2014-­‐09-­‐13 Självskadebeteende hos unga
- kunskap, förståelse
& bemötande
Thérèse Eriksson, beteendevetare
www.thereseeriksson.se
twitter.com/tankestormar
facebook.com/theresetankestormar
Vad är självskadebeteende?
´ Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna
kroppsvävnaden, utan medvetet
självmordssyfte.
´ Beteendet är inte sanktionerat av samhället (t ex. som piercings och
tatueringar är)
1 2014-­‐09-­‐13 Självskadebeteende och självmord
´ Självskadebeteende är inte misslyckade självmordsförsök
´ Självskadebeteende är en copingstrategi med syfte att
överleva – självmordsförsök syftar till att avsluta livet.
´ Tidigare självskadebeteende är en av eller den starkaste
prediktorn för självmord.
´ Viss koppling mellan metod och risk för självmord:
skärande (cutting) och förgiftning (poisoning) innebär en
lägre risk för självmord än t.ex. strypning, hängning,
dränkning.
Vem drabbas?
´ Personer med och utan psykiatriska diagnoser
´ Debuterar ofta i tidig tonår, men förekommer i alla åldrar
´ Trygga och otrygga uppväxtförhållanden.
´ Fysiska, psykiska och sexuella övergrepp innebär ökad
risk.
´ Tjejer och killar
´ HBTQ
2 2014-­‐09-­‐13 Könsskillnader
´ Tjejer skär och rispar sig i högre utsträckning än vad killar
gör
´ Killar tenderar att ha ett mer aggressivt
självskadebeteende
´ Inga könsskillnader bland de som skadar sig oftast (i.e. >
5 ggr det senaste halvåret)
´ Killar utsätts för dubbel stigmatisering
Hur vanligt är det?
´ Ungdomspopulationer: upp emot 50 % har testat
´ Upprepat självskadebeteende ligger ofta mellan 10 och
20%
´ Omkring 4 % av totalpopulationen
´ Skillnader i resultat beror bl.a. på hur forskarna har
definierat självskadebeteende och om de studerat
kliniska grupper (tex. i psykiatrin) eller tvärsnitt (tex. alla
ungdomar i en årskull)
3 2014-­‐09-­‐13 Hur kan man förstå?
Självskadebeteende
är inte meningslöst –
ett meningslöst beteende upphör
Varför börjar någon skada sig själv?
´ Social ”smitta”
´ ”Någonstans ifrån hörde jag talas om tjejer som skadade sig
själva när de mådde dåligt, att de tyckte att det fungerade
ångestlindrande, så en nyårsafton satt jag ensam inne på
toaletten och provade att skära mig i armen för att lindra den
extrema ångest jag kände då. Efter det var jag fast.”
´ Slumpen
´ Syftet från början är inte att skada sig själv, men genom en
olycka eller liknande kan man upptäcka en lättnad i smärta eller
skada.
4 2014-­‐09-­‐13 Varför självskadebeteende?
´ För att må bättre
´ Distraktion
´ Uttrycka känslor
´ Frigöra negativa känslor och spänningar
´ För att göra känslomässig smärta tydligare och mer
greppbar
´ För att straffa sig själv
´ För att kommunicera med andra människor
´ För att befästa sin identitet
Gratz & Chapman 2010, Freedom from self-harm
Varför självskadebeteende?
´ Självskadebeteende fungerar ofta som en
copingmekanism – det är ett sätt att hantera livet när
det är svårt.
´ Självskadebeteende kan också vara ett sätt att undvika
självmord – alltså ett sätt att överleva.
Utgå ALLTID ifrån att den drabbade gör sitt bästa
utifrån sina givna förutsättning.
5 2014-­‐09-­‐13 Varför är det viktigt att känna till
funktionen med självskadebeteende?
´ För att skapa förståelse för handlingen –
självskadebeteende är sällan irrationellt
´ För att underlätta att hitta alternativ till självskador
´ Att sluta med självskadebeteendet utan att ersätta den
funktion självskadebeteendet fyllt med någonting
konstruktivt, eller förändra behovet, är mycket svårt
Att sluta skada sig själv
´ … innebär att man överger en copingstrategi som man
vet fungerar nästan till 100 %.
´ … innebär att man lämnar någonting som är tryggt och
går något helt okänt till mötes.
´ … innebär också att man kan riskera att förlora sådant
man behöver för att må bra, tex. sin terapeut.
´ … att man är rädd för att sluta skada sig själv behöver
inte betyda att man inte vill bli frisk. Bara att man inte
vet vad frisk innebär, och om det verkligen är bättre än
det man har.
6 2014-­‐09-­‐13 Bemötande och förhållningssätt
´ Lågmält och sakligt förhållningssätt, varken belönande
eller bestraffande
´ Respektfull nyfikenhet – våga fråga
´ Balans mellan autonomi och stöd
´ ”Vara en filt över flammande lågor”
´ Att skapa kontrakt om avhållsamhet är sannolikt
kontraindicerat
Walsh, 2007
”Men jag kan inte så mycket om
självskadebeteende … ”
´ Personer med självskadebeteende upplever ofta att de
slussas runt i vård- och stödverksamhet utan att någon
riktigt vill eller kan hjälpa
´ Lita till din förmåga att hjälpa. Se och lyssna räcker långt
´ Bättre att du ger den hjälp du förmår än att den
drabbade lämnas ensam i oviss väntan på ”expertvård”
7 2014-­‐09-­‐13 Identifiera självskadebeteende
´ Vem ”avslöjar” självskadebeteendet? Eleven, kompisar, kollegor
eller du.
