Biologi
Livet på jorden
Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och
lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många olika miljöer att leva i. På
jorden lever en massa olika varelser i nära samspel med varandra.
Men livet på jorden är ingen självklarhet. Vi människor har ett stort ansvar för att livet ska kunna
utvecklas på ett bra sätt i framtiden. För det behövs bland annat goda kunskaper i biologi.
I öknen kan det vara svårt att
hitta något levande. Här
springer en liten skalbagge på
den heta sanden.
1. Vad tror du att biologi handlar om?
2. Titta på bilderna. Vad tror du att det är för skillnad mellan att leva i havet eller i öknen?
3. Behövs alla växter och djur?
Här får du lära dig att:
Biologi är läran om livet
Allt levande kallas organismer
Organismer består av celler
Bara individer av samma art kan få barnbarn med varandra
Vad är liv?
Biologi är den del av naturvetenskapen som handlar om allt som är levande – från livets början vid
befruktningen till dess slut med döden. Till det levande räknas allt från pyttesmå bakterier till
jättestora växter och djur. Även vi människor räknas till djuren. Vi är däggdjur precis som
fladdermöss och valar.
Levande varelser kallas organismer. Typiskt för levande organismer är att de föds, växer, andas,
behöver energi, kan föröka sig och dör. De flesta kan också röra sig.
Förökningen sker ofta genom att en spermie och ett ägg förenas – en befruktning sker. I samma
stund börjar ett nytt liv att växa. Cellerna delar sig och blir fler och fler.
Biologi är ett stort ämne
Ordet biologi betyder läran om livet. Eftersom biologi handlar om allt som är levande innehåller det
många olika områden. När du studerar biologi får du därför läsa om både växter och djur och om
många andra saker. I bilden nedan ser du exempel på några biologiska områden.
Vad är en cell?
Alla organismer är uppbyggda av celler. Cellen är
den minsta levande delen hos allt liv. Bakterier
och urdjur består bara av en cell. Andra
organismer består av flera celler. Vi människor är
uppbyggda av flera miljarder celler som
tillsammans bildar kroppens alla delar. Ett gram
av din kropp innehåller ungefär en miljard celler.
Eftersom celler är så små behöver vi mikroskop
för att titta närmare på dem. Runt djurceller finns
en tunn hinna som kallas cellmembran. Genom
det passerar olika ämnen ut och in i cellen.
Innanför membranet finns vätska som kallas
cellplasma. I den finns cellens smådelar som har
olika uppgifter.
En viktig del är cellkärnan som innehåller arvsanlagen. I arvsanlagen finns den information som
bestämmer vad som ska hända i cellen och hur organismen ska utvecklas.
Växtceller innehåller klorofyll
Även om organismer kan se väldigt olika ut
så är deras celler ändå ganska lika. Men det
finns skillnader. Växtcellen är ofta större
och innehåller delar som djurcellen saknar.
Utanför växtcellens cellmembran finns en
hård cellvägg som ger stöd åt växten. Inuti
finns ett cellsaftrum som innehåller vatten.
Om växten slokar finns det för lite vatten
där.
I växternas celler finns också det gröna
färgämnet klorofyll. Det gör att
växtcellerna kan fånga in solenergi och
tillverka mat och syre.
Djurceller har inte klorofyll och kan därför inte själva
tillverka sin mat. Djuren får istället mat genom att äta andra
organismer.
Fotosyntesen
Vatten +Koldioxid + Solljus
Druvsocker + Syre
Växtceller kan tillverka både mat och
syre med hjälp av klorofyll i cellerna.
Arter och släkten
När man tittar på olika växter och djur ser man att det inte bara
är inne i cellerna som de kan ha likheter och olikheter.
Organismer kan se väldigt olika ut. Redan på 1700-talet ville man
skapa ordning och reda bland alla organismer man såg i naturen.
Man ville bland annat sortera in växter och djur i olika grupper.
Den svenske biologen Carl von Linné blev berömd genom sitt
arbete med att gruppera och namnge växter och djur. Han
delade in dem i familjer, släkten och arter utifrån deras likheter.
Eftersom det vetenskapliga språket
var latin gav Linné dem både ett
svenskt och ett latinskt namn.
Det latinska artnamnet består av
två delar. Den första delen talar om
vilket släkte arten tillhör. Vår art,
människan, heter till exempel Homo sapiens. Vi
tillhör släktet Homo. Den andra delen i
artnamnet berättar ofta något om arten.
Sapiens betyder förståndig. Andra vanliga namn
är vulgaris som betyder att arten är vanlig, och
maritimus som betyder att den finns i havet.
Än idag används Linnés system för att namnge
olika organismer.
Rödklöver, Trifolium pratense
Rödklöver och vitklöver är
två olika arter. Men de liknar
varandra och tillhör båda
släktet Trifolium. Trifolium
betyder tre blad. Pratense
betyder äng, och repens
betyder krypande.
Vad är en art?
För att få tillhöra samma art måste individerna kunna
få barn och barnbarn med varandra. Alla människor
tillhör exempelvis samma art, även om vi kan se
ganska olika ut. Även människor med helt olika
utseenden och hudfärg kan ju få barnbarn med
varandra. Samma sak gäller till exempel hundar. Det
finns många olika hundraser, men de tillhör alla
samma art.
Hästar och åsnor tillhör däremot inte samma art. Men
de kan ändå få ungar med varandra. Fölet kallas mula om mamman är en häst, och mulåsna om
mamman är en åsna. Mulor och mulåsnor är sterila och kan alltså inte få egna ungar. Det visar att
hästar och åsnor inte tillhör samma art – de kan inte få barnbarn. Blandningar mellan olika arter
brukar kallas bastarder bland djur och hybrider bland växter.
Testa dig själv 1
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Ge exempel på några olika organismer.
Vad betyder ordet biologi?
Vad heter det gröna färgämnet i växterna?
Vad är botanik och zoologi?
Rita och beskriv skillnaderna mellan en växtcell och en djurcell.
Varför kan katter och hundar inte få ungar med varandra?
Vad är typiskt för levande organismer?
Berätta om biologen Carl von Linné
De vanligaste transportörerna av pollen är insekter, framförallt fjärilar, bin och
humlor.
Pollinering och befruktning ger frö och frukt
De som transporterar pollenkornen får mat av växterna och växterna får en säker
förökning.
Vindpollinering
När vinden sprider pollen är det
slumpen som avgör om ett
pollenkorn hamnar på en
blomma av samma art.
Olika fröspridning
