Kan vilda umbelliferer fungera som värdväxter för persiljebladmögel? Anders B. Falk, Christer H. B. Olsson & Sandra A. I. Wright Persiljebladmögel är en relativt nyupptäckt sjukdom på persilja som angriper i kommersiella persiljeodlingar i södra Sverige varje år. De första angreppen syns i juni, och blir under sommaren allt allvarligare. Det finns inga motåtgärder. Persiljan som angrips blir helt otjänlig eftersom det är bladen som är den ätliga växtdelen, eftersom sjuka blad inte kan rensas bort och eftersom en påbörjad röta fortsätter efter skörd. Angreppens uppkomst och smittans ursprung är okända. Eftersom sjukdomen dykt upp varje år är det möjligt att patogenen övervintrar här, t.ex. i flerårig frilandspersilja eller på flockblomstriga ogräs. Sjukdomen orsakas av algsvampen Plasmopara petroselini. Arten identifierades efter undersökning av smittade bladprover från en odling i Borgeby.I projektet “Bladmögel: Nytt allvarligt hot mot svensk persiljeodling” vill vi ta reda på bladmöglets grundläggande biologi och epidemiologi, rollen av frösmitta, ev. övervintring, om vilda flockblomstriga växter kan fungera som smittkälla (dvs. detta examensarbete), samt om det finns resistens mot bladmögel i odlade persiljesorter. För examensarbetet är det önskvärt att sökande har grundläggande botanisk artkännedom, men det är inte ett krav. Kännedom om växtsjukdomar är också ett plus, men heller inget krav. Arbetet kommer periodvis att innefatta resor till smittade fält, framför allt i Skåne. Följande växtarter kommer att undersökas för förekomst av bladmögelsmitta och för mottaglighet mot sjukdomen: kirskål, vildpersilja, dill, strätta, dansk körvel, hundfloka, blekselleri, knölselleri, kummin, koriander, morot, fänkål, libbsticka, strandfloka, palsternacka, kärrsilja, bockrot, rättika och rädisa. Närbild av persiljeblad som är angripet av persiljebladmögel. Foto: Christer H. B. Olsson