Uppföljningsrapport 3 2014 Bilaga Systematiskt
kvalitetsarbete utbildning
SDN Angered
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 2(19)
Innehållsförteckning
1 Inledning...................................................................................................................... 5
2 Systematiskt kvalitetsarbete – Formerna för uppföljning av resultat och
måluppfyllelse ............................................................................................................. 6
3 Systematiskt kvalitetsarbete – Analys och bedömning av utvecklingsbehov ..... 11
3.1
Förskola ....................................................................................................................... 11
3.2
Fritidshem .................................................................................................................... 12
3.3
Grundskola................................................................................................................... 13
3.4
Grundsärskola .............................................................................................................. 16
4 Fördjupningsområde 2014: Barn och elevers lärande och utveckling ................ 17
4.1
Ledning och stimulans, information, betygsättning..................................................... 17
4.2
Särskilt stöd ................................................................................................................. 19
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 3(19)
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 4(19)
1 Inledning
Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och
skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera
resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla
utbildningen.
Uppföljningen av formerna för det systematiska kvalitetsarbetet är en uppföljning av
hur långt skolorna och stadsdelarna har kommit i genomförandet av det systematiska
kvalitetsarbetet. Uppföljningen av innehållet i det systematiska kvalitetsarbetet är en
uppföljning av hur skolorna utvecklas och vilka utvecklingsområden som finns.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 5(19)
2 Systematiskt kvalitetsarbete – Formerna för uppföljning av
resultat och måluppfyllelse
Mål: Central förvaltning och samtliga förskole- och skolenheter följer upp
verksamheten, dokumenterar, analyserar resultaten i förhållande till de nationella
målen på ett systematiskt och kontinuerligt sätt och utifrån det planeras och utvecklas
utbildningen. Ledningen, personalen, barn och elever samt vårdnadshavare bidrar alla
med synpunkter och underlag som synliggör kvaliteten.
Arbetet med att planera, följa upp resultat och måluppfyllelse i syfte att utveckla
utbildningen har kommit olika långt inom de olika skolformerna förskola, fritidshem,
grundskola och grundsärskola men också mellan olika enheter.
Förskola
I förskolan har stadsdelsnämnden fattat beslut om ett ledningssystem för
resursfördelning och kvalitetsuppföljning som baserar sig på skollagen, läroplanen för
förskolan, Skolverkets allmänna råd för "Systematiskt kvalitetsarbete" och "Kvalitet i
förskolan", Skolverkets forskningsrapport "Möten för lärande" samt "Utvärdering och
utveckling i förskolan" (ECERS). I ledningssystemet gör förskolechefen en summativ
och en formativ bedömning av respektive förskola i dialog med arbetslagen.
Den summativa bedömningen utgår ifrån att förskolechefen själv identifierar de
områden som anses vara olikvärdiga i jämförelse med andra förskolor. På så sätt ges
möjlighet att spegla respektive förskolas verksamhet i förhållande till övriga förskolor i
stadsdelen. Bedömningen görs utifrån mätetal och utifrån en organisatorisk bedömning
av förskolans planering och hur denna stämmer överens med läroplanen för förskolan.
Den formativa bedömningen utgår ifrån Angereds gemensamma förväntningar på
förskolans lärmiljö. Förväntningarna grundar sig på Göteborgs stads verksamhetsidé
och de nationella styrdokumenten för förskolan. I den formativa kvalitetsbedömningen
utgår förskolechefen ifrån specifika frågeområden: pedagogisk atmosfär, barnsyn,
kunskap och lärande och ifrån Skolverkets kunskapsöversikt Möten för lärande (2011)
och handlar om mötet mellan barn och pedagog i förskolan. Förskolechefen tar ställning
till i vilken utsträckning förskolan:
kännetecknas av en samspelande atmosfär relativt barnen
kännetecknas av ett synsätt där pedagoger betraktar barn som medmänniskor
förskolans pedagoger har en tilltro till barns egen förmåga vad gäller kunskap och
lärande
Avdelningar som avviker från den generella bedömningen tydliggörs.
I den formativa bedömningen görs även en värdering utifrån ett jämställdhetsperspektiv
för vart och ett av ovanstående frågeområden. Denna värdering tar ställning till om
medarbetarna analyserar sina egna föreställningar om kön, om ett aktivt arbete bedrivs
och om förskolans verksamhet utformats utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Kvalitetsbedömningen bildar underlag för rapportering i linjeorganisationen och för en
eventuell plan i syfte att öka kvalitet och likvärdighet på olika nivåer. I planen beskrivs
också om resurser behöver (om)fördelas för att kunna genomföra planen. Därigenom
finns förutsättningar för att styra resurserna i förskolan efter identifierade behov.
Under 2014 har även utvärdering gjorts av: mottagandet av nyanlända och formerna
för hur föräldrarna involveras i utbildningen
I syfte att utvärdera mottagandet av nyanlända och involvera föräldrar i utbildningen
används kartläggningsmaterialet "Barnets Bästa". Föräldrarna är delaktiga under själva
kartläggningen.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 6(19)
För enskilda barn sker uppföljningsmöten med specialpedagog. I ett av områdena har
specialpedagogerna ett särskilt ansvar för handledning. Utvärdering sker även i
Barnhälsoteamet kring vissa av barnen. Utvärderingen sker i arbetslaget och synpunkter
skickas med ansvarspedagog till Pedagogiska samordningen (PS), där varje avdelning
finns representerad. PS träffas regelbundet under året.
