1 Autistiska drag i barndomen hos unga personer med schizofreni Tove Lugnegård, Maria Unenge Hallerbäck Forskningsplan Bakgrund Schizofrenispektrum Schizofreni är en vanlig (prevalens 0.2-0.5 %) och allvarlig psykisk sjukdom som nästan alltid har ett kroniskt förlopp. Sjukdomen debuterar ofta i 20-årsåldern. De typiska symptomen innefattar hörselhallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar, (positiva symptom), självförsjunkenhet, affektiv avflackning och initiativlöshet (negativa symptom) (1). Nedsatta kognitiva funktioner är också mycket vanligt förekommande, som t ex minnesstörningar, uppmärksamhetsstörningar och störningar avseende exekutiva funktioner (2,3). De kognitiva svårigheternas betydelse för prognosen poängteras alltmer. Modern forskning har visat att många patienter med schizofreni även har nedsatt förmåga att tolka ansiktsuttryck och har begränsad förmåga att tillskriva andra personer tankar och känslor, s.k. mentalisering (”theory of mind”) (4,5,6). Det är också känt att en undergrupp av personer med schizofreni har ökat antal s.k. ”minor physical anomalies” (MPA) d v s smärre, medfödda kroppsavvikelser (7). Även om schizofrenins exakta orsaker ännu inte är känd, är man övertygad om att sjukdomen har med hjärnans tidiga utveckling att göra, en s.k. ”neurodevelopmental disorder” ( 8). Det är beskrivet redan sedan början av 1900-talet att många (25-50 %) av de personer som drabbas av schizofreni har en annorlunda premorbid personlighet f f a i form av sociala svårigheter (9). Personerna/barnen beskrivs som ”udda” (”peculiar”), ”ensamvarg”, ”undvikande” (”aloof”), ”misstänksamma”, ”sensitiva”, ”ofta utan flickvän, få vänner”(10-15). Man har också funnit ökad förekomst av kognitiva svårigheter och avvikelser i motorisk utveckling hos dessa barn (16-24). Flera studier visar att tydliga premorbida svårigheter är kopplade till tidigare sjukdomsdebut och mer uttalade negativa symptom, samt att tillståndet är vanligare hos män (25,26). Det finns också beskrivet i ett stort antal studier att nämnda personlighetsdrag förekommer oftare hos nära släktingar till personer med schizofreni än hos folk i allmänhet (27-30). I DSM-IV benämns denna personlighetstyp i dess mer uttalade form schizotyp personlighetsstörning (31,32). Även paranoid respektive schizoid personlighetsstörning, vilka i viss mån överlappar med schizotyp personlighetsstörning, är enligt vissa studier överrepresenterade hos släktingar till personer med schizofreni. Det faktum att det finns ett samband mellan schizotyp/schizoid personlighetsstörning och schizofreni gör att begreppet schizofrenispektrum ofta används. Sambandet innebär således inte bara en likhet avseende symptom och beteende utan också en påvisad genetisk koppling (33). Autismspektrum Aspergers syndrom är en så kallad genomgripande störning i utvecklingen som vanligen kan diagnosticeras i 6-10-årsåldern. Barnläkaren Hans Asperger beskrev 1944 detta syndrom, vilket han kallade ”Autistisk personlighetsstörning”. Diagnosen kom till mer allmän 2 kännedom först 1981 tack vare psykiatern och autismexperten Lorna Wing, som myntade begreppet Aspergers syndrom (34,35). Symptombilden kännetecknas av svårigheter inom områdena social interaktion, social kommunikation och begränsningar avseende lek, fantasi och intressen (Wings triad). Personerna har svårigheter med mentalisering, central koherens och exekutiva funktioner (37,39). Språkutvecklingen är oftast ej väsentligt försenad och begåvningen nästan alltid inom normalområdet. Barn med Aspergers syndrom har ofta specialintressen, uppfattas som udda och har svårt att föra en vardaglig dialog trots ett välutvecklat språk. Högfungerande autism är den diagnos som används vid liknande svårigheter men där språkutvecklingen varit mer påtagligt försenad (36,37). Bägge diagnoserna tillhör begreppet