Institutionen för hälsovetenskap
Tonåringars upplevelser av diabetes typ 1
Kellah Hawa
Kelmendi Vjollca
Examensarbete (Omvårdnad, C) 15 hp
December 2009
Sundsvall
Abstrakt
Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som påverkar den drabbade både fysiskt,
psykiskt och socialt. Tonåringar med diabetes tvingas anpassa sitt liv efter sjukdomen.
Därför är det viktig att sjuksköterskan har erfarenhet, kunskap och förståelse för
toåringen med diabetes och därmed kan ge en bra omvårdnad. Syftet: med
litteraturstudien var att belysa ungdomars upplevelser av att leva med diabetes.
Metod: Artiklarna har sökts i PudMed och Cinahl som sedan har granskats,
klassificerats och anayserats. Resultat:
Tonåringarna upplevde begränsningar mot jämnåriga kamrater som inte hade
diabetes, de kände sig annorlunda, och var mer socialt begränsade än andra i sin ålder
men upplevde att de mognat snabbare än sina jämnåriga. Diskussion: Stödet från
närstående var mycket viktigt. Ungdomar upplevde att föräldrar oroar sig för mycket
och har svårt att förstå det, medan föräldrar har svårt att låta sin tonåring att vara
självständig. Slutsats: Ungdomarna kände att ju mer stöd de fick desto bättre kontroll
har de över diabetes resultatet.
Nyckelord: Diabetes, litteraturstudie, närstående, tonåringar, upplevelser.
Tonåringars upplevelser av diabetes typ 1.
KELLAH HAWA
KELMENDI VJOLLCA
Mittuniversitetet, Sundsvall
Institutionen för hälsovetenskap
Omvårdnad, C
December 2009
1
Innehållsförteckning
1.Bakgrund................................................................................................................2
1.1 Diabetes mellitus typ 1………………………………………………………..2
1.2 Tonåringar …………………..……………………………………………..…3
1.3 Tonåringar och diabetes…………. …………………... ..…………………..3-4
.
2.1Syfte......................................................................................................................5
2.2 Frågeställning…………………………………………………………………5
3.1 Metod…………………………………………………………………….…….5-6
3.2 Inklusions- och exklusionskriterier……………………………………………6
3.3 Bearbetning…………………………………………………………….………6.
Fas 1 ……………………………………………………….…………………….6
Fas 2 …………………………………………………………………………..…6
Fas 3 ……………………………………………………………………..………6
3.4 Analys………………………………………………..……………………..….7
3.5 Klassificering ………………….…………………………………………….…7
3.6 Etiska överväganden……………………………………………………………8
4.1 Resultat …………………………………………………………………………..8
4.2 Att leva med diabetes …………………………………..………….……..…..8
Undgomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1…………………..……8-9
Dagligt liv………………………….………………..……………………..…..10
Komplikationer……………………………………….……..…………….……11
4.3 Relationer till andra ……………….…………………………………..………12
Familj och vänner………..………….…………..……………………….………12
Skolan ……………………………………………………………………...……13
Möten med vården ……………………………………………………..……13-14
5.1 Diskussion ……………………………....………………………………………14
5.2 Resultatdiskussion………………….………………………………………14-16
5.3 Metdodiskussion ……………………………………………………………….16
6.1 Slutsats. ………………………………………………………………..………..17
Referenslista
Bilaga 1, Granskningsmall
Bilaga 2, tabell 1, Artikelöversikt av inkluderade artiklar
Bilaga 3, tabell 1, Exkluderade artiklar
Bilaga 4, tabell 1, Innehållsanalys av inkluderade artiklar
Bilaga 5, tabell 1 & 2 Klassificering och värdering av studier
2
1 Bakgrund
Med tonåringar menar man pojkar och flickor som är mellan tolv till arton år. Tonåren
inleds med pubertet och könsmognad som leder till kroppsliga förändringar
(Tetchner, 2005. s. 597). Diagnosen diabetes typ 1 påverkar tonåringars liv och vi
som sjuksköterskor kommer säkert möta en sådan patient.
1.1 Diebates mellitus typ 1
Diabetes betyder ”rinna” och mellitus ”honungssöt”. Istället för diabetes mellitus
använder man termerna diabetes typ 1. Typ 1 diabetes debuterar i regel före 35 års
ålder. Det är ett tillstånd med kroniskt förhöjt blodsocker orsakat av otillräckligt eller
helt upphört insulinproduktion. Insulin är ett nödvändigt hormon för kroppens
ämnesomsättning. Att få diabetes innebär stora förändringar för individen både
fysiskt, psykiskt och psykosocialt (Hanås, 2008, s.18).
Tolbert. (2009), beskriver att behandlingen av diabetes innebär livslång
insulinbehandling och anpassning av livstilen för att man ska må bra. Diabetes är en
kronisk sjukdom som kommer att påverka dagliga livet framöver. Man ska försöka bli
vän med diabetes, eller åtminstone inte ovän, eftersom det är en sjukdom som man
inte kan fly ifrån och ännu har inget botemedel upptäckts.
Diabetes typ 1 är den dominerande diabetes typen hos tonåringar. Blodsockernivån
stiger, framförallt i samband med måltiderna. När blodsockret höjs utsöndras socker i
urinen (Hanås, 2008, s.18). Ökade urinmängderna beror på att socker i urinen drar
med sig mycket vätska. Törst och ökade urinmängder är de första symtomen på
diabetes. Tillfällig obalans mellan mat, motion och insulineffekt kan leda till svår
hypoglykemi. Alkohol blockerar nybildningen av glukos i levern och uppbyggnaden
av glykogendepån. Det är därför av nytta att ungdomar skall informeras om att
alkohol blockerar leverns nybildning av glukos vid hypoglukemi. Alkohol kan orsaka
både närliggande och sedan svåra känningar beroende på glykogeförrådets storlek i
levern (Coffen & Dahlquist, 2009).
3
1.2 Tonåringar
Tonårstiden är för många en känslig period då individen går från barndomen in i
vuxenvärlden. Det är tiden då ungdomar hittar sin egen identitet, och börjar se på sig
själva samt får ökad insikt om sig själva. I tonårstiden är det viktigt att man blir
bekräftad, vilket är en viktig del av tonårsprocessen (Sjöblad, 2008, s. 155-157).
Tonårstiden är viktig tid för ett barns utveckling och lärande. Då ökar tonåringen sin
egen identitet och sin plats som vuxen och självständig, men då kan tonåringen också
uppleva osäkerhet. Under tonåren utvecklas oftast flickor i snabbare takt än pojkar.
Genom den hormonella förändringen kan de uppleva sin kropp som ny, då en del
förändringar sker som att man får finnar och pojkar får hårväxt i ansiktet. För en del
kan tonårstiden vara en svår och ansträngande period i livet, då är de mest upptagna
av sig själva. Att under denna tid drabbas av en kronisk sjukdom kan ytterligare
påverka tonåringarnas dagliga liv (Tetzehner, 2005, s. 599-603).
1.3 Tonåringar och diabetes
Enligt socialstyrelsen (2009) anses tonårsperioden vara en besvärlig tid i livet. Att
dessutom drabbas av och tvingas hantera en svår kronisk sjukdom är krävande. Idag
lever ca 7000 svenska barn med diabetes typ 1. I åldrarna 0-14 år ökar förekomsten av
diabetes typ 1, som gör att fler och fler kommer att drabbas av att leva med diabetes i
tonåren. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har erfarenhet om och förståelse för
den unga diabetespatientens situation och att kunna ge så bra omvårdnad som möjligt.
Diabetes typ 1 kallas ungdomsdiabetes i folkmun. En sjukdom som diabetes typ 1
påverkar tonåringars livsstil och innebär att de ständigt måste vara medvetna om de
komplikationer diagnosen medför (Tolbert. 2009).