Mottagandet i allmänhet utvärderas också vid så kallade barnkonferenser där
avdelningspedagoger, specialpedagog och förskolechef deltar. Vid barnkonferenserna
utvärderas vad som fungerat och barns behov av stöd.
På områdesnivå följs arbetet på olika sätt upp i funktionsmöten för förskolan och i
områdenas ledningsgrupper där förskolecheferna delger varandra goda
ideer/svårigheter. Systematiken kring denna uppföljning behöver utvecklas.
Förvaltningen bedömer att ledningssystemet för förskolan lyckas väl i sitt syfte att
planera, följa upp och utveckla utbildningen. På längre sikt planerar förvaltningen även
för att utveckla formerna för ledningssystemet vartefter det har varit i bruk och använts.
Fritidshem
Rutiner för att analysera utbildningen
På vissa enheter används i huvudsak elev- och föräldraenkäter till grund för att
utvärdera verksamheten. På andra enheter förs i huvudsak dialog mellan ledning och
medarbetare för att utveckla fritidshemmen. Dialogen ligger sedan till grund för
gemensam analys och planering i arbetslagen. Ytterligare några enheter har börjat
använda delar av det kommande kvalitetssystemet redan under 2014 (se nedan).
Det finns ett samarbete mellan ledning och medarbetare för att utveckla fritidshemmen.
Rutiner för att analysera detta arbete sker på en skola genom pedagogiska planeringar
som analyseras i kvartalsperioder och på en annan skola genom terminsvisa
utvärderingar av undervisningen i fritidshemmen.
Under höstterminen har studiedagar använts för att analysera verksamheten utifrån de
nya allmänna råden för fritidshemmet.
Kunskap om utbildningens kvalitet nås genom
att följa utvecklingen av fritidshemmets mätetal
medarbetarsamtal som ger underlag om pedagogernas syn på verksamheten
verksamhetsbesök och dialogmöten i arbetslaget med uppföljning samt
återkoppling
elevråd, elev- och föräldraenkäter som ger underlag om brukarnas syn på
verksamheten.
Återkoppling till medarbetarna
Rektors verksamhetsbesök, arbetsplatsträffar, dialogmöten, medarbetarsamtal, elev- och
brukarråd ger rektor möjlighet till återkoppling om utbildningens kvalitet. Individuellt
görs också utvecklings- och bedömningssamtal samt kompetensutvecklingsplaner.
Under 2014 har även utvärdering gjorts av: mottagandet av nyanlända, närvaron bland
barnen, arbetet med barn med särskilt stöd och formerna för hur föräldrarna involveras
i utbildningen
Utvärdering av grundskolan och fritidshemmet sammanfaller ofta och utan att de olika
verksamheterna urskiljs.
Uppföljningsmöten genomförs för utvärdering av mottagandet av nyanlända. Detta görs
tillsammans med berörd personal, specialpedagog, elev och föräldrar.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 7(19)
Det varierar mellan enheterna när det gäller närvarouppföljningen. Vissa fritidshem
följer systematiskt upp närvaron på sina arbetslagsmöten och tar vid behov in kurator
för konsultering, medan andra saknar rutiner.
Barn med behov av särskilt stöd följs upp. I elevens åtgärdsprogram ingår åtgärder som
kan ske på fritidshemmet. Dessa åtgärder utvärderas samtidigt som åtgärdsprogrammet
utvärderas.
Föräldrar involveras genom brukarråd och föräldramöten samt enkätundersökning på
vissa enheter.
Från och med 2015 används årligen ett för stadsdelen gemensamt system för
kvalitetsbedömning av fritidshem. Detta påminner om det som finns för förskolan, men
har i dialog med rektorer och pedagogisk personal vid fritidshemmen anpassats utifrån
styrdokumenten för fritidshemmet. I bedömningen gör rektor en summativ bedömning
utifrån mätetal och i hur verksamheten organiserats utifrån läroplanen. Rektor gör också
i dialog med den pedagogiska personalen en formativ bedömning. I denna utgår rektor
från de specifika frågeområdena pedagogisk lärmiljö, elevsyn, kunskap och lärande och
jämställdhetsperspektivet. Med formativ kvalitetsbedömning menas här rektors
bedömning av fritidshemmets pedagogiska lärmiljö såsom den kommer till uttryck i
pedagogernas möte med elever i verksamheten. Bedömningen visar hur pedagogerna
anpassar (formerar) lärmiljön utifrån elevernas behov. Såväl den summativa som
formativa bedömningen skapar en kunskapsbas som bildar underlag för rapportering i
linjen och för kommande verksamhetsplan i syfte att öka kvalitet och likvärdighet.
Förvaltningen bedömer att det senaste årets fokus på fritidshemmen har lett till en ökad
medvetenhet och dialog om förutsättningarna för verksamheten. Det kommande
ledningssystemet för fritidshem kommer mer systematiskt att ge förutsättningar att
planera, följa upp och utveckla utbildningen i fritidshem.
Grundskola
Rutiner för att analysera utbildningen
Årlig uppföljning av betyg och av resultat på de nationella proven görs på varje
skolenhet tillsammans med rektor och berörda lärare. Därefter analyseras resultaten i
områdena och sektor utbildning. Resultat av måluppfyllelse samt analys och bedömning
av utvecklingsbehov redovisades i uppföljningsrapport 2.