autismspektrum (38,39). Till autismspektrum hör även diagnosen autistiskt syndrom som beskrevs av Leo Kanner 1943, då under namnet infantil autism (40). Personer med autistiskt syndrom uppvisar samma grundläggande svårigheter (Wings triad) i kombination med begränsat språk och vanligen mental retardation. Gränsdragningarna mellan de olika diagnoserna inom autismspektrum är inte helt klara och kriterier enligt DSM–IV respektive ICD-10 är delvis överlappande (31,41). Kunskapsutvecklingen kring dessa tillstånd har varit mycket stor de senaste tjugo åren. Tidigare studier Det finns få studier kring eventuella kopplingar mellan schizofrenispektrum och autismspektrum. Tidiga studier från 1970-talet har betonat avsaknad av koppling och bidragit till särskiljande av tillstånden. Man har hävdat att syndromen är obesläktade p g a studier som visat att det i familjer med typisk autism inte föreligger ökad förekomst av schizofreni (42,43). Tidigare studier har fokuserat på kärnsyndromen (autistiskt syndrom och schizofreni), medan jämförelser mellan lindrigare varianter i respektive spektrum saknas (44,45,46). Kärnsyndromen är relativt lätta att diagnosticera och skiljer sig avsevärt åt på en rad punkter, så som debutålder och symptomatologi. I de få jämförande studier som finns, har patientgrupperna undersökts med olika diagnostiska instrument: schizofrenidiagnos har fastställts med traditionella vuxenpsykiatriska instrument som t ex SCID och autismdiagnos bekräftats med gängse ”autisminstrument” så som ADOS och ADI (47). Det förekommer däremot sällan att man undersökt bägge grupperna brett med gemensamma metoder och instrument. Barnpsykiatern Sula Wolff har gjort flera omfattande kliniska uppföljningsstudier av s.k. ”schizoida barn” upp i vuxen ålder. Dessa personer visade sig ha en påtaglig överrisk för såväl schizofreni som annan psykiatrisk sjuklighet (48,49,50). Enligt Sula Wolff skulle dessa barn idag sannolikt ha erhållit en autismspektrumdiagnos (51). Det finns ett rad etablerade metoder att mäta begåvning och exekutiva funktioner. Däremot finns det inga självklara metoder att studera mentalisering och förmåga att avläsa ansikten. Flera olika metoder används, t ex korta berättelser där man skall förstå personers avsikter (52,53), avläsa ansiktsuttryck på bild eller film (54,55,56). En annan metod är filmer med geometriska figurer som agerar mänskligt, där figurerna tillskrivs egenskaper och intentioner av de flesta betraktare, ”Silent Animations by Frith and Happé” (57,58,59). 3 Frågeställningar Beskrivningar av ”annorlunda/schizotypa barn” som senare drabbats av schizofreni påminner mycket om beskrivningar av barn inom autismspektrum. Om det är helt olika tillstånd, hur kan man då särskilja de barngrupperna från varandra? Finns det en skillnad i förmåga att avläsa ansiktsuttryck och förstå socialt samspel? Finns det en överlappning mellan schizotyp, schizoid, paranoid personlighetsstörning å ena sidan och autismspektrumstörning å andra sidan? Den koppling som är beskriven mellan ovanstående personlighetsstörningar och schizofreni gäller den också autismspektrum och schizofreni? Vilken är den kliniska nyttan av att undersöka en eventuell koppling mellan autismspektrum och schizofrenispektrum? En aspekt är att såväl schizofreniforskningen som autismforskningen är intensiv, men sker på olika fronter och utan närmare samröre. Att känna till en eventuell koppling skulle gynna kunskapsutvecklingen inom bägge områdena. Inom schizofrenivården satsas mycket på tidig intervention och stora förhoppningar ställs på prevention. I dessa sammanhang är det av stor betydelse att kunna identifiera riskgrupper för att mer exakt rikta sina förebyggande insatser. Vår planerade studie kan bidra till en grund för fortsatt kunskapsutveckling inom området. Syfte Vi avser att undersöka förekomst av autistiska drag i