Tonåringar med denna diagnos är beroende av insulininjektioner, eftersom deras eget
immunförsvar tillverkar betacellsantikroppar i bukspottskörteln. Dessa förstör
betacellerna som producerar det kroppsegna insulinet. Diagnosen diabetes medför
förändringar i vardagslivet för de drabbade men även för deras familjer (Eriksson &
Eriksson, 2002. s. 278).
McBroom & Enriquez, (2009) skriver att när barnen får diagnosen diabetes innebär
det inte bara förändringar för barnen utan för hela familj. Författarna beskriver
4
sjukdomen som unik i sitt sätt att påverka vardagslivet. De belyser det ansvar som
diabetesdiagnosen påtvingar patienterna och deras familjer, vilket upplevs som en
psykisk påfrestning att anpassa familjens liv efter sjukdomen
Enligt Amer, (2008) medför sjukdomsdebuten hos barn en kris för individen men
även för familjen. Tonåringars upplevelse på sjukdomsdebuten kan vara olika
beroende på vilken ålder de tillhör. I smårbarnsåldern funderar de inte över framtiden,
istället oroar de sig mer för provtagning och sprutor. Det svåraste för barnen är att
acceptera att de får inte äta godis så ofta som tidigare och att anpassa måltiderna. När
barnen börjar skolan blir de mer medvetna om sin sjukdom, då upplever de att de är
annorlunda, och accepterar behandlingar. När tonåringar kommer upp i vuxenåldern
börjar de fundera på vad sjukdomen innebär för framtiden.
Hanås (2008) beskriver fyra faser som patienter och deras familjer genomgår vid
nyupptäckt diabetes. Chockfasen är olika lång, det kan vara ett par timmar eller ta
flera dagar att komma igenom. Då är patienter och anhöriga chockade och upprörda
där de har svårt att ta in information. Efter chockfasen kommer reaktionsfasen, där de
drabbade söker en förklaring till varför just de drabbats. Det uppträder även
försvarsmekanismer där ungdomarna och deras familjer söker någon att anklaga,
exempelvis läkare som inte upptäckt sjukdomen tidigare. Bearbetningsfasen är då
patienten och anhöriga accepterar sjukdomen och dessa förändringar som
förekommer. Det är i bearbetningsfasen de drabbade börjar söka kunskap om sjukdom
samt börja anpassa sig till förändringar som uppstår. När ungdomar och deras
föräldrar anpassat sig till sin nya livsstil har de kommit fram till nyorienteringsfasen
vilken innebär att de accepterar sin sjukdom och kan fortsätta utvecklas som individ
och familj.
5
2.1 Syfte
Syftet med litteraturstudien är att belysa ungdomars upplevelser av att leva med
diabetes typ1.
2.2 Frågeställningar
Vilka svårgiheter medför diabetes typ 1 för ungdomar?
Hur upplever en tonåring att ha diagnosen diabetes typ 1?
3.1 Metod
Det är en litteraturstudie som innebär att systematiskt sökt, kritiskt granskat
och sammanställt litteraturen inom det valda ämnet och problemområdet. Syftet
var att åstadkomma en syntes av data från tidigare empiriska studier (jmf.
Forsberg & Wengström, 2008, s. 34).
Nedan redovisas litteratursökningen
Tabell 1
Databas
Datum
Sökord
Antal
träffar
Relevanta
artiklar
Utvalda
till
granskning
Inkluderad
i studien
Pub Med
09-09-15
438
8
4
3
Pub Med
09-09-15
28
10
10
6
Pub Med
09-09-15
19
5
5
3
Cinahl
09-09-25
203
10
8
0
Cinahl
09-09-25
20
5
5
2
Cinahl
09-09-25
Diabetes
AND
adolescents
Diabetes
AND
adolescents
AND
experience
Diabetes
AND
adolescents
AND
experience
AND
nursing
Diabetes
AND
adolescents
Diabetes
AND
adolescents
AND
experience
Diabetes
4
3
3
2
6
AND
adolescents
AND
experience
AND
nursing
3.2 Inklusion/ exklusionskriterier
Inklusionskriter för studien var att artiklarna skulle vara vetenskapliga, är skrivna på
engelska och ska vara publicerade mellan år 1999-2009. Studierna handla om tonåringar
mellan 12-19 år. De artiklar som exkluderade var de som handlande om diabetes typ 2
eller var skriva på andra språk. Artiklar som inte hade abstrakt, som handlande om barn
under 12 år och var rewievartiklar exkluderades.
3.3 Bearbetning
Bearbetning kommer att ske enligt SBU/SSF nr 4 (1999, s. 16 -17) i tre faser.
Fas 1
Första bedömningen gjordes genom att författarna läste igenom titlarna och abstrakt
för att välja ut artiklar som motsvade studiens syfte och frågeställningar. Totalt lästes
ca 200 titlar/abstrakt. De 35 artiklar som passade till vår syfte skrevs ut i fulltext.
Fas 2
De 35 artiklar som bedömdes som relevanta i fas 1, lästes i sin helhet med fokus på
syfte och frågeställningar. Vetenskapliga artiklar som exkluderades motsvarade inte
studiens syfte eller var publicerade före år 1999. Nitton (19) artiklar gick vidare för
granskning.
Fas 3
Artiklarna bedömdes med hjälp av granskningsmall (bilaga 1). Bedömningen gjordes
utifrån en tregradig skala; hög vetenskaplig (I), medel (II) eller låg vetenskaplig
kvalitet (III), (SBU/SSF, 1999, s. 48). De vetenskapliga artiklarna klassificeras enligt
SBU/SSF nr 4 (1999, s. 15 – 16). Efter granskning inkluderades sexton (16) artiklar i
denna studie. Artiklar som inkluderas redovisas i en artikelsammanställning (bilaga 2
tabell 2) De studier som har låg kvalitet exkluderades och redovisas i bilaga 3 tabell 3.
7
3.4 Analys
Efter granskningen och kvalitetsbedömningen gjordes en innehållsanalys (jmf
Forsberg & Wengström, 2008, 2. 150-151). Viktiga delar ströks under och likheter samt
skillnader identifierades. Det framkom två kategorier och sex subkategorier. Kategorier
var att leva med diabetes med subkategorierna upplevelse, dagligt liv och
komplikationer. Den andra kategorin var relationer till andra med subkategorierna familj
och vänner, skolan och möten med vården.
Exempel på innehållsanalysen presenteras i bilaga 4 tabell 1.
3.5 Klassificering och värdering av studier
Klassificering kommer att utföras enligt SBU/SSF nr 4 (1999, s.15 -16) och indelas i
följande grupper:
• Randomiserad kontrollerad studie (C) det vill säga en prospektiv studie där man
gjort en slumpvis fördelning av patienter till en kontrollgrupp och en eller flera
experimentgrupper.
• Prospektiv studie (P). Denna typ av studie innebär en jämförelse
mellan en kontrollgrupp och en eller flera experimentgrupper men
utan slumpmässig fördelning.
• Retrospektiv studie (R). I dessa studier analyseras ett historiskt
material, med hjälp av exempelvis journalhandlingar.
De granskade studiernas vetenskapliga kvalitéer har bedömts utifrån en
tregradig skala; hög vetenskaplig (I), medel (II) eller låg vetenskaplig kvalitét
(III).
•Kvalitativ studie (K). I denna typ av studie analyseras data, som
har samlats in genom intervjuer, berättelser eller observationer i syfte att
fördjupa förståelsen för studerade fenomen, t ex personens upplevelser
och erfarenheter (SBU/SSU nr. 4. 1999, s. 16). Se bilaga 5 tabell 1 & 2.
