Åldrande – personalens förändrade roll
Workshop vid konferensen ”Att åldras med autismspektrum”
Break Sokos Hotel Caribia
Åbo 21-22 maj 2015
Ida Kåhlin, leg. arbetsterapeut och filosofie doktor
Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande
Workshopens disposition
• Begreppen delaktighet och åldrande
• Presentation av en studie
•
Hur påverkar åldrandet möjligheten till delaktighet?
•
Hur beskriver personal på gruppbostad sina erfarenheter av att
arbeta med och förverkliga delaktighet bland äldre personer?
• Gruppdiskussioner utifrån fallbeskrivningar
•
Vilka tankar, relaterade till att möjliggöra delaktighet även på äldre
dar, väcker fallbeskrivningarna hos dig?
•
Vilka utmaningar relaterade till din yrkesroll tycker du finns i
fallbeskrivningarna?
•
Hur kan du, utifrån din yrkesroll, anta dessa utmaningar?
• Summering och avslutning
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighet för alla i alla åldrar
- centralt i svensk politik och lagstiftning
•
Personer med funktionsnedsättning har rätt till åldersadekvata
erfarenheter i förhållande till att vara barn, ungdom, vuxen och
äldre (Nirje, 1969).
•
Människor med funktionsnedsättning ska ha rätt till ”lika villkor som
andra i motsvarande ålder” (SOU 1991:46).
•
Samhället ska vara utformat så att människor med
funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet
(Regeringen, 2011).
• Trots detta saknas nationella policydokument och riktlinjer för
hur stöd och service ska ges till personer som åldras eller är
äldre med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism
Kåhlin, 2015 05 22
Varför är åldrandet osynligt inom
funktionshinderområdet?
• Den funktionshinderspolitiska utvecklingen har fokuserat på…
•
Att personer med funktionsnedsättning ska betraktas som vuxna
•
Att särskilja personer med funktionsnedsättning från äldre personer
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktig = att vara vuxen och självständig?
• De senaste decenniernas funktionshinderspolitik har varit
inriktad på den fas i livet då vi förväntas vara som mest
oberoende och produktiva, en fas i livet som skiljer sig markant
från hur ålderdomen ofta beskrivs.
• Delaktighet har i huvudsak handlat om rätten till eget boende
och arbete, personlig utveckling, självbestämmande och
självständighet.
• Dagens stöd och service till vuxna personer är således utformat
med utgångspunkt i att skapa möjlighet till ett ”normalt”
vuxenliv.
• Att stödet borde ge tillgång till ett ”normalt” äldreliv, och vad det
i så fall kan innebära, har inte uppmärksammats.
Kåhlin, 2015 05 22
För första gången står vi inför att ge stöd och
service till personer som inte bara har en
funktionsnedsättning utan som också är
äldre…
Hur påverkar det möjligheten till delaktighet?
Kåhlin, 2015 05 22
Studie 3
Hur påverkar åldrandet möjligheten till
delaktighet?
Hur beskriver personal på gruppbostad sina
erfarenheter av att arbeta med och förverkliga
delaktighet bland äldre personer?
Studiens syfte
• Syftet är att undersöka
hur anställda i en
gruppbostad beskriver
delaktighet för äldre
boende och hur de
beskriver sitt
realiserande av
delaktighetsideologin?
