Myrlejonsländans larv
gömmer sig i botten på
sin fångstgrop och väntar på att bytet ska gå i
fällan.
Foto: Biopix/N Sloth
Torleif Ingelög har anlagt sandpartier intill husväggen för att locka sandlevande insekter.
Foto: Emma Hultén
Hjälp sandlevande insekter
text: Niina Sallmén
Visste du att många insekter är beroende av sand
för sin överlevnad, och kan gynnas av
sandpartierna? Här är tipsen för dig som vill hjälpa arter
som myrlejonslända, grön sandjägare och vårsidenbi.
I dagens landskap minskar ytan öppen sand
mer och mer, i takt med att färre marker
betas och att sandtäkter läggs ner. Därför
kan man göra sandberoende insekter en
stor tjänst genom att ha sand i sin trädgård.
Torleif Ingelög, biolog och före detta
chef för ArtDatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet, bor på landsbygden
2
Grön
sandjägare.
Foto: Istockphoto
utanför Sigtuna. Han har både sand och
myrlejon på sin tomt. Myrlejonen har bott
på tomten längre än vad han själv gjort. De
fanns kring husgrunden och i rabatterna
när Torleif Ingelög flyttade in på 70-talet,
och nu har han anlagt nya små sandslänter
åt dem.
Myrlejonsländans larv gräver en fångstNATUR & TRÄDGÅRD 3/12
Foto:
Biopix/JC Schou
Myrlejongropar i Torleifs trädgård. När en insekt ramlat ner i gropen sprätter myrlejonet sand på
den så att det blir omöjligt för den att ta sig upp.
Foto: Emma Hultén
grop i sanden där den sitter och väntar på
sitt byte, berättar Torleif Ingelög.
Han har kunnat räkna till upp till 150 sådana trattformiga gropar samtidigt. Det är
spännande för familjens yngre att mata
myrlejonen genom att släppa ner en myra
eller annat småkryp, tipsar han om. Då får
man se hur myrlejonet sprätter sandkorn
på bytet för att få ned det i gropen.
När det är dags för larven att förpuppa sig
blandar den sekret och sand till en kokong
som går att hitta om man gräver försiktigt
i sanden. Som fullbildad slända är myrlejonsländan stor och fladdrig och flyger dåligt.
Hur man gör sandslänter
När Torleif Ingelög bestämde sig för att
ordna nya livsmiljöer för myrlejonen gjorde han det genom att gräva gropar som var
ungefär 1,5 meter långa, 30 cm breda och
NATUR & TRÄDGÅRD 3/12
Myrlejonsländans puppa är
en rund kokong byggd av
sand och sekret.
Myrlejonsländan är stor och
fladdrig och flygsättet påminner om jungfrusländans.
Foto:
Istockphoto
15–30 cm djupa. Sedan fyllde han groparna med finsand, av ungefär samma fraktion
som sandlådesand. Han placerade sandslänterna längs husväggar i solbelyst läge,
så att insekterna får både värme och regnskydd.
På samma sätt kan man gynna många insekter som gräver sina bon i sand. Det
3
Vårsidenbiet bygger sitt bo i sandiga slänter.
.
Insekter behöver dricka varma dagar och Torleif har löst det genom att hälla vatten på gropiga
stenar och placera ut små stenar i sina fågelbad.
Foto: Emma Hultén
man ska tänka särskilt på är att djupare
sand förbättrar en del arters övervintringsmöjligheter, så försök ha någon, eller gärna
några, decimeters djup.
Att groparna ligger soligt och i lä är också
viktigt för att sanden ska bli tillräckligt
varm på våren. Olika insekter gynnas av
olika grovlekar av sand och grus, men det
är särskilt den fina sanden som det råder
brist på och som många insekter behöver.
Myller av liv i rabatterna
Istället för att gräva särskilda sandgropar åt
insekterna kan man gynna dem genom att
odla sina trädgårdsväxter och grönsaker i
sand eller jord med stort sandinslag. Det är
nämligen inte bara i ren sand man kan hitta
de sandlevande insekterna. Den som inte
vill anlägga en hel rabatt med sand kan
4
istället bygga ett litet stenparti med sand
och torrmarksväxter.
I sina rabatter har Torleif Ingelög sandig
jord, och där finns både myrlejon, grön
sandjägare och sandbin av olika arter. Soliga varma dagar kryllar det av liv i rabatten.
Ett bekymmer med all öppen sand och jord
är dock att mossor och lavar kan växa in
över den öppna ytan. Detta är ett ökande
problem som troligen beror på ökat kvävenedfall. Mossorna och lavarna måste därför
rensas bort regelbundet för att insekterna
ska kunna nyttja jorden.
Andra sandmiljöer i trädgården
Även trädgårdens grusgångar kan gynna
sandlevande insekter. Stenar samlar värme
snabbt, och därför kan insekterna sitta i
gruset och värma sig. Om man dessutom
NATUR & TRÄDGÅRD 3/12
Den allmänna
bastardsvärmarmens larver lever främst på
käringtand som trivs i torrbackar.
I den här torra slänten trivs mängder med insekter. Torleif slår slänten med lie varje år i augusti för
att marken ska förbli öppen.
Foto: Emma Hultén
har sandblandat material under själva gruset så kan sandbin krypa ner mellan stenarna och gräva bohål i sanden.