8
3.6 Etiska överväganden
Artiklar som användes till studien är publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Detta
innebär att hänsyn till etiska aspekter har tagits. De etiska överväganden som gjordes
var att artiklarna skulle vara godkända av en etiskt kommitté, eller att ett etiskt
resonemang förts i artikeln. Forsberg och Wengström (2008) beskriver etiska
överväganden vid systematiska litteraturstudier som att forskaren skall välja studier
som passerat genom etiska kommittéer eller där noggranna etiska överväganden har
gjorts. Författarna till denna studie har tagit dessa etiska överväganden till sig och har
värderat de vetenskapliga artiklar som analyserats ur etisk synpunkt. Artiklar som
analyserats har bedömts vara etiskt korrekta ur dessa synvinklar (Forsberg &
Wengström. 2008, s. 77).
4.1 Resultat
Resultatet i litteraturstudien omfattar 16 vetenskapliga artiklar varav fyra är utförda
med kvantitativ metod och tolv med kvalitativ metod. Av dessa var tolv av hög
kvalitet och fyra av medel kvalitet. De inkluderade studierna är genomförda i Norge,
USA, Sverige, England, Finland, Thailand och Japan. Vid genomgång av artiklarna
har två katogorier identifierats: att leva med diabetes och relationer till andra.
Under kategorin att leva med diabetes har tre subkategorier identifieras
upplevelse, dagligt liv och komplikationer. Under katogorin relationer till andra har tre
subkategorier identifieras familj och vänner, skolan och möten med vården.
Flera av artiklarna är presenterade under fler än en kategori. De inkluderade
artiklarnas klassificering och värdering presensteras i Bilaga nr 5 och tabell 1 och 2.
4.2 Att leva med diabetes
Under denna kategori presenteras de tillhörande subkategorienra: ungdomars
upplevelse av att leva med diabetes typ 1, dagligt liv och komplikationer
Ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1
Ungdomarna uttryckte upplevelsen av att ha diabates som att det är mycket att ta reda
på, att det är en daglig disciplin men även att de får mycket stöd. Ungdomarna
beskrev känslan av att leva med diabetes att det skiljer sig mycket från andra pojkar
och flickor som är i samma ålder, det är en känsla som är både negativ och positiv. De
kände att de hade mognat snabbara än sin jämnåringar. Tonåringar ansåg att deras
9
vänner tittade på de på ett annat sätt efter diagnosen diabetes och att de inte kunde
göra samma saker som sina vänner, som att äta allt de ville (Huus & Enskär, 2007).
'...I feel different from everybody else. All others
can live as they want, but I have to adjust to my
diabetes, for instance, when I am with my friends
and I have to have a sandwich in my pocket.' ( Huus & Enskär, 2007 s.30).
I en studie med intervjuer av Wennick & Hallström (2006) beskrev ungdomarna att det
som var förslag var positivt med kunskap om hälsosam mat och betydelsen av
regelbunden motion, och beskrev denna kunskap som positiv. De hade tränat
regelbundet och det hjälpte dem att känna sig bättre. Fler ungdomar berättade att de
kände sig stolta över att de hade mer kunskap om dessa frågor än sina vänner.
Kyngäs (2000) beskriver att ungdomar med kronisk sjukdom har bra motivation att ta
hand om sig själva och har en positiv inställning till sin sjukdom, dess behandling och
vård. Kroniskt sjuka ungdomar känner sig annorlunda, och är mer socialt begränsad
än andra i sin ålder. Tonåringar upplever att behandlingsmetoder ger negativa
konsekvenser, man begränsar det funktionella och avbryter dagliga aktiviteter. Genom
behandling kan kraven förändras om fysisk utseende och man förändrar livsstil. Dessa
förändringar kan leda till att man blir annorlunda och social tillbakadragande. Kronisk
sjukdom utgör ett hot mot välfärden, störning av emotionellt välbefinnande, rädsla,
skam, skuld, depression och ångest.
Broome & Richards (2003) beskriver i sin studie att ungdomar med diabetes upplevde
känslan av att de behandlats olika av sina föräldrar, vänner och i skolan. Här talade
ungdomarna om en frigörelseprocess från deras föräldrar. Det var annorlunda för
tonåringar med diabetes än det var för andra ungdomar. Ungdomar med diabetes
kände att deras föräldrar var strängare när det gällde deras hälsa och behandling. Men
de uppfattade också denna skillnad som stödjande och var medvetna om att de kanske
behöver föräldrar som är stränga. Det svåraste som de flesta ungdomar upplever med
diabetes är de stränga rutiner som sjukdomen ställer till, då ungdomarna måsta
planera sina aktiviteter och anpassa sig till måltider och insulinjektioner.
10
Dagligt liv
Stödberg, Sunvisson och Ahlström (2006) fann att många ungdomar med diabetes
lever ett normalt liv och de hade accepterat diabetes som en normal del av livet. De
kände ingen begränsning i sitt dagliga liv, och många var helt nöjda med livet. Vissa
diabetespatienter såg en positiv aspekt på att leva i samma vanor som de gör. De
antog hälsosamma matvanor och det var viktigt att måltiderna planerades och
serverades regelbundet och vad måltiden bestod av. Andra diabetespatienter kände sig
begränsade och oförmögna att leva som de ville. De kände sig tvingade att leva i
enlighet med vad som var bäst för diabetes och de var tvungna att planera sin vardag
mer än vad andra människor gör. Aktiviteter var ofta noggrant planerade och måltider
och insulininjektioner uppmärksammades.
I studien av Huus och Enkär (2007) berättade ungdomarna med diabetes att de hade
även negativa känslor och begränsningar till deras sociala liv. Att leva ett vanligt liv
var svårt för dessa ungdomar. De måste alltid komma i tid till måltider och injektioner
och kunde inte tillbringa sin tid på samma sätt som sina vänner. De ville leva som sina
vänner och inte behöva leva med rutiner. En ungdom beskrev den svåraste rutinen
som skulle följas så här:
'... I always have to plan my activities and fit in my
meals and my insulin injections. That is what I feel
is difficult.' ( Huus & Enskär, 2007 s.30).
Ungdomarna kände att de aldrig kunda slappna av och inte hade samma möjligheter
som deras vänner att vara spontana eftersom de är alltid tvungna att tänka på deras
insulin och blodsockervärde (Huus et. al. 2007).
I en studie av Schilling, Dixon, Knafl, Lynn, Murphy, Dumser och Grey (2009) kände
ungdomarna att ju bättre stöd de får desto bättre kontroll har de över diabetes
resultatet. Stödet hjälper de att anppsssa sig till diabetes och dess krav i vardagen.
Personer med starkt socialt stöd upplever sin hälsa som bättre än de med mindre stöd.
Stödet från andra är mer betydande och besläktad med välbefinnande än stödet från
sjukvårdspersonal.
11
Komplikationer
I studien av Battista, Hart, Greco och Gloizer (2009) fann man att många ungdomar
oroar sig för negativa komplikationer till blodsockervärdet och matbegränsningar.
Rädslan för hypoglykemi inbegriper rädsla för negativa akuta hälsoeffekter som
illamående, medvestslöshet och skaknignar.
Stödberg et al (2006) förklarade i sin studie att diabetes kan ge upphov till många
komplikationer, många ungdomar försökte att undvika att tänka på vad som skulle
hända i framtiden eftersom de måste anppassa sig mer och mer till en vanlig diabetes
liv. Andra tonåringar kände sorg när de såg andra personer med diabetes bli sämre
med tiden och när de tänkte om det faktum att de själva har en kronisk sjukdom som
inte försvinner. De blev oroliga när de såg att personer med diabetes var mer trötta än
andra männsikor, ändå försökte de att tänka att det finns andra sjukdomar som var
sämre än diabetes.
