arter i vår flora. Förutom att de
skuggar ihjäl andra växter är de
giftiga då växtsaften innehåller
furanokumariner som i solljus ger
brännsårsliknade hudskador.
På fuktiga platser växer några
flockblomstriga växter, bl.a. mossrot
eller kärrsilja (Peucedanum palustre)
med kantig stjälk och hundflokeliknande blad och den dödligt giftiga
sprängörten (Cicuta virosa), vars
parbladiga blad har lansettlika vasst
sågade småblad och vars korta
jordstam är kamrad.
• www.luontoportti.com/suomi/sv/
kukkakasvit/hundfloka
• h108.it.helsinki.fi/virtuaalikasvio/
plant.php?id=4052&chlang=se
• linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/
anthr/anthsyl.html
DE VILDA BLOMMORNAS DAG
• www.sll.fi/luonnonkukat
• Facebook: facebook.com/luonnonkukkienpaiva
• Twitter: #luonnonkukat
Biologian ja maantieteen opettajien
liitto BMOL ry
Suomen Biologian
Seura Vanamo ry
TEXT: FINLANDS NATURSKYDDSFÖRBUND • BILDER: JARI KOSTET • LAY-OUT: FORSTSTYRELSEN 2016
(Myrrhis odorata) som bildar täta,
stora bestånd i oskötta trädgårdar.
En ursprunglig lundväxt som erövrat
trädgårdar är kirskål (Aegopodium
podagraria) som med hjälp av sin
smala, slingrande jordstam breder ut
sig i vida bestånd som är svåra att
hålla i schack. I gårdsmiljöers närhet
kan den högvuxna skogspipan eller
strättan (Angelica sylvestris) växa.
Den är allmän i hela landet i lundar
och lövkärr samt på stränder, fuktiga
beten och åkerrenar. Dess nordliga
släkting, fjällkvanne (A. archangelica
subsp. archangelica) är en känd
kryddväxt. Till björnflokornas släkte
hör de 2–4 m höga jätteflokorna
(Heracleum persicum, H. mantegazzianum), som under de senaste
decennierna rymt från planteringar
och har blivit invasiva främmande
Hundfloka
(Anthriscus sylvestris)
VILDA BLOMMORNAS DAGS TEMA-ART 2016
Hundflokan, svenskarnas hundloka
eller hundkäx, är sannolikt Finlands
allmännaste flockblomstriga växt
kring bebyggelse och andra av
människan påverkade platser.
Den trivs på kväverik mark och
kvarstår envist på sina växtplatser
också efter att människans verksamhet upphört där. Man antar
att den kommit till vårt land med
människan för länge sedan; bara i
sydvästra och nordligaste Finland
anses den vara ursprunglig. Eventuella ursprungliga hundflokor
i södra Finlands lundar har dock
för länge sedan ersatts med
hundflokor som kommit med
människan till landet.
fruktställningar och blad. Föryngringen
sker under jord från jordstammens
sidoknoppar och hundflokan föryngrar
sig effektivt med dem och med sina
tidigt mognande frön.
Hundflokans unga blad kan
användas i grönsakssoppor och den
ljusa, palsternackaliknande jordstammen duger till buljong. Växten har
också använts som örtmedicin och ur
blommorna får man gul färg. Men – om
du tänker använda hundfloka som
föda, var säker på artbestämningen,
för några snarlika flockblomstriga som
trivs kring bosättningen är giftiga.
Värst är odört (Conium maculatum)
med rödfläckig stjälk och runda frukter;
turligt nog luktar den illa.
Flockblomstriga
– en stor växtfamilj
H
undflokan lever vanligen
några få år tills den blommar.
Stjälken är förgrenad, ihålig
utom vid lederna och den kan bli
ungefär en och en halv meter hög.
Bladen är rent gröna, stora, triangulära och de nedersta har långa
bladskaft. Bladskivan är tre gånger
par- och finflikig. Blomställningen är
en sammansatt flock: stjälken och dess
förgreningar slutar med en mångförgrenad huvudflock som saknar svepe
och huvudflockens grenar slutar med
småflockar som har fem långsmala
svepeblad. Varje småflock har ett tiotal
vita, några mm stora blommor. Kantblommorna är större än de centrala.
Hundflokan (Anthriscus sylvestris)
Varje hundfloka har tusentals blommor.
Klyvfrukterna är nästan en cm långa,
spolformade, som mogna svarta.
Under försommaren sveper de
spetsmönsterliknande blommorna in
mången gårdsmiljö, äng och vägkant i
ett vitt flor. De svagt doftande blom-
Sprängörten (Cicuta virosa)
mornas välvda blombotten har nektar
och i ståndarna finns gott om pollen.
Små insekter, framför allt tvåvingar,
steklar och skalbaggar besöker de
plana blomflockarna. Frukterna
utvecklas redan i juli och på sensommaren vissnar hela stjälken med
De flockblomstriga omfattar närmare
4 000 arter fördelade på över 400
släkten. Många släkten är små och en
del har bara en enda art, vilket syns bra
också hos oss. Med de allmännaste tillfälliga arterna och odlingsrymlingarna
inräknade har vi 39 arter fördelade på
36 olika släkten. Många flockblomstriga
är viktiga närings- och kryddväxter,
såsom morot, kummin, persilja och dill.
Hundflokans närmsta släkting hos
oss är den någon gång från odling
förrymda ettåriga danska körveln eller
trädgårdskörveln (Anthriscus cerefolium).
Till ett annat släkte hör spansk körvel