Kåhlin, 2015 05 22
Studiens deltagare
Gruppbostad
Antal
Ålder
personal
A
4
48,5
Gymnasie-
Eftergymnasial
utbildning
utbildning
Antal arbetsår med
Antal arbetsår i
målgruppen
gruppbostaden
3
1
22 (8-35)
11,5 (2,5-18)
3
1
15 (2-33)
13 (0,5-25)
3
1
14 (5-35)
9 (5-14)
2
1
9,5 (2-20)
5,5 (2-7)
11
4
15 (2-35)
10 (0,5-25)
(38-60)
B
4
39
(29-52)
C
4
47
(26-59)
D
3
44
(33-51)
Totalt
15
44,5
(26-60)
Kåhlin, 2015 05 22
Resultat
Delaktighetens uttryck
-Delaktighet som att göra
Delaktighetens hinder
-Delaktighet som att vara
- Faktorer relaterade till de boende
Delaktighetens möjliggörare
- Strategier
- Faktorer relaterade till personal
bland personalen
- Faktorer i den sociala miljön
-Faktorer i den sociala miljön
-Faktorer i den fysiska miljön
-Faktorer i den fysiska miljön
-Faktorer i den institutionella miljön
-Faktorer i den institutionella miljön
Nyanser av
delaktighet
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens uttryckDelaktighet som att göra
• Delaktighet beskrivs som att göra, men inte nödvändigtvis som
att göra själv.
•
Göra tillsammans med andra
•
Göra för andra
•
Att vara med i någon annans görande
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens uttryckDelaktighet som att vara
• Delaktighet som att få en känsla av sammanhang (jfr KASAM),
uppleva mening i vardagen, små, men betydelsefulla saker…
•
Närhet , värme
•
Hemlika förhållanden – doft och smak etc
•
Social interaktion – att vara tillsammans, att prata med varandra
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens hinderFaktorer relaterade till de boende
• Funktionsnedsättning
• Livserfarenheter
• Åldrandet
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens hinderFaktorer relaterade till personal
• Att halka av banan
”Ja, ibland så spårar vi nog ur lite, så där… (med) att vara konsekvent, kanske…
Ibland kan vi ge dubbla budskap… Vi har ju en målinriktning (hänvisar till
delaktighetsideologin), alltså, alla ska ju ändå försöka jobba mot samma mål, men
ibland tappar man ju det, man halkar av banan, alltså…”
• Att sätta sina egna intressen före de boendes
• Tidspress, motiverad och omotiverad
• Negativa vanor och rutiner
”Har man jobbat länge på ett ställe så tror jag att man gör saker av slentrian. Jag
tror att man inte ifrågasätter beteende riktigt lika mycket. Jag tror att det är lättare
(då) att tumma på det professionella förhållningssättet…”
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens hinderFaktorer i den sociala miljön
• Delaktighet hindras av
•
Få sociala kontakter utanför gruppbostaden
•
Grannar på gruppbostaden
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens hinderFaktorer i den fysiska miljön
• Små och trånga gemensamhetsutrymmen…
• Problem med ökad användning av fysiska hjälpmedel…
• Svårt att ta sig ut – hissar…
• Fallrisk inomhus och utomhus…
• Avsaknad av kognitiva hjälpmedel…
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens hinderFaktorer i den institutionella miljön
• Ekonomiska neddragningar
• Personalschema
• Organisation
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens möjliggörareStrategier bland personalen
• Personcentrering…
•
Att ständigt fråga…
• Strategier på gruppnivå
•
Formella
•
Informella
• Att vara aktiv – aktivt åldrande
• Den kontinuerliga diskussionen i personalgruppen
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens möjliggörareFaktorer i den sociala miljön
• Trygghet
”Vi strävar efter att det ska bli en trygghet för dom som bor här, att dom ska vara
bland dom som dom vet känner dom och tycker om dom, och så… att dom ska vara
där dom hör hemma så att säga… och det är nåt som vi faktiskt alla jobbar för och
vi gör ett väldigt bra jobb tycker jag… att dom ska få känna trygghet allihopa…”
• Grannar
”jag tror att dom lyfter fram varann på nåt sätt…alltså dom hjälper ju varandra…
och puttar på varandra och väntar in…”
• Anhöriga
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens möjliggörareFaktorer i den fysiska miljön