I en studie av Santiprabhob, Likitmaskul, Kiattisakthavee, Weerakulwattana,
Chaichanwattanakul, Nakavachara, Peerapatdit och Nitiyanant (2008) visade att
egenkotrnoll av blodsocker är en av de vanligaste i diabetesvården, resultatet av
övervvakning användes för att bedöma effekten av behandlingen och att vägleda
kostvanor, motion och medicinering för att kunna uppnå det bästa möjliga
blodsockerkontroll. Typ 1-diabetes är unik bland kroniska medicinska förhållanden
eftersom det kräver fortlöpande beteendeförändringar, ofta glukoskontroll och daglig
injektioner. För att uppnå en bra glykemisk kontroll och leva en hälsosam livsstil
behöver ungdomar och deras föräldrar förtlöpande utbildning samt stöd från erfaren
sjukvård. Uppgifter om diabetes typ1 visar att man ska upprätthålla blodsockernivån
så nära till det normala värdet för att undvika komplikationer som angiopati och
neuropati.
Studien av Ivey,Wright och Dashiff (2009) visar att långsiktiga komplikationer
minskade genom intensiv insulinbehandling för typ 1-diabetes. Diagnosen kräver rätt
kost och motion, övervakning av blodsockeret och flera insulininjektioner per dag.
12
4.3 Relationer till andra
Under denna kategori presenteras de tillhörande subkategorierna: familj och vänner,
skolan och möten med vården
Familj och vänner
Huus & Enkär (2007) betonade i sin studie vikten att de ungdomar som har diabetes
ska kunna leva som andra ungdomar. Ungdomar jämför sig med vänner på olika sätt.
Tonåringar med diabetes typ1 behöver hjälp och stöd från vänner i sin egen ålder och
från sin egen familj. De beskrev känslan av att det skiljer sig från andra pojkar och
flickor som är i samma ålder, det är en känsla som är både positiv och negativ. I
denna studie använde ungdomar olika copingstrategier och goda kunskaper om sina
villkor för att stöd från vänner. Stöd från vänner identifierades som en viktig coping
strategi som föreslog en samband mellan metabol kontroll och användning av olika
överlevnadsstrategier. Studien visade att vänners inverkan på ungdomar med diabetes
typ 1 medför att dessa ungdomar blir mera självständiga från deras föräldrar.
Föräldrar bör inse att ungdomar med diabetes typ 1 har möjlighet att ansvara själv och
hantera sin sjukdom, men de kommer också att behöva hjälp av föräldrarna att hantera
sin tillstånd tillräckligt (Lowes, Gregory & Lyne, 2005)
Chein, Nakamura, Larsson och Lin (2007) betonar att det är viktigt att föräldrar tar
hand om ungdomar och deras hälsa då de har diagnosen diabetes, men föräldrar ska
även se till att barnet tar ansvar om sin sjukdom själv. I denna studie fann författarna
att ungdomar hade bra kommunikation med sina föräldrar då de har diagnosen
diabetes typ 1.
Weinger, O’donnell och Ritholz (2001), beskriver att diabetes typ 1 kan innebära en
livslång process för barn. Det är nödvändigt att vårdpersonal erbjuder kontakt med
andra familjer som lever med ett barn med diagnosen diabetes, således familjer
kanske kan utbyta erfarenheter om hur man hanterar föräldraskap i överlämnandet av
ansvaret för barnets sjukdom.
13
Skolan
Enligt en studie av Engelke, Guttu, Warren och Swanson (2008) fann att stöd från
skolpersonal anses varar viktig för många av dessa ungdomar. Skolan ska sträva efter
idéer och planer för att hjälpa ungdomar att förbättra sin diabetes i skolan. De flesta
av dessa undomar behöver medicinsk och omvårdnadsplanering på skolan. Ungdomar
som har dålig kontroll av sin sjukdom löper risk för långvarig hälsoproblem.
Skolsköterskor ska ge information och utbildning för att bäst främja dessa ungdomars
hälsa.
I en studie av Nabors, Troillett, Nash och Masiulis (2005) visade att en bra
kommunikation bland skolpersonal, tonåringens hälsovårdteam, föräldrar och
tonåringen ökar självförtroendet. Skolpersonal ska stödja ungdomarna så att deras
särskilda behov tillgodoses i skolan. En grundkunskap om typ 1 diabetes anses vara
nödvändigt bland lärarna och även skolsköterskan behöver förbättra sin kunskap.
Hälso och sjukvården betonas att ungdomar med diabetes behöver mer stöd i skolan
och att detta stöd ska ges i sammanbete med skolpersonal och tonåringar i olika
vårdteam.
Nabors et al (2005) studien fortsätter att på skolan ska det finnas en sjuksköterska på
plats för medicinsk rådgivning, lärarna och annan skolpersonal ska har en bra
förståelse för ungdomar med diabetes. Skolpersonalen bör uppmuntra ungdomarna att
prata om sin diabetes eftersom de flesta av dessa ungdomar är obekväma med andras
vetskap om sin sjukdom. I skolan ska det finnas användbara verktyg för att utbilda
skolpersonalen om diabetes, utveckla individuella vårdplaner, och finna resurser för
att hantera diabetes i skolmiljön.
Möten med vården
I en studie av Lundin, Öhrn och Danielsson (2006) beskriver att ett växande antal
patienter kommer att få uppleva både barn och vuxen diabetesvård. För att uppnå en
sammanhängande vård är det nödvändigt att identifiera förhållanden, händelser och
åtgärder som hindrar och underlättar en framgångsrik övergång mellan pediatriska
diabetesvård för vuxna diabetesvård. Det skiljer däremot i vilken utsträckning dessa
yrkesutövare deltar i regelbunden behandling hos barn och vuxen diabetesvård,
14
eftersom patienternas besök med sjuksköterskor och läkare utgör grunden för
diabetesvård. Här menar författarna att en gott stöd och positiv attityder från
sjukvårdspersonalen kan främja en en bra egenvård av tonåringar med diabetes typ 1.
Kyngäs (2000) i sin studie beskriver att behandlingen av kroniskt sjuka ungdomar är
en utmaning för sjukvårdspersonal. Det är viktigt att dessa tonåringar deltar i sin
omvårdnadsplanering, och att deras intressen, behov och önskemål övervägas. I
studien beskrevs även att god kommunikationsförmåga, lyssna på patienternas behov
och tillgodose varje patients medicinska behov ökar vårdkvalitet och tryggheten för
dessa tonåringar. Författaren hävdar att en väl fungerade relation mellan tonåringar
med diabetes typ 1 och sjukvårdpersonal anses vara viktigt. Genom detta starka
relation utvecklar tonåringar självförtroende och mindre känsla av att sjukdomen och
dess behandling kommer att hämma utvecklingen mot vuxenlivet.
5.1 Diskussion
5.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva tonåringars upplevelse av att leva
med diagnosen diabetes typ 1. I resultatet framkom två katogerier, att leva med
diabetes typ 1 och relationer till andra. De sex subkategorier som framkom är
upplevelse av att leva med diabetes typ 1, dagligt liv, komplikationer, familj och
vänner, skolan och möten med vården. Incidensen av typ 1 diabetes hos ungdomar
ökar i hela världen. För att kunna hjälpa och ha förståelse för dessa ungdomar behöver
man en inblick i deras upplevelse av att leva med diabetes och förändringarna som
kost, motion och insulin. I studien av Ivey et al (2007) har det visat sig att ungdomar
med diabetes kände matbegränsningar och att injektioner var de svåraste aspekterna
att hantera, de hade också negativa känslor om begränsningar till deras sociala liv.
