Svar till instuderingsfrågorna i astronomi åk 7
Sidhänvisningar är till Nya Fysik
1. Människors kunskap om universum har förändrats genom tiderna.
Förklara hur man trodde förr DEN GEOCENTRISKA VÄRLDSBILDEN jämfört med det vi vet
idag DEN HELIOCENTRISKA VÄRLDSBILDEN. (s. 103)
Förr i tiden trodde man att planeterna, solen och månen snurrade runt jorden och att allra
ytterst fanns en himmelsfär där stjärnorna satt fast. Den här uppfattningen kallas för en
geocentrisk världsbild. Att jorden var centrum i världsalltet trodde man ända fram till 1500talet.
Idag vet vi att i vårt solsystem är solen i mitten och att alla planeter rör sig i banor runt
solen. Detta kallar vi för en heliocentrisk världsbild.
2. Hur mäter man avstånd i universum?
Eftersom universum är så stort blir avstånden stora. Nere på jordytan kan vi använda meter
eller kilometer men i rymden blir dessa enheter opraktiska och för att ange större
astronomiska avstånd används oftare ljusåret, dvs den sträcka som ljuset hinner färdas på
ett år. Läs mer på sidan 210
3. Idag tror vi att universum skapades i en Big Bang dvs. en stor explosion.
Förklara kortfattat vad som hände vid Big Bang. Vad vet vi om universum?
Universum är ungefär 14 miljarder år gammalt och vi tror idag att allt startade med en stor
smäll THE BIG BANG. Teorin om The Big bang (den stora smällen) antar att all materia i
universum en gång var samlad i en liten punkt som exploderade för 14 miljarder år sedan.
Efter smällen började universum att expandera (bli allt större och större), och det sker
fortfarande. Stjärnorna uppkom långt senarer efter smällen ur stora vätgasmoln. I
stjärnornas hetta skapades sedan många av de grundämnen, som vi känner till i dag, t.ex.
kol, syre och neon. Jorden och solen bildades för 4,7 miljarder år sedan ur gigantiska
stjärnexplosioner. Läs mer på sidan 297
4. Vad är en stjärnbild?
Stjärnorna på himlen kan råka bilda olika mönster som påminner om saker på jorden. Dessa
mönster kallar vi för stjärnbilder. Läs mer på sidan 294
5. Vad är en galax och vad heter den galax vi lever i?
Galax är en samling av stjärnor, planeter och gasmoln. Många av galaxerna har ett svarthål i
sitt centrum. Den galax vi lever i heter Vintergatan. Läs mer på sidan 286
6. Beskriv i korta drag vår närmaste stjärna - solen?
Solen är en stjärna i centrum av vårt solsystem. Stjärnor skapas ur gigantiska gasmoln. I
centrum av gasmolnet blir trycket och temperaturen så höga att en process som kallas
fusion kan starta. I den processen slås väte kärnor ihop och bildar helium. Då frigörs det
enorma mängder energi. Det är därför som solen är så varm. På ytan är det 6000 grader C
och inuti är det flera miljoner grader. Stjärnor föds, utvecklas och dör. Solen roterar kring
sin egen axel och runt galaxens centrum. Läs mer på sidan 80-81
7. Varför är solen nödvändig för livet på jorden?
Solen ger oss värme och ljus. Med hjälp av det i en process som kallas fotosyntesen
producerar växterna mat till oss. Solens energi möjliggör allt väder och det är solens energi
som finns lagrad i kol, olja och naturgas.
8. Vad beror årstidsväxlingarna på?
Årstiderna uppstår på grund av att jordens axel lutar ca 23 grader. Läs mer på sidan 83
9. Varför får vi dag och natt?
Dag och natt får vi för att jorden roterar kring sin egen axel. Läs mer på sidan 83
10. Förklara år, skottår, månad och dygn med hjälp av himlakropparnas rörelser.
Ett år är tiden det tar för jorden att snurra ett varv runt solen.
En månad är tiden det tar för månen att ta sig ett varv runt jorden
Ett dygn är tiden det tar för jorden att rottera ett varv runt sin egen axel.
Ett skottår har 366 dagar. Det blir så för att jorden inte snurrar runt solen på exakt 365
dagar utan 365 dagar och 6 timmar. Vart fjärde år får vi en extra dag.
11. Vilka planeter finns i vårt solsystem?
De fyra inre mindre planeterna är Merkurius, Venus, Jorden och Mars, vilka kallas
stenplaneterna och som mest består av sten och metall.
De fyra yttre planeterna är Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus som kallas gasjättarna
och som mest består av väte och helium och är mycket tyngre och större än stenplaneterna.
Läs mer på sidan 93-98
12. Hur kommer det sig att vi med tiden ser olika stor del av månen? Månens faser
Månens faser beror på positionen av både solen och månen i förhållande till jorden. När
månen kretsar kring jorden förändras månens utseende beroende av hur ljuset från solen
reflekteras av månens yta. Se http://astro.unl.edu/naap/lps/animations/lps.swf
Läs mer på sidan 88-90