Från och med höstterminen 2014 arbetar förvaltningen med att uppfylla stadsdelens mål
avseende matematik. Målet innebär att mellan vt 2013 och vt 2015:
minst halvera andelen elever som inte uppnår kunskapskraven vid Nationella
proven i årskurs 3, 6 och 9.
minst öka andelen elever i åk 6 och 9 som når högsta resultat, betyg A, vid
nationella prov med 5 procentenheter.
En stadsdelsgemensam rutin för screening av elevers matematikkunskaper i avsikt att
utveckla undervisningen har därför utarbetats och implementerats.
Det finns flera olika fora på enheterna för att analysera resultat: APT, arbetslag,
elevhälsan, ämnesgrupper, resultat- och mitterminskonferenser, elevkonferenser,
utvecklingssamtal med lärare mm. Resultaten analyseras och förbättringsområden
identifieras i de pedagogiska planeringarna.
På flera enheter finns rutiner för att lämna över resultatanalysen från förskolan och vid
överskolningssamtal mellan skolor. Resultaten följs även upp och diskuteras vid
funktions- och spårmöten i ledningsgruppen. Detta samarbete mellan skolorna ska
fortsatt utvecklas.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 8(19)
Kunskap om utbildningens kvalitet nås genom
att följa utvecklingen av grundskolans mätetal
medarbetarsamtal som ger underlag om pedagogernas syn på verksamheten
ta del i arbetet med pedagogiska planeringar
uppföljning av scheman och tjänstefördelning
kontinuerlig dialog/uppföljning med arbetslag och elevhälsan
utvecklingsgrupper med förstelärare som har ett specifikt fokus på att analysera
resultaten.
dialogmöten i arbetslagen med uppföljning samt återkoppling
elev- och brukarrådråd samt elev- och föräldraenkäter som ger underlag om
brukarnas syn på verksamheten
Återkoppling till medarbetarna
Genom medarbetar- och bedömningssamtal, återkoppling efter klassrumsbesök, samt
vid regelbundna möten med pedagoger och elevhälsoteam.
På områdes/ledningsnivå görs jämförelser av resultat både inom området och över tid.
Löpande kunskapsutveckling och återkoppling nås genom delaktighet i pågående
utvecklingsprocesser.
Under 2014 har även utvärdering gjorts av: mottagandet av nyanlända,
lektionsnärvaron bland eleverna, arbetet för elever med särskilt stöd och formerna för
hur föräldrarna involveras i utbildningen.
Det finns riktlinjer och rutiner för arbetet med nyanlända som kontinuerligt utvärderas.
Utvärderingar och uppföljningar av arbetet sker regelbundet, med arbetslag, föräldrar
och elever. På vissa enheter behöver rutinerna ses över då antalet nyanlända ökat och
arbetet behöver omorganiseras.
Genom rutinen för systematiskt närvaroarbete följs elever med frånvaro systematiskt
upp utifrån behov av pedagoger, elevhälsan och socialtjänst. Lektionsnärvaron
analyseras och utvärderas varje månad utifrån centralt sammanställd statistik.
Särskilt stöd har utvärderats i Göteborg som helhet (se punkt 4.2 nedan)
Brukarråd och föräldramöten är olika fora för hur föräldrar involveras i utbildningen.
Formerna för hur föräldrarna involveras i utbildningen är också en del av
utvecklingssamtalet mellan medarbetare och rektor. I områdenas ledningsgrupper förs
dialog om formerna för föräldrarnas involvering i sina barns utbildning.
Förvaltningen bedömer att det mångåriga arbetet med att implementera de nationella
styrdokumenten börjat ge resultat i formerna för sektor utbildning och skolenheternas
arbete för ökad måluppfyllelse avseende betyg. Förutsättningar för att planera, följa upp
och utveckla utbildningen här därmed ökat. Mycket arbete återstår dock.
Grundsärskola
I rutinerna för att analysera utbildningen i grundsärskolan sker uppföljning ev elevernas
resultat på varje skolenhet med grundsärskola tillsammans med rektor, specialpedagog
och berörda lärare via konferenser, samtal och utvärderingar. I uppföljningen analyseras
grundsärskolans utveckling, samt om det finns möjlighet för några elever att följa
grundskolans kursplan i något ämne.
I stadsdelens grundsärskola med inriktning träning deltar skolledningen två gånger per
månad på planerings- och skolutvecklingsmöten med lärarna. Där förs samtal om mål,
arbetssätt och metoder kopplat till elevernas utveckling och lärande.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning 9(19)
Grundsärskolorna följer grundskolornas rutiner avseende hur man får kunskap om
utbildningens kvalitet, återkoppling till medarbetare och för de frågor som utvärderats
under 2014.
Under 2014 har grundsärskolan i Angered genomgått en översyn, t ex genomgång av
styrdokument, ledning och organisation, resursfördelning och andra ekonomiska frågor,
upptagningsområden, inkludering, individintegrering, särskolegrupper och
träningssärskola, behörighetsfrågor och lokaler. Stadsdelsnämnden har därefter fattat ett
inriktningsbeslut om grundsärskolans framtida organisation och ledning.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning10(19)
3 Systematiskt kvalitetsarbete – Analys och bedömning av
utvecklingsbehov
3.1 Förskola
Förskolecheferna bedömer att:
39 av 49 förskolor har ett behov som kräver omfördelning/omprövning av resurser. De
vanligaste skälen som anges är barn i behov av särskilt stöd, brister i den fysiska
arbetsmiljön det vill säga i lokaler och förskolegårdar, många nyanlända eller en hög
andel barn med annat modersmål än svenska.