Resultatet visar att ungdomarna känner att de behöver kunskap om sjukdomen,
sjukdomen kräver att de är disciplinerade för att kunna leva normalt och att de
behöver stöd för att kunna hantera sjukdomen. Dessa ungdomar beskrev känslan av
att leva med diabetes att det skiljer sig mycket från andra pojkar och flickor som är i
samma ålder. De kände att de hade mognat snabbare än sina jämnåringar, men även
att de kunde inte göra samma saker som sina vänner, som att äta allt de ville (Huus &
Enskär, 2007). Som sjuksköterska är det viktigt att ha detta i tanken vid mötet med
15
dessa patienter. Tonårsperioden är en väldigt svår period eftrsom det är en
övergångsperiod från att var barn till att bli vuxen. Tonåringen försöker att finna sig
själv och finna sin identitet. Det är annat som är viktigt och sjukdomen de får
prioriteras oftast bort.
Kyngäs (2000) skriver att ungdomar med kronisk sjukdom har bra motivation att ta
hand om sig själv och har en positiv inställning till sin sjukdom, dess behandling och
vård. Kroniskt sjuka ungdomar känner sig annorlunda, och är mer socialt begränsade
än andra i sin ålder. Dagliga behandlingsmetoder får negativa konsekvenser, de
begränsar det funktionella, avbryter dagliga aktiviteter.
I resultatet framkom det att ungdomarna kände att ju bättre stöd de får desto bättre
kontroll har de över diabetes resultatet. Stödet hjälper de att anpassa sig till diabetes
och dess krav på det dagliga livet. Ungdomar som får socialt stöd upplever sin hälsa
som bättre än de andra med mindre stöd. Stödet från andra är mer betydande och
besläktad med välbefinnande än stödet från sjukvårdspersonal enligt Schilling et. al,
(2009). I resultatet har vi uppfattat att stödet från närstående är mycket viktigt.
Ungdomar upplever att föräldrar oroar sig för mycket och har svårt att förstå det,
medan föräldrar har svårt att låta sin tonåring att vara självständig. Föräldrars tjat
upplevs som stöd av ungdomarna.
Ungdomar med diabetes typ 1 är medvetna om de olika komplikationer som kan
förekomma. De försöker att undvika att tänka på vad som skulle hända i framtiden
eftersom de måste anpassa sig mer till ett liv med diabetes sjukdom. Tonåringar kände
sorg när de såg andra personer med diabetes som fick senkomplikationer och
förknippade detta med sig själva och sin sjukdom Stödberg, et al (2006).
Om tonåringar med typ 1 diabetes fick kontakt med yngre vuxna personer med typ 1
diabetes och som lärt sig hantera sin sjukdom på ett bra sätt. Dessa unga vuxna
diabetiker kunde därmed bli goda förebilder för ungdomarna.
Kronisk sjukdom hos barn påverkar hela familjen främst föräldrarna som upplever att
de inte kan skydda sitt ungdomar från skada och lidande. En del föräldrar hanterar
16
lidandet genom att uppmuntra sina barn att ta ansvar för egenvård
(Wennick,Lundqvist & Hallström, 2009).
Ungdomar ska kunna fungera i samhället, samt i skolan för att deras livskvalitet ska
öka. I skolan kan elever med diabetes hamna i situationer som gör det svårt för dem
att genomföra behandlingen på ett bra sätt. Skolmaten, olika fysiska aktiviteter och
den begränsade kunskapen om diabetes hos lärare och annan skolpersonal kan
komplicera diabetesbehandlingen. Fysisk aktivitet under skoltid medför att ungdomar
med diabetes känner sig annorlunda än sina jämnåringar (Huus & Enskär, 2007).
Att som sjuksköterska arbeta med ungdomar med diabetes kan vara en utmaning, där
sjuksköterskans kunskaper i omvårdnadsplanering, kommunikationsförmåga och
medicinska kunskaper sätts på prov. En fungerande relation mellan tonåringar och
sjuksköterskan kan stärka tonåringens självförtroende, lära hantera sjukdomen och ge
framtidstro (jmf Kyngäs 2000).
5.3 Metoddiskussion
Litteraturstudien omfattar 16 artiklar som uppfyller inklusionskriterna.
Inklusionskriterna var att artiklarna ska vara av god kvalitet, är vetenskapliga, skrivna
på engelska och ska vara publicerade mellan år 2000-2009 samt besvarar studiens syfte.
Då studiens syfte är att belysa ungdomars upplevelse av att leva med diabetes ansågs
att det var relevant att artiklarna är skrivna om ungdomar i åldern 12-19 år. Artiklar
söktes i databaserna Pubmed och Cinahl.
Genom att använda databaserna Cinahl och PudMed vid sökning av artiklar var
värdefullt eftersom där fanns artiklar från omvårdnadsperspektiv. Sökningen gav stort
antal träffar men vid genomgång av artiklarna så visade det sig att de flesta studier var
inriktade på föräldrars och inte tonåringars upplevelse.
Denna studiens svaghet är att de artiklar som inkluderats har framtagits via
fulltextdatabaser och därmed kan andra artiklar med god vetenskaplig kvalitet ha missats.
17
6.1 Slutsats
Att leva med diabetes som tonåring innebär att de behöver kunskap om sjukdomen
och dess konsekvenser. Att de får stöd av familjen och sjuksköterskan. Stödet hjälper
dem att anpassa sig till diabetes och dess krav i vardagen såsom det sociala livet och
skolan. Stor vikt bör läggas på att skapa en god kommunikation med tonåringar med
diabetes typ 1 och all skolpersonal, detta för att skapa förståelse mellan personal och
tonåringen, samt att öka tonåringens självförtroende och därmed kanske mer
självständigt liv. Att skapa goda relationer mellan tonåringen och skolpersonal anser
vi att skolsköterskan har en stor positiv utmaning.
Stödet hjälper de att anpassa sig till diabetes och dess krav i vardagen. Ungdomarna är
medevetna att diabets kan ge upphov till många komplikationer. De försöker att
undvika att tänka på vad som skulle hända i framtiden eftersom de måste anpassa sig
mer och mer till en vanlig diabetes liv. Stöd från skolpersonal anses vara viktig för
många av dessa ungdomar. Skolan ska sträva efter idéer och planer för att hjälpa
ungdomar att lättare leva med diabetes i skolan. Skolsköterskor ska ge information
och utbildning för att bäst främja dessa ungdomars hälsa. En bra kommunikation
bland skolpersonal, tonåringens hälsovårdteam, föräldrar och tonåringen ökar
självförtroendet.
18
Referenslista
*Artiklar som finns i reseultatet
Amer, K.S. (2008). Children’s Views of their adaptation to type 1 diabetes Mellitus.
Pediatric nursing. 34, (4), 281-283
*Battista, A.M., Hart, T.A., Greco, L. & Gloizer, J. (2009). Type 1 Diabetes among
adolescents. The Diabetes Educator. 35, (3), 467-471.
*Broome, M.E. & Richards, D.J. (2003). The influence of relationships on children’s
and adolescents’ participation in research. Nursing Research. 52, (3), 192-196.
*Chien, S.C., Larson, E., Nakamura, N. & Lin, S.J. (2007). Self-Care problems of
adolescents with Type 1 Diabetes in Southern Taiwan. Journal of Pediatric Nursing.
22, (5) 404-407.
Coffen, R.D. & Dahlquist, L.M.(2009). Magnitude of type 1 Diabetes selfmanagement in youth. The diabetes educator. 35, (2), 303-305.
*Engelke, M.K., Guttu, M., Warren, M.B. & Swanson, M. (2008). School nurse case
management for children with chronic illness: Health, academic, and Quality of Life
outcomes. Journal of School Nursing. 24, (4), 207-210.
Ericsson, E., & Ericsson, T. (2008). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier.
Stockholm: Natur och Kultur.
Friberg, F. (2006). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten. Narayana Press, Denmark
Hanås, R. (2008). typ 1 diebetes hos barn, ungdomar och unga vuxna. Västerås:
EDITA västra Aros AB
*Huus, K. & Enskar, K. (2007). Adolescents' experience of living with diabetes.
Journal of Padiatric Nursing. 19, (3), 30-33.