barndomen hos vuxna personer med schizofrenidiagnos. Parallellt genomförs undersökning av schizofreniforma symptom vid autismspektrumstörning. Detta görs genom journalstudier och föräldraintervjuer i en jämförande studie mellan personer med schizofreni respektive autismspektrumstörning. Vi kommer också att jämföra aktuell psykiatrisk symptomatologi och kognitiv förmåga genom patientintervjuer och psykologbedömningar. Metod Urval Samtliga personer i åldern 18-32 år i Värmland med känd schizofrenidiagnos tillfrågas om att delta. För att få en tillräckligt stor grupp kommer även personer med schizofreni i samma ålder från Göteborg tillfrågas. Som jämförelsegrupp tillfrågas personer med autismspektrumstörning kända vid Vuxenhabiliteringen alternativt Neuropsykiatriska enheten för barn och ungdom i Karlstad. Personerna med autismspektrumstörning väljs ut så att de matchar schizofrenigruppen beträffande kön och ålder. Mental retardation utgör exklusionskriterium för båda grupperna. Vi strävar efter att inkludera 30 män och 30 kvinnor i vardera diagnosgrupp, det vill säga totalt 120 personer. Personerna kommer att informeras om studien av ordinarie mottagningspersonal. De får såväl skriftlig som muntlig information om vad studien innebär och får därefter ta ställning till deltagande eller ej. Frisk kontrollgrupp planeras för två av testerna. Det gäller ”Reading the mind in the eyes” och ”Silent Animations”. Kontrollgruppen kommer att rekryteras bland studenter vid Karlstads universitet. För det förstnämnda testet planeras en kontrollgrupp bestående av ca 100 personer. För det senare testet planeras en kontrollgrupp bestående av 20-30 personer. 4 Tillvägagångssätt Vi avser att undersöka psykiatriska symtom samt förekomst av personlighetsstörning hos patienterna. Vi planerar därutöver bedöma patienternas kognitiva funktioner, förmåga till mentalisering och att tolka ansiktsuttryck. Vi kommer att kartlägga biologiska avvikelser i utvecklingen under barndomen, vilket görs genom föräldraintervjuer, journalstudier samt bedömning av smärre, medfödda kroppsavvikelser (”minor physical anomalies”). Patientgrupperna undersöks med samma metoder och resultaten jämförs mellan grupperna. Instrument För föräldraintervjuerna används en semistrukturerad intervjumetod: Diagnostic Interview for Social and Communication disorders (DISCO) (60). DISCO är utarbetad för att kartlägga förekomst av autismspektrumstörning. Den innehåller ca 400 frågor och tar 3-4 timmar att genomföra. Frågorna berör områden som utveckling av färdigheter, repetitiva stereotypa aktiviteter, emotioner och social interaktion. DISCO utgör ett stöd för fastställande av diagnos inom autismspektrum enligt ICD-10/DSM-IV. Det går även att jämföra utfall på specifika frågor om t ex känslighet för sinnesintryck, ömsesidig social interaktion, språk och kommunikation samt beteende. Journaler från barnläkarmottagning respektive barnspsykiatrisk klinik rekvireras efter patientens samtycke. Information om motorisk utveckling, språkutveckling, beteendestörningar och psykiatriska symptom insamlas enligt en särskild mall. Personerna i studien intervjuas enligt Structured Clinical Interview for DSM-IV axis I /axis II (SCID I, SCID II) (61). SCID I är en semistrukturerad intervjumetod för att kartlägga psykiatrisk sjuklighet enligt axel I DSM-IV och tar 1-3 timmar att genomföra. SCID II är på motsvarande sätt utarbetad för att kartlägga personlighetsstörning enligt DSM –IV och tar 20 – 90 minuter. Personernas kognitiva funktioner bedöms med Wechsler Adult Intelligence scale III (WAIS III) (62). Exekutiva funktioner kommer att undersökas med Rey auditory verbal learning test (RAVLT), Reys komplexa figur (63) samt Delis – Kaplan Executive Function System (DKEFS) (64). Dessa testningar utförs av legitimerad psykolog och tar ca 4 timmar. Motoriska och neurologiska avvikelser samt ”minor physical anomalies” kartläggs med stöd av en skattningsskala utarbetad av Waldrop och Halvorsen (7) med tillägg av Christopher Gillberg och Mary Coleman. Förmågan att avläsa ansiktsuttryck testas med ”Reading the mind in the eyes” (55). Mentaliseringsförmåga kommer att mätas med hjälp av ”Silent Animations by Frith and Happé” (57, 59). 