärde av slaghållfasthet hos Evja och Kinagranit (gul)/Jämförelse enligt tabell
13 ovan.
Tabell 14. Resultat från extra provning av Kinagranit/gul/grå och Bjärlövgranit.
Böjdraghållfasthet, 3-punktbelastning
KinagranitGrå Kinagranit Grå KinagranitGul KinagranitGul Bjärlöv
Bjärlöv
Kryss.
Sågad
Kryss
Sågad
Kryss
Sågad*
Medelvärde MPa
11,4
11,6
11,8
12,4
14,9
15,8
Standardavvikelse
0,8
0,8
0,3
0,5
1,1
0,4
*sågad från kryss. plattan
Böjdraghållfasthet MPa
Böjdraghållfasthet/Kinagranit(grå+gul)/Bjärlöv
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Kryss.
Sågad
Kryss
Sågad
KinagranitGrå Kinagranit Grå KinagranitGul KinagranitGul
Kryss
Sågad*
Bjärlöv
Bjärlöv
Ytbearbetning
Figur 21. Resultat från extra provning av Kinagranit/gul/grå och Bjärlöv granit.
28
5.6
Petrografisk beskrivning och analys
5.6.1 Petrografisk beskrivning av Evjagranit
Evjagraniten är massformig, medelkornig och har en grå till gråröd färg.
Enligt Point Counting metoden kan man se att Evjagraniten har samma mängd kvarts och
plagioklas dvs 33% av volymen (se tabellen nedan) därefter kommer kalifältspat med 28,8%
och biotit med 4,2%.
I den mikroskopiska analysen kan man se att kvartskornen är runda medan kalifältspatkornen är
elongerade. Habitus är subhedral och kornstorleken varierar från 0,5 – 3,5 mm. Bergarten
domineras av raka korngränser men lobate (bågformade) korngränser förekommer också.
Tabell 15. Resultat från punkträkningen av Evjagranit
Evja
Volym%
Mätosäkerhet
Kvarts
Kalifältspat
Plagioklas
Biotit
Opaka
33
28,8
33,2
4,2
0,8
4,1
4
4,1
1,8
0,8
Tabell 16. Resultat från den kvalitativa mikroskopiska analysen av Evjagranit
Position
Egenskap
7.1
7.2
7.2.1
7.2.1.1
7.2.1.2
7.2.1.2
7.2.1.3
7.2.1.4
7.2.1.5
7.2.1.6
7.2.1.7
7.2.1.8
Fabric
Beståndsdelar
Mineral/Korn
Sammansättning
Kornstorlek mm max
Typisk kornstorlek
Habitus
Form
Korngränser,rak,lobate serrated
Fördelning,homogen,heterogen,lagrad
Orientering
Vittring
Plag,K-fsp,Qz,biotit
Se punkträkning
0,5-5
3,5 mm
Subhedral
Qz runda, Klf elongerade
Rak, lobate
Homogen
Ingen
Ingen
Tabell 17. Resultat från den kvalitativa makroskopiska analysen av Evjagranit
Egenskap
Färg
Fabrik
Kornstorlek mm
Öppna och fyllda mikroskopiska sprickor
Vittring
Grå till gråröd
Massformigt
<5
Inga
Ingen
29
Figur 22. Evja granit i polarisations mikroskop. Bildytan motsvarar 8,6X 6,5 mm. Bilden visar
kalifältspat, plagioaklas, kvarts och biotit.
5.6.2 Petrografisk beskrivning av Kinagranit (gul)
Makroskopiskt är Kinagranit (gul) massformig, medelkornig med en gul till gulvit färg.
Från Point Counting ser man att plagioklas dominerar i mineralsammansättning med 37% vol
följt av kvarts med 34% och kalifältspat med 25%. Jämfört med Evjagraniten innehåller
kinesisk granit mer plagioklas och mindre kalifältspat.
I mikroskop kan man studera att graniten har en zenoblastisk textur. Mineral sammansättningen
är: albit, kalifältspat och kvarts. Habitus är anhedral. Oregelbunden form med serrated (taggiga)
korngränser (se bilden nedan). Vittrade fältspater kan iakttagas.
I en provkropp med kinesisk granit kan man se järnsulfider som omvandlats och som gör att
bergarten blir lite svagare i sin hållfasthet (järntecken på vittring därför svagare).
Tabell 18. Resultat från punkträkning av provet Kinagranit (gul)
Kina granit
(gul)
Kvarts
Plagioklas
K-fältspat
Biotit
Amfibol
Opak
Total
Antal punkter
Volym %
34
37
25
3
0,6
100
500
30
Tabell 19. Resultat från den kvalitativa mikroskopiska analysen Kinagranit (gul)
Position
Egenskap
7.1
7.2
7.2.1
Fabric
Beståndsdelar
Mineral/Korn
Zenoblastisk
Albit,Klfs,Qz
7.2.1.1
7.2.1.2
7.2.1.2
7.2.1.3
7.2.1.4
7.2.1.5
7.2.1.6
7.2.1.7
7.2.1.8
Sammansättning
Kornstorlek mm max
Typisk kornstorlek
Habitus
Form
Korngränser,rak,lobate serrated
Fördelning,homogen,heterogen,lagrad
Orientering
Vittring
Se punkträkning
0,4 – 3 mm
2 mm
Auhedral
Oregelbundna
Serrated
Heterogen
Ingen
Vittrade fältspater
Tabell 20. Resultat från den kvalitativa makroskopiska analysen Kinagranit (gul)
Egenskap
Färg
Fabrik
Kornstorlek mm
Öppna och fyllda mikroskopiska sprickor
Vittring
Gul till gulvit
Massformigt
<5 mm
Inga
Vittrade fältspater
Figur 23. Kinagranit gul – polarisation bild. Bildytan motsvarar 8,6X6,5 mm. Man ser tydligt i
provet att fältspaterna vittrar (gul pil). Vittring av kalifälspater bildar kaliumglimmrar och
kvarts. Kalifältspatkorn som omkristalliserar i en finare matrix (grön pil). Plagioklas kan
sericiteras (genom tillförsel av vatten och kalium). Men det finns även ovittrade fältspater
exempelvis plagioklas med albittvilling markerad här med blå pil.
31
5.6.3 Petrografisk beskrivning av Kinagranit (grå)
Makroskopisk har kinesiska graniten (grå) en massformig textur med stora fältspat kristaller
som dominerar i den medelkorniga matrixen. Graniten har en grå färg.
Point Counting visar att plagioklasen dominerar med hela 67% av kvarts med 27% (mycket
mindre än i de två ovannämnda granit typerna) och kalifältspat utgör bara 4%.
I mikroskop ser man också mineralsammansättningen; plagioklas, kvarts, kalifältspat, biotit och
amfibol (se bilden nedan). Habitus är subhedral, formen av korn elongerade med raka
korngränser.
