Pedagogisk träff, 11.05. 2017, RFV
Att lära sig när man är 55+
Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog
Hur lär man sig som 55+?
Svar: på samma sätt som man lärt sig
tidigare!
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Attityder
• Ålder är en tänkbar etikett att
gömma sig bakom, ”med
ålderns rätt”
• Myter om åldrande och dåligt
minne kan göra dig glömsk!
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Attityder
De yngre som haft tolkningsföreträde om
hur åldrandet helst skall gå till?
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Attityder
Nya ord för livsfasen yngre äldre:
Tredje åldern, 55+, Seniorer, Silver Surfers,
Passionär, Passionist
SALLIES (Senior Affluent Life Lovers
Enjoying a Second Spring)
OPALS (Old People Active Lifestyle)
MAPPIES (Mogna Attraktiva Pionjärer)
Grå Pantrarna
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Attityder
Är äldre alltid i otakt med tiden?
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Dagny Carlson, 104 år: ”Man skall inte
gamla till sig”
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
”Jag är en tjej på 50 år,
söker dig glada kille, som
gillar djur, odling o landet,
har ett torp på landet”
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Attityder
Gammal eller inte gammal har att göra
med kulturen, det omgivande samhället
och historiska tiden
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Åldrande
Kronologiskt åldrande
Fysiologiska och medicinska parametrar
Psykologiskt åldrande
Utveckling av självbilden och sociala relationer
Socialt åldrande
Ålder placerat i ett socialt sammanhang
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Åldrande
Gränsen för när människor uppfattas som
gamla har stigit betydligt. Enligt en
undersökning för ett par år sedan
uppfattades 65-åringar som gamla, nu
gäller 72 år
(FNB, ÅU 19.11 2013)
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Pedagogik
Andragogik
”Ålderspedagogik”?
Seniorpedagogik
Age management/åldersmedvetet
ledarskap
”Edutainment”
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Generationer, erfarenheter
Rikedomen och bördan i min utbildningshistoria. Uppfattningar om mig själv som
”elev”, hurudan uppfattning har jag om mitt
eget lärande, vilken roll jag har som ”elev”
sitter djupt
Teorier idag betonar inlärarens eget
ansvar, kan vara främmande för en äldre
generation?
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Psykologiska aspekter
• Kognitiva funktioner, minnet
• Motivation
• Kommunikation
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Utgångspunkter:
• Hur lär man sig som äldre? Svar: Man lär sig
som man hittills lärt sig!
• Lärandet är inte beroende av ålder
• För äldre gäller samma lagbundenheter
oberoende ålder
• Specialdrag som man bör beakta:
Åldrandeförändringar: sinnesfunktioner,
informationsprocessandet, exekutiva funktioner,
tempot och minnesfunktioner
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Utgångspunkter
• Åldrande förändrar vårt informationsprocessande
• Det finns stora individuella olikheter i
kvaliteten och när de börjar
• Normalt åldrande hindrar oss inte från att
lära nytt
• Minnet och inlärningsförmåga kan övas
genom hela livet
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Utgångspunkter
Hjärnans funktionella åldrandeprocess blir
hos friska människor märkbar i tester efter
70-75 år
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Förmågan att lära sig:
• Förmågan att lära sig utantill försvagas
• Förmågan att komma ihåg detaljer försämras,
förmåga att behärska helheter utvecklas
• Individuella skillnader i när förändringarna börjar
och i hur snabb takt
• Att lära sig tar mera tid
• Motivationens betydelse ökar
• Innebär att betydelsen av ramarna för
lärandet ökar
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Kognitiva funktioner
• Forskning om minne och
problemlösningsförmåga
• Intervjuer, frågeformulär, självvärderingar,
test, intervju av anhöriga, iakttagelser
• Utvecklingen av neuropsykologi, metoder
för att studera hjärnans funktioner:
• fMRI (funktionell magnetavbildning)
• PET (position emission tomografi)
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Förändringar i sinnesfunktioner
• Hörsel, innerörat, hörselnerv (inverkar
på varseblivningen), svårare att
uppfatta högfrekventa ljud
• Syn, förändringar i näthinnan och lins
(behov av ljus, återhämtning,
anpassningsförmåga till mörkerseende, djupseende, bländning)
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Psykomotoriken
• Allmän försämring efter 55-60 år
• Förklaringar: förändringar i centrala
nervssystemet och uppmärksamhet
(allmän försämring, sjukdomar)
• Försämringen syns i komplexa situationer
• God kondition fördröjer förändringarna
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Kognitiva funktioner
• Allmänt långsammare
• Perceptionen, varseblivningen blir
långsammare
• Uppmärksamhet, minnet, processeringshastigheten blir långsammare
• För att underlätta: koncentration på det
väsentliga!
