KOL och fysisk aktivitet
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är ett samlingsnamn för flera sjukdomstillstånd i lungorna, som
är orsakade av inflammation i luftrör och lungvävnad. Obstruktiv kan översättas med ”förhindrande”.
Vid KOL är luftflödet varaktigt förhindrat på grund av slemhinnesvullnad och ökad slemproduktion. Det
går inte att andas ut lika snabbt som normalt, även om man anstränger sig. KOL utvecklas långsamt
under många år. Besvären som består av ökad trötthet, andfåddhet och slemhosta kommer
smygande. KOL är en folksjukdom och i de nordiska länderna förekommer sjukdomen hos nästan 20
procent av personer äldre än 40 år.
Orsaker
KOL orsakas huvudsakligen av rökning, men sjukdomen kan även uppkomma hos icke rökare.
Stigande ålder, ärftlighet, yrkesmässig exponering för industriella luftföroreningar, stadsmiljö och
förbränningsgaser inomhus i primitiva bostäder ökar risken för att utveckla sjukdomen.
Effekter av fysisk aktivitet
Lungfunktionen påverkas inte av fysisk aktivitet, däremot leder fysisk aktivitet till att man mer optimalt
kan utnyttja den lungfunktion man har. Fysisk aktivitet förbättrar prestationsförmågan och minskar
andfåddheten samt ger minskad ångest och depression. Fysisk aktivitet leder till förbättrad
hälsorelaterad livskvalitet. Att hålla kroppen i god form gör att man orkar mer och bryter den onda
cirkel av minskad aktivitet som sjukdomen lätt för med sig.
Rekommendationer
Personer med KOL har stor nytta av konditions- och muskelstärkande fysisk aktivitet oavsett ålder,
kön, grad av dyspné eller sjukdomens svårighetsgrad.
Träningen bör bestå av en blandning av konditionsträning, styrketräning och rörlighetsträning.
Lämpliga aktiviteter är gång- och cykelträning, land- eller vattengymnastik tre till fem gånger per vecka
(minst 60 minuter i veckan i måttlig intensitet) samt styrketräning två till tre gånger per vecka.
Fysisk förmåga är färskvara. Träningen måste uppehållas livslångt för att bibehålla de positiva
effekterna. Använd alla tillfällen i vardagen att röra på dig och se till att få minst ett pass dagligen, hur
kort det än må vara.
De som har eller har haft en exacerbation har särskilt stor vinst av att i direkt anslutning till
exacerbationen komma igång med dagliga aktiviteter såsom promenader, trappgång, lätta
styrketräningsövningar och andra lättare aktiviteter för att förhindra de negativa konsekvenser som
fysisk inaktivitet medför. Detta kan ske under sjukhusvistelse, polikliniskt eller övervakat i hemmet.
Risker
I praktiken finns det inga speciella risker med fysisk aktivitet vid KOL. Innan man sätter igång och
tränar är det bra att samråda med sin läkare, sjuksköterska och sjukgymnast för att skräddarsy
upplägget. Inför fysisk träning ska man vara optimalt behandlad farmakologiskt. Om viloblodtrycket är
> 180/110 mm Hg eller okontrollerat bör läkare kontaktas innan fysisk aktivitet påbörjas.
Källa: FYSS 2015
www.regiongavleborg.se