41 av 49 förskolor har en tydlig planering för hur verksamheterna ska organiseras i
enlighet med läroplanen för förskolan (Lpfö2010). Det vanligaste svaret bland de som
svarat nej är att peka på att organiserad samverkan med fritidshem och förskoleklass
saknas eller behöver utvecklas.
39 av 49 förskolor bedöms som helhet ha nått målnivån vad gäller pedagogisk atmosfär.
Detta innebär en pedagogisk atmosfär som relativt barnen i huvudsak är samspelande
och där närvaro i barns världar, lyhördhet till barns initiativ och där barn i vid mening
stödjs i sina avsikter att pröva på. 27 av de 39 förskolorna har dock svagheter eller
avdelningar som gör att helhetsbedömningen av förskolorna närmar sig den lägre
bedömningen och vid kvarvarande 10 av 49 förskolor når inte helhetsintrycket den
högsta nivån. Dessa avdelningar eller förskolor bedöms närma sig/ha en pedagogisk
atmosfär relativt barnen där vänlig distans, tillkämpat lugn och motsägelser är vardag.
40 av 49 förskolor bedöms som helhet ha nått målnivån vad gäller barnsyn. Detta
innebär en barnsyn där pedagogerna betraktar barn som medmänniskor där barnens
erfarenheter bildar utgångspunkt och barn ges kontroll att själva styra sina behov
önskningar och intressen. 19 av de 40 förskolorna har dock svagheter eller avdelningar
som gör att helhetsbedömningen av förskolorna närmar sig den lägre bedömningen och
vid kvarvarande 9 av 49 förskolor når inte helhetsintrycket den högsta nivån. Dessa
avdelningar eller förskolor bedöms närma sig/ha en barnsyn där pedagogerna betraktar
vuxna som bättre vetande och där barns bästa och rätt att välja tolkas utifrån vuxnas
perspektiv eller struktur.
36 av 49 förskolor bedöms som helhet ha nått målnivån vad gäller kunskap och lärande.
Detta innebär en kunskaps- och lärandesyn där pedagogerna visar tilltro till barns egen
förmåga och där pedagogerna ser och synliggör barns lärande, tar fasta på barns
intentioner, gör barn delaktiga och får barn att fundera. 25 av de 36 förskolorna har
dock svagheter eller avdelningar som gör att helhetsbedömningen av förskolorna närmar
sig den lägre bedömningen och vid kvarvarande 13 av 49 förskolor når inte
helhetsintrycket den högsta nivån. Dessa avdelningar eller förskolor bedöms närma
sig/ha en kunskaps- och lärandesyn där pedagogerna avvaktar barns mognad och där
barns oförmåga, lärande som mekanik och kunskap som produkt står i fokus.
Alla förskolor analyserar sina egna föreställningar om kvinnligt och manligt. Ungefär
hälften av dessa bedöms ha ett aktivt arbete för jämställdhet där förskolan utformas för
att stärka jämställdhetsperspektivet.
Kvalitetsbedömningen av förskolorna visar på en stabil verksamhet med överlag god
måluppfyllelse, men med svagheter på vissa förskolor eller avdelningar. Eftersom var
och en av Angereds förskolor organiseras/knyts an till de olika spåren är det möjligt att
studera och jämföra resultatutvecklingen i ett 1-16-årsperspektiv på förskole-, spår-,
områdes- och sektorsnivå.
Utifrån kvalitetsbedömningen identifieras många olika utvecklingsområden på olika
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning11(19)
nivåer.
Kunskap och lärande kan utvecklas genom: ökad kompetens överlag, fler förskollärare,
ökad vistelsetid på förskolorna, fokus på matematik och taluppfattning och språklig
utveckling, organisationsutveckling såsom att sprida språkutvecklare mellan arbetslag,
en mer strukturerad planering utifrån läroplanen för arbetslagens arbete samt genom att
öka förståelsen och användandet av pedagogisk dokumentation för reflektion och analys
tillsammans med barnen. En av områdessamordnarna har särskilt fokus på utveckling i
jämställdhetsfrågor.
Förvaltningen har tidigare identifierat mottagandet av nyanlända och formerna för hur
föräldrar involveras i utbildningen som utvecklingsområden. Resultatet av
kvalitetsbedömningen visar att en del förskolor och avdelningar även behöver utveckla
kvaliteten i utbildningen samt att många förskolor och avdelningar bättre behöver
utformas för att stärka jämställdhetsperspektivet. Arbetet med att systematiskt åtgärda
bristerna behöver utvecklas på alla nivåer. På enhetsnivå behöver en del lärmiljöer och
lärsituationer samt pedagogers förmåga att vara inlyssnande förbättras. Andelen
legitimerade förskollärare behöver öka generellt. Förskolornas arbete med kollegialt
lärande utifrån normkritiskt tänkande, förbättrad kommunikation och samverkan mellan
personal ökad föräldrasamverkan samt förbättrade fysiska lärmiljöer inne och ute är
andra utvecklingsområden.
På förvaltnings- och huvudmannanivå behöver en del områden utveckla bättre stöd för
att organisera behov kring barn med särskilda svårigheter, samt systematiskt stödja
enheterna i arbetet att förbättra kvaliteten. Många förskolelokaler i Angered har
kvalitetsbrister som kommer att ta stora resurser i anspråk under lång tid framöver.