*Ivey, J.B., Wright, A. & Dashiff, C.J. (2009). Finding the Balance: Adolescents
WithType 1 Diabetes and Their Parents. Journal of Pediatric Health Care. 23, (1) 1316.
*Kathleen, M., Thies, J. & McAllister, W. (2001). The health and education
leadership project: A school initiative for children and adolescents with chronic health
conditions. Journal of School Hhealth. 71, (5), 172-174
*Kyngäs, H.(2000). Compliance of adolescents with chronic disease. Journal of
Clinical Nursing. 9, 550-553.
*Lowes, L., Gregory, J.W. & Lyne, P. (2005). Newly diagnosed childhood diabetes:
A psychosocial transition for parents. Journal of Advanced Nursing. 50, (3), 256–258.
19
*Lundin, C.P., Öhrn, I. & Danielson, E. (2006). From multidimensional support to
decreasing visibility: A field study on care culture in paediatric and adult diabetes
outpatient clinics. Journal of Nursing Studies 45, 184–187.
McBroom, L.A. & Enriquez, M. (2009). Review of family-centered interventions to
enhancethe Health Outcomes of children with type1 diabetes. The diabetes Educator.
35, (3), 429-433.
*Nabors, L., Troillet, A., Nash, T. & masiulis, B. (2005). School nurse perceptions of
barriers and supports for children with Diabetes. Journal of School Nursing 75, (4),
120-123.
*Santiprabhob, J., Likitmaskul, S., Kiattisakthavee, P., Weerakulwattana, p.,
Chaichanwattanakul, K., Nakavachara, P., Peerapatdit, T. & Nitiyanant, W. (2008).
Glycemic control and the psychosocial benefits gained by patients with type 1
diabetes mellitus attending the diabetes camp. Journal of Patient Education and
Counseling 73, 64–66.
SBU/SSF nr. 4. (1999). Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med
schizofreni. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
*Schilling, L.S., Dixon, J.K., Knafl, K.A., Lynn, M.R., Murphy, K.,
Dumser, S. & Grey., M. (2009). A New Self-Report Measure of Self-Management
of Type 1 Diabetes for Adolescents. Journal of Nursing Research. 58, (4), 231–234.
Sjöblad, S. (2008). Barn- och ungdomsdiabetes. Lund : Studentlitteratur
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009
*Stödberg, R., Sunvisson, H. & Ahlström, G. (2006). Lived experience of significant
others of persons with diabetes. Journal of Clinical Nursing. 218-221.
Tetchner, V.S. (2005) Barn och ungdomsåren. Lund: Studentlitteratur.
Tolbert, R. (2009).Managing type 1 diabetes at school: An integrative review. The
Journal of School Nursing. 25, (1), 55-57.
*Wennick, A.& Hallström, I. (2007). Swedish families’lived experience when a child
is first diagnosed as having insulin-dependent Diabetes Mellitus. Journal of Family
Nursing. 12, (4), 375-378.
*Wennick, A., Lundqvist, A. & Hallström, I. (2009). Everyday experience of families
three years after diagnosis of type 1 diabetes in children. Journal of Pediatric
Nursing. 24, (3) 225-227.
Weinger, k., O’Donnell, K. & Ritholz, M. (2001). Adolescent Views of DiabetesRelated Parent Conflict and Support: A Focus Group Analysis. Journal of Aldolescent
Health. 29, 333–335
20
Bilaga 1.
Granskningsmall
(Inspirerad av Hellzén, Johanson & Pejlert granskningsmall för urval i SBU-rapport
(1999).
Artikel nr:………….
Granskare:…………………………………………..
Författare:………………………………………………………………………………
……….…………………………………………………………………………………
………………..
Titel:……………………………………………………………………………………
……….………………………………………………………..………………………
…………………
Årtal:……….. Tidskrift:……………………………………………………………
Land där studien utfördes:
………………………………………………………………………
Typ av studie: Original
□
Kvantitativ
□
□
Review
Kvalitativ
Annan
□…………………..
□
Område:
1…………………………………….
□
2……………………………………..
□
3……………………………………..
□
4……………………………………..
□
Kvalitetsbedömning: Hög (I)
□ Medel
(II)
□ Låg (III) □
Kommentar:……………………………………………………………………………
……….…………………………………………………………………………………
……………….…………………………………………………………………………
21
………………………. Fortsatt bedömning:
Ja
□
Nej □
Motivering:……………………………………………………………………………
………..
KVALITETSBEDÖMNING
Frågeställning/hypotes:………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
………………………………
Typ av studie
Kvalitativ:
□
Deskriptiv
Intervention
□
Annan
□...........................................................................
Kvantitativ:
Retrospektiv
□
Prospektiv
□
Randomiserad
□
Kontrollerad
□
Intervention
□
Annan
□...................................
Studiens omfattning: Antal försökspersoner (N):………..
Bortfall (N)
………………
Tidpunkt för studiens genomförande?......................................... Studiens
längd……………
Beaktas: Könsskillnader?
Ja □
Nej □
Åldersaspekter?
Ja
□
Nej □
Kvalitativa studier
Tydlig avgränsning/Problemformulering?
Ja
Nej
Är perspektiv/kontext presenterade?
Ja
Nej
Finns ett etiskt resonemang?
Ja
Nej
Urval relevant?
Ja
Nej
22
Är försökspersonerna väl beskrivna?
Ja
Nej
Är metoden tydligt beskriven?
Ja
Nej
Kommunicerbarhet: Ges en klar bild av resultat?
Ja
Nej
Giltighet: Är resultatet logiskt, begripligt, i
överensstämmelse med verkligheten, fruktbar/nyttigt? Ja
Nej
Kvantitativa studier
Förfarandet beskrivet
Ja □
Representativt
Ja □
Kontext
Ja □
Nej □
Bortfall: Analysen beskriven
Ja □
Nej □
Storleken beskriven
Ja □
Nej □
Interventionen beskriven
Ja □
Nej □
Adekvat statistisk metod
Ja □
Nej □
Urval:
Nej □
Nej □
Vilken statistisk metod är använd?
…………………………………………………………………………………………
………..…………………………………………………………………………………
………………..
Etiskt resonemang
Ja □
Nej □
Ja □
Nej □
Ja □
Nej □
Hur tillförlitligt är resultatet?
Är instrumenten -valida
-reliabla
Är resultatet generaliserbart? Ja □
Nej □
Huvudfynd:
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………
23
Bilaga 2.
Tabell 1. Artikelöversikt av inkluderade artiklar
Författar
na
Årtal
Land
Studien
s syfte
Battista.,et
al.
(2009)
USA
Syftet
med
denna
studie var
att
undersök
a
samband
et
mellan
ungdoma
rs social
ångest
och
diabetes
egenvård
och
livskvalit
et
Engelke.,
et al.
Syftet
med
studien
är att
minska
arbetet i
vården,
öka
kvaliteten
av vård
och
förbättra
hälsa och
livskvalit
et hos
barn med
kroniska
sjukdoma
r.
(2008)
USA
Design/
Interventi
on
Instrumen
t
Kvantitativ
studie med
enkät och
frågeformul
är.
Deskriptiv
studie
Deltagar
e/
(bortfall)
Analysmet
od
Huvudresult
at
Studiedesi
gn
-kvalitet
76 (25)
ungdomar
33 pojkar
och 43
flickor,
Som var
mellan
13-18 år.
Deskriptiv
statistik,
chi-square
tests
IC
Kvantitativ
studie.
114 (0)
Cronbach's
alpha
l
Resultatet
visade att
social ångest,
är vanligt
hos
ungdomar,
som kan störa
livskvalitet
hos ungdomar
med typ 1diabetes.
Behandlingen
av social fobi
kan leda till
bättre
följsamhet i
diabetes
behandlingen
och
ökar
livskvalitetet.
