Plan mot diskriminering,
trakasserier och kränkande
behandling
Nibble förskola
Läsåret 2014/2015
2 (16)
Innehåll
INLEDNING ................................................................................................................ 3
Lagarnas innehåll och begrepp ............................................................................. 3
FN:s konvention om barnets rättigheter ............................................................... 3
GRUNDUPPGIFTER .................................................................................................. 4
Förskolans/skolans vision..................................................................................... 4
Ansvariga för planen ............................................................................................ 4
Barnens/elevernas delaktighet .............................................................................. 4
Vårdnadshavarnas delaktighet .............................................................................. 5
Personalens delaktighet ........................................................................................ 5
Förankring av planen ............................................................................................ 5
UTVÄRDERING ......................................................................................................... 6
Föregående års plan .............................................................................................. 6
Resultat av utvärdering ......................................................................................... 6
Årets plan ............................................................................................................. 6
FRÄMJA LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER ......................................... 7
KARTLÄGGNING ...................... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
Kartläggningsmetoder .......................................................................................... 8
Områden som berörs av kartläggning .................................................................. 8
Resultat och analys av kartläggning ..................................................................... 9
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER............................................................................... 9
RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER ............................................................... 12
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling .............. 12
Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till ...................... 12
Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning ............................................... 12
Rutiner för uppföljning ................................. Fel! Bokmärket är inte definierat.
Rutiner för dokumentation ........................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Ansvarsförhållande ....................................... Fel! Bokmärket är inte definierat.
BILAGOR .................................................................................................................. 14
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna .................................................................. 14
Bilaga 2, Lagarnas innehåll och begrepp ........................................................... 15
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter .............................................. 16
3 (16)
Inledning
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola och skola fri från
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag för de barn
och elever som går i våra förskolor och skolor är en förutsättning för deras
utveckling och lärande.
Enligt diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (SFS 2010:800) måste
förskolor och skolor arbeta aktivt och målinriktat för att förhindra diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling – det är nolltolerans som råder. Därför ska
verksamheterna varje år utarbeta en likabehandlingsplan (enligt 3 kap. 16 §
diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap. 8 §
skollagen). Dessa två planer kan med fördel sammanföras till en då de har många
beröringspunkter.
Arbetet med barns och elevers lika rättigheter och möjligheter ska vara ständigt
pågående och finnas med i verksamheternas alla delar. Det handlar om att skapa
bästa möjliga förutsättningar för en förskola och skola för alla.
Lagarnas innehåll och begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn och
elever ska ha samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Det är också förbjudet
med diskriminering som har samband med könsidentitet, könsuttryck eller ålder. Se
bilaga 1. Alla barn och elever har rätt att vistas i förskolan och skolan utan att
utsättas för någon form av trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2.
FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionens rättigheter ska gälla för alla barn och unga i Sverige. Artiklarna
2, 3, 6 och 12 är grundprinciperna i Barnkonventionen. Se bilaga 3.
4 (16)
Grunduppgifter
Förskolans vision
Nibble förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla ska känna sig
trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan
kränkande behandling
Alla barn ska känna sig välkomna till vår förskola. På vår förskola ska varje enskilt
barn finna sin egen personlighet och våga uttrycka den. Vi accepterar olikheter och
ser det som en tillgång för utvecklingen.
Ett bra samarbete mellan förskolans pedagoger och hemmet är en förutsättning för
att arbetet mot kränkande behandling och mobbning ska fungera.
Ansvariga för planen
Förskolechef ansvarar för att det årligen upprättas en ny plan enligt gällande
kriterier. (Vattmyra förskolors Pedagogiska år)
Barnens/elevernas delaktighet
Upprättande av planen
Barnen deltar i kartläggningen på olika sätt beroende på barnens ålder.
De yngre barnen genom att personalen observerar platser inomhus på avdelningen
och utomhus på gården, där risk för kränkning kan uppstå.
De vuxna är närvarande i barnens lek och är uppmärksam på vad som händer i
leken.
De äldre barnen intervjuas också om var inom- och utomhus på förskolan man kan
känna sig ledsen och rädd.
Vi har dagliga samtal med olika barn samt med vårdnadshavare för att närmare
förstå hur det fungerar på förskolan.
Uppföljning av planen
Likabehandling är en stående punkt på arbetslagsplaneringen.