• God tillgång på fysiska hjälpmedel
• Nära till allmänna kommunikationer
• Kognitiva hjälpmedel
Kåhlin, 2015 05 22
Delaktighetens möjliggörareFaktorer i den institutionella miljön
• LSS
• Jämförelser med äldreomsorg
”Jag tror att det är en fördelaktig lagstiftning att hamna under jämfört med att bo på
ett äldreboende… Jag tror att vi har mycket bättre möjligheter att skapa ett bra
avslut eller ett bra sista skede av livet, än vad människor som jobbar inom
äldreomsorgen har, eller hemstjänst eller några andra typer av instanser… det tror
jag, och med det sagt innebär det inte att vi gör ett fantastiskt jobb varje dag på
året…”
Kåhlin, 2015 05 22
Konklusion
Delaktighetens uttryck
-Delaktighet som att göra
Delaktighetens hinder
-Delaktighet som att vara
- Faktorer relaterade till de boende
Delaktighetens möjliggörare
- Strategier
- Faktorer relaterade till personal
bland personalen
- Faktorer i den sociala miljön
-Faktorer i den sociala miljön
-Faktorer I den fysiska miljön
-Faktorer I den fysiska miljön
-Faktorer I den institutionella miljön
-Faktorer I den institutionella miljön
Nyanser av
delaktighet
Kåhlin, 2015 05 22
Konklusion
”Ja, alltså det (delaktighet) är ju…ett minfält, om man
beskriver det så, i både makthierarkier och i integritet och
delaktighet och självkänsla och autonomi och alla dom
här bitarna och som man ibland förhåller sig bra till och
ibland klampar över och ibland är precis på gränsen… och
det är väl just det, alltså det är ju dom små nyanserna som
är svåra att förhålla sig till”
Kåhlin, 2015 05 22
Hur behöver stöd och service förändras för
att möjliggöra delaktighet även på äldre dar?
• Institutionell miljö
•
Policydokument och riktlinjer
•
Kunskap och utbildning
•
Arbetssätt/strategier
• Social miljö
•
• Meningsfull aktivitet
•
Vad är betydelsefullt och
nödvändigt att få göra?
•
Vad skapar trygghet,
meningsfullhet, begriplighet och
hanterbarhet?
•
Personcentrering!
Grannar, vänner, familj
• Fysisk miljö
•
Utrymmen
•
Föremål
• Kunskap och attityder hos
varje enskild yrkesutövare
•
Om åldrande
•
Om att vara äldre
•
Om funktionsnedsättning
Kåhlin, 2015 05 22
Fallbeskrivning - Stina, 64 år
Stina har Downs syndrom. Efter att ha vuxit upp på ett stort vårdhem på landet
flyttade hon i slutet av 1980-talet till en gruppbostad i en närbelägen stad. I
samband med detta började hon också arbeta med klädsortering på ett dagcenter.
Stina arbetade heltid i många år, men i samband med en höftledsoperation i 60årsåldern valde Stina att vara ledig på onsdagar för att orka med hemsysslorna.
Stina klarar att göra mycket själv. Hon åker själv med buss till och från dagcenter
och tillreder själv sin frukost på morgonen. Stina har dock aldrig lärt sig läsa och
har svårt att förstå tidsbegrepp. Pengars värde är också något som är svårt för
Stina och att välja kläder efter väder. Det är också svårt att läsa av andra
människors känslor. Stina ska snart fylla 65 år. För Stinas del innebär detta att hon
kommer sluta på dagcenter eftersom Stinas kommun beslutat att bara erbjuda
daglig verksamhet för individer som är under 65 år.
Du arbetar vid Stinas gruppbostad. En eftermiddag kommer Stina till dig och vill
prata. Hon berättar för dig att hon nu tänker flytta från gruppbostaden. Du blir
väldigt förvånad och undrar varför Stina tänker göra det. ”- Jo, för nu är jag ju
gammal och när man är gammal ska man bo på ett pensionärshem. Då blir jag
pensionär på riktigt”, berättar Stina…
Kåhlin, 2015 05 22
Fallbeskrivning - Arne, 59 år
Arne har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning med autistiska drag. Arne bor
sedan tjugo år i gruppbostaden där du arbetar. Arne har utflyttad daglig verksamhet
i en ICA-butik i det lilla samhället. Han har tidigare trivts med sitt jobb, men har på
senaste tiden varit sur och vresig när han kommit hem på eftermiddagarna. Han
går och lägger sig allt tidigare på kvällarna och har vid flera tillfällen klagat över
värk i knän och höfter.