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnet
-Tidigare betraktades det som nästan oundvikligt
att man blir alltmer glömsk när man blir äldre
-Den uppfattningen är förenklad, olika typer av
minne, flera av dem är välbevarade långt upp i
åldrarna
-Svårare för äldre att klara av komplicerade
minnesuppgifter, att göra fler saker samtidigt och
göra saker snabbt
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnet
Minne = den process som gör det möjligt för
oss att ta emot, lagra och sedan plocka fram
det som erfarenhet och information
-inkodning
-lagring
-framplockning
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnet
Utan repetition stannar informationen
ca 20 sekunder i arbetsminnet, hindras
man repetera minskar chansen
att komma ihåg
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnet
• Förändringar i uppmärksamhet och
perception påverka det sensoriska minnet,
känsligheten för störningar ökar
• Arbetsminnet; att lagra och plocka fram
blir mer ansträngande (minnestekniker),
ny kunskap integreras med gammal
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnet
Det sensoriska minnet indelas i
-ikonminnet (tar emot retningar från synsinnet)
-ekominnet (tar emot retningar från hörselsinnet)
Det sensoriska minnet fungerar som ett filter, väljer de
retningar som bearbetas i arbetsminnet och därmed
också når vårt medvetande
Eftersom vår uppmärksamhet är begränsad så
försvinner den mesta informationen i det sensoriska
minnet. Genom selektiv uppmärksamhet går en liten del
vidare till arbetsminnet
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnet
Luktsinnet
Autobiografiska luktminnen
”Proustminnen”
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Arbetsminnet
Arbetsminnet är ”här och nu”, vad skall jag
säga i följande mening. Styrfunktioner; att
vi medvetet och ändamålsenligt kan styra
våra handlingar, planera, följa upp och
slutföra
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Arbetsminnet
-Arbetsminnets begränsade kapacitet kan
kompenseras genom att istället för detaljer
skapa helheter och sammanhang i det man skall
komma ihåg ex.19542004
-Arbetsminnet gör det möjligt att ta in ny
information och bearbeta det på ett effektivt sätt
(huvudräkning, memorera telefonnummer,
adresser). Med åldern förändras denna
färdighet, men inte så mycket i kvalitet utan i
hur lång tid man behöver för att lösa en uppgift
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnessystem:
Deklarativt och procedurminne
Deklarativt
Innehåller fakta, kunskap, information, ideer
Allt som kan återkallas och beskrivas i ord,
bilder eller symboler
Procedurellt
Minnen som har att göra med handlingar
T.ex. cykla, simma, spela gitarr
Vissa minns sina bankkoder procedurellt
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnessystem
Semantiska minnet (faktaminne, kunskapsminne):
Minne av fakta av allmänkaraktär, såsom att
minnas ord som börjar på C, minnas vad
Frankrikes huvudstad heter och att det är torsdag
idag.
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnessystem
Det semantiska minnet påverkas inte
anmärkningsvärt av åldern. Generellt sett
kan sägas att det semantiska minnet är
välbevarat i åldrandet. I vissa uppgifter
som t ex mäter ordförråd och
faktakunskap kan man se en viss
förbättring med ökad ålder
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnessystem
• Episodminnet, händelseminnet, det autobiografiska
minnet
• Det episodiska minnet är sjävbiografiskt: vad vi åt till
frukost, vad vi tänker göra i morgon. Informationen är
daterad i tid och rum vilket den semantiska
informationen inte är.
• Episodminnet: utvecklas sist, mest utvecklat, mest
komplicerat, beroende av större områden i hjärnan,
därför mest känsligt, “sist in-först ut”
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnessystem
• Det är framför allt det episodiska minnet
som försämras när vi blir äldre vilket gör
att vi får svårare att komma ihåg
händelser.
• När man säger att man fått sämre minne
syftar man vanligtvis på det episodiska
minnet.
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnessystem
Perceptuellt minne, igenkänner det vi ser
och hör
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnessystem
• Procedurminnet: bevaras om man övar,
använder, ”det växer inte mossa på en
rullande sten!”
• Välinlärda färdigheter påverkas inte
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnet
Olika ledtrådar och tips kan underlätta
återkallandet i minnet
Kontexten eller sammanhanget underlättar
återkallandet
Vårt fysiologiska tillstånd och
sinnesstämning är också viktiga för
återkallandet
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnet
Minnet fungerar inte som en videokamera,
allt finns inte ”lagrat” någonstans.