´ Tecken på självskadebeteende:
´ Eleven gör stora ansträngningar för att dölja en kroppsdel/
opassande kläder för årstiden
´ Tjocka armband, svettband
´ Vill inte delta i aktiviteter som kräver speciell klädsel (bad, jympa)
´ Har ofta plåster, bandage
´ Har återkommande sår som inte kan förklaras
´ Tecken på nedstämdhet, depression, eleven drar sig undan
8 2014-­‐09-­‐13 Strategier för att undvika social smitta
´ Medverka till att undvika samtal om skador och
självdestruktiva metoder
´ Rikta samtal från skador och metoder till bakomliggande
orsaker – hur är det att må bra och dåligt? Hur kan man
hjälpa varandra?
´ Uppmuntra samtal om alternativa copingstrategier, sätt
att må bra och ta hand om sig själv
´ Ev. riktlinjer kring sår och kläder ska tillämpas konsekvent
Obs! Undvik skuldbeläggande!
Handlingsplan
´ Verksamhet för ungdomar bör ha en handlingsplan/frågestöd för
agerande vid självskadebeteende utformad efter verksamhetens
förutsättningar och tillgång till elevhälsoteam, kuratorer etc.
´ Lästips!
´ ”Elever med psykisk ohälsa och självskadebeteende – samtalsstöd för
elevhälsan” (SKL/Psynk & Nationella självskadeprojektet)
´ ”Frågeunderlag” (SKL/Psynk & Nationella självskadeprojektet)
´ ”Non-Suicidal Self-Injury in Schools: Developing & Implementing School
Protocol” (Cornell Research Program on Self-Injury and Recovery)
´ ”Self-Injury – a short guide for Schoools and Teachers Including how to
write a self-injury policy”. (Hillery)
´ ”Insatser för minskat självskadebeteende” (Nationella
Självskadeprojektet)
9 2014-­‐09-­‐13 Prevention och tidiga insatser
´ Det saknas specifika metoder för att förebygga
självskadebeteende
´ Arbetet får riktas mot att förbygga psykisk ohälsa i
allmänhet
´ Riskfaktorer
´ Psykisk ohälsa som exempelvis ångestsyndrom
´ Krävs förtydligande av första linjens psykiatri för barn och
ungdomar
´ Elevhälsan utgör första linjen, men har inget
behandlingsansvar
´ Bör självskadebeteende beröras i hälsosamtal? Jmfr ätstörningar.
Behandling av självskadebeteende
´ Ingen evidens för psykofarmaka*
´ Ett fåtal psykoterapeutiska former har utformats för
patienter med emotionell instabil personlighetsstörning/
borderline
´ I dagsläget finns ingen behandlingsform som är
utformad för patienter med självskadebeteende, men
ett par befintliga behandlingsformer testas på patienter
även utan borderlinediagnos
*Finns en studie från 1979 där 6 månader intramuskulär behandling med
fluanxol hade signifikant god effekt vid ”suicidal acts” (ej närmare definierat).
Resultaten är bara delvis publicerade och studien är aldrig replikerad.
10 2014-­‐09-­‐13 Psykoterapi vid självskadebeteende
´ DBT – dialektisk beteendeterapi
´ Har funnits längst tid i Sverige, har bäst spridning och
starkast evidens
´ MBT – mentaliseringsbaserad terapi
´ Finns ett fåtal team i Sverige i tex. Malmö, Göteborg
och Stockholm
´ ERGT – emotion regulation group therapy
´ Introduceras hösten 2013/våren 2014 inom ramen för
det nationella självskadeprojektet
Gemensamma faktorer väsentliga för
behandling av självskadebeteende
´ En tydlig behandlingsstruktur som skapar förutsägbarhet
och kontinuitet för patienten
´ Ett empatiskt-validerande och lyssnande-undersökande
förhållningssätt.
´ Ett metodmässigt fokus på ökad emotionell
medvetenhet och förbättrad emotionsreglering.
´ Strategier för att motverka risken för iatrogena effekter
inom vården, som bedöms vara betydande med denna
patientgrupp.
Lundh, 2012
11 2014-­‐09-­‐13 ”Ett mänskligt, engagerat svar som är
förmedlat med empati och omtanke
kan göra så mycket mer gott
- även om det kanske blev lite tokigt i
just vad det innehöll –
än ett som är ’korrekt’ i innehåll men
sagt med en uttråkad, formell ton.”
Tjej, 25
Thérèse Eriksson
Fil. kand. i psykologi
Beteendevetare,
föreläsare & författare
www.thereseeriksson.se
[email protected]
facebook.com/theresetankestormar
twitter.com/tankestormar
12