5 Bearbetning Resultaten kommer att analyseras och bearbetas statistiskt. Utfallen kommer att jämföras mellan patientgrupperna. Patientgrupperna kommer också att beskrivas utifrån barndomsutveckling och likheter respektive olikheter kommer att redovisas. Beträffande två av testerna, ”Reading the mind in the eyes” och ”Social attribution task”, kommer patientgruppernas resultat att jämföras med en kontrollgrupp bestående av studenter. Etiska frågeställningar Personer med psykiska funktionshinder är en utsatt grupp. Det är angeläget att personerna tillfrågas på ett sådant sätt att de inte känner sig pressade att delta. Patienter som tillfrågas att delta i studien informeras om att deltagande eller ej, inte påverkar deras behandling. Ordinarie vårdpersonal tillfrågar patienten som får muntlig och skriftlig information om studien. Med tanke på att den kognitiva förmågan ofta är nedsatt vid kroniska psykiska funktionshinder är det viktigt att informationen till patienten är lättförståelig och tydlig. Föräldrar till psykiskt funktionshindrade är också en utsatt grupp. De är ofta oroade och belastade pga barnets svårigheter. Det är mycket viktigt att de får tydlig information om studiens syfte och om att deras deltagande eller ej inte påverkar barnets behandling. Materialet kommer att avidentifieras och databearbetning kommer att ske i enlighet med personuppgiftslagen (PUL). Uppgifterna kommer att vara sekretessbelagda och ingen utomstående kommer att kunna ta del av dem. Vid redovisning av resultaten kommer ingen enskild individ att kunna identifieras. Kontrollgruppen utgörs av frivilligt rekryterade studenter som får en ersättning motsvarande 50 kr per person. Uppgifter om kön och ålder inhämtas, däremot inga övriga personuppgifter. Tidsplan Merparten av arbetet med denna studie kommer att genomföras av oss båda studieansvariga. Vi beräknar att förberedelse samt utförande av undersökningarna kommer att ta i anspråk sammanlagt 45-50 arbetsveckor varav 4 veckor till patientrekrytering och information till personal, 35 veckor till föräldraintervjuer och patientbedömningar (4-5 patienter per vecka) samt 8 veckor till studier av journaler från barnläkarmottagning och barnpsykiatrisk mottagning. De kognitiva testerna som kommer att utföras av legitimerad psykolog beräknas ta ca 25 veckor att utföra och bedöma. För deltagande patient kommer hela undersökningen ta 6-9 timmar. För föräldrar kommer intervjun att ta 3-4 timmar. Administrativt stöd av sekreterare kommer att behövas i varierande omfattning under hela studieperioden. 6 Efter datainsamling kommer materialet att bearbetas, analyseras och publiceras i vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter och två doktorsavhandlingar. Forskningsarbetet kommer att pågå på deltid under 4-6 år parallellt med kliniskt arbete. Kostnadsplan Lönekostnad inklusive sociala avgifter för läkare (enbart datainsamling): 814 650 kr (50 veckor x 16 293 kr). Lönekostnad inklusive sociala avgifter för psykolog: 237 325 kr (25 veckor x 9 493 kr). Lönekostnad inklusive sociala avgifter för sekreterare (tre veckor per år): 18 147 kr per år (3 veckor x 6 049 kr). Inköp av dataprogram för statistikbearbetning, referenshantering samt dataprogram för DISCO- intervjuer: ca 10 000 kr. Protokoll och svarshäften för WAIS-III: 5 200 kr. Dataprogram för SCID I och II : 10 000 kr. Resekostnader till Göteborg för datainsamling: 10 000 kr. Resor till Göteborg för handledning och forskningsseminarier: 10 000 