Tabell 21. Resultat från punkträkning av provet Kina granit (grå)
Kina granit
(grå)
Volym %
Kvarts
Plagioklas
K-fältspat
Biotit
Amfibol
Opak
Total
Antal punkter
27
61
4
5
3
0.2
100
500
Tabell 22. Resultat från den kvalitativa mikroskopiska analysen Kina granit (grå)
Position
Egenskap
7.1
7.2
7.2.1
7.2.1.1
7.2.1.2
7.2.1.2
7.2.1.3
7.2.1.4
7.2.1.5
7.2.1.6
7.2.1.7
7.2.1.8
Fabric
Beståndsdelar
Mineral/Korn
Sammansättning
Kornstorlek mm max
Typisk kornstorlek
Habitus
Form
Korngränser,rak,lobate serrated
Fördelning,homogen,heterogen,lagrad
Orientering
Vittring
Plag,Qz,Klfs,biotit,amfibol
Se punkträkning
0,4 – 3
3 mm
Suhedral till euhedral
Elongerade
Rak
Homogen
Ingen
Ingen
Tabell. 23. Resultat från de kvalitativa makroskopiska analysen Kina granit (grå)
Egenskap
Färg
Fabrik
Kornstorlek mm
Öppna och fyllda mikroskopiska sprickor
Vittring
Grå
Massformigt
<5 och 5mm-10
Inga
Ingen
32
Figur 24. Kinagranit grå – Bilden visar plagioklas, kvarts, kalifältspat, biotit, amfibol (gul pil).
Mineralkornen har raka korngränser och serrated (röd pil) korngränser. Bildytan motsvarar
8,6X6,5 mm.
33
5.6.4 SEM analys av Kinagranit (gul)
c
Ca-fördelning
d
Si-fördelning
b
a
b1
b2
S-fördelning
e
g
f
Fe-fördelning
Figur 25. Kemisk mikroanalys av kinesisk granit (gul) i SEM. Bild a- kinagranit med
iögonfallande missfärgningar (omvandling av järnsulfider till järnsulfat och järnhydroxider)se
bild g för analys. Bild b- en SEM bild av figur a. Figurer c, d, e och f visar element kartering
enligt Spektrum 1 i figur b, där kan man se fördelning av elementerna Ca, Si, S och Fe. Figur b1
är en förstoring av figur b. Figur b2 en diagramform av de sällsynta elementerna Ce och La
enligt figur b1.
En An-halt har gjorts i SEM/EDS och resultaten visas här nedan.
Tabell 24. Semikvantitativ analys i SEM/EDS (Energy Dispersed Microanalys),(Jan Erik
Lundqvist)
Gul granit
Element
Na
Al
Si
K
Ca
Fe
O
Totals
Weight%
9,26
11,06
29,51
0,37
1,13
1,14
47,53
100
Formula
Na2O
Al2O3
SiO2
K2O
CaO
FeO
Number of ions
1,08
1,1
2,83
0,03
0,08
0,05
8
Grå granit
Element Weight%
Na
6,72
Al
11,45
Si
31
K
0,38
Ca
1,8
O
48,64
Totals
100
Formula
Na2O
Al2O3
SiO2
K2O
CaO
Cation sum
Cation sum
Number of ions
0,77
1,12
2,9
0,03
0,12
8
4,93
5,17
Gul granit An 0-10
Grå granit An 10-20
An-halt på Evjagraniten (Bohusgraniten) är An22-An30 (Eliasson, Ahlin, Pettersson, 2003)
34
Efter mätningar gjorda i SEM och med hjälp av Energy Dispersed Microanalys kunde man
konstatera An halten på olika plagioklas i två kinesiska graniter (gul och grå). Den tredje
graniten Evja är inte undersökt i denna mikroanalys. Uppgifterna är hämtade ur Emplacement
mechanism and thermobarometry of the Sveconorvegian Bohus granite, SW Sweden av
författarna som ovan.
Bohus graniten är mycket väl undersökt av dessa författare så jag använde deras information om
An halten.
5.6.5 Mikrosprickor
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Figur 26. Bilderna visar mikrosprickor på Evjagranit krysshamrad. Bildytan är 5,5 X 4,2 mm
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Figur 27. Bilderna visar mikrosprickor på Evjagranit råhhugen. Bildytan är 5,5 X 4,2 mm
Djupaste sprickan i bild 4 med 3,5 mm in i stenen från den ytbearbetade ytan och den minsta
med 0,13 mm.
35
A
B
Figur 28. Jämförelse av mikrosprickor i en hörn av tunnslip av Evjagranit (A) och
Kinesiskgranit gul (B) båda med krysshamrade ytberbetade ytor. Bildyta motsvarar 5,5x4,2mm.
36
6
Diskussion
6.1 Hållfasthet
6.1.1 Böjdraghållfasthet
Provkroppar som bestod av tre olika graniter, Evja och två kinesiska (gul och grå granit) har
prövats för att kolla ytbearbetningens inverkan på deras hållfasthet och mikrosprickor. För
trepunkts böjdrag metoden (se kapitel 4 Metoder och analys) har olika provkroppar använts från
de minsta 30X30X180 mm till de största 80X80X480 mm. Utöver de dimensionerna har jag
även använt: 50X50X300.
Ytbearbetning på dessa provkroppar var olika som:
• Råhuggen
• Krysshamrad
• Sågad
• Flammad (blästrad)
Beträffande den flammade ytbearbetningen måste man komma ihåg att det hela tiden funnits
misstankar om den verkligen var flammad eller ej? Enligt tidigare erfarenhet tror man att det
möjligen kan handla om blästrad ytbearbetning. Den danska leverantören kunde inte ge
information om detta och det går inte att med säkerhet avgöra eftersom det handlar om en
vittrad granit som inte uppför sig som en frisk sådan..
De inledande resultaten var inte som förväntade. Krysshamring innebär att ytan spräcks upp, av
vilken anledning hållfastheten går ned. Emellertid visar endast ett diagram sådant resultat; den
med kinesisk granit med måtten 80X80X480 (se kapitel 5, Resultat och analys). I andra diagram
visas högre hållfasthet på den krysshamrade graniten än de sågade eller flammade. Orsaken till
olika värden kan det vara stenproducenternas sågning av produkten (natursten, i det här fallet
granit) utan att tänka på foliationens orientering eller dess inverkan på hållfastheten hos
slutprodukten.
Foliationen spelar en stor en stor roll i samband med provning av hållfasthet och därmed även
för hållfastheten hos den färdiga produkten. Detta är sannolikt svaret på de avvikande värdena.
Hos flera av provkropparna var det svårt att urskilja en foliations- riktning. Dock gällde detta
inte alla provkroppar vilket kan illustreras med figur nedan (se två bilder med två olika typer av
foliation). Homogena, mer massformiga provkroppar gav relevanta värden medan de heterogena
gav avvikande värden.
Figur 29. Två olika typer av foliation. (Foto: Fatmir P.)
37
Eftersom avvikanden värden har förekommit har kompletterande tester gjorts av Jonas Hansson.
Resultaten visade som man kan förvänta sig. Krysshamrade ytbearbetade provkroppar har lägre
hållfasthet! (figur 21). Det är nu bekräftat att en yta som blir mer fysiskt påfrestad orsakar lägre
hållfasthet än en ytbearbetad yta som utsätts för mindre fysisk påfrestning.
Genom att noggrant studera foliationen och välja provplattor med enhetlig foliation har vi haft
möjlighet att kunna bortse från denna variabel som foliationen innebär. Vi har krysshamrat ena
delen av plattan och låtit den andra halvan vara sågad. Först då får vi helt konsekventa resultat.
Det visar sig vara en relativt liten skillnad men systematisk. Skillnaden i hållfasthet, för dessa
graniter, mellan krysshamrad och sågad yta är upp till 6 %. Notera att vi då haft den
krysshamrade ytan nedåt vilket är den mest ogynnsamma orienteringen.
Detta resultat är en klar fördel för såväl producent som beställare. Producenten slipper betala för
extra provning av varje produkt med varje ytbearbetning som han/hon använder och beställare
slipper oroa sig om en stor hållfasthetsminskning och hur man skall föra in detta i
kravdokumenten.
