Hörsel- och Dövenheten på Vux Huddinge
Presentation av verksamheten
Vux Huddinge ligger centralt belägen vid pendeltågstationen Huddinge. Skolan har ca 350
elever varav 50-60 har hörselnedsättning eller är döva. På Hörsel- och Dövenheten arbetar 5
sfi-lärare, varav en även undervisar i matematik. En av oss har hörselnedsättning och en är
döv. Vår teckenspråksundervisning sköts av två döva lärare som är anställda av
studieförbundet SENSUS. Vi erbjuder undervisning i sfi, matematik upp till och med årskurs
9 i grundskolan och teckenspråk. Vi tar emot studerande från hela Stockholms län. Döva som
bor i Stockholms stad erbjuds i första hand att studera sfi/tfi på Västanviks folkhögskolas
filial i Stockholm. För den som är intresserad av att studera hos oss finns det flera vägar att
gå. Man kan gå till sin kurator på Hörselkliniken, till vuxenutbildningen i hemkommunen, till
Arbetsförmedlingen för döva och hörselskadade eller komma direkt till oss. När vi fått brev
med information om personen, tidigare studier och hörselnedsättningen, kallar vi till
inskrivningssamtal och språktest. Ansökan skickas därefter till hemkommunens
vuxenutbildning för beslut. När vi fått ett påskrivet avtal kallas eleven till skolstart.
Beskrivning av våra specialpedagogiska insatser som förbättrar kommunikation
Kartläggning
Vid inskrivningssamtalet görs en noggrann kartläggning av den sökandes hörselhistorik, hur
man hanterat sin hörselnedsättning/dövhet i sitt liv, möjligheter till inlärning och
kommunikation på sina egna villkor i tidigare studier, hur man upplever sin
hörselnedsättning/dövhet, vilka hjälpmedel man använt och hur de har fungerat, eventuella
andra funktionsnedsättningar, vilka drömmar man har med sina studier. Målet med
kartläggningen är att få den bästa möjliga förståelsen för de sökande så att vi kan bemöta dem
så bra som möjligt. Kartläggningen hjälper oss att placera eleven i rätt grupp i förhållande till
hörselnedsättningen och behov av tal, tal och tecken som stöd eller enbart teckenspråk.
Hörteknik, ljud- och ljusmiljö
Vi har hörteknik för både hörapparatanvändare och för de som av olika orsaker inte kan ha
hörapparat. Våra undervisningssalar för hörselskadade är utrustade med teleslinga. Läraren
har en mikrofon och eleverna pratar i bänkmikrofoner. För att få bästa möjliga hörkomfort,
kontrolleras utrustningen regelbundet av en hörselingenjör. Vi har även flera hörlurar som
fungerar som samtalsförstärkare för de som inte har hörapparater. Vid inskrivningssamtalet
frågar vi alla hörapparatbärare om hörapparaterna är programmerade för lyssning via T-läge.
Om inte, informerar vi dem om att vända sig till en audionom där de fått sina hörapparater
ordinerade. Undervisningssalarna är placerade så att de antingen ligger lite avsides till eller
1
ligger i anslutning till rum där det inte förekommer något buller som kan tränga in. Bänkarna
är placerade i U-form så att alla kan se varandra och det finns kontorsstolar för att undvika
skrapljud. Ljusmiljön är mycket god då rummen är belägna så att inget solljus kommer in
under hela skoldagen, varför bländning som försvårar läppavläsning är så gott som obefintlig.
Vi har ledbelysning i taket som ger god och jämn belysning i samtliga rum.
Mötesplatser där positiva identiteter kan skapas
Att vara döv eller ha en hörselnedsättning och ha invandrarbakgrund är en dubbel utmaning.
Man ska dels bearbeta den omställning som det innebär att komma till ett nytt land, dels
synen på vad dövhet och hörselnedsättning kan vara och innebära för den som bor i Sverige.
Vi lägger oftast elevernas scheman så att de har rast samtidigt. På rasterna utbyts många
erfarenheter om livet som hörselskadad resp döv. Elever som gått längre tid informerar nya
elever om livet i Sverige och vad de gjort för att komma in i svenska samhället som döv resp
hörselskadad. På rasterna möts också både döva och hörselskadade, vilket gör att de
hörselskadade får många tillfällen att se hur kommunikation på tal, tal och tecken som stöd
och teckenspråk fungerar och pröva sig fram till vilket kommunikationssätt som passar den
enskilde eleven. När eleverna stöts och blöts på det här sättet, får varje elev hjälp att komma
underfund med om vem man är och vill vara. Och mötena ger upphov till att pröva nya
identiteter.
Identiteter skapas inte bara i skolan utan även i föreningslivet. Vi har samarbete med
Hörselskadades förening i Stockholm som tagit initiativet till SHIBA, Svenska hörselskadade
med invandrarbakgrund. Fyra lördagar per år inbjuds våra hörselskadade elever att delta i
träffar i föreningens lokaler, där de får samtala om och utbyta erfarenheter av att vara både
hörselskadad och invandrare. Vi samarbetar också med Stockholms dövas förening som
bjuder in våra döva elever till intressanta föreläsningar och studiebesök inom ramen för
projektet Tredubbelt utsatt. Dövteamet, som bedriver habiliterande verksamhet, ordnar träffar
för döva invandrare med fokus på samhällsinformation utifrån dövas behov. Träffarna ger
deltagarna möjlighet att både ta del av andras erfarenheter och delge sina egna erfarenheter.