kr/år. (4 år 40 000) Referenslitteratur inkl prenumeration: 30 000 kr. Reseersättning och ersättning för förlorad arbetsinkomst för patienter och patientföräldrar: 60 000 kr. Ersättning till kontrollgrupp 5000 kr. Totalkostnad för datainsamling projektet 1 210 000 kr. Vetenskaplig ledning Forskningsarbetet kommer att genomföras under handledning av och tillsammans medprofessor Christopher Gillberg, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Avdelningen för barn- och ungdomspsykiatri, Göteborgs Universitet. Referenser: 1. Ottosson, J-O, 2000.Psykiatri: Liber förlag. 2. Foster Green, M., 2001. Schizophrenia revealed. From neurons to social interactions: W.W. Norton & Company, New York. 3. Foster Green, M., Nuechterlein, K., 1999. Should Schizophrenia Be Treated as a Neurocognitive Disorder? Schizophrenia Bulletin 25, 309-318. 4. Pinkham, A., Penn, D., Perkins, D., Lieberman, J., 2003. Implications for the Neural Basis of Social Cognition for the Study of Schizophrenia. American Journal of Psychiatry 160, 815-824. 5. Frith, C., Corcoran, R., 1996. Exploring ”theory of mind” in people with schizophrenia. Psychological Medicine 26, 521-530. 6. Corcoran, R., Mercer, G., Frith, C., 1995. Schizophrenia, symptomatology and social inference: Investigating ”theory of mind” in people with schizophrenia. Schizophrenia Research 17, 5-13. 7 7. Foster Green, M., Satz, P., Christenson, C., 1994. Minor Physical Anomalies in Schizophrenia Patients, Bipolar Patients, and Their Siblings. Schizophrenia Bulletin 20, 433-440. 8. Mjellem, N., Kringlen E., 2001. Schizophrenia: A review, with emphasis on the neurodevelopmental hypothesis. Nordic Journal of Psychiatry 5,301-309. 9. Dalkin, T., Murphy, P., Glazebrook, C., Medley, I., Harrison, G., 1994. Premorbid Personality in First-Onset Psychosis. British Journal of Psychiatry 164, 202-207. 10. Rabinowitz, J., De Smedt, G., Harvey, P., Davidson, M., 2002. Relationship Between Premorbid Functioning and Symptom Severity as Asessed at First Episode of Psychosis. American Journal of Psychiatry 159, 2021-2026. 11. Malmberg, A., Lewis, D., Allebeck, P., 1998. Premorbid adjustment and personality in people with schizophrenia. British Journal of Psychiatry172, 308-313. 12. Cannon, M., Jones, P., Gilvarry, C., Rifkin, L., McKenzie, K., Foerster, A., Murray, R., 1997. Premorbid Social Functioning in Schizophrenia and Bipolar Disorder: Similarities and Differences. American Journal of Psychiatry, 154, 1544-1550. 13. Done, D. J., Crow, T., Johnstone, E., Sacker, A., 1994. Childhood Antecedents of Schizophrenia and Affective Illness: Social Adjustment at Ages 7 and 11. British Medical Journal 309, 699-703. 14. Parnas, J., Jorgensen, A., 1989. Pre-morbid psychopathology in schizophrenia spectrum. British Journal of Psychiatry 155, 623-627. 15. Jones, P., Rodgers, B., Murray, R., Marmot, M., 1994. Child developmental risk factors for adult schizophrenia in the British 1946 birth cohort. The Lancet 344, 13981402. 16. Fuller, R., Nopoulos, P., Arndt, S., O`Leary, D., Ho, B., Andreasen, N., 2002. Longitudinal Assesment of Premorbid Cognitive Functioning in Patients With Schizophrenia Through Examination of Standardized Scholastic Test Performance. American Journal of Psychiatry 159, 1183-1189. 17. Rabinowitz, J., Reichenberg, A., Weiser, M., Mark, M., Kaplan, Z., Davidson, M., 2000. Cognitive and behavioral functioning in men with schizophrenia both before and shortly after first admission to hospital: Cross-sectional analysis. British Journal of Psychiatry 177, 26-32. 18. Davidson, M., Reichenberg, A., Rabinowitz, J., Weiser, M., Kaplan, Z., Mark, M., 1999. Behavioral and Intellectual Markers for Schizophrenia in Apparently Healthy Male Adolescents. American Journal of Psychiatry 156, 1328-1335. 19. Rishovd Rund, B., 1998. A Review of Longitudinal Studies of Cognitive Functions in Schizophrenia patients. Schizophrenia Bulletin 24, 425-435. 