6.1.2 Slaghållfasthet
Olika hållfasthetstester har gjorts genom att låta en fallande kula ramla först från 150 mm och
kontinuerligt höja höjden med 50 mm. Efter några slag gick plattan till brott. Plattorna var olika
ytberbetade såsom olika graniter, Evjagranit och kinesisk granit (gul). Även här förekom
avvikande värde. De krysshamrade plattorna av kinesisk granit hade högre slaghållfasthet (se
diagram under Resultat) än de sågade plattorna. Hos Evjagraniten var värden ungefär lika för
både krysshamrade och de sågade plattorna. Dimensioner på plattor var 30x30x200 mm.
6.2 Mikrosprickor
För att undersöka mikrosprickor har tunnslip gjorts med tjocklek på 25μm som sedan
genomlyses i polarisationsmikroskop. Fluoroscerande färg har använts som i sin tur tillsätts
epoxy som impregnering av stenen. Tunnslipen tillverkades av Ramboll (Danmark). I samband
med tunnslip tillverkning måste man påpeka att de inte är gjorda enligt samma metod som man
använder på SP i Borås. De har sannolikt använt olika undertryck i samband med
impregneringen. (enligt diskussion med Björn Schouenborg)
Efter analys i mikroskop har bilder tagits. Målet var att mäta alla mikrosprickor beroende på
granitsort eller ytbearbetad yta. Råhuggen, krysshamrad och sågad var ytor som har undersökts.
Granitsorterna var Evjagranit och kinesiskgranit (gul och grå).
Efter noggrann mätning, har inte någon stor inverkan av ytbearbetning kunnat bekräftas.
Mikrosprickor som en del av mikrostrukturen i bergarten har varit obetydliga. Den minsta
mikrosprickan som har mäts hos råhuggen Evjagraniten var 0,13mm och största 3,5 mm. Båda
mätningar gäller från kanten av den ytbearbetade ytan och in stenen. Genomsnitten av alla mätta
mikrosprickor var 0,7 mm.
De mikrosprickor som orsakas av stenens ytbearbetning skiljer sig från andra naturliga
mikrosprickor, intragranulära, transgranulära och korngränsmikrosprickor, se figur nedan. De
nybildade mikrosprickor har en parallell riktning med den bearbetade ytan och de flesta börjar
direkt på kanten för att fortsätta lite mot olika mineralkorn. Ibland tränger sig de genom andra
mineralkorn för att fortsätta vidare med en parallell tendens.
38
Figur 30. Naturliga mikrosprickor. (Åkesson 2004)
Den kinesiska graniten (gul) har en hög sprickhalt. Inom naturstensområdet börjar man mer och
mer ifrågasätta dess användning på grund av dess låga hållfasthet och vittringsbenägenhet.
Evjagraniten har använts under mycket lång tid och visat sig vara beständig. Den är utvald till
projektet därför att den trots detta är den granit som har flest mikrosprickor av alla undersökta
graniter som använts för naturstenproduktion i Sverige (MinBaS-rapport, SP). Det är dock inte
på långa vägar lika många mikrosprickor som i de undersökta kinesiska graniter. Evjagraniten är
inte heller vittrad, delvis tack vare den istid som en gång dominerade i Sverige. Den (isen)
måste hjälpt till genom att den eventuella vittrade delen har blivit bortskrapad och den friska
graniten har sett dagen.
Kinesiska graniten särskilt den gulfärgade, har en omfattande vittring som resultat av
omvandling av mineral. Framförallt är fältspaterna omvandlade genom sericitisering. Hos den
här graniten (kinesisk gul) kan man i polarisations mikroskop se ett stort antal mikrosprickor
som är naturliga. Många transgranulära, intragranulära och korngräns mikrosprickor som
genomskär varandra, har noterats, och gjort den mycket porös (figur 10). Dessa egenskaper gör
att kinesiska graniten har lägre hållfasthet och sämre beständighet än t.ex. Evjagranit.
Mineralsammansättningen hos alla tre granitsorter är väldigt lika
En provkropp (figur 7) har valts ut för den iögonfallande missfärgningen. Den har vidare
analyserat i SEM mikroskop och bilderna och diagram har skapats utifrån de resultat man fick.
(figur 25).
Genom att elementkartering gjorts har vi kommit fram att missfärgningar är ett resultat av
omvandling av järnsulfider till järnsulfat och järnhydroxid. (figur 7). Under SEM analysen har
vi sett att i den utsatta kinesiska graniten (figur 25) i en större förstoring, sällsynta element som
Ce, La och några andra. Särskilt märkbart var en biotit i vilken biotitskikten spjälkats upp av
mineral med hög halt av Ce och La, som SEM bilder visar (figur 25,b1) Man tror att dessa
sällsynta element har sitt ursprung från rester av magmalösning, (Bowen’s Reaction Serie, figur
31). Man kan med andra ord säga att just det här provet som vi har undersökt extra är en sent
kristalliserat granit. Se även resultattabeller i kapitel 4.
39
Figur 31. Bowen’s reaction serie
40
7
Konklusioner
Syftet med mitt examensarbete var att undersöka ytbearbetningens inverkan på mikrosprickor
och hållfasthet hos kantsten av granit. Projektet var ett samarbete mellan SP- Sveriges Tekniska
Forskningsinstitut, Trafikkontoren i Stockholm och Göteborg, kommunerna i Malmö och
Eskilstuna, samt SSF- Sveriges Stenindustriförbundet. Målet i det här samarbetet var att kunna
presentera underlag till en förbättring av kraven på kantsten.
Den krysshamrade kantstenen gav lägre värde på hållfasthet än de som var sågade. Ytor som
utsätts för större fysisk påfrestning ger alltså lägre hållfasthet. Skillnaden är dock ganska
måttlig, i storleksordningen mindre än 6 %.
Vad gäller mikrosprickor kan man konstatera att ytbearbetning inte ger djupa sprickor.
Mätningar och mikroskoperingsanalys visade att sprickor i de undersökta graniterna går in, som
djupast, 3,5 mm. Djupaste sprickorna finns i den råhuggna stenen.
När det gäller mikrosprickor, rekommenderas att man räknar bort 5 mm (då är man på säkra
sidan) av tjockleken för krysshamrade ytor i samband med beräkning av böjdraghållfasthet.
Foliationen spelar en betydande roll i samband med provuttag och provning av hållfasthet. När
provkroppar sågas ut utan hänsyn tagen till foliationen riskerar man att spridningen i resultaten
blir så stor att det inte går att skilja mellan inverkan av foliationen och ytberabetningen. Därför
skall man alltid beakta foliationen i samband med tillverkning och provning.
Resultaten vid provning av slaghållfasthet har visat att det inte är en lämplig metod för att
bedöma ytbearbetningens inverkan.
Fortsatt arbete behövs för att kunna ge trafikkontoren och industrin komplett underlag för att
ställa relevanta upphandlingskrav. Ett förslag till framtida arbete är fukthalten i stenen som är en
viktig parameter att gå vidare med.
41
8
Referenser
Bergarter och mineral, Price M., Walsh, K., pp 44, Bonniers Naturguider 2005.
Blatt,H,.Tracy, R.,Owens,B., Petrology, Igneous, Sedimentary and Metamorphic.
D´Avis,S., Ultraljudundersökning av sten, pp18, En litteratur studie om metoden och dess
tillämpning
Eliasson, Th., Schöberg, H., U-Pb dating of the post-kinematic Sveconorvegian
(Grenvillian) Bohus granite,SW Sweden: evidence of restitic zircon.
Eliasson, Th., Ahlin S., Pettersson, J., Emplacement mechanism and thermobarometry of
the Sveconorvegian Bohus granite,SW Sweden.