Medvetenhet
Att ha kunskap om sin hörselnedsättning och tekniska hjälpmedel är viktigt för att lära sig det
nya språket både i och utanför skolan och för att kunna fungera fullt ut som demokratisk
samhällsmedborgare. I undervisningen eller enskilt går vi genom örats anatomi, vanliga
orsaker till hörselnedsättning, exempel på audiogram och vilken information det kan ge, vad
hörapparaten kan ge och inte och strategier för att förbättra kommunikationen. I
undervisningen strävar vi efter att eleverna tar ansvar för sin kommunikation genom att de
alltid använder hörhjälpmedel och har ögonkontakt när de talar och lyssnar. Därtill ordnar vi
ibland besök av hörseltekniker, som själv är hörselskadad, som berättar om sina egna
erfarenheter av hjälpmedel, vilka hjälpmedel som finns och hur man erhåller sådana. Detta
2
för att eleverna har nytta av hörhjälpmedel i hemmet och överhuvudtaget i kommunikation
med andra.
I ämnena teckenspråk och sfi för döva undervisar man om dövas historia, dövas tvåspråkighet
och dövmedvetande i syfte att stärka eleverna att leva fullt ut som döva. Eleverna får stöd i
hur man använder tolk, bildtelefoni, text-TV och information om samhälleliga instanser dit
eleverna kan vända sig för att få stöd på teckenspråk.
Tvärvetenskapligt samarbete
För att studierna ska gå så smidigt som möjligt är det viktigt att eleven möts av respekt och
förståelse för vad hörselnedsättning innebär både från skolans sida och alla instanser runt
eleven och att eleven får den hjälp som är nödvändig. I vårt arbete har vi samarbete med
handläggare på Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingen för döva och hörselskadade i
Uppsala, kuratorer, audionomer, specialpedagoger och talpedagoger på
Hörselrehabiliteringen för vuxna och Hörselhabiliteringen för barn och ungdom på
Rosenlund. Det kan innebära att informera handläggare om innebörden i elevens
hörselnedsättning, hjälpa eleven till hörselkontroll, när hörseln går ner och hjälp till
hörapparats- och hjälpmedelsutprovning hos audionom och hjälp till sociala stödinsatser hos
kurator. För lärares del kan det handla om att få råd och stöd.
Språkstimulerande undervisning och uttalsundervisning
Till oss kommer elever som är barndoms- och vuxenhörselskadade, döva med CI och
barndomsdöva. Det innebär att en del elever har fullt utvecklad språkbas i sitt modersmål
medan andra har ett icke åldersadekvat språkbehärskning i modersmålet eller är helt
språklösa. Men en sak har de gemensamt och det är att de inte fullt ut kan observera det nya
språket, svenska, auditivt på samma sätt som normalhörande. Språkstimulerande arbetssätt är
därför centralt för att hjälpa upp språket. Vi konkretiserar mycket genom förförståelseprat,
bilder, rollspel, dramatisering, learning by doing och studiebesök. Ett annat viktigt inslag i
undervisningen är samarbetsinlärning. När eleverna får uttrycka sina tankar om
lektionsinnehållet högt och får lyssna på kamraternas svar utmanas de egna föreställningarna
om språket samtidigt som ny kunskap kan tillföras. Exempel på tillfällen där
samarbetsinlärning används är arbete med skrivprocessen där kamraterna ger respons på
varandras skrivna texter, textanalys där grammatiken kan bearbetas gemensamt och
gemensam läsning av texter där de egna reflektionerna uttrycks och bemöts av kamraterna
och begreppen och budskapet mellan raderna kan redas ut i samspel.
De ovannämnda metoderna används även i dövundervisningen. Skillnaden är att all
undervisning bygger på teckenspråkets grund. Alla texter översätts till teckenspråk och all
bearbetning av dem sker på teckenspråket. Det kan i sammanhanget nämnas att språklösa
döva till en början enbart får teckenspråk för att bygga upp ett grundläggande ordförråd. När
de sedan börjar med sfi underlättas möjligheterna att förstå begreppen på svenska.
3
Vi arbetar även mycket med de hörselskadade elevernas uttal av svenska för att de ska förstå
andra och för att andra ska förstå dem. Då svenska ords ljud- och skriftbild inte alltid
stämmer så bra överens lägger vi tyngdpunkt på att träna just detta. Det hjälper eleverna att
utveckla gissningsstrategier som de kan ha nytta av vid läppavläsning. Uttalet tas upp
naturligt i all sfi-undervisning där det passar in och naturligtvis även i våra
konversationsgrupper för de som har extra stora behov.
IT
IT ger våra elever möjlighet att på olika sätt eliminera hinder för kommunikation och
språkinlärning. I undervisningen använder vi oss kontinuerligt av webbsidor där eleverna kan
söka information som berör dem, t.ex. SL och Vårdguiden. Vi lär våra elever
tangentbordsteknik, skriva i WORD och spara i USB-minne och att kunna skicka och öppna
e-post. Därutöver uppmuntrar vi våra elever att använda web-baserade läromedel i
språkinlärningssyfte. Fördelen är att de kan arbeta med detta även hemma. Vi berättar också
om betydelsen av sociala medier, såsom t.ex. facebook, där man kan kommunicera i ett öppet
forum och lägga in bilder.
Specialpedagogisk kompetens
Kunskaper i specialpedagogik med inriktning mot hörselnedsättning och dövhet är
nödvändigt för att kunna utforma stödet till våra elever på ett sådant sätt att hinder för
inlärning undanröjs. Det handlar om kunskaper i bl.a. medicinsk och teknisk audiologi,
psykologi, pedagogik och vilka konsekvenser hörselnedsättning/dövhet har för
språkutvecklingen. Samtliga lärare har någon form av specialpedagogisk kunskap med
anknytning till området. Men vi drivs av viljan att bli bättre och att ta del av aktuell
forskning. Vi går därför på teckenspråkskurser, på föreläsningar och deltar i konferenser där
ovannämnda teman behandlas.
4