Idag är det fredag och FUB har ordnat dans i en stad några mil bort. Det är
knytkalas. Personalen och fredagslediga boende har ägnat hela eftermiddagen åt
att förbereda pajer och sallader som ska tas med och ätas under kvällen.
Gruppbostadens minibuss är nu framkörd och alla står förväntansfulla redo i hallen.
Alla utom Arne. Du går bort till Arnes lägenhet, knackar på dörren och går in. ”- Det
är dags att åka nu”, säger du, men Arne hävdar bestämt att han inte alls vill följa
med. ”- Men alla som ska med väntar ju, det brukar ju vara jätteroligt”, försöker du,
men Arne vägrar. ”- Pelle, behöver ju inte åka med, säger Arne. Du förklarar att
Pelle faktiskt är 77 år och om man är så gammal så behöver man inte. Efter lite
ytterligare övertalning följer Arne med ut ur lägenheten. När Arne går in i
minibussen hör du honom muttra: ”-Man skulle va´ så gammal som Pelle, 77 år
skulle man va´, då skulle man få göra som man vill…”
Kåhlin, 2015 05 22
Fallbeskrivning – Signe, 89 år
Signe är född 1923. Några månader efter födseln skiljdes Signe från sina föräldrar
och placerades på en anstalt för vanföra. Hon har sedan dess inte haft någon
kontakt med sina släktingar. 1991 flyttade Signe från ett vårdhem till gruppbostaden
där du jobbar. Det senaste åren har Signes aktivitetsförmåga förändrats avsevärt.
Från att ha varit en pigg dam som skött det mesta av påklädning och hygien själv
har hon nu förlorat allt fler av sina förmågor. Hon orkar inte längre delta i
gruppbostadens sociala aktiviteter, somnar vid matbordet och vill helst spenderar
den större delen av dygnet i sin säng eller framför Tv:n. För några veckor sedan
blev Signe sämre. Hon har nu inte ätit på fyra dagar, är slö och svårkontaktad. I
morse upptäcktes även ett stort liggsår vid svanskotan. Flera i personalgruppen
känner sig oroliga och osäkra på hur de nu ska ge stöd och service till Signe. Ni
kontaktar vårdcentralen och blir där hänvisade till sjukhusets akutmottagning. Du
och ytterligare en personal följer med Signe i sjuktransporten in till akuten där ni
efter tre timmars väntande äntligen får träffa en läkare. Läkaren tittar kort på Signe
och sedan i sina papper. – Den här kvinnan har en utvecklingsstörning, vet ni om
det? Förvånade förklarar ni situationen och att ni kommer från Signes gruppbostad.
– Så bra, svarar läkaren, då har hon ju professionell omvårdnad nu i livets sista tid.
Kåhlin, 2015 05 22
Gruppdiskussioner
Välj en eller flera av fallbeskrivningarna och diskutera (förslagsvis)
• Vilka tankar, relaterade till att möjliggöra delaktighet även på
äldre dar, väcker fallbeskrivningarna hos dig?
• Vilka utmaningar relaterade till din yrkesroll tycker du finns i
fallbeskrivningarna?
• Hur kan du, utifrån din yrkesroll, anta dessa utmaningar?
Varje grupp förbereder sig att kort presentera de huvudsakliga
teman som framkommit i diskussionen.
Kåhlin, 2015 05 22
Tack för mig.
Hör gärna av er!
Ida Kåhlin
Leg. arbetsterapeut & filosofie doktor
Nationella Institutet för forskning
om Äldre och Åldrande, NISAL
Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier
Linköpings universitet
601 74 Norrköping
011 - 36 32 56
[email protected]
Kåhlin, 2015 05 22