Lindström,M., Lundqvist,J.,Lundqvist, Th.,pp134-137, Sveriges geologi från urtid till nutid.
Lundegårdh PH.,Nyttosten i Sverige, pp 118-121,Almqvist&Wiksell, Stockholm, 1971,Första
upplagan.
Lundegårdh,P. Lundqvist, J. Lindström, M., Berg och jord i Sverige, Almqvist & Wiksell,
1964, Fjärde upplagan.
Lundegårdh, H, Per, Stenar i färg, pp 140-146.
SSF-Sveriges Stenindustriförbund 2007, pp 12-15 och 41, En handbok om – Natursten.
SSF- Sveriges Stenindustriförbund, Natursten allmänt 1, pp 42-47.
Stenkartoteket, Svenskt-norskt Stenkartotek, 2003, SSF-Sveriges Stenindustriförbund.
Sveriges National Atlas, Berg och Jord, pp 16-21, Tredje utgåvan, 2002
Schouenborg, B., Relevanta krav för upphandling av gat- och kantsten, SP, Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut, Borås, 2007. Presentation i samband med SSF årsmöte
Schouenborg, B., Söderstöm, S., Provning av svensk natursten enligt nya,
Europastandarder, MinBaS rapport.
Åkesson, U., Rapport, 2007-05-09, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.
Åkesson, U., Lindqvist JE., Bildanalys av mikrostrukturer i kristallina bergarter, SP,
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås.
Bilder:
Figur 1,2, 3, 4 Sveriges National Atlas
Figur 5, Nyttosten i Sverige sid 118.
Figur 6, SwedWatch
Figur 7, (Foto Björn Schouenborg)
Figur 8, 9, 10, MinBaS Rapport, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Figur 22,23,24,26,27,28,29 (Foto Fatmir Preteni)
Figur 25, SEM bilder, Jan Erik Lundqvist
Figur 30, Åkesson,U, 2004
Figur 31, Google, geoweb.tamu.edu
42
Bilagor
1. Detaljerade resultattabeller
2. Kartor SV svenska berggrunden
3. Tabell över ytbearbetning och användningsområden
samt illustration
43
Bilaga 1. Detaljerade resultattabeller
Tabell 1. Resultat av böjdraghållfasthet av Evja granit, råhuggen, 50X50X300 mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304 EY-R50
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Evja granit
Upplagsavstånd
250
Ytbearbetning:
Råhuggen
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
50X50X300mm
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2007-09-26
Utfört av:
Fatmir Preteni
70
°C
Höjd, h
Brottlast
Torktemp
Provkropp
Längd, L
Bredd, b
mm
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
Kommentar
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
300,0
49,00
45,00
5,65
21,4
2
300,0
49,00
46,00
5,43
19,6
3
300,0
51,00
47,00
6,03
20,1
4
300,0
51,50
49,00
6,91
21,0
5
300,0
51,30
49,00
4,72
14,4
6
300,0
48,00
48,00
4,93
16,7
7
300,0
51,50
51,00
7,83
21,9
8
300,0
51,30
51,00
7,83
22,0
9
300,0
48,00
48,00
5,77
19,6
10
300,0
48,00
48,00
5,16
17,5
Medelvärde
19,4
Standardavvikelse
2,5
Anm.
Tabell 2. Resultat av böjdraghållfasthet av Evja granit, sågad, 50X50X300 mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304 EY-S50
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Evja granit
Upplagsavstånd
250
Ytbearbetning
Sågad/Slipad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
50x50x300
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2007-09-26
Utfört av:
Fatmir Preteni
70
Torktemp
Provkropp
Längd, L
mm
Bredd, b
Höjd, h
°C
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
298,0
49,00
48,90
5,32
17,0
2
300,0
49,50
50,00
5,36
16,2
3
297,0
49,20
49,90
5,23
16,0
4
297,0
49,90
50,30
5,79
17,2
5
298,0
49,60
49,40
5,40
16,7
6
298,0
50,00
50,60
4,96
14,5
7
298,0
50,20
48,70
5,03
15,8
8
298,0
50,00
49,60
5,09
15,5
9
298,0
49,60
49,90
5,36
16,3
10
298,0
50,30
49,50
5,15
15,7
Medelvärde
16,1
Standardavvikelse
0,8
Kommentar
44
Figur 3. Resultat av böjdraghållfasthet av Evjagranit, krysshamrad 50x50x300 mm
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304 EY-K50
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Evja granit
Upplagsavstånd
250
Ytbearbetning:
Krysshammrad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
50X50X300
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2007-09-25
Utfört av:
Fatmir Preteni
70
Torktemp
Provkropp
Längd, L
mm
Bredd, b
Höjd, h
°C
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
Kommentar
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
300,0
49,50
51,00
5,63
16,4
2
300,0
49,40
47,80
6,13
20,4
3
300,0
50,70
52,00
6,09
16,7
4
300,0
49,30
51,20
5,5
16,0
5
300,0
49,60
51,20
5,99
17,3
6
300,0
49,00
51,00
5,92
17,4
7
300,0
49,60
51,40
5,77
16,5
8
300,0
50,00
50,80
6,35
18,5
9
300,0
49,30
51,50
6,23
17,9
10
300,0
49,30
51,50
6,23
17,9
Medelvärde
17,5
Standardavvikelse
1,3
Tabell 4. Resultat av böjdraghållfasthet av Evjagranit, sågad (våt tillstånd), 50X50X300 mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304 EY-S50 (VÅT)
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Evja granit
Upplagsavstånd
250
Ytbearbetning
Sågad/Normalslipad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
50x50x300
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2007-10-01
Utfört av:
Fatmir Preteni
°C
Torktemp
Provkropp
Längd, L
mm
Bredd, b
Höjd, h
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
(MPa)
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
11
299,6
50,80
48,60
4,4
13,8
12
299,8
51,60
49,60
4,99
14,7
13
299,6
50,60
49,40
4,5
13,7
14
299,7
50,70
50,00
4,79
14,2
15
299,9
50,70
49,60
5,03
15,1
16
299,6
50,60
49,30
5,04
15,4
17
300,0
50,10
49,80
5,27
15,9
18
298,0
49,40
48,90
4,79
15,2
19
299,7
50,00
49,10
4,69
14,6
20
299,6
49,40
50,20
4,98
15,0
Medelvärde
14,8
Standardavvikelse
0,7
Kommentar
45
Tabell 5. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), krysshamrad, 30X30X180 mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304-X
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Kina granit KB y-K30
Upplagsavstånd
150
Ytbearbetning:
Krysshamrad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
30X30X180
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2008-01-09
Utfört av:
Fatmir Preteni
Torktemp
Provkropp
Längd, L
Bredd, b
mm
70
°C
Höjd, h
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
Kommentar
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
181,0
29,00
29,00
1,79
16,5
2
180,0
29,00
29,00
1,53
14,1
3
181,0
29,00
29,00
1,73
16,0
4
180,0
29,00
29,00
1,5
13,8
5
180,0
29,00
29,00
1,90
17,5
6
180,0
30,00
29,00
1,69
15,1
7
180,0
29,00
27,50
1,55
15,9
8
180,5
30,00
28,00
1,66
15,9
9
180,0
30,00
28,00
1,6
15,3
10
180,0
30,00
28,00
1,6
15,3
Medelvärde
15,5
Standardavvikelse
1,1
Tabell 6. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul),flammad, 30X30X180 mm