Torleif Ingelög har ytterligare en miljö
vid sitt hus där sandinsekterna trivs. Det är
en torr sydvänd vägslänt med låg vegetation av örter.
Jag slår slänten med lie i augusti varje år
och tar bort det slagna växtmaterialet så att
marken ska förbli öppen, berättar han.
Dessutom fagar jag på våren, det vill säga
räfsar bort löv och kvistar som fallit ner.
Sådana här små torrbackar och torrängar
kan finnas på många äldre tomter och är
jätteviktiga för sandlevande insekter. Torrbackarna känns igen på den sandiga jorden
och den lågvuxna floran med arter som
bland annat brudbröd, vildlin, jungfrulin,
darrgräs, kattfot, spåtistel och fibblor.
NATUR & TRÄDGÅRD 3/12
Foto: Istockphoto
Kramplöparen, även kallad läderbagge, gräver
gångar i sanden där den sitter och lurpassar på
rov. Om den känner sig hotad stelnar den i en
krampaktig ställning, därav namnet.
Kramplöparen har kraftiga käkar som kan ge
kännbara bett. Den är 16–23 mm lång.
I Sverige finns den från Skåne till Gästrikland.
5
Exempel på sandlevande insekter
Det finns en mängd olika slags insekter som lever i sandiga miljöer. Här listas ett litet urval av
mer eller mindre vanliga insekter i sandmiljöer, som finns spridda över stora delar av landet.
Hur stor chansen är att insekten dyker upp i just din trädgård beror dock på många faktorer,
bland annat på dess utbredning i landskapet och på vilka växter som finns i närheten. I de fall
någon av insekterna är rödlistad så är dess hotkategori skriven inom parentes efter namnet.
Steklar
Fibblesandbi,
Andrena fulvago (nära hotad, NT)
Guldsandbi, Andrena marginata (sårbar, VU)
Höstvägstekel, Priocnemis exaltata
Krokvägstekel, Arachnospila spissa
Mosandbi, Andrena barbilabris
Strandriddarstekel, Episyron rufipes
Sälgsandbi, Andrena vaga
Vargvägstekel, Anoplius viaticus
Vårsidenbi, Colletes cunicularius
Åssandbi, Andrena ruficrus
Skalbaggar
Brun sandjägare, Cicindela hybrida
Grön sandjägare, Cicindela campestris
Kramplöpare, Broscus cephalotes
Violett majbagge, Meloe violaceus
Det är viktigt att hålla dessa områden öppna genom att röja bort inväxande buskar
och slå ytorna med lie, gärna sent på sommaren så att växterna ska hinna fröa av sig
innan de slås.
insekterna inte ta sig upp igen, utan drunknar. Det kan man lösa genom att lägga små
stenar i fågelbadet, så att det bildas små
grunda öar i det för insekterna.
Vattna dina insekter
Förutom nöjet och tillfredsställelsen att
veta att du har hjälpt insekter att överleva
kan du även få stor nytta av att ha de sandlevande insekterna i din trädgård. Olika
sandbin pollinerar olika växter och kan bidra till både ökad blomrikedom och till
mer frukter och bär. Många sandbin är aktiva tidigt på våren när få andra insekter är
aktiva, och pollinerar vårens första blommor. Därför är de strategiskt viktiga att ha
i sitt närområde. Även en del skalbaggar,
steklar och fjärilar som gynnas av sand pollinerar växter. Insekterna utgör dessutom
föda för olika fåglar, så med en rik insektsfauna kan du även få fler fåglar som besöker
din trädgård.
Insekterna gör nytta i din trädgård
Torleif Ingelög tipsar om att insekterna
även behöver vatten, något som han själv
upptäckte av en slump.
Jag vattnade taket på ladan en het sommardag för att ge tornsvaleungarna lite
svalka. Då blev hela taket fullt med insekter, ler han.
Sedan dess vattnar han under de varmaste sommardagarna en gropig sten han har
på tomten, så att vattnet samlas i de små
ojämnheterna och insekterna kan komma
åt det där.
Det fungerar även att använda ett grunt
fågelbad, tipsar han.
Om fågelbadets kanter är för branta kan
6
NATUR & TRÄDGÅRD 3/12
Rödlistans definitioner
på utrotningshotade arter:
RE, (Regionally extinct), nationellt utdöd
CR, (Critically endangered), akut hotad
EN, (Endangered), starkt hotad
VU, (Vulnerable), sårbar
NT, (Near threatened), nära hotad
Hemsida: www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/
Nätvingar
Liten myrlejonslända,
Myrmeleon bore (nära hotad, NT)
Vanlig myrlejonslända,
Myrmeleon formicarius
Bredbrämad bastardsvärmare.
NATUR & TRÄDGÅRD 3/12
Mindre blåvinge.
Foto: Istockphoto
Foto: Biopix/SD Lund
Foto: Biopix/JK Overgaard
Brun sandjägare. Sandjägarna trivs på
sandiga, öppna platser där den jagar myror
och andra insekter på marken.
Fjärilar
Allmän bastardsvärmare,
Zygaena filipendulae (nära hotad, NT)
Bredbrämad bastardsvärmare,
Zygaena lonicerae (nära hotad, NT)
Klöverblåvinge, Glaucopsyche alexis
Liten bastardsvärmare,
Zygaena viciae (nära hotad, NT)
Mindre blåvinge, Cupido minimus
Sandgräsfjäril, Hipparchia semele
7