Varje månad på ledningsgruppen på förskolan rapporterar arbetslagsledaren vad
som gjorts hittills, hur det har gått och vad som återstår.
En gång/termin efter uppföljning på planeringsdagen
Utvärdering
På planeringsdagarna i augusti och maj går arbetslagen igenom mål och åtgärder
och hur arbetet varit och vad som återstår att göra.
De äldre barnen får möjlighet att berätta på avslutningssamtalet hur de upplever att
arbetet varit.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna får, genom föräldramöte och föräldraråd, ta del av
likabehandlingsplanens innehåll. De får möjlighet att komplettera med uppgifter de
är angelägna att ta med. Detta gör de genom som sedan sammanställs av
arbetslagsledaren.
Den färdiga planen sänds ut till alla berörda och punkter tas upp på föräldramöten
och föräldraråd som sker under året.
Personalens delaktighet
Personalen arbetar aktivt i kartläggningsarbetet. Varje arbetslag har tittat på sina
lokaler och observerat barnen, hur och med vem de leker.
Likabehandlingsansvarig i arbetslaget ansvarar för att likabehandlingsplanen tas
upp och diskuteras. De ser också till att diskrimineringsgrunderna presenteras och
diskuteras i arbetslaget.
Likabehandling har en stående punkt på APT (tillsammans med arbetsmiljöpunkten).
Förankring av planen
Planen görs känd genom att den diskuteras inom olika fora, genom att ha stående
punkter på arbetslagsträffar, Vattmyra förskolors likabehandlingsnätverk, APT och
föräldramöten.
Personalen har i uppdrag att finna kopplingar under hela dagen, inom alla ämnen i
Lpfö 98/ rev 2010 och likabehandling.
Vårdnadshavarna får hem planen.
6 (16)
Utvärdering
Föregående års plan
Likabehandlingsombud och likabehandlingsansvariga har sammanställt resultat av
föregående års arbete, tittat på åtgärder och resultat av dessa. Detta sker på
Vattmyra förskolors nätverk och är presenterat för hela personalgruppen och
vårdnadshavare. Dessa har i sin tur fått tycka till kring sammanställningen.
Resultat av utvärdering
På gården:
Riskfyllda platser har blivit lugnare efter ändrat och mer anpassat schemat.
Årets plan
Utvärdering sker i maj 2015 på planeringsdagen
På avslutningssamtalen med 5-åringarna och deras vårdnadshavare tas planen upp.
Arbetslagen utvärderar planen på planeringsdagen
Förskolechefen är ansvarig för utvärderingen
7 (16)
Främja lika rättigheter och
möjligheter
Personalen ska erbjuda alla barn lika lekmaterial oavsett kön
Personalen ska ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme i
verksamheten
Förskolan erbjuder könsneutrala toaletter
Vi ska synliggöra att det finns olika språk och människor av olika kulturell bakgrund.
Bilder och ord ska sitta på väggarna.
Varje avdelning ska ha en mångkulturell almanacka.
Personalen ska uppmärksamma olika traditioner och högtider, från olika länder
Vi ska köpa fler barnböcker som synliggör olika familjekonstellationer och
funktionsnedsättning.
8 (16)
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
- Enkäter (för barn och vårdnadshavare).
- Planerade samtal med barn enskilt/grupp
- Observationer av de yngre barnen
- Planerade samtal med vårdnadshavare
- Incidentrapporter och anmälningar av kränkningar
Områden som berörs av kartläggning
Kön
Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som
senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering
omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
Könsidentitet eller könsuttryck
Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från
normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara
transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med
könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av
kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten
bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller
sina etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och
agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte
har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar.
Funktionsnedsättning
En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av
funktionsnedsättning har ingen betydelse.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
9 (16)
Resultat och analys av kartläggning
Utomhus:
Bråk kring cyklarna, vem som ska ha cyklarna och hur länge.
Vissa barn är mycket otrevliga och fula i munnen både till barn och vuxna.
Inomhus:
Barnen knuffar varandra när det är för många barn i ett rum, i rum med stängd dörr
och bakom den vita väggen mot korridoren.
Barnen använder kränkande ord till varandra ex. du är ful, du är inte min kompis.
Förebyggande åtgärder
Åtgärder för Nibble förskolas gård
Mål
Konkret åtgärd
När?
Cyklarna
Alla vuxna ska
När alla
ska
använda sig av
barnen på
användas
samma regler.
förskolan
av alla
Starta
är ute på
barn
Aktivitetsstationer. gården
oavsett
kön
Utvärdering?