20. David, A., Malmberg, A., Brandt, L., Allebeck, P., Lewis, G., 1997. IQ and risk for schizophrenia: a population-based cohort study. Psychological Medicine 27, 13111323. 21. Russell, A., Munro, J., Jones, P., Hemsley, D., Murray, R., 1997. Schizophrenia and the Myth of Intellectual Decline. American Journal of Psychiatry 154, 635-639. 22. Leask, S., Done, D., Crow, T., 2002. Adult psychosis, common childhood infections and neurological soft signs in a national birth cohort. British Journal of Psychiatry, 181, 387-392. 23. Crow, T., Done, D., Sacker, A., 1996. Cerebral lateralisation is delayed in children who later develop schizophrenia. Schizophrenia Research 22, 181-185. 24. Walker, E.F., Savoie, T., Davis, D., 1994. Neuromotor Precursors of Schizophrenia. Schizophrenia Bulletin 20, 441-451. 8 25. Nicolson, R., Lenane, M., Singaracharlu, S. et al, 2000. Premorbid Speech and Language Impairments in Childhood-Onset Schizophrenia: Association With Risk Factors. American Journal of Psychiatry 157, 794-800. 26. Foerster, A., Lewis, S., Owen, M., Murray, R., 1991. Premorbid Adjustment and Personality in Psychosis. Effects of Sex and Diagnosis. British Journal of Psychiatry 158, 171-176. 27. Diforio, D., Walker, E., Kestler, L., 2000. Executive functions in adolescents with schizotypal personality disorder. Schizophrenia Research 42, 125-134. 28. Parnas, J., Cannon, T.D., Jacobsen, B., Schlusinger, H., Schlusinger, F., Mednick, S.A., 1993. Lifetime DSM-III-R Diagnostic Outcomes in the Offspring of Schizophrenic Mothers: Results From the Copenhagen High-Risk Study. Archives of General Psychiatry 50, 707-714. 29. Kendler, K.S., Mcguire, M., Gruenberg, A.M., Ohare, A. Spellman, M., Walsh, D., 1993. The Roscommon Family Study: III. Schizophrenia-Related Personality Disorders in Relatives. Archives of General Psychiatry 50, 781-788. 30. Mednick, S., Parnas, J., Schlusinger, F., 1987. The Copenhagen High-Risk Project, 1962-86. Schizophrenia Bulletin 13, 485-495. 31. American Psychiatric Association, 4th edn., 1994. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. American Psychiatric Association, Washington, DC. 32. Kendler, K.S.,1985. Diagnostic Approaches to Schizotypal Personality Disorder: A Historical Perspective. Schizophrenia Bulletin 11, 538-553. 33. Kendler, K.S., Gruenberg, A.M., 1982. Genetic Relationship Between Paranoid Personality Disorder and the “Schizophrenic Spectrum” Disorders. American Journal of Psychiatry 139, 1185-1186. 34. Asperger, H., 1944. Die autistischen Psychopathen im Kindesalter. Archiv fur Psychiatrie und Nervkrankheiten 117:76-136. 35. Wing, L.,1981. Asperger syndrome: a clinical account. Psychological Medicine 11, 115-129. 36. Gillberg, C., 1998. Asperger syndrome and high-functioning autism. British Journal of Psychiatry 172, 200-209. 37. Gillberg, C., 1997.Asperger syndrom, normala, geniala, nördar? Bokförlaget Cura AB. 38. Wing, L., 1997. The autistic spectrum. Lancet 350, 1761-66. 39. Frith, U. 1991. Autism and Asperger syndrome. Cambridge University Press. 40. Kanner, L., 1943. Autistic disturbances of affective contact. Nervous Child 2, 217-50. 41. The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, Tenth Revision (ICD-10), 1997. WHO. 42. Rutter, M., 1972. Childhood schizophrenia reconsidered. Journal of Autism and Childhood Schizophrenia 2, 315-338. 43. Kolvin, I., Ounsted, C., Richardson L. M., Garside, R. F. 1971. III. The family and social background in childhood psychoses. British Journal of Psychiatry 118, 396-402. 44. Konstantareas, M.M., Hewitt, T., 2001. Autistic Disorder and Schizophrenia: Diagnostic Overlaps. Journal of Autism and Developmental Disorders 31, 19-28. 45. Petty, L.K., Ornitz, E.M., Michelman, J.D., Zimmerman, E.G., 1984. Autistic Children Who Become Schizophrenic. Archives of General Psychiatry 41, 129-135. 46. Volkmar, F., Cohen, D., 1991. Comorbid Association of Autism and schizophrenia. American Journal of Psychiatry 148, 1705-1707. 47. Goldstein, G., Minshew, N., Allen, D., Seaton, B., 2002. High-funtioning autism and schizophrenia. A comparison of an early and late onset neurodevelopmental disorder. Archives of Clinical Neuropsychology 17, 461-475. 9 48. Wolff, S., Townshend, R., McGuire, R., Weeks, D., 1991. “Schizoid” Personality in Childhood and Adult Life. II: Adult Adjustment and the Continuity with Schizotypal Personality Disorder. British Journal of Psychiatry 159, 620-629. 49. Wolff, S., 1991. “Schizoid” Personality in Childhood and Adult Life. III: The Childhood Picture. British Journal of Psychiatry 159, 629-635. 50. Wolff, S., McGuire, R., 1995. Schizoid Personality in Girls: A Follow-Up Study-What are the Links with Asperger`s Syndrome? Journal of Child Psychology and Psychiatry 36, 793-817. 51. Wolff, S., 1998. Schizoid Personality in Childhood. The Links with Asperger Syndrome, Schizophrenia Spectrum Disorders, and Elective Mutism. Chapter in Asperger Syndrome or High-Functioning Autism? (Ed. Schopler et al.) Plenum Press, New York. 52. Happé, F., 1994. An Advanced Test of Theory of Mind: Understanding of Story Characters Thoughts and Feelings by Able Autistic, Mentally Handicapped, and Normal Children and Adults, Journal of Autism and Developmental Disorders 24, 129-587. 53. Kaland, N., Moller-Nielsen, A., Callesen, K., Lycke Mortensen, E., Gottlieb, D., Smith, L., 2002. A new advanced test of theory of mind: evidence from children and adolescents with Asperger syndrome, Journal of Child Psychology and Psychiatry 43, 517-528. 54. Pelphrey, K., Sasson, N., Reznick, S., Paul, G., Goldman, B., Piven, J., 2002. Visual Scanning of Faces in Autism, Journal of Autism and developmental Disorders Journal of Autism and Developmental Disorders 32, 249-261. 55. Baron-Cohen, S., Wheelwright, S., Hill, J., Raste, Y., Plumb, I., 2001. The “Reading the Mind in the Eyes” Test Revised Version: A Study with Normal Adults, and Adults with Asperger Syndrome or High-functioning Autism. Journal of Child Psychology and Psychiatry 42, 241-251. 56. Klin, A., Jones, W., Schultz, R., Volkmar, F., Cohen, D., 2002. Defining and Quantifying the Social Phenotype in Autism, American Journal of Psychiatry 159, 895-908. 57. Heider, F., Simmel, M., 1944. An experimental study of apparent behaviour. The American Journal of Psychology, 57, 243-259. 58. Klin, A., 2000. Attributing Social Meaning to Ambiguous Visual Stimuli in Highfunctioning Autism and Asperger Syndrome: The Social Attribution Task, Journal of Child psychology and Psychiatry 7, 831-846. 59. Abell F., Happé F., Frith U., 2000. Do triangles play tricks? Attribution of mental states to animated shapes in normal and abnormal development. Journal of Cognitive Development 15, 1-20. 60. Leekam, S., Libby, S., Wing, L., Gould, J., Taylor, C., 2002. The Diagnostic Interview for Social and Communication Disorders: Algorithms for ICD-10 Childhood Autism and Wing and Gould Autistic Spectrum Disorder. Journal of Child Psychology and Psychiatry 43, 327-342. 61. Ventura, J., Liberman, R., Green, M., Shaner, A., Mintz, J., 1998. Training and quality assurance with the Structured Clinical Interview for DSM-IV (SCID-I/P). Psychiatry Research 79, 163-173. 62. Wechsler, D., 1997. Wechsler Adult Intelligence Scale (3rd ed.). San Antonio, TX: Psychological Corporation. 63. Meyers, J., Meyers, K., 1995. Rey Complex Figure and Recognition Trial: Professional manual. Odessa, FL: Psychological Assessment Resources. 64. Delis, D. C., Kaplan, E., Kramer, J. H., 2001. Delis – Kaplan Executive Function System (D-KEFS). Examiner´s manual och Technical manual, San Antonio, The Psychological Corpration. 10