Vi tappar bort en hel del på vägen och det
vi lagrat förändras och förvanskas även
pga våra förväntningar, erfarenheter,
fördomar, pga vad andra berättar och vi
blandar ihop material från olika händelser
och upplevelser.
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Minnet
-Hjärnans ”plasticitet”
-Sist och slutligen förklarar åldern bara 10
procent av skillnaderna i kognitiva
prestationer
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Sammanfattning
Åldrande medför subtila förändringar i kognitiva funktioner,
men i princip borde en frisk människa även upp i hög
ålder vara lika intelligent som i sin ungdom
Ålder påverkar främst reaktionstiden, den kognitiva
processeringshastigheten, nyinlärningsförmågan och
arbetsminnet
Åldringar brukar klara sig bättre i test som mäter t.ex.
ordförråd än unga
Sekundära effekter av systemsjukdomar (diabetes, hjärtoch blodkärl, metaboli osv)
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Faktorer som befrämjar minnet
•
•
•
•
•
•
•
Psyket påverkar minnet
Nya erfarenheter
Övning
God motivation
En positiv inställning
Hälsa, god kondition
Motion, sömn, föda (sömnlöshet påverkar
minnet)
• Använd minnet till det du gillar!
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
The seven sins of memory (Schacter, 1999)
Förgänglighet- en tendens att tappa information över tid
Ouppmärksamhet – oförmåga att komma ihåg saker pga att man
varit ouppmärksam vid inkodningstillfället
Blockering – tillfällig blockering (tip–of–the- tounge)
Felattribution – innehållet är korrekt men ursprunget är fel
Påverkbarhet – en tendens att inkorporera “ny” information som
genuina minnen
Bias – Minnen påverkas av den sedan tidigare förvärvade
kunskapen
Resistens – en tendens att komma ihåg saker som man helst
skulle vilja glömma
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Sammanfattning
• Förändringar som berör åldrandeprocessen,
varseblivningsförändringar, förändringar i
kognitiva funktioner, minnesfunktioner
• Kohort – och generationstypiska faktorer:
utbildnings-lärande-historiken, kanske viktigare
än den förra, ”hurudan är jag som ”inlärare”
• Handledarens egen kompetens, lyhördhet,
kunskap, skicklighet, motivation
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Miljön
• Fysiska miljön: syn, hörsel, motorik,
mycket viktigt. Praktiska lösningar
• När man lär nytt är informationsprocessen
och uppmärksamheten mycket centrala
• Tillåtande, nyfikenhet, förtroende
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Tidsanvändning
• Lugnt tempo, pauser, fördela, en sak i
gången, inte parallellt, bit för bit,
upprepning, framskrida i egen takt
• Hur det styrs, frågor, diskussioner,
repetition, tydlighet, åskådligt, relatera till
det som är bekant från tidigare
• Väl planerat, tydligt och indelad i avsnitt
• Ju strängare tidsramar desto svårare att
lära
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Materialet
• Materialet bekant, tydligt, lättanvänt
• Visuellt och intressant, som stöder minnet och
förståelsen, bilder, metaforer, helheter, minnestips
• Språket (inte ”editera”, ”trigga”)
• Självproducerat material, när man själv producerar
stöder det minner, man kan återvända, det hålls i minnet,
• Om vi behöver kunskap har vi lättare att lära
• ”Minns inte nya saker?” -Vi minns det som är intressant
och viktigt
• OBS, det här viktigt för vem som helst!
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Atmosfären
• Atmosfären är öppen, uppmuntrande och
tillåtande, kan inte betonas för mycket!
• Positiv feedback, stimulering
• Öppenhet, jämlikhet, interaktion
• Målet att förstora bilden av mig som ”elev”
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Egenskaper hos läraren som predicerar
positiv bedömning
Vilken betydelse har det hurudan jag är som
lärare
65% av variationen beror på lärarens
egenskaper (Algner och Thum 1986)
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Egenskaper hos läraren som predicerar
positiv bedömning
-kompetens och kunskap
-entusiasm
-förmåga att strukturera, klarhet
-presentationsförmåga
-sociala förmågor, förmågan att
kommunicera och beakta studeranden
-öppenhet
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Läraren/Handledaren
• Var dig själv, ”vad är din uppgift?”