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304-X2
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Kina granit KB y-F30
Upplagsavstånd
150
Ytbearbetning:
Flammad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
30X30X180
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2008-01-09
Utfört av:
Fatmir Preteni
Torktemp
Provkropp
Längd, L
Bredd, b
mm
70
°C
Höjd, h
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
(MPa)
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
1
181,0
29,00
29,00
0,92
8,5
2
180,0
30,00
29,50
1,2
10,3
3
180,0
29,00
29,50
1,05
9,4
4
181,0
29,00
29,50
1,01
9,0
5
181,0
29,00
29,00
0,87
8,0
6
179,0
30,00
30,00
1,08
9,0
7
180,0
30,00
30,50
1,29
10,4
8
180,0
29,00
29,00
1
9,2
9
180,5
29,00
29,50
1,06
9,5
10
181,0
28,50
29,00
1,1
10,3
Medelvärde
9,4
Standardavvikelse
0,8
Kommentar
46
Tabell 7. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul),sågad, 30X30X180 mm
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304-X
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Kina granit
Upplagsavstånd
150
Ytbearbetning:
Sågad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
30X30X180
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2008-01-09
Utfört av:
Fatmir Preteni
70
°C
Höjd, h
Brottlast
Torktemp
Provkropp
Längd, L
Bredd, b
mm
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
Kommentar
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
180,0
29,50
29,50
1,71
15,0
2
180,0
31,00
29,00
1,18
10,2
3
179,0
29,00
29,50
1,66
14,8
4
179,0
30,00
31,00
1,2
9,4
5
179,0
30,00
30,00
1,18
9,8
6
179,5
29,50
30,00
1,2
10,2
7
178,5
29,00
30,00
1,1
9,5
8
179,0
29,00
30,00
1,22
10,5
9
179,0
30,00
30,00
1,23
10,3
10
179,5
29,00
29,50
1,03
9,2
Medelvärde
10,9
Standardavvikelse
2,2
Tabell 8. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), sågad, 50X50X300 mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304-5 KB Y-S50
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Kina granit
Upplagsavstånd
250
Ytbearbetning:
Sågad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
50X50X300
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2007-12-07
Utfört av:
Fatmir Preteni
Torktemp
Provkropp
Längd, L
Bredd, b
mm
70
°C
Höjd, h
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
(MPa)
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
1
300,5
49,50
51,00
3,25
9,5
2
299,0
49,00
50,00
3,38
10,3
3
299,0
50,00
49,50
3,26
10,0
4
299,0
49,50
49,00
3,29
10,4
5
300,0
49,50
49,50
3,01
9,3
6
298,5
49,80
49,00
3,47
10,9
7
299,0
49,00
49,00
2,81
9,0
8
300,5
49,50
50,00
3,07
9,3
9
299,0
49,00
49,00
2,56
8,2
10
300,0
49,00
49,00
3,14
10,0
Medelvärde
9,7
Standardavvikelse
0,8
Kommentar
47
Tabell 9. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), krysshamrad, 50X50X300 mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304-3 KB Y-F50
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Kina granit
Upplagsavstånd
250
Ytbearbetning:
Krysshamrad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
50X50X300
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2007-12-07
Utfört av:
Fatmir Preteni
70
°C
Höjd, h
Brottlast
Torktemp
Provkropp
Längd, L
Bredd, b
mm
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
Kommentar
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
300,0
51,50
49,00
3,57
10,8
2
300,0
50,00
49,00
3,44
10,7
3
302,0
50,00
50,00
3,96
11,9
4
302,0
51,00
49,00
3,85
11,8
5
301,0
50,00
49,00
3,60
11,2
6
300,5
48,00
51,00
3,58
10,8
7
301,0
50,50
51,00
4,24
12,1
8
301,0
49,50
49,50
3,64
11,3
9
301,0
51,50
49,00
3,81
11,6
10
301,0
49,00
51,00
3,53
10,4
Medelvärde
11,3
Standardavvikelse
0,6
Tabell 10. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), flammad (blästrad), 50X50X300
mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304-5 KB Y-F50
Diameter belastningslinjal
20 mm
Stensort:
Kina granit
Upplagsavstånd
250
Ytbearbetning:
Flammad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Dimension:
50X50X300
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2007-12-07
Utfört av:
Fatmir Preteni
Torktemp
Provkropp
Längd, L
Bredd, b
mm
70
°C
Höjd, h
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
301,0
51,00
50,00
5,51
16,2
2
301,0
51,00
50,50
1,17
3,4
3
301,0
52,00
50,50
6,18
17,5
4
299,0
51,00
51,00
2,31
6,5
5
299,0
49,50
50,50
3,33
9,9
6
301,0
50,00
50,50
6,06
17,8
7
299,0
51,00
50,00
3,19
9,4
8
301,0
51,00
49,00
5,82
17,8
9
300,0
49,50
51,00
2,83
8,2
10
301,0
51,00
49,00
5,8
17,8
Medelvärde
12,5
Standardavvikelse
5,5
Kommentar
48
Tabell 11. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), krysshamrad, 80X80X480 mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304 KB Y-K80
Diameter belastningslinjal
20 mm
Providentitet:
80X80X480
Upplagsavstånd
400
Ytbearbetning
Krysshamrad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Bergart:
Kina Granit
Belastningsriktning:
Vertkal
Datum:
2007-12-03
Utfört av:
Fatmir Preteni
70
Torktemp
Provkropp
Längd, L
mm
Bredd, b
Höjd, h
°C
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
Kommentar
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
480,0
81,50
81,00
10,2
11,4
2
481,0
81,50
82,50
10,4
11,2
3
480,0
81,00
81,50
10,58
11,8
4
480,0
82,00
81,00
9,47
10,6
5
480,0
82,00
82,00
9,58
10,4
6
481,0
80,50
81,50
10,26
11,5
7
481,0
80,50
81,50
10,67
12,0
8
480,0
81,00
81,50
9,83
11,0
9
479,0
79,00
82,00
10,59
12,0
10
481,0
80,00
81,00
10,17
11,6
Medelvärde
11,4
Standardavvikelse
0,5
Tabell 12. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), flammad, 80X80X480 mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304-6 KB Y-F80
Diameter belastningslinjal
20 mm
Providentitet:
80X80X480
Upplagsavstånd
400
Ytbearbetning:
Flammad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Bergart:
Kina Granit
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2007-12-07
Utfört av:
Fatmir Preteni
70
Torktemp
Provkropp
Längd, L
mm
Bredd, b
Höjd, h
°C
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
799,0
80,50
80,00
12,92
15,0
2
799,0
80,00
80,00
11,77
13,8
3
800,5
79,00
78,00
13,87
17,3
4
799,5
79,50
79,00
12,34
14,9
5
798,5
79,00
78,50
12,00
14,8
6
800,0
78,00
81,00
13,91
16,3
7
799,0
80,00
79,00
5,68
6,8
8
799,0
80,00
79,00
9,94
11,9
9
800,0
78,00
78,00
12,92
16,3
10
799,0
80,00
80,00
12,88
15,1
Medelvärde
14,2
Standardavvikelse
3,0
Kommentar
49
Tabell 13. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), sågad, 80X80X480 mm.