Varje månad i
ledningsgruppen.
december och
maj
Vem ansvarar?
Likabehandlingsombuden,
Caroline och
Jürate
ar
Åtgärder för Trumman
Mål
Konkret
åtgärd
Inga
Personalen
kränkningar,
delar upp sig,
som knuffar
en personal i
och fula ord
varje rum.
mot varandra
Personalen
ska
bekräftar
förekomma
positivt
beteende.
När?
Utvärdering?
Vem ansvarar?
Vid lek
inomhus
Varje vecka på
AL
Planeringsdagar
i december och
maj
Likabehandlingsansvarig,
Caroline
10 (16)
Åtgärder för Gitarren
Mål
Konkret
åtgärd
Inga
Personalen
kränkningar
delar upp sig,
som knuffar
en personal i
och fula ord
varje rum.
mot varandra
Personalen
ska
bekräftar
förekomma
positivt
beteende.
Åtgärder för Tamburinen
Mål
Konkret
åtgärd
Inga knuffar
Dela upp
ska
barnen vid avförekomma
och
vid på- och
påklädning.
avklädning i
Personalen
hallen
bekräftar
positivt
beteende.
Åtgärder för Flöjten
Mål
Konkret
åtgärd
Inga
Dela barnen i
kränkningar
mindre
som knuffar
grupper.
och fula ord
En personal i
mot varandra
varje rum.
ska
Personalen
förekomma i
bekräftar
rum med
positivt
stängd dörr
beteende.
När?
Utvärdering?
Vem ansvarar?
Vid lek
inomhus
Varje vecka på
AL.
Planeringsdagar
i december och
maj
Likabehandlingsansvarig, Annica
När?
Utvärdering?
Vem ansvarar?
Når vi ska
gå ut och in
Varje vecka på
AL.
Planeringsdagar
i december och
maj
Likabehandlingsansvarig, Agneta
När?
Utvärdering?
Vem ansvarar?
Vid planerad
och av
barnen valda
lekar.
Varje vecka på
AL.
Planeringsdag i
december och
maj
Likabehandlingsansvarig, Jürate
11 (16)
Åtgärder för Trumpeten
Mål
Konkret
åtgärd
Vara en bra Tillsammans
kompis.
med barnen
Inga fula
skapar vi en
ord mot
kompisplan,
varandra
hur man är en
bra kompis.
Personalen
bekräftar
positivt
beteende
När?
Utvärdering?
Vem ansvarar?
I temagrupper
Varje vecka på
AL.
Planeringsdagar
i december och
maj
Likabehandlingsansvarig, Milena
12 (16)
Rutiner för akuta situationer
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Genom närvarande vuxna samt genom tydliga rutiner så barn/vårdnadshavare vet
vart de kan vända sig vid oro.
Schema för god uppsikt över alla platser där barnen befinner sig när de leker.
Personal som barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till
Likabehandlingsombud; Jürate Wetterberg
Likabehandlingsombud; Caroline Jobén
Rutiner för att utreda och åtgärda vid kränkning
Personal har enligt 6 kap 10§ skyldig att anmäla kännedom om kränkning till
förskolechefen. Denne har i sin tur skyldighet att anmäla till huvudmannen.
Barn-Barn
När personal får kännedom om ev. kränkning:
1) Ta adekvat hjälp från annan vuxen om/när så behövs.
2) Prata med berörda barn.
Ansvar: Aktuell personal
3) Prata med andra berörda.
Ansvar: Aktuell personal.
4) Aktivera åtgärder utifrån samtalen. Ansvar: Likabehand.ombud/likabehand.ansv
5) Kontakta vårdnadshavare.
Ansvar: Aktuell personal
6) Följ upp åtgärder inom tre dagar.
Ansvar: Likabehandlingsombud
7) Följa upp åtgärder inom två veckor Ansvar: Likabehand.ombud/likabehand.ansv
8) Incidentrapport skrivs
Ansvar: Aktuell personal
Personal-barn
När förskolechef får kännedom om ev. kränkning:
1) Förskolechef har samtal med barnet
2) Förskolechef har samtal med personal
3) Vårdnadshavare till barnet informeras
4) Åtgärder planeras
5) Åtgärder följs upp inom tre dagar
6) Åtgärder följs upp inom två veckor
Ansvar: Förskolechef
Ansvar: Förskolechef
Ansvar: Förskolechef
Ansvar: Förskolechef
Ansvar: Förskolechef
Ansvar: Förskolechef
13 (16)
Rutiner för uppföljning
1. Uppföljning sker i samband med händelsen.
2. Tre dagar efter händelsen.
3. Två veckor efter händelsen.
Ansvar: Aktuell personal
Ansvar: Förskolechef
Ansvar: Förskolechef
Rutiner för dokumentation
1. Åtgärder dokumenteras på en gång i särskilda dokument.