Antingen är lokalerna uttjänta, kräver stora investeringar eller har för få avdelningar för
att vara resurseffektiva. Det totala antalet förskoleplatser behöver även öka i fem av åtta
spår under kommande år.
3.2 Fritidshem
Utifrån Skollagen ska fritidshemmet komplettera utbildningen i förskoleklassen,
grundskolan och grundsärskolan. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och
lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå
från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga
kontakter och social gemenskap.
Stadsdelens olika fritidshem har olika kvalitet. En del rektorer upplever god kvalitet där
verksamheten utformats utifrån allmänna råd. Med andra ord stimulerar verksamheten
elevernas utveckling och lärande och kompletterar utbildningen i förskoleklass,
grundskola och grundsärskola. Fritidspedagogerna har ett nära samarbete med lärarna i
planering av skoldagen och bidrar med praktiskt inriktat arbete under skoldagen, och
har därför en helhetssyn på elevens skoldag och lärande. Fritidshemsverksamheten
bedöms därmed stödja elevernas socialisering och språkutveckling.
Andra menar att verksamheten inte är tydlig och genomtänkt, med mycket fri lek och
fria aktiviteter utan pedagogisk planering. Det är svårt att rekrytera behöriga
fritidspedagoger, vilket är en förutsättning för att utveckla en bra
fritidshemsverksamhet. Lokalerna anses inte vara ändamålsenliga eller det finns
svårigheter att tillfredsställa behovet av lugn och ro i verksamheten. Omorganisation
och många nyanlända har också gjort det svårt att hitta former för verksamheten.
Utvecklingsområden
Fritidshemmen behöver bättre kopplas ihop till skolans övriga undervisning
(helhetssyn). En av områdessamordnarna har särskilt fokus på fritidshem.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning12(19)
Verksamheten behöver utveckla en övergripande struktur och pedagogiskt ledarskap.
Verksamheterna behöver orientera sig mer från görande till lärande.
Utveckling av pedagogernas planering av verksamheten med klart uppsatta och
definierade mål. Utveckla pedagogernas förhållningsätt i samarbete med grundskola och
grundsärskola.
Mer gemensam kompetensutveckling av pedagogerna i fritidshemsverksamheten för
ökad samsyn i pedagogiska frågor bland annat på språkutvecklande undervisning.
Som en del i det kompensatoriska uppdraget behöver fritidshemmen hitta stimulerande
aktiviteter och upplevelser också utanför närområdet. Elever i behov av anpassningar,
stöd och särskilt stöd behöver uppmärksammas adekvat också på fritidshemmet.
Planera för utrymmen som ger möjlighet till lugn och ro.
Rekrytering av behöriga fritidspedagoger.
Att åtgärda kända brister systematiskt istället för att förklara resultat utifrån brister i
organisation eller elevers förmåga.
Förvaltningen bedömer att det senaste årets fokus på fritidshemmen tydliggjort de
övergripande kvalitetsproblem som finns med bland annat för få behöriga
fritidspedagoger och ibland stora elevgrupper. Dialogen har också medvetandegjort de
kvalitetsskillnader som finns mellan de olika verksamheterna. Därigenom har
möjligheterna att systematiskt analysera och utveckla fritidshemmen ökat och enskilda
enheter bedömer att kvaliteten förbättrats.
En del rektorer och någon områdeschef bedömer att kvaliteten på fritidshemmen är god,
att fritidshemmen väl kompletterar skolan och att barnens delaktighet är tydlig. Vilken
kvalitet som faktiskt finns är alltjämt svår att bedöma. Den för alla fritidshem
gemensamma kvalitetsbedömning som görs första gången 2015 förbättrar möjligheterna
till ett systematiskt kvalitetsarbete ytterligare. Förvaltningen bedömer att systematiskt
kvalitetsarbete utifrån styrdokumenten, planering och ledning av verksamheten och
rekrytering av behöriga fritidspedagoger är prioriterade insatser.
3.3 Grundskola
Betygsresultat årskurs 9
Angered ökar måluppfyllelsen avseende betyg (minst E) i alla ämnen i jämförelse med
föregående år från 36,3 till 39,4 procent. Ökningen är något mindre än Göteborg som
helhet som ökar med 3,4 procentenheter. Ökningen förklaras framförallt av pojkars
ökade måluppfyllelse, medan flickorna har samma måluppfyllelse som föregående år.
Av stadsdelens sex kommunala skolor ökar fyra måluppfyllelsen medan två minskar.
Av de fyra skolor som erhållit extra medel ur utvecklingsfonden ökar tre
måluppfyllelsen medan en minskar. Efter sommarskola ökar måluppfyllelsen med
ytterligare 1,2 procentenheter (0,3 i Göteborg som helhet) till 40,6 procent. Främst
flickornas måluppfyllelse avseende betyg ökar i sommarskolan.
Angered ökar andelen gymnasiebehöriga i jämförelse med föregående år från 56,6 till
57,9 procent. Ökningen är något större än Göteborg som helhet som ökar med 1,0
procentenheter. Av de sex skolorna ökar andelen behöriga till gymnasieskolan vid fyra
av skolorna och minskar vid två. Ökningen förklaras framförallt av flickors ökade andel
behöriga. Efter sommarskola ökar måluppfyllelsen med ytterligare 3,7 procentenheter
(1,6 i Göteborg som helhet) till 61,6 procent. Främst andelen gymnasiebehöriga flickor
ökar i sommarskolan.
