– Om all rengöring gjordes med bioteknik skulle vi halvera alla kemiska utsläpp från reningsverken, hävdar Joachim Åhlander, Innu Science Scandinavia.
Med sikte på kemfri städning:
Joachim Åhlander
– miljömupp som drog i gång
Innu-Science Scandinavia
Joachim Åhlander beskriver sig själv som en miljömupp. Det är jordens överlevnad, barnens framtid och
global rättvisa som driver honom. I sin kamp har han tagit bakterier till hjälp och startat Innu-Science
Scandinavia, som säljer rengöringsmedel bestående av vältränade yoghurtbakterier.
Text & Foto: Marianne Ovesen
A
tt tala med Joachim Åhlander, vd för
Innu-Science Scandinavia, innebär att
lyssna och vara glad om man då och då får
en syl i vädret. Det är så oerhört mycket han vill
förmedla om de goda bakteriernas möjligheter att
göra världen bättre.
– Om all rengöring gjordes med bioteknik skulle
vi halvera alla kemiska utsläpp från reningsverken, hävdar han.
Ändå är han inte kategorisk. Biologiskt baserade produkter biter inte på allt, kemiskt framställda rengöringsmedel behövs som komplement.
Dessutom ingår faktiskt 10-15 procent kemi även
i de biotekniska produkterna. Parfymen till exempel. Och vissa tensider, medan andra tensider
produceras naturligt av bakterier.
24
rent nummer 8 2011
Bioteknik och kemi
– Bioteknik och kemi står inte alls emot varandra.
Även vi har faktiskt en helt kemisk produkt, vår
Polishbort. Biotekniska rengöringsmedel biter
nämligen inte på lösningsmedels- eller oljebaserad
smuts. Men 80 procent av all rengöring handlar
om att ta bort fett i någon form och merparten av
de återstående 20 procenten handlar om mineraler. Till exempel kalkavlagringar på duschväggen,
säger Joachim Åhlander. Till all sådan rengöring är
biotekniken utmärkt.
Han tar fram ett block och ritar fyra streck som
bildar ett stort E. Det stående strecket är en glycerol och de tre liggande strecken fettsyror, tillsammans bildar de en triglycerol. Fett. Vilket fett det
handlar om beror på vilka fettsyror som gängat sig
med glycerolen, det finns tusentals att välja på.
– Kolla, säger han och drar pekfingret mot
fönstret. Den här fettranden består av triglyceroler som måste brytas ner innan vi kan få bort
dem från fönstret. Om vi lägger bakterier på glaset, kan de få bort fettet genom att avge enzymer,
proteiner, tensider och sockerarter som bryter ner
fettet. Men det skulle ta alldeles för lång tid att
vänta på, kanske tolv timmar.
Bakterier ”tränas”
Så länge kan ingen vänta på att fönstret ska bli
rent. Alltså ”tränar” Innu-Science bakterier i
labb, får dem att producera enzymerna och de
andra ämnena i ett så kallat fermentationsextrakt
och häller därefter extraktet på flaskor. Innan
flaskorna försluts ”kryddas” lösningen med lite
”otränade” bakterier.
Joachim Åhlander tar fram pennan igen, ritar
en liten glad bakterie bredvid triglycerolen och
förklarar:
– När enzymerna i vårt rengöringsmedel brutit
upp triglycerolerna, torkar man fönstret. Precis
som vanligt. Men det blir alltid lite bakterier kvar
på ytan och de sköter långtidsrengöringen. De
kan sitta där i godan ro och ge ifrån sig enzymer
som bryter ner fettet och sedan kan bakterierna
sätta i sig den upplösta smutsen. Att det tar tolv
timmar gör ingenting, det är ju en process som
pågår utan att vi behöver göra något. På så vis behöver man inte tvätta sina fönster lika ofta.
– Visst är det smart!
Långtidsverkan
Innu-Science har också några produkter som
enbart innehåller bakterier. Det är sådana som är
till för att ta bort dålig lukt, i avlopp till exempel.
Bakterier gillar att äta i avlopp och kan ligga där
och långtidsverka.
Av företagets svenska försäljning på 140 ton,
är cirka 40 ton till för avloppsvattenbehandling,
40 ton för rengöring och 40 ton för luktkontroll.
Resten är produkter som säljs i betydligt mindre
kvantiteter.
Kleen Smell är ett medel som både rengör och
tar bort lukt på exempelvis toaletter.
– Det kan man använda till allt, man behöver
bara ha ett enda rengöringsmedel i stället för en
hel rad. Man kan städa hela skolor med Kleen
Smell, utom skolköket. Kök och restauranger
ska rengöras med Grip Plus och industrier med
Action-3. Till badrumsväggar ska man ha en sur
produkt som tar kalk och tvålavlagringar. Vi har
Bio Scrub som är gjord på yoghurtextrakt, med
PH 3,5. Det är det suraste naturen har, vill man
ha något ännu surare, måste man ta till kemi,
förklarar Joachim Åhlander.