2. Alla steg och alla kontakter som tagits ska skrivas ned.
Ansvar: Aktuell personal är ansvarig för dokumentation som också sänds över
till förskolechef.
Ansvarsförhållande
Förskolechefen är ytterst ansvarig för att rutinerna följs.
14 (16)
Bilagor
Bilaga 1, Diskrimineringsgrunderna
Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder, och dessa är:
Kön
Det biologiska kön som registrerats för en person vid födseln eller det kön som
senare fastställts för henne eller honom. Förbudet mot könsdiskriminering
omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
Könsidentitet eller könsuttryck
Personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck tidvis eller alltid skiljer sig från
normen för det kön som registrerats för dem vid födelsen. Det kan till exempel vara
transsexuella, transvestiter, intersexuella, intergender och transgenderister. Med
könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck i form av
kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Den etniska tillhörigheten
bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller
sina etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Åskådningar såsom kristendom, judendom, islam, buddhism, hinduism, ateism och
agnosticism. Rasistiska övertygelser samt etiska och filosofiska värderingar som inte
har samband med religion faller utanför, liksom politiska åskådningar.
Funktionsnedsättning
En nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Graden av
funktionsnedsättning har ingen betydelse.
Sexuell läggning
Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder
15 (16)
Bilaga 2, Lagarnas innehåll och begrepp
Diskriminering och trakasserier finns definierade i diskrimineringslagen medan
kränkande behandling definieras av skollagen.
Diskriminering - innebär att ett barn/en elev, direkt eller indirekt, missgynnas av
skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna:
o kön
o könsidentitet eller könsuttryck
o etnisk tillhörighet
o religion eller annan trosuppfattning
o funktionsnedsättning
o sexuell läggning
o ålder
Trots att det sedan 2009 är förbjudet med diskriminering som har samband med
könsidentitet eller könsuttryck och ålder så är förskolor/skolor inte skyldiga att arbeta
förebyggande gentemot dessa diskrimineringsgrunder. En rekommendation är att
verksamheterna ändå bedriver ett förebyggande arbete även på dessa områden.
Barn/elever kan i juridisk mening inte diskriminera varandra utan i förskolan/skolan
är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldiga till diskriminering.
Då diskriminering handlar om ett missgynnande förutsätter det någon form av makt
hos den som gör sig skyldig till diskrimineringen.
Trakasserier - innebär kränkande behandling som har samband med
diskrimineringsgrunderna. Det kan till exempel uttryckas i form av nedsättande
tilltal, ryktesspridning, förlöjligande, fysiskt våld, utfrysning och hot.
Trakasserier kan också vara av sexuell natur och benämns då sexuella trakasserier.
Exempel kan vara beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som
anspelar på sex.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till trakasserier.
Kränkande behandling – innebär uppträdande som kränker ett barns/en elevs
värdighet, men som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Uttrycken för
kränkande behandling är de samma som beskrivits under rubriken trakasserier.
Kränkningar kan se ut på många olika sätt. De kan utföras av en eller flera personer
och riktas mot en eller flera. De kan vara både synliga och dolda, utföras i
verksamhet men också via telefon eller Internet. Kränkande behandling kan både
utföras vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är
en form av kränkande behandling.
Både personal och barn/elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling.
Repressalier
Personal får inte utsätta ett barn/en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att barnet/eleven eller vårdnadshavaren har anmält
förskolan/skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller
kränkande behandling.
16 (16)
Bilaga 3, FN:s konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionen består av 54 artiklar. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra
huvudprinciperna och är vägledande för hur helheten ska tolkas.
Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får
diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som
har ratificerat den.
Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla
åtgärder som rör barnet. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och
har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets
bästa måste avgöras i varje enskilt fall.
Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln
handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska,
psykiska och sociala utvecklingen.
Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla
frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets
ålder och mognad.