Angered ökar meritvärdet i jämförelse med föregående år från 165,9 till 169,9.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning13(19)
(Meritvärdet avgör möjligheterna att komma in på den gymnasieutbildning och skola
eleven vill, när det finns fler sökande än platser.) Ökningen är något större än Göteborg
som helhet som ökar med 2,0 enheter. Meritvärdet ökar vid alla skolor utom en där
meritvärdet sjunker kraftigt. Ökningen förklaras framförallt av flickors ökande
meritvärde, medan pojkars meritvärde minskar. Regelverket för meritvärden ändras från
och med detta läsår, vilket innebär att 17 skolämnen nu räknas istället för 16. Angereds
meritvärde ökar därmed till 173,5 men går inte att jämföra relativt föregående år.
Betygsresultat övriga årskurser
Andelen elever som uppfyller kunskapskraven i årskurs 3 är 74,8 procent (87,4 procent i
Göteborg) i matematik, 70,5 procent (89,8) i svenska, 71,9 procent (68,4) i svenska som
andraspråk, 84,4 procent (93,7) i NO-ämnen och 83,7 procent (93,7) i SO-ämnen.
Skillnaden i måluppfyllelsen mellan könen är liten förutom i svenska som andra språk
där fler flickor uppfyller kunskapskraven. Resultaten är kraftigt förbättrade vid de flesta
skolenheter i jämförelse med föregående år. Resultaten mellan skolorna varierar men
inte lika mycket som i senare årskurser.
Andelen elever i årskurs 6 som når målen för årskursen ökar i jämförelse med
föregående år från 38,5 till 41,4 procent. Andelen flickor som uppnår målen är 48,4
relativt 34,5 procent av pojkarna. Skillnaden i måluppfyllelsen mellan könen är
betydligt större än i Göteborg som helhet. Skolornas måluppfyllelse varierar från 25 till
75 procent av eleverna.
Årskurs 7 och 8 saknar till skillnad från årskurs 9 mål att uppnå. Resultaten beskriver
därför utvecklingen från höstterminen 2013 till vårterminen 2014 för samma elevgrupp.
I årskurs 7 ökar andelen satta betyg A (högsta betyg) från 4,1 till 6,8 procent av
betygen. Samtidigt minskar andelen F (når ej kravnivån för årskursen) från 23,4 till 13,6
procent. I årskurs 8 ökar andelen A från 2,0 till 3,7 procent, medan andelen F minskar
från 21,9 till 20,1 procent.
Operativa mål i matematik
Utifrån Angereds operativa mål i matematik har sju av skolorna i åk 3, två av skolorna i
åk 6, men ingen av skolorna i åk 9 redan nått målen om att halvera andelen F vid de
nationella proven redan under 2014. Ytterligare en skola i åk 3, två skolor i åk 6 och tre
skolor i åk 9 har minskat andelen F. För fem skolor i åk 3, fyra skolor i åk 6 och tre
skolor i årskurs 9 har andelen F ökat. Statistik för utvecklingen av andelen elever som
vid de nationella proven når högsta betyg finns ännu ej sammanställd.
Rektors bedömning och analys av betygsresultaten för läsåret 2013/14 (där
resultaten förbättrats)
Systematisk analys av resultat och behov leder till riktade former av stöd avseende:
Studiestöd
o dubbelbemanning
o ökat allmänt och särskilt stöd
o studiestöd efter skoldagen
o ferieskola
o utökad simskola
o utökad undervisning i svenska som andraspråk för nyanlända elever
Kompetensförstärkning
o kompetensutveckling i språkutvecklande arbete, svenska som andraspråk
och matematik, ökad undervisningstid i vissa ämnen utifrån behov
o ökad andel ämnesbehöriga i NO- och SO-ämnen
o samarbete och samsyn i arbetslag
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning14(19)
Sociala kompensatoriska insatser i övrigt
o trygghetssatsningar
o insatser för ökad elevnärvaro
o samarbete med föräldrar
Rektors bedömning och analys av betygsresultaten för läsåret 2013/14 (där
resultaten försämrats)
Yttre faktorer
o hög frånvaro och/eller sjukskrivningar bland eleverna
o otillfredsställande sociala förutsättningar eller livssituationen i övrigt hos
eleverna
o brister i föräldrastöd och samverkan med föräldrar kring elevernas
skolgång
o lägre generell kunskapsnivå hos en enskild elevgrupp
Inre faktorer
o Skolans förmåga att motivera eleverna utifrån förutsättningarna har inte
nått ända fram
Skolorna utvecklar arbetsformer avseende likvärdig bedömning och betygssättning.
Vägar att nå dit är:
sambedömningar av prov alternativt att ej undervisande lärare rättar prov
kompetensutvecklingsinsatser om bedömning
gemensamma samtal i ämnesgrupper
utveckla ämnesarbetsplaner som skapar tydlig kunskapsutveckling
Förvaltningens bedömning och analys
Resultaten visar på en ökning av måluppfyllelse, det pågår en utveckling i stadsdelens
kommunala skolor.
De skolor som har haft positiv måluppfyllelse anger de insatser man satt in som
förklaring till resultatutvecklingen. Särskilt pekas på systematisk analys av resultat och
behov som leder till riktade former av allmänt och enskilt stöd samt de extra insatta
resurser som vissa av skolorna erhållit. De skolor som har haft negativ måluppfyllelse
pekar på att elevgruppen haft otillräckliga eller ovanligt låga förkunskaper när de anlänt
till skolan eller många nyanlända under de senaste åren. Insatser i senare årskurser har
haft viss framgång och lyft eleverna, men inte till högre eller acceptabla resultat för
årskurs nio.
