Stensöta – Polypodium vulgare
Familjen Stensöteväxter
Stensötan är en ormbunksväxt som vi nog alla någon gång stiftat bekantskap med. Till utseendet utmärker
sig stensötan genom sitt glesa växtsätt, sin krypande jordstam och sina blad, som inte likt de flesta andra
ormbunksväxter är dubbelt parflikiga, utan enkelt parflikiga. Under bladen sitter stensötans sporer i små
bruna öar. Sporer är de celler med vilka ormbunksväxter sprider sig. Arten växer gärna på stenigt
underlag, även i klippskrevor och på gamla stenmurar och övervintrar med sina ovanjordiska delar.
Vid torka rullar bladen ihop sig för att minska den solbelysta ytan på plantan och därmed också minska
avdunstningen av vatten. Jordstammen smakar lakrits och anses av många vara mycket god att äta.
Tidigare har stensötan tjänat som fattiggodis åt både folk och fä då den ätits rå. Jordstammen har tidigare
använts för behandling av bronkit (slemansamling i halsen) och gallbesvär. Inom folktron fanns också
föreställningar om att stensötans jordstam skulle vara bra för kvinnas mjölkproduktion.
Lästips
Här hittar du stensöta
Den nya nordiska floran - s. 45
Hallands flora - s. 235
Smålands flora - s. 37
Flora Femsionensis - s. 10
Örtmedicin och växtmagi - s. 256
Vilda växter som mat och medicin - s. 70-71
Stensöta förekommer allmänt i Femsjö. Ett
lättåtkomligt ställe där den finns är på
stenmuren vid det gamla torpet Knapabo
ungefär en kilometer från Femsjö längs vägen
mot Unnaryd, 6309666 N, 1349977 Ö.