Arg på det onaturliga
Joachim Åhlander är oerhört irriterad på de företag som tillverkar onaturliga kemiska produkter.
– De atombombar bort smuts, allt försvinner,
även de goda bakterierna! Och de tycker inte att
de gör något fel. Björn Gillberg brukar kalla det
”etablissemangets ofelbarhetssyndrom” när makthavare eller företag vägrar inse att det de gör är
fel. De säger att: ”om det varit något fel med det vi
gjort, så hade vi gjort annorlunda.” Det är jäkligt
irriterande!
Han skulle vilja se mer ödmjukhet och en vilja
att använda bioteknik, där det är möjligt. Men de
biotekniska produkterna är dyrare, dubbelt så dyra. Och kunderna är ännu inte vana, de avvaktar.
Återförsäljarnas ansvar
Enligt Joachim Åhlander vilar ett stort ansvar på
återförsäljarna. De måste jobba för att medvetandegöra sina kunder om fördelarna med biotekniska produkter. Och inte minst om hur viktig
doseringen är.
– Visst är våra produkter dyra, men de är oerhört dryga. Både för att doseringen bara är 1 på
200, för vanlig rengöring, och ned till 1 på 800, för
maskinrengöring, och för att man ofta bara behöver en enda produkt till alla typer av rengöring.
Slutsumman blir att det lönar sig, trots det högre
priset. En av våra största kunder har berättat att
de minskat sina keminköp med 5 000 liter per år,
sedan de gick över till våra produkter. Sådant är
roligt att höra.
Arbetsmiljö
Joachim Åhlander framhåller också lokalvårdarnas arbetsmiljö. Att inte dagligen behöva hantera,
mer eller mindre, ohälsosamma kemikalier är en
Joachim Åhlander framhåller också lokalvårdarnas arbetsmiljö. Att inte dagligen behöva hantera, mer eller mindre, ohälsosamma kemikalier är en viktig fråga för dem som städar.
viktig fråga för dem som städar. Vilket inte betyder att biotekniska rengöringsmedel går att handha hur som helst. Allt som kommer i ögonen, utom
rent vatten, kan irritera och bör sköljas bort.
– Den som håller på med professionell rengöring måste ta ansvar, ingenting är helt ofarligt.
Inte ens våra produkter. Vi märker de flesta med
ett X, som betyder irriterande produkt, säger
Joachim Åhlander.
EU Eco-Label
Innu-Science rengöringsmedel är inte
Svanenmärkta, men sedan 2009 är alla produkterna däremot märkta med EU-blomman. Att
företaget valde EU Eco-Label i stället för Svanen
beror på att försäljningen sker i fler länder än
Sverige. Förutom i Sverige, som sköter försäljningen i hela Skandinavien, finns Innu-Science i
både Frankrike, Tyskland och England.
Bas i Kanada
Tillverkningen sker dock i Kanada, där företaget
också har sitt ursprung och sitt forskningslaboratorium. Det hela började med en masteruppsats
om hur man kunde träna bakterier att bli bättre på
att bryta ner fett. I studien lyckades kanadensarna
Steve Teasdale och Daniel Couillard få bakterierna att bli åtta gånger bättre på den uppgiften, än de
var från början. De två forskade vidare för att ta
fram så kallade selektivt adapterade bakterier, det
vill säga bakterier som är anpassade exakt för det
de ska användas till. 1992 startade Steve Teasdale
och Daniel Couillard sitt företag Innu-Science.
Innan Steve Teasdale började studera bioteknik
hade han tillbringat fyra år i norra Kanada, bott
med Innu-indianerna och tagit till sig deras sätt att
se på naturen. Det indianska ordet innu, betyder
just harmoni med naturen.
– Innu-Science är fortfarande oerhört forskningsintensivt, idag är målet att få fram virus som
Att beskriva en väldigt engagerad person med frasen
att han brinner för något, är att använda sig av en rejäl
klyscha. Men att sitta mitt emot Joachim Åhlander när
han talar om bioteknik, se hans ögon och inte säga att
han brinner, känns direkt fel.
rent nummer 8 2011
25
kan ta bort vissa bakterier. Alla bakterier är ju
verkligen inte goda. Har man fått in salmonella i
ett kök till exempel, måste man idag desinficera
hela köket. Alla bakterier slås ut, även de goda.
Det skulle vara mycket smartare att bara ta bort
salmonellabakterierna. Med ett virus som enbart
dödar just salmonellabakterier, skulle det vara
möjligt, säger Joachim Åhlander.
Starkt engagerad
Gång på gång utbrister han att det är så kul att få
tala om den här teknikens alla möjligheter. Han
lutar sig fram över bordet och frågar:
– Är du med, förstod du det där?