Skolorna har satsat mycket på kompetensutveckling av personal i form av
litteraturstudier, lärande besök, IKT-utveckling och ämnesutveckling.
Goda rutiner vid överlämning underlättar övergångar mellan verksamheter.
Skolorna har skapat en större likvärdighet i bedömning och analys av elevernas
kunskaper. Fler betygsprognoser har resulterat i anpassning av undervisningen och
förbättrad måluppfyllelse. Elever som riskerar att inte bli godkända i ett ämne har tidigt
kunnat identifieras.
Frånvaron är fortsatt hög, men har förbättrats något.
Särskilda satsningar såsom anställning av utvecklingssamordnare och intendenter på
områdesnivå kommer att stärka förskolechefers och rektorers förutsättningar att ta
ansvar som pedagogiska ledare.
Arbetet med att systematiskt screena elevers matematikkunskaper i avsikt att utveckla
undervisningen har inletts under hösten 2014.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning15(19)
Detta krävs för högre måluppfyllelse
Fortsatt arbete med att systematisera och analysera resultat i samtliga ämnen i syfte att
anpassa och höja kvaliteten i undervisningen.
Större fokus på tidiga insatser.
Fortsatt arbete och uppföljning av påbörjade aktiviteter, däribland sektorns pågående
handlingsplan.
Fördjupa arbetet med kvalitetsbedömningen för att göra den mer levande.
3.4 Grundsärskola
Bristerna i det systematiska arbetet med kvalitet i grundsärskolan är tydliga. Rutiner för
att analysera, följa upp och återkoppla resultat saknas mellan sektor, områden och
skolenheter. På skolenheter med grundsärskola beskriver rektorerna i de flesta fall att
rutiner och uppföljning sker såsom för grundskolans elever, men anpassningar utifrån
förutsättningarna i grundsärskolan såsom till exempel vid närvaroregistrering brister.
Några enheter beskriver specifika rutiner och uppföljning utifrån grundsärskolans
läroplan och timplan.
Betygsättning i grundsärskolan sker bara om föräldrarna så önskar och har därför bara
skett för ett begränsat antal elever. Betygen utifrån grundsärskolans läroplan fångar inte
heller in syftet med utbildning och undervisning. Angered saknar med andra ord
statistiskt underlag och en överblick om hur eleverna utvecklas relativt målen.
Utredningen om grundsärskolan som genomförts under 2014 visade att det i Angered
saknas en övergripande planering för placering och inkludering av grundsärskolans
elever och hur ledningen samordnas och prioriteringar görs. Andelen lärare med
behörighet att undervisa i grundsärskolans senare år är betydligt lägre än den är i
grundskolan. Behov av övergripande plan för grundsärskolan behöver utarbetas utifrån
stadsdelsnämndens inriktningsbeslut. Identifierade utvecklingsområden är bland annat;
former för kunskapsbedömning, former för inkludering av elever, att grundskolans
närvaroprogram även omfattar grundsärskolan, behovsanpassad undervisning,
individuella scheman, användning av digitala medier, fokus på matematik och
språkutvecklande arbete samt att utveckla samverkan med specialpedagogiska
myndigheten.
Förvaltningen bedömer att den samlade kompetensen om grundsärskola som
verksamhet behöver öka generellt. Den framtida organisationen och inrättande av en
tjänst som verksamhetssamordnare medför förbättrade möjligheter att samordna och
utveckla utbildningen i grundsärskolan.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning16(19)
4 Fördjupningsområde 2014: Barn och elevers lärande och
utveckling
4.1 Ledning och stimulans, information, betygsättning
Bedömning av huvudmannens sammantagna måluppfyllelse för respektive mål nedan
på en femgradig skala där:
1. motsvarar: Stämmer mycket dåligt
2. motsvarar: Stämmer ganska dåligt
3. motsvarar. Stämmer varken bra eller dåligt
4. motsvarar. Stämmer ganska bra
5. motsvarar. Stämmer mycket bra
Mål
Bedöm
ning 15
Motivering
Ledning och stimulans
a) Alla barn i stadsdelens förskolor ges den
ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de
utifrån sina egna förutsättningar ska kunna
utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål.
4
Förskolechefernas bedömning varierar
mellan 3 och 5. I det systematiska arbetet
synliggörs förskolechefernas bedömning av
mätetalens utveckling, förskolornas
planering utifrån läroplanen samt
förskolornas pedagogiska atmosfär,
barnsyn, kunskaps- och lärandesyn och
jämställdhetsperspektivet. Bedömningen
visar på god måluppfyllelse för
verksamheten som helhet. Vissa
avdelningar eller förskolor behöver
utvecklas t ex avseende i hur pedagogerna
möter barn eller hur pedagogerna
samarbetar, i den fysiska lärmiljön och
arbete med barn i behov av stöd.
b) Alla elever i stadsdelens fritidshem ges den
ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de
utifrån sina egna förutsättningar ska kunna
utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål.
3
Rektorernas bedömning varierar mellan 2
och 4 och görs inte utifrån ett gemensamt
system för bedömning. De rektorer som
anger en högre siffra pekar till exempel på
att verksamheten är optimalt bemannad,
har kompetent personal, att rutiner finns
och fungerar, pågående utvecklingsarbete
och att dialog förs om innehåll och kvalitet.