Provningsmetod:
SS-EN 12372
Uppdrag:
P702304-1 KB Y-S80
Diameter belastningslinjal
20 mm
Providentitet:
80X80X480
Upplagsavstånd
400
Ytbearbetning:
Sågad
Belastningshastighet:
0,25 MPa/s
Bergart:
Kina Granit
Belastningsriktning:
Vertikal
Datum:
2007-12-03
Utfört av:
Fatmir Preteni
70
Torktemp
Provkropp
Längd, L
mm
Bredd, b
°C
Höjd, h
Brottlast
F
Böjdraghållfasthet
Rtf
Kommentar
märkt
(mm)
(mm)
(mm)
(kN)
(MPa)
1
483,0
79,00
81,00
13,86
16,0
2
482,0
83,00
80,00
13,56
15,3
3
479,0
79,00
80,00
13,8
16,4
4
480,0
82,00
79,00
13,99
16,4
5
480,0
81,50
78,00
11,59
14,0
6
480,0
79,50
79,00
14,24
17,2
7
478,0
79,00
81,00
13,07
15,1
8
478,0
80,00
79,00
14,39
17,3
9
480,0
80,50
79,50
14,06
16,6
10
478,0
81,00
80,00
11,26
13,0
Medelvärde
15,7
Standardavvikelse
1,4
Tabell 14. Resultat av slaghållfasthet av Evjagranit, råhuggen, 30X200X200 mm.
EN14158
Provningsmetod
Belastningsriktning
Torktemp
Belastningshastighet
Provkropp
märkt
US-R 1
US-R 2
US-R 3
US-R
Evja Granit
30X200X200
2007-09-20
Fatmir Preteni
Providentitet
Bergart
Dimension mm
Datum
Utfört av
70°C
kN/s
Vikt kula
Fallhöjd, h
(kg)
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
(m)
1,150
1,200
1,250
Gravitationen
9,806
(m/s2)
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
Slaghållfasthet, W
l
b
h
a
(J)
11,76
12,27
12,78
(mm)
(mm)
(mm)
12
1
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
(m2)
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0
0
Medelvärde
Standardavvikelse
######### ########
######### ########
Tabell 15. Resultat av slaghållfasthet av Evjagranit, krysshamrad, 30X200X200 mm.
EN14158
Provningsmetod
Belastningsriktning
Torktemp
Belastningshastighet
Provkropp
märkt
US-K 1
US-K 2
US-K 3
Medelvärde
Standardavvikelse
Providentitet
Bergart
Dimension mm
Datum
Utfört av
70°C
kN/s
Vikt kula
Fallhöjd, h
(kg)
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
(m)
0,650
0,500
0,600
Gravitationen
9,806
(m/s2)
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
US-K
Evja Granit
30X200X200
2007-09-20
Fatmir Preteni
Slaghållfasthet, W
l
b
h
(J)
6,65
5,11
6,14
(mm)
(mm)
(mm)
6
1
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
######### ########
######### ########
a
2
(m )
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0
0
v
(cm3)
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
50
Tabell 16. Resultat av slaghållfasthet av Evjagranit, sågad, 30X200X200 mm.
EN14158
Provningsmetod
Belastningsriktning
Torktemp
Belastningshastighet
Provkropp
märkt
70°C
kN/s
Vikt kula
Fallhöjd, h
(kg)
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
US-S 1
US-S 2
US-S 3
(m)
0,550
0,550
0,550
US-S
Evja Granit
30X200X200
2007-09-20
Fatmir Preteni
Providentitet
Bergart
Dimension mm
Datum
Utfört av
Gravitationen
9,806
(m/s2)
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
Slaghållfasthet, W
l
(J)
5,63
5,63
5,63
(mm)
6
0
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
Medelvärde
Standardavvikelse
b
h
(mm)
(mm)
######### ########
######### ########
a
v
2
(m )
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0
0
(cm3)
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tabell 17. Resultat av slaghållfasthet av Kinagranit (gul), krysshamrad, 30X200X200 mm.
EN14158
Provningsmetod
Belastningsriktning
Torktemp
Belastningshastighet
Provkropp
märkt
KB Y-K200
KB Y-K200
KB Y-K200
1
2
3
Vikt kula
Fallhöjd, h
(kg)
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
(m)
0,750
0,800
0,800
KB Y-K200 (kryss.)
Kina granit (gul)
30X200X200
2008-01-14
Fatmir Preteni
Providentitet
Bergart
Dimension
Datum
Utfört av
70°C
kN/s
Gravitationen
9,806
2
(m/s )
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
Slaghållfasthet, W
l
b
h
a
(J)
7,67
8,18
8,18
(mm)
(mm)
(mm)
8
0
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
(m )
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0
0
Medelvärde
Standardavvikelse
######### ########
######### ########
v
2
(cm3)
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tabell 18. Resultat av böjdraghållfasthet av Kinagranit (gul), sågad, 30X200X200 mm.
EN14158
Provningsmetod
Belastningsriktning
Torktemp
Belastningshastighet
Provkropp
märkt
KB Y-S200
KB Y-S200
KB Y-S200
1
2
3
Medelvärde
Standardavvikelse
Providentitet
Bergart
Dimension
Datum
Utfört av
70°C
kN/s
Vikt kula
Fallhöjd, h
(kg)
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
(m)
0,500
0,500
0,550
Gravitationen
9,806
(m/s2)
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
KB y-S200 (sågad)
Kina granit (gul)
30X200X200
2008-01-14
Fatmir Preteni
Slaghållfasthet, W
l
b
h
(J)
5,11
5,11
5,63
(mm)
(mm)
(mm)
5
0
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
######### ########
######### ########
a
2
(m )
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0
0
v
(cm3)
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
51
Tabell 19. Resultat av slaghållfasthet av Kinagranit (gul) krysshamrad sidan ner, 30X200X200
mm.
EN14158
Provningsmetod
Belastningsriktning
Torktemp
Belastningshastighet
Provkropp
märkt
KB Y-K200
KB Y-K200
KB Y-K200
1
2
3
Providentitet
Bergart
Dimension
Datum
Utfört av
70°C
kN/s
Vikt kula
Fallhöjd, h
(kg)
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
1,04
(m)
0,650
0,750
0,700
Gravitationen
9,806
2
(m/s )
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
9,806
Medelvärde
Standardavvikelse
KB Y-K200 (kryss, ner)
Kina granit (gul)
30X200X200
2008-01-14
Fatmir Preteni
Slaghållfasthet, W
l
b
h
(J)
6,65
7,67
7,16
(mm)
(mm)
(mm)
7
1
#DIVISION/0!
#DIVISION/0!
######### ########
######### ########
a
v
2
(m )
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0,000
0
0
(cm3)
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Tabell 20. Resultat av Utspjälkninghållfasthet av Evjagranit
Natursten: Utspjälkningshållfasthet
Provnings metod:
SS EN 13364
Uppdrag:
P702304
Diameter dubb:
6 mm
Providentitet:
platta 1 US-K
Fastsättning dubb:
Quick Rock
Dimension mm:
30X200X200
Bergart:
Evjagranit
Datum:
Utfört av:
Prov identitet
Hål nummer:
Håldiameter
Håldjup
Kantavstånd (d1)
Brottbredd (bA)
Brottlast
(mm)
(mm)
(mm)
(mm)
(N)
1-1
1
10
31,0
11,5
3,5
1-2
2
10
32,0
11,0
4,0
2657
1-3
3
10
30,0
12,0
5,5
2584
1-4
4
10
30,0
12,0
2-1
5
10
31,0
11,0
5,5
2249
2-2
6
10
34,0
12,0
3,5
2311
2-3
7
10
30,0
12,0
4,5
1594
2-4
8
10
32,0
12,0
4,3
1953
3-1
9
10
31,0
12,0
4,5
1649
3-2
10
10
30,0
11,0
4,3
2078
1215
3-3
11
10
32,0
11,0
3,7
3-4
12
10
32,0
11,0
3,3
Medelvärde
10,0
31,3
11,5
4,2
2032
Standardavvikelse
0,0
1,2
0,5
0,8
479
Variationskoefficient
Karakteristiskt värde
24
5%-fraktil (75% konfidensnivå)
873
52
Tabell 21. Resultat av Vattenabsorption och densitet av Evjagranit, normal slipad.