Att beskriva en väldigt engagerad person med
frasen att han brinner för något, är att använda
sig av en rejäl klyscha. Men att sitta mitt emot
Joachim Åhlander när han talar om bioteknik, se
hans ögon och inte säga att han brinner, känns
direkt fel.
Så tar han fram pennan och pappret igen och
ritar en trekantig viruspartikel och förklarar att
den inte har något eget liv, utan måste infektera
en bakterie för att kunna förökas. Bredvid viruset
ritar han en rund bakterie och visar med en pil hur
viruset tar sig in i bakterien och oskadliggör den.
Virus som enbart riktar sig mot bakterier, kal�las fager och finns överallt. Inte minst i sötvatten.
Han tror att vi i framtiden kommer att hitta bakterier och fager som ingår i processer vi idag överhuvudtaget inte känner till. De kan finnas i de mest
extrema miljöer, tror han.
– Det här är ruggigt coolt. Biotekniken är en hel
värld som vi ännu bara gläntat på dörren till! Det
kan bli hur stort som helst, säger han och sträcker
ut sina långa armar åt båda hållen.
Men, naturligtvis, finns det villkor. Bakterier är
till exempel temperatur- och miljökänsliga.
Temperaturkänslig
Temperaturkänsligheten gör att Innu-Science
produkter inte klarar varmare vatten än 30 grader.
Därför finns det ännu inget maskindiskmedel för
restaurangkök eller tvättmedel för hemmabruk.
Däremot finns ett tvättmedel som städföretag kan
använda för mopptvätt.
Och så är det ju det där med doseringen… Den
som överdoserar, dödar processen. Och samma
sak händer om man underdoserar.
– Det krävs stor noggrannhet för att det ska
fungera. Därför får inte alla köpa våra produkter,
utan bara grossistföretag som är duktiga på städ
och verkligen kan ge sina kunder rätt information
om hur man hanterar produkterna. De som köper
dem ska också känna att de ligger i framkant, säger
Joachim Åhlander.
Nyfikna kunder
Bengt Gunnarsson, Städcentralen Träffpunkten
i Göteborg, är en av dem som säljer Innu-Science
rengöringsmedel. Han är väl medveten om behovet av information till kunden, och berättar att
kunderna är nyfikna och alltid intresserade av sådant som kan lösa problem på ett bättre sätt.
–Jag tror absolut på det här i långa loppet. Men
branschen är väldigt konservativ, så det kommer
att ta tid. Biotekniken kräver ju ett annat tänk,
mer exakthet. Företagens personal är ofta mångkulturell och det kan vara svårt att få alla att förstå
hur produkterna ska hanteras. Men att biotekniken löser vissa problem bättre än de traditionella
rengöringsmedlen, är en klar styrka. Saltfläckar
och dålig lukt till exempel.
Nöjd med biotekniken
Teamchefen Anders Eklund på Östersunds Städoch hemservice, berättar att de testat Innu-Science
produkter på några ställen väldigt gott resultat.
– Vi har ett kommunalt beslut om att minska på
kemikalieanvändningen för att skona både miljön
och medarbetarna, så det var självklart att testa
biologiska medel. Mina städare säger att de enbart
använder biotekniken nu, trots att de kan välja.
Det höga priset avhåller honom heller inte. I
själva verket har han kunnat minska kostnaderna
för rengöringsmedel för de objekt där de biotekniska produkterna använts.
– Medlen är ju koncentrerade och doseringen
blir minimal. Vi har doseringspumpar som ger
exakt rätt mängd. Dessutom behöver städarna
kanske bara ett medel på vagnen i stället för fyra
eller fem.
Produkterna är kanon
Städföretaget Furulunds Städ i Göteborg har
också bytt till de biotekniska rengöringsmedlen
och ägaren Jan Edvardsson säger:
– Vi började i maj och tycker produkterna är
kanon. Inte minst till golvvård. Vi använder grön
och gul Kleen All och de funkar på alla golvmaterial. På stengolv bli glansen faktiskt otroligt fin.
Men det är ju dyrt. Nu ska vi testa ett år och se om
vi kan komma ner i kostnader med hjälp av bland
annat doseringspumpar.
Han tillägger att kunderna också är väldigt nöjda, men att de inte vill betala mer för att få en mer
miljövänlig städning. Priset är det negativa.
Men Joachim Åhlander är inte rädd. Han är
övertygad om att de kunder som börjar använda
biotekniska produkter, kommer att kunna minska
sina totala kostnader för rengöringsmedel. Bara
de ger det tid, lär sig dosera rätt och inte använder
fler produkter än de verkligen behöver.
– Vi måste tänka nytt. Jorden och framtidens
generationer kräver det, avslutar han.
– Kolla, säger Joachim Åhlander och drar pekfingret mot fönstret. Den här fettranden består av triglyceroler som måste brytas ner innan vi kan få bort dem från fönstret.
26
rent nummer 8 2011