De rektorer eller områden som anger en
lägre siffra menar att fritidshemmets
verksamhet varit eftersatt, haft brister i
ledning och förändringsarbete, utbildad
personal saknas, eller att samarbete
mellan personal behöver förbättras.
c) Alla elever i stadsdelens skolor ges den
ledning och stimulans som de behöver i sitt
lärande och sin personliga utveckling för att de
utifrån sina egna förutsättningar ska kunna
utvecklas så långt som möjligt enligt
utbildningens mål.
4
Rektorernas bedömning av grundskolan
varierar mellan 3 och 5. De som anger en
högre siffra menar att ett systematiskt
kvalitetsarbete och organisationen på
skolorna ger möjlighet till att ge ledning och
stimulans till flertalet elever. De har en bra
organisation för att fånga upp och ge
elever stöd vid behov. Andra menar att
undervisningen sker likvärdigt med
gemensamt upplägg, planering,
genomförande, utvärdering och analys
med fokus på värdegrundsfrågor, lärmiljö
och lektionsnärvaro. De som anger en
lägre siffra menar att de sociala
förutsättningarna och livsvillkoren är
olikvärdiga, där grupperna kontinuerligt och
i hög utsträckning har nya elever med stora
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning17(19)
Mål
Bedöm
ning 15
Motivering
behov eller lokala faktorer såsom höga
sjukskrivningstal bland lärare. Arbetet
kommer att fortsätta utifrån sektor
utbildningshandlingsplan med systematiskt
kvalitetsarbete, resultatuppföljning,
närvaroarbete, samverkan med föräldrar,
delaktighet i undervisningen, pedagogiskt
ledarskap, trygghet och kompensatoriska
insatser.
Rektorernas bedömning av grundsärskolan
varierar mellan 3 och 5. Bedömningen görs
utifrån mätetal till exempel personaltäthet
och personalens kompetens. Dessutom
motiveras bedömningen utifrån att eleverna
har individuella utvecklingsplaner som
ligger till grund för den kontinuerliga
planeringen av verksamheten generellt och
för enskild elev. Flera rektorer menar att
där formell kompetens saknas uppvägs
detta av god ämneskunskap och
erfarenhet.
d) Elever som lätt når de kunskapskrav som
minst ska uppnås ges den ledning och
stimulans för att kunna nå längre i sin
kunskapsutveckling
4
Rektorernas bedömning varierar mellan 3
och 4. Genom det systematiska
kvalitetsarbetet som görs på skolorna har
pedagogerna en god kännedom om
elevernas kunskapsutveckling och behov.
Anpassningar på individbasis sker i
klassrummen. De som gör den högre
bedömningen pekar på hög vuxentäthet,
bra läromedel, lärare som brinner för sitt
ämne, kompetensutveckling, synliggörande
av mål och delmål för eleven samt
klassrumsledning som framgångsfaktorer.
De som gör den lägre bedömningen pekar
på att den höga andelen nyanlända och
arbete med elever med särskilda behov,
kan innebära att elever som har lätt för sig
inte får rätt utmaningar. Andra pekar på att
en sedan länge förhärskande skolkultur av
grupperspektiv i undervisning och
kommunikation, har lett till brister i
individualisering både ur ett stödjande och
utmanande perspektiv.
e) Vårdnadshavare för ett barn i förskolan
informeras fortlöpande om barnets utveckling
4
Förskolechefernas bedömning varierar
mellan 3 och 5. Förskolecheferna gör
bedömningen utifrån pedagogernas
dagliga kontakter, utvecklingssamtal,
enkäter och olika samverkansformer där
föräldrarna får del av barnens lärande, t ex
föräldramöten, inskolningssamtal, drop-in
mm. En del förskolechefer pekar på
behovet av att utveckla systematik och
kvalitet i pedagogers utvecklingssamtal och
dokumentation.
f) Eleven och elevens vårdnadshavare
informeras fortlöpande om elevens utveckling
4
Rektorernas bedömning varierar mellan 3
och 5. Alla skolor har föräldramöten och
utvecklingssamtal varje termin. Veckobrev
eller dylikt med information om utveckling
och lärande görs på gruppnivå. Omdömen
om elevens resultat skrivs löpande på
Hjärntorget. Vid behov har alla skolor mer
Information
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning18(19)
Mål
Bedöm
ning 15
Motivering
frekvent kontakt med föräldrar, t ex när
eleven riskerar att inte nå kunskapskraven.
Vid all frånvaro förs dialog mellan skolan
och vårdnadshavare.
Språksvårigheter kan vara ett hinder.
Skolorna erbjuder alltid tolk vid möten, men
alla föräldrar är inte bekväma med detta.
Vid spontana telefonsamtal kan
språksvårigheter vara ett hinder då det är
svårt att samtala med telefontolk då detta
kräver vana och övning från båda parter.
Betygsättning
g) Huvudmannen har ett fungerande system
för att betygssättningen sker på ett rättsäkert
och kvalitetssäkrat sätt
4
Rektorernas bedömning varierar mellan 3
och 5. Dialog och betyg och bedömning
förs kontinuerligt mellan lärare i arbetslag
och ämnesgrupper. Rektor följer upp och
kontrollerar. Kompetensutveckling sker i
betyg och bedömning. De flesta skolorna
sambedömer nationella prov och en dialog
mellan resultat på nationella prov och
betyg förs systematiskt. Samverkan mellan
skolor behöver förbättras.
Sektor utbildning är indelade i tre geografiska områden bestående av åtta spår (utbildningsvägar) för barn och elever 1