Resultatet
visade att
barnen
upplevde en
förbättrad
livskvalitet
och ökade
kunskaper och
färdigheter att
hantera
sjukdomen
mer effektivt
II C
24
Författa
rna
Årtal
Land
Ivey
et al.
(2009)
USA
Kyngäs
(2000)
Finland
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Instrument
Deltaga
re/
bortfall
Analysme
tod
Huvudres
ultat
Studiedes
ign
-kvalitet
Syftet med
denna studie
var att
beskriva de
olika sätt för
föräldrar och
tonåringar
att
kommunicer
a om
diabetes
egenvård.
En kvalitativ
studie med
intervjuer
28 (0)
ungdoma
r med
typ1
diabetes
och
deras
föräldrar
Innehållsan
alys
IK
Syftet med
denna studie
är att
beskriva de
faktorer som
påverkar
självständigh
eten av
ungdomar
med en
kronisk
sjukdom.
Kvantitativ
studie.
Resultat
stödjer
behovet av
kliniker att
arbeta med
familjer för
att
underlätta
förtroende
och positiva
föräldrarungdomars
kommunikat
ion om
diabetes
vård
Resultatet
visade att
ungdomar
får stöd och
god
motivation,
en stark
känsla av
normalitet,
en positiv
inställning
till
sjukdomen
och
behandlinge
n, stöd från
föräldrar,
sjukskötersk
or och
läkare, och
en känsla av
att
sjukdomen
inte var ett
hot mot
social
välfärd
Ålder
12-15
Uppgifterna
samlades in
genom
enkäter/frågefor
mulär
80 (0)
Ungdom
ar
mellan
13-17 år.
Cronbach's
alpha
IC
25
Författar
na
Årtal
Land
Studiens
syfte
Lowes,.
et al
Syftet med
studien var att
undersöka
föräldrars
erfarenheter av
ha ett barn
med diagnosen
diabetes och
deras
anpassning
och under det
första året med
diabetes typ 1
(2005)
England
Lundin et
al.
(2008)
Sweden
Syftet med
denna studie
var att
beskriva vård
kulturen hos
barn på
diabetes
öppenvårdskli
niker och
konsekvenser
för vård av
ungdomar i
dessa
förhållanden
Design/
Intervent
ion
Instrume
nt
Kvalitativ
studie med
intervjuer
Deltagare/
bortfall
Analysme
tod
Huvudresult
at
Studied
esign
-kvalitet
38 (0)
föräldrar till
20 nyligen
diagnostiser
ade
tonåringar
Hermeneuti
k
Resultatet
visade att före
diagnos var
föräldrar dåligt
förberett på att
hantera
sjukdomen.
Deras värld
förändrades
plötsligt.
Diabetes
trängde
känslomässigt
och praktiskt
taget över hela
deras liv.
Föräldrar
framgångsrikt
justerade och
anpassade
deras liv och
byggde en ny
modell av
världen för att
tillgodose sina
barns behov av
diabetes.
IK
Kvalitativ
studie med
observatio
ner och
intervjuer i
två
vårdcentra
ler
51 (0)
Grounded
theory
I resultatet
beskrevs att det
är nödvändigt
att identifiera
händelser
och åtgärder
som hindrar
och underlättar
en
framgångsrik
övergången.
Barn med
diabetes är
tänkta att leva
ett vanligt
liv, men
sjukdomen är
unikt och
inverkar på det
dagliga livet.
II K
26
Författar
na
Årtal
Land
Studiens
syfte
Design/
Interventi
on
Instrume
nt
Deltagar
e/
bortfall
Analysmet
od
Huvudresul
tat
Studiedesi
gn
-kvalitet
Nabors et al
Syftet med
denna sudie
är att
beskriva
skolskötersk
ans ansvar
om hinder
och stöd
för barn med
diabetes
Kvalitativ
studie med
enkätfrågor
110 (0)
Grounded
theory
Resultaten
tydde på att
ungdomar
behöver mer
stöd i skolan.
Stöd kan
underlättas
genom
utbildning av
skolpersonal,
förbättrad
kommunikation
mellan
ungdomar,
föräldrar,
skolsjuksköters
kor, lärare och
läkare.
IK
Syftet med
denna studie
var att
utvärdera
effektivitete
n av
glykemisk
kontroll hos
patienter
med typ 1diabetes
En
kvantitativ
studie
60 (14)
Chi-square
test
Resultatet
visade
effekten av
diabetes
glykemisk
kontroll
var kortvarig,
man såg
bättre
kunskaper och
bättre
inställning om
diabetes typ 1
bland
deltagarna.
IP
(2005)
USA
Santiprabh
ob et al.
(2008)
Thailand
27
Författar
na
Årtal
Land
Schilling
et al
(2009)
USA
Huus &
Enskär
(2007)
Sverige
Studiens
syfte
Design/
Intervention
Instrument
Deltagar
e/
bortfall
Analysmet
od
Huvudresul
tat
Studiedesi
gn
-kvalitet
Studien
syftar till
att
rapportera
utveckling
en och
testning
av
egenvård
för att
bedöma
utveckling
en hos
tonåringar
med typ 1
diabetes
Kvalitativ
deskrivptiv
studi med
semistrukturer
ade intervjuer
22 (0)
ungdoma
r 13-21
år.
Innehållsana
lys
IK
Att
beskriva
tonåringar
s
upplevelse
av att leva
med typ 1
diabetes
Kvalitativ
studie med
intervjuer
8 (0)
Fenomenolo
gi
Resultatet
visade att
självförtroend
et
identifieras
som en viktig
medlare till
egenvård hos
ungdomar
med diabetes
typ 1. Bättre
diabetesvård
och
livskvalitet
hos
ungdomar har
knutits till
bättre
självständigh
et
Studien
beskriver
ungdomars
erfarenhet av
att leva med
typ 1 diabetes
som ett
pendlande
mellan att
känna sig
normal och
av att vara
annorlunda.
Att leva ett
regelbundet
liv, att känna
sin kropp och
att ta hand
om sig själv.
Det är vitkgit
för ungdomar
med diabetes
att vara som
sina vänner.
De behöver
stöd från
familjen och
framför allt
stöd och
förstålese
från vänner i
sig egen
ålder.
IK
28
Författar
na
Årtal
Land
Studiens
syfte
Chien et
al. (2007)
japan
Syftet
med
denna
studie var
att
undersöka
problem
med
egenvård
av
ungdomar
med typ 1
diabetes
från ett
patientnär
a
perspektiv
i Taiwan.
Stödberg
et al.
(2006)
Sweden
Att belysa
den levda
erfarenhet
en av att
vara en
betydande
person för
ungdomar
med
diabetes
typ 1.
Design/
Interventi
on
Instrumen
t
Kvalitativ
studie där
en öppen
och
djupgående
intervju
metod
användes
för
datainsamli
ng.
Deltagar
e/
bortfall
Analysmet
od
Huvudresul
tat
Studiedesi
gn
-kvalitet
19 (0)
Innehållsanal
ys
Resultaten
visar vikten
av föräldrar
som
uppmuntrar
sina barn att
ta ansvar om
egenvård.
Professionell
personal
behövs också
för at hjälpa
ungdomar
med
egnevård.
IK
Kvalitativ
studie med
öppna
intervjufråg
or .
15 (0)
Fenemenolo
gi och
hermeneutik
Att leva med
en person
med diabetes
innebar att
vara ständigt
uppmärksam
hur personen
mådde.
Närstående
ville delta i
sjukdomen av
personer med
diabetes och
vårdpersonal
II K
29
Författar
na
Årtal
Land
Studiens
syfte
Wennick
Syftet med
denna studie
var att belysa
familjens
erfarneheter
när ett barn i
familjen har
diagnosen
diabetes
&
Hallström
(2006)
Sverige
Wennick,
Lundqvist
&
Hallström
(2009)
Sverige
Syftet med
denna studie
var att belysa
familjemedlem
mars vardag tre
år efter att ett
barn hade fått
diagnosen
diabetes typ 1.
Design/
Interventi
on
Instrume
nt
Studien
var
utformad
som en
deskriptiv,
induktiv
studie med
kvalitativa
intervjuer
Deltaga
re/
bortfall
Analysme
tod
Huvudresult
at
Studiedes
ign
-kvalitet
35 (0)
Fenomenol
ogi och
hermeneuti
k
IK
Kvalitativa
intervjuer
35(0)
Innehållsan
alys
Efter
diagnosen
gjordes, ansåg
familjemedlem
mar att de hade
svårt att
acceptera det
oundvikliga.
De upplevde
chock och
svårigheter att
förstå
innebörden av
diagnosen.
Familjemedle
mmar
upplevde att
det drabbade
barnets
allmänna hälsa
ökas när han
eller hon hade
fått insulin för
ett par dagar
på
sjukhuset
Resultatet
tyder på att
alla
familjemedlem
mar hade
accepterat
diabetes
förändringen i
olika sätt, men
diagnosen
diabete
påverkade
deras vardag
mycket.
IK
30
Författar
na
Årtal
Land
Studiens
syfte
Weinger
et. al
(2001)
USA
Att öka
förståelsen
för föräldrar
till
ungdomar
med
diabetes,
minska
konflikter
och ge stöd i
i samband
med vård av
typ 1
diabetes.
Broome et
al
(2003)
USA
Syftet med
denna studie
var att
beskriva
barn och
ungdomars
förståelse av
forskning
som
påverkade
dem
att engagera
sig att
fortsätta
medverka i
kliniska
undersöknin
gar.
Design/
Interventi
on
Instrume
nt
Kvalitativ
studi med
intervjuer
med
fokusgrupp
er
Deltaga
re/
bortfall
Analysmet
od
Huvudresult
at
Studiedesi
gn
-kvalitet
24 (0)
Innehållsana
lys
Ungdomar med
typ 1-diabetes
och deras
familjer måste
ständigt hantera
flera insulin
injektioner,
frekvent
blodsockerkont
roll, kost
begränsningar
och
regelbunden
motion.
Ungdomar
upplever att
föräldrar oroar
sig för mycket
och har svårt
att förtså de.
IK
Kvalitativa
metoder,
med
semistructu
red
intervjuer
och
berättande
analystekni
k.
34 (0)
Innehållsana
lys
Kroniskt sjuka
barn är villiga
till diskussion
om
deras
deltagande i
forskning
försök, och
beskriva hur
deras relationer
med sina
föräldrar och
klinikern
inflytande
dem
II K
31
Bilaga 3.
Tabell 1, Exkluderade artiklar
Författarens namn
Artikelns namn
Motivering till
exklusionen
Hannan M, Happ M-B &
Charron-Prochownik D.
Mothers’ Perspectives
About Reproductive
Health Discussions With
Adolescent Daughters
With Diabetes
Vi hittade liknande artiklar
som vi ansåg hade större
betydelse för uppsatsen.
Visentin K, Kocht T &
Kralik D
Adolescents with Type 1
Diabetes: transition
between diabetes services
Vi hittade liknande artiklar.
Johnson-Spruill I, Hammond
P, Davis B. et al
Health of Gullah Families
in
South Carolina With
Type 2 Diabetes
Motsvarade inte studiens
syfte.
Living With Diabetes:
Perceptions of Hispanic
Migrant Farmworkers
Exkluderas på grund av att
artikeln är en Review.
Grace Parfitt
Improving the young
person's experience
of transition: iessons
from Waies
Motsvarade inte studiens
syfte.
Hanestad B-R, Albrektsen
G
The stability of quality of
life experience in
people with Type 1
diabetes over a period
of a year
Motsvarade inte studiens
syfte.
Heuer L, Lausch C
32
Bilaga 4
Tabell 1, Innehålls analys av inkluderade artiklar
Författare
årtal land
Huus, K. Enskär, K
(2007). Sverige
Nabors, L. et al.
(2005).
USA
Huvudresultat
Subkategori
Kategori
Studien beskriver
dessa ungdomars
erfarenhet av att
leva med typ 1
diabetes som ett
pendlande mellan
att känna sig
normal och av att
vara annorlunda.
Att leva ett
regelbundet liv, att
känna sin kropp
och att ta hand om
sig själv.
Det är vitkgit för
ungdomar med
diabetes att vara
som sina vänner.
För att uppnå det
används olika
copiingstrategier.
De behöver stöd
från familjen,
diabtesteam och
framför allt stöd
och förstålese från
vänner i sig egen
ålder.
Upplevelse
Att leva med
diabetes
Dagligt liv
Att leva med
diabetes
Familj och vänner
Relationer till
andra
Ungdomar behöver
mer stöd i skolan.
Stöd kan underlättas
genom utbildning av
skolpersonal,
förbättrad
kommunikation
mellan
ungdomar, föräldrar,
sjuksköterskor skola,
lärare och läkare
Skolan
Relationer till
andra
33
Författare
årtal land
Kyngäs
(2000)
Finland
Santiprabhob et al.
(2008)
Thailand
Huvudresultat
Subkategori
Ungdomar får stöd Dagligt liv
och av god
motivation, en stark
känsla av
normalitet, en
positiv inställning
till sjukdomen och
behandlingen,
energi och
viljestyrka,
erfarenhet av
resultat,
Stöd från föräldrar, Möten med vården
sjuksköterskor och
läkare, och en
känsla av att
sjukdomen inte var
ett hot mot social
välfärd
Resulatatet visade
Komplikationer
effekten av
diabetes lägret på
glykemisk kontroll
var kortvarig, man
såg bättre
kunskaper och en
bättre inställning
om diabetes typ 1
bland deltagarna
Kategori
Att leva med
diabetes
Relationer till
andra
Att leva med
diabetes
34
Klassificering och värdering av studier
Bilaga 5 tabell 1
I: Hög
II: Medel
III: Låg
C
Prospektiv randomiserad
studie.
Större väl planerad och
genomförd multicenterstudie
med adekvat beskrivning av
protokoll, material och
metoder
inkl. behandlingsteknik.
Antalet patienter är tillräckligt
stort för att besvara
frågeställningen.
Randomiserad studie med för
få patienter och/eller för många
delstudier, vilket ger
otillräcklig statistisk styrka.
Bristfälligt antal patienter,
otillräckligt beskrivet eller
stort bortfall
P
Prospektiv studie utan
randomisering. Väldefinierad
frågeställning, tillräckligt antal
patienter, adekvata statistiska
metoder.
Litet antal patienter, tveksamma
statistiska metoder
R
Retrospektiv studie.
Stort konsekutivt
patientmaterial väl beskrivet
och analyserat med adekvata
statistiska metoder (t.ex.
multivariantanalys,
fallkontrollmetodik, etc.).
Begränsat patientmaterial
otillräckligt beskrivet, alltför
kort uppföljning eller
inadekvata statistiska
metoder
(SBU/SSU nr. 4. 1999, s. 48)
Tabell 2
I: Hög
K
Studie med kvalitativ
metod.
Väldefinierad
frågeställning,
relevant urval samt
väl beskriven
undersökningsgrupp
och kontext.
Metod och analys väl
beskriven och
genomförd, resultatet
är logiskt och
begripligt, god
II: Medel
III: Låg
Dåligt/vagt
formulerad
frågeställning,
undersökningsgrupp
för
liten/otillräckligt
beskriven
metod/analys ej
tillräckligt beskriven
eller
bristfällig
resultatredovisning
kommunicerbarhet
(SBU/SSU nr. 4. 1999, s. 49)
35