• Lugn, långsam, tydlig, behärska och planera, uppgiftens struktur och
det logiska, gör innehållet i uppgiften intressant, kan sin sak och
fungerar planenligt och tydligt
• Egen motivation, förväntan och känslor inför uppgiften
• Uppmuntrar till interaktion
• Beaktar olikhet i sättet att lära, deltagarnas lärandehistoria och
lärandeerfarenheter (fina pedagogiska metoder fungerar inte om jag
inte förstår deltagarens lärendehistoria –annars är vi hinder!)
• ”Simultan kapacitet”
• Läsa av situationen, ”pelisilmä”, känslighet, öppenhet, utvecklande
• Motiverar, uppmuntrar och ger snabb feedback, stöder glädjen i att
lära
• Lär och utvecklar sig själv
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Situationen/Kommunikationen
”Shared social reality” (situationell aspekt);
den mest grundläggande förutsättning för
god kommunikation är en gemensam bild
av den situation man befinner sig samt ett
gemensamt språk
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Theory of mind
Innebär att man förstår att man själv och alla
andra har tankar, känslor, upplevelser,
avsikter och uppfattningar
Mentalisering
Gör det möjligt att tolka andra människors
kommunikation
Gör det lättare att tolka och förutse andra
människors beteende
Utan theory of mind blir ömsesidig
kommunikation problematiskt och socialt
samspel oförutsägbart och oförståeligt
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Spegelneuroner
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Kommunikation
Förmågan att kommunicera handlar inte
om teknik
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Kommunikation
• Om man skall lära en människa måste
huvudintresset vara människan?
• Äkthet
• Svara på det som efterfrågas, “inte mata innan
någon gapar”
• Hur ta hänsyn till alla, individualiserad
handledning, den som skriker högst får mest?
• Selektiv uppmärksamhet
• Lyhörd för språket
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Personlighet
Varje människa är:
som alla andra människor; ”human nature”
som vissa andra människor; kulturella
olikheter
som ingen annan människa; varje människa
unik, individuella skillnader
temperament är den biologiska grunden för
personlighet
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Temperament
Liisa Keltijärvi-Kangas, temperamentsforskare:
Stilen med vilken människan uttrycker sina känslor:
Närmande, undvikande
Socialitet, blyghet
Anpassning
Emotionalitet, sinnesstämning
Aktivitet
Distraktibilitet
Ihärdighet
Sensitivitet
Rytmicitet
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Sättet att lära sig
Sättet att lära sig är starkt förknippad med
vår personlighet och vårt typiska sätt att
tänka, något som i sin tur hänger ihop med
den kultur, den miljö eller det samhälle där vi
har våra rötter
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Faktorer som påverkar lärstilen
Inlärningsmiljön; ljud, ljus, temperatur,
omgivning, olika preferenser
Känslomässiga faktorer; motivation, uthållighet,
koncentration, ansvar, anpassning,
självständighet, struktur, etc
Sociala behov; ensamma, tillsammans
Fysiologiska behov, sinnen, tid, matbehov,
rörlighet
Vänster/höger hjärndominans,
informationsbearbetning
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Motivation
”Det är jag som skall få stöd att hitta mig
där jag just är”.
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Motivation
-Det finns många faktorer i människans natur,
personlighet, attityder och känslor som kan
tänkas ha inverkan på förmågan och lusten att
lära.
-Ingen inlärningsfaktor har det skrivits så mycket
om som om motivationen, men utöver
konstaterandet att den som skall lära sig något
bör vara motiverad, säger forskningen faktiskt
inte så mycket. För den som är motiverad går
lärandet i stor utsträckning av sig självt.
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Motivation
Motivationen kan vara så mycket.
-I litteraturen används ord och uttryck som
betecknar motivationskraften i läroprocessen: nyfikenhet, utforskningsbehov,
kunskapstörst, meningsfullhet,
ändamålsenlighet, mål, glädje, makt,
frihet, trygghet osv.
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Motivation
Lärande och utbildning kan inte påtvingas
människan. Det måste komma från den
enskildas människans behov av att lära. Det en
lärare och handledare kan göra är att hjälpa den
enskilde att komma till klarhet över just sitt
behov.
Motivet, lusten och drivkraften att lära kan bara
komma från individen, den lärande själv.
Det som all motivation i grunder faller tillbaka på
är att lärandet måste upplevas som meningsfullt.
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
Motivation
För att förstå individens motiv för att lära
måste vi beakta livshistorien, generationsspecifika och individuella faktorer.
Individualiserad handledning, förstå
deltagarnas historia?
Pian Åkerlund/RFV 11.5 2017