Natursten: Vattenabsorption och densitet
SS-EN 13755
Provningsmetod:
Torktemp:
Vattentemp:
Vattnets densitet:
Uppdrag:
P702304
70
°C
Providentitet:
Ävja Granit (NS)
21
°C
Handelsnamn:
g/cm3
Bergart:
Evja granit normal slipad
Utfört av:
Fatmir+SS
0,998
Startdatum:
2007-09-27
Slutdatum:
2007-10-01
Provkropp
Massa torr
Massa i
identitet
md
vatten
70
Massa torr
Massa yttorr, mi (g)
Vatten-
densitet
absorption
(g)
(g/cm3)
(%)
mtr
48 h
72 h
96 h
168 h
70 °C
Provets
efter provn.
192 h
ms
Ab
110°C
(g)
(g)
1
1936,32
1624,20
0,00
1939,21
0,00
0,00
0,00
1939,21
0,00
6,135
0,15
2
1955,2
1634,90
0,00
1958,30
0,00
0,00
0,00
1958,30
0,00
6,034
0,16
3
1937,6
1623,00
0,00
1940,70
0,00
0,00
0,00
1940,70
0,00
6,087
0,16
4
1942,6
1625,60
0,00
1945,70
0,00
0,00
0,00
1945,70
0,00
6,057
0,16
5
1961,4
1638,20
0,00
1964,48
0,00
0,00
0,00
1964,48
0,00
5,999
0,16
6
1954,4
1638,30
0,00
1957,40
0,00
0,00
0,00
1957,40
0,00
6,112
0,15
7
1979,3
1650,20
0,00
1982,41
0,00
0,00
0,00
1982,41
0,00
5,946
0,16
8
1925,9
1617,70
0,00
1928,83
0,00
0,00
0,00
1928,83
0,00
6,178
0,15
9
1952,7
1631,90
0,00
1955,60
0,00
0,00
0,00
1955,60
0,00
6,020
0,15
10
1950,07
1631,80
0,00
1953,03
0,00
0,00
0,00
1953,03
0,00
6,058
0,15
Medelvärde
1949,55
1631,58
-
-
-
-
-
1952,57
0,00
6,06
0,15
Standardavvikelse
14,97
9,45
-
-
-
-
-
15,01
0,00
0,07
0,00
Tabell 22. Mätning av mikrosprickor.
Mätning av mikrosprickor EVJA granit, RÅHUGGEN
Bild nr.
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm
1,51 1,37
1,375 1,23 1,27 1,65
1,23 1,65 1,37 2,47
1,1 3,57 0,82 3,43
3,24 1,73 1,1
0,96 0,13
0,96 0,68 0,5
0,96 0,68 0,5
Minsta spricka 0,13 mm
Största spricka 3,57 mm
Genomsnitt 0,7 mm
Antal mäta sprickor
2
4
4
4
3
2
3
3
53
Tabell 23. Mätning av mikrosprickor
Mätning av mikrosprickor EVJA granit, KRYSS
Bild nr.
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm
0,68 0,55
0,4 0,5 0,8
0,96
1,32
0,5
0,96 1,2
0,68
0,68
Antal mäta sprickor
2
3
1
1
1
2
1
1
Minsta spricka 0,4 mm
Största sprickan 1,32 mm
Genomsnitt 0,7 mm
Tabell 24. Mätning av mikrosprickor.
Mätning av mikrosprickor EVJA granit, SÅGAD
Bild nr.
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm
Antal mäta sprickor
0,15
1
0,35
1
0,35
1
0,5
1
Minsta spricka 0,1 mm
Största spricka 0,35 mm
Genomsnitt 0,3 mm
Tabell 25. Mätning av mikrosprickor
Mätning av mikrosprickor KINA granit (gul), KRYSS
Bild nr.
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm
1,1 0,8
0,96
0,86
0,55 0,5
0,55
0,4
Minsta spricka 0,4 mm
Största spricka 1,1 mm
Genomsnitt 0,6 mm
Antal mäta sprickor
2
1
1
2
1
1
54
Tabell 26. Mätning av mikrosprickor
Mätning av mikrosprickor KINA granit (gul), SÅGKRYSS(motsata sidan av krysshamrad ytbearbetad yta)
Bild nr.
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
Bild 5
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Mikrosprick djup ifrån ytbearbetad yta i mm
0,68 0,96
Antal mäta sprickor
2
1,23 1,15
2
0,8
0,8 0,33
1
2
Minsta spricka 0,3 mm
Största spricka 1,2 mm
Genomsnitt 0,8 mm
Kompletterande provning av böjdraghållfasthet hos orienterade
prover av Bjärlöv och de båda kinesiska graniterna
Tabell 27. Resultat på böjdraghållfasthet hos Bjärlövgranit sågad.
Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning
Provningsmetod:
Diameter belastningslinjaler:
Belastningshastighet:
Belastningsriktning:
Providentitet
Bs 1
Bs 2
Bs 3
Bs 4
Bs 5
Bs 6
Bs 7
Bs 8
Bs 9
Bs 10
Medelvärde
Standardavvikelse
Variations koefficient
Karakteristiskt värde, E
SS-EN 12372
20 mm
0,25 MPa/s
bearbetad sida nedåt
Uppdrag:
Providentitet:
Handelsnamn:
Bergart:
Datum:
Utfört av:
Längd
(mm)
349,0
349,0
349,0
349,0
349,0
349,0
349,0
349,0
349,0
349,0
Bredd
(mm)
60,2
60,4
60,9
60,7
60,7
60,5
60,8
60,3
60,8
61,4
Höjd
(mm)
61,2
60,5
60,4
60,6
60,4
60,3
60,1
60,4
60,4
60,5
349,0
0,0
60,7
0,3
60,5
0,3
5%-fraktil (75% konfidensnivå)
Upplagslängd
(mm)
300
300
300
300
300
300
300
300
300
300
0
Sågad (annan platta)
Bjärlöv
Granit
2008-01-22
Jonas Hansson
Brottlast
(kN)
7,67
6,76
7,38
7,87
7,73
6,85
7,43
7,94
7,92
7,67
Böjdraghållfasthet
(MPa)
15,3
13,7
14,9
15,9
15,7
14,0
15,2
16,3
16,1
15,3
7,52
0,42
6
6,7
15,2
0,8
5
13,5
55
Tabell 28. Resultat på böjdraghållfasthet hos Bjärlövgranit sågad (samma platta som de
krysshamrade)
Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning
Provningsmetod:
Diameter belastningslinjaler:
Belastningshastighet:
Belastningsriktning:
Providentitet
Bsx 1
Bsx 2
Bsx 3
Bsx 4
Medelvärde
Standardavvikelse
Variations koefficient
Karakteristiskt värde, E
Uppdrag:
Providentitet:
Handelsnamn:
Bergart:
Datum:
Utfört av:
SS-EN 12372
20 mm
0,25 MPa/s
bearbetad sida nedåt
Längd
(mm)
350,2
350,2
350,2
350,2
Bredd
(mm)
60,1
60,8
60,3
59,4
Höjd
(mm)
60,3
60,3
60,3
60,6
350,2
0,0
60,1
0,6
60,4
0,2
Upplagslängd
(mm)
300
300
300
300
5%-fraktil (75% konfidensnivå)
0
Sågad (samma platta som de X-hamrade)
Bjärlöv
Granit
2008-01-22
Jonas Hansson
Brottlast
(kN)
7,62
8,02
7,63
7,50
Böjdraghållfasthet
(MPa)
15,7
16,3
15,7
15,4
7,69
0,23
3
7,1
15,8
0,4
2
14,8
Tabell 29. Resultat på böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) krysshamrad.
Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning
Provningsmetod:
Diameter belastningslinjaler:
Belastningshastighet:
Belastningsriktning:
Providentitet
Kgk 1
Kgk 2
Kgk 3
Kgk 4
Kgk 5
Kgk 6
Kgk 7
Kgk 8
Kgk 9
Medelvärde
Standardavvikelse
Variations koefficient
Karakteristiskt värde, E
SS-EN 12372
20 mm
0,25 MPa/s
bearbetad yta nedåt
Uppdrag:
Providentitet:
Handelsnamn:
Bergart:
Datum:
Utfört av:
Längd
(mm)
301,0
302,5
300,5
301,5
300,5
301,0
301,0
300,0
301,0
Bredd
(mm)
46,4
45,3
46,7
46,3
45,5
46,4
46,5
46,7
45,3
Höjd
(mm)
44,1
44,2
45,0
45,3
45,3
44,0
46,8
44,7
44,2
301,0
0,7
46,1
0,6
44,8
0,9
5%-fraktil (75% konfidensnivå)
Upplagslängd
(mm)
220
220
220
220
220
220
220
220
220
0
Krysshamrad
Kinesisk granit
Granit
2008-01-22
Jonas Hansson
Brottlast
(kN)
3,08
3,13
3,41
3,33
3,26
3,36
3,64
3,31
3,22
Böjdraghållfasthet
(MPa)
11,3
11,7
11,9
11,6
11,5
12,3
11,8
11,7
12,0
3,30
0,16
5
3,0
11,8
0,3
3
11,1
56
Tabell 30. Resultat på böjdraghållfasthet hos Kinagranit (gul) sågad.
Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning
Provningsmetod:
Diameter belastningslinjaler:
Belastningshastighet:
Belastningsriktning:
Providentitet
Kgs 1
Kgs 2
Kgs 3
Kgs 4
Kgs 5
Kgs 6
Kgs 7
Kgs 8
Kgs 9
Medelvärde
Standardavvikelse
Variations koefficient
Karakteristiskt värde, E
SS-EN 12372
20 mm
0,25 MPa/s
bearbetad yta nedåt
Uppdrag:
Providentitet:
Handelsnamn:
Bergart:
Datum:
Utfört av:
Längd
(mm)
302,0
301,0
301,5
301,0
302,0
302,0
302,0
302,0
301,5
Bredd
(mm)
46,5
46,4
44,4
46,2
44,5
46,4
46,2
44,3
46,2
Höjd
(mm)
43,0
43,3
43,6
43,5
44,3
43,9
44,2
43,3
43,3
301,7
0,4
45,7
1,0
43,6
0,4
Upplagslängd
(mm)
220
220
220
220
220
220
220
220
220
0
Sågad
Kinesisk granit
Granit
2008-01-22
Jonas Hansson
Brottlast
(kN)
3,42
3,18
3,11
3,25
3,33
3,28
3,17
3,15
3,43
Böjdraghållfasthet
(MPa)
13,1
12,1
12,1
12,2
12,6
12,1
11,6
12,5
13,1
3,26
0,12
4
3,0
12,4
0,5
4
11,4
5%-fraktil (75% konfidensnivå)
Tabell 31. Resultat på böjdraghållfasthet hos Kinagranit (grå) sågad.
Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning
Provningsmetod:
Diameter belastningslinjaler:
Belastningshastighet:
Belastningsriktning:
Providentitet
Ks 1
Ks 2
Ks 3
Ks 4
Ks 5
Ks 6
Ks 7
Ks 8
Ks 9
Ks 10
Medelvärde
Standardavvikelse
Variations koefficient
Karakteristiskt värde, E
SS-EN 12372
20 mm
0,25 MPa/s
bearbetad sida nedåt
Uppdrag:
Providentitet:
Handelsnamn:
Bergart:
Datum:
Utfört av:
Längd
(mm)
302,0
302,0
302,0
302,8
303,0
303,0
303,0
303,2
303,6
304,0
Bredd
(mm)
52,9
51,6
54,9
51,8
51,2
51,5
51,5
51,1
52,1
51,9
Höjd
(mm)
54,8
54,5
55,2
54,7
53,4
54,8
54,3
54,2
54,8
53,3
302,9
0,7
52,0
1,1
54,4
0,6
5%-fraktil (75% konfidensnivå)
Upplagslängd
(mm)
250
250
250
250
250
250
250
250
250
250
0
Sågad
Kinesisk granit
Granit
2008-01-22
Jonas Hansson
Brottlast
(kN)
5,30
4,84
4,41
4,71
4,57
4,74
4,61
4,57
5,22
4,80
Böjdraghållfasthet
(MPa)
12,5
11,9
9,9
11,4
11,7
11,5
11,4
11,4
12,5
12,2
4,78
0,28
6
4,2
11,6
0,8
6
10,1
57
Tabell 32. . Resultat på böjdraghållfasthet hos Kinagranit (grå) krysshamrad.
Natursten: Böjdraghållfasthet, 3-punktsbelastning
Provningsmetod:
Diameter belastningslinjaler:
Belastningshastighet:
Belastningsriktning:
Providentitet
Kk 1
Kk 2
Kk 3
Kk 4
Kk 5
Kk 6
Kk 7
Kk 8
Kk 9
Kk 10
Medelvärde
Standardavvikelse
Variations koefficient
Karakteristiskt värde, E
SS-EN 12372
20 mm
0,25 MPa/s
bearbetad sida nedåt
Uppdrag:
Providentitet:
Handelsnamn:
Bergart:
Datum:
Utfört av:
Längd
(mm)
302,0
302,0
302,0
302,8
303,0
303,0
303,2
303,8
304,0
304,0
Bredd
(mm)
53,0
51,6
52,2
51,6
51,1
51,7
51,6
51,3
52,2
51,9
Höjd
(mm)
58,2
58,8
58,3
58,4
59,8
58,6
59,5
59,7
58,9
60,1
303,0
0,8
51,8
0,5
59,0
0,7
5%-fraktil (75% konfidensnivå)
Upplagslängd
(mm)
250
250
250
250
250
250
250
250
250
250
0
Krysshamrad
Kinesisk granit
Granit
2008-01-22
Jonas Hansson
Brottlast
(kN)
5,66
5,49
5,59
5,22
5,92
5,02
5,26
4,94
5,56
6,35
Böjdraghållfasthet
(MPa)
11,8
11,6
11,8
11,1
12,1
10,6
10,8
10,1
11,5
12,7
5,50
0,42
8
4,7
11,4
0,8
7
9,9
58
2 Kartor över SV svenska berggrunden
Figur 1. Bergrundens indelning, Sydvästra Sverige (Sveriges National Atlas, Berg och Jord
sidan 30)
59
3
Tabell över ytbearbetning och användningsområden
samt illustration
Tabell 1. Tabell som vägledning vid val av stensort och ytbearbetning för olika
byggnadsändamål. Rekommendationerna grundar sig främst på tekniska faktorer, men andra
hänsyn måste givetvis också tas vid valet. Tabellen bör betraktas endast som en första
vägledning (ur Natursten, allmänt 1, sidan 46, SSF-Sveriges Stenindustriförbundet).
60
Figur 2. Evja (Ävja) granit i olika ytbearbetnings metoder. (ur Stenkartoteket, Svenskt-Norskt
Stenkartotek 2003)