Slides kapitel 30

Public goods
Kapitel 30
Kollektiva varor/nyttigheter

1. Kollektiva kontra privata varor (public
and private goods)

2. ”Snålskjutsproblemet” (the free-rider
problem)

3. Offentligt beslutsfattande (public
choice)
Vad är en kollektiv vara?

En kollektiv vara är
 Lika tillgänglig för alla oavsett hur många som
konsumerar den.
 Sådan att om den är tillgänglig för någon kan
ingen hindras från att konsumera den.

Med facktermer: För en kollektiv vara gäller
 Non-rivalry in consumption
 Non-excludability
Privata varor

Privata varor är varor sådana att
Om en person eller ett hushåll konsumerar
dem finns det mindre för andra.
 Det går att utestänga vissa från konsumtion
av varan samtidigt som andra konsumerar
den.

Exempel på kollektiva varor (mer eller
mindre renodlade):









Information som ligger på en ickelösenordsskyddad webb-sida.
Public service TV och radio
Ett lands försvar.
Allmänna vägar och broar (tills det blir
trängsel)
Kollektivtrafik (tills den blir överbelastad)
Nationalparker
Ren luft
Klimatbefrämjande åtgärder
Offentliga bibliotek
Kollektiva varor – offentlig
konsumtion





Offentlig konsumtion – konsumtion som betalas
av offentliga sektorn (stat, kommuner, landsting).
Privat konsumtion – konsumtion som betalas av
individer och hushåll.
Skilj på begreppsparen: privat/offentlig
konsumtion och privata/kollektiva varor.
Den offentliga sektorn kan producera båda
kollektiva varor och privata varor.
Kollektiva varor produceras ofta av den
offentliga sektorn men inte nödvändigtvis.

Offentligt producerade eller finansierade
privata varor:
 Sjukvård
 Skolböcker

Privat producerade kollektiva varor:
 Wikipedia
 Fri

källkod (Linux)
Men de flesta kollektiva varor produceras
eller finansieras av den offentliga sektorn.
Varför?







Free-riderproblemet
Antag att en bostadsrättsförening diskuterar om man
skall rusta upp den gemensamma gården, plantera
blommor och sätta dit utemöbler. Det skulle kosta 15 00
kronor.
49 av de 50 hushållen tycker att det skulle vara trevligt
och i genomsnitt skulle de vara beredda att betala 500:/hushåll.
Men en medlem, herr Snålvarg säger: Jag är aldrig på
gården och vill inte betala. De som vill ha blommor och
soffor får lägga så mycket som det är värt för dem!
Är det sant att Snålvarg inte har någon glädje av
upprustningen eller hoppas han bara få den utan att
betala?
Om Snålvarg vägrar att betala, kommer de andra att
göra likadant?
Blir det någon upprustning om betalningen är frivillig?
Hur skall föreningen göra?
Andra exempel:






En damm som skyddar en by från att bli
översvämmad.
Reklamfria (public service) TV- och radiokanaler.
Resultaten av vetenskaplig forskning.
Ledare från alla världens länder samlas i
Köpenhamn för att komma överens om åtgärder
mot global uppvärmning.
Fler förslag?
Musik och filmer på nätet?
Om kollektiva varor lämnas åt marknaden
kommer de att underproduceras.

Om det är frivilligt att betala för en kollektiv
vara har alla intresse av att åka snålskjuts
– låta andra betala men inte göra det själv.

Därför är det stor risk att kollektiva varor
inte produceras eller produceras i mindre
omfattning än vad som är
samhällsekonomiskt effektivt.
Vad gör man åt det?





Finansiering via skatter.
Obligatorier (TV-licens, snöskottning på
trottoarer).
Förbud och böter mot förorenare eller fildelare.
Bindande överenskommelser (vägföreningar,
bostadsrättsföreningar).
Individers känsla för ansvarstagande och
rättvisa. Sociala normer.
Sociala normer? Känsla för
rättvisa?
Nationalekonomisk teori utgår från att
människor maximerar sin nytta.
 Det betyder inte att de måste agera
själviskt.
 Nytta är subjektivt välbefinnande.
 Människor kan må bra av att göra saker
för andra och av att göra det de anser är
rätt.

Ett ekonomiskt experiment
(Marwell och Ames, 1979)

Studenter delades in i grupper om 10. Grupperna fick lite
olika instruktioner men huvudupplägget var detsamma:
 Varje individ fick investera en summa pengar.
 De fick fördela summan som de ville mellan två
”fonder”.
 Fond A gav varje student en avkastning på 1% av vad
hon eller han satsat i den.
 Fond B gav gruppen gemensamt en avkastning på 2
% av vad de sammanlagt satsat i den att dela på.




För alla deltagare tillsammans var det bäst om
alla investerade allt i Fond B.
För varje enskild deltagare var det bäst att alla
andra investerade i Fond B och hon/han själv i
Fond A.
Fond B var en kollektiv vara.
Enligt free rider-teorin borde alla investera
enbart i Fond A.
Resultat av experimentet:



I nästan alla grupper satsades i genomsnitt
hälften av pengarna i Fond A, hälften i Fond B.
Den grupp som satsade mest i Fond B var en
som inte skulle få avkastningen i handen utan få
använda den till en gemensam fest i sin
studentkorridor.
Den grupp som satsade minst i Fond B var
ekonomistudenter.
Slutsats?





Efter 1979 har både sociologer och nationalekonomer
har gjort andra experiment och studier och fått
liknande resultat.
Människor agerar inte helt oegennyttigt och litar inte
helt på att andra gör det.
Människor agerar inte helt egennyttigt och har ett
ganska stort förtroende för att andra inte heller gör det.
Hänsyn till andra och tankar om rättvisa påverkar.
I mindre grupper med social kontakt, social
sammanhållning, förtroende för andra och social
kontroll är det lättare att agera kollektivt ansvarsfullt,
t.ex vad gäller kollektiva varor.
Besläktat problem:
”The tragedy of the commons”



Enligt teorin kommer en gemensam resurs att
överutnyttjas om den inte privatiseras eller
förstatligas.
Exempel: Överfiskning av världshaven, utsläpp
av växthusgaser.
Nobelpristagaren i ekonomi 2009 Eleanor
Ostrom undersökte empiriskt ett antal
”commons” och fann att det inte var så självklart.
Elinor Ostrom, Nobelpris i ekonomi 2009

“Elinor Ostrom has challenged the conventional wisdom that
common property is poorly managed and should be either regulated
by central authorities or privatized. Based on numerous studies of
user-managed fish stocks, pastures, woods, lakes, and groundwater
basins, Ostrom concludes that the outcomes are, more often than
not, better than predicted by standard theories. She observes that
resource users frequently develop sophisticated mechanisms for
decision-making and rule enforcement to handle conflicts of interest,
and she characterizes the rules that promote success-ful outcomes.”

(Citerat från Vetenskapsakademins motivering)

Läs gärna mer på www.kva.se!



Ostrom visade att ibland fungerar privatisering
bäst, ibland förstatligande – och ibland ett tredje
alternativ:
Gemensam förvaltning av brukarna genom
frivilliga överenskommelser.
Exempel från:
 fiskbestånd
 Betesmarker
 Skogar
 Sjöar
 Grundvattentillgångar
Public choice

Kan nyttomaximeringstänkandet förklara
politiska beslut?
 Vilka beslut politiker tar.
 Vilka politiker som får ta besluten.

Det är tanken bakom teorier om Public Choice
Ett exempel: Medianväljarteoremet.

Två glassgubbar på en strand


Stranden är lång. Var ställer de sig?
Bäst för kunderna:

Bäst för försäljningen:

Båda ställer sig i mitten för att ta så stor
marknadsandel som möjligt!
Om samma logik gäller för röstfiske?









Då kommer politikerna att maximera sina röster genom att
lägga sig så nära medianväljaren som möjligt.
Politiker A vill lägga 10 miljoner på en ny idrottsanläggning i
kommunen och B 20 miljoner.
Medianväljaren tycker att 15 miljoner är lagom.
Alltså vill hälften satsa mindre än 15, hälften mer.
Anta att alla röstar på den vars vallöfte är närmast det
väljaren tycker är bäst.
Den hälft föredrar mindre än 15 kommer att rösta på A.
Om A i stället lovar 12 miljoner kommer de som vill lägga upp
till 16 miljoner att rösta på A.
A vinner – om inte B sänker sitt bud till t ex 17 miljoner.
Och så vidare – om båda vill maximera antalet röster så
kommer de till slut båda att hamna på 15 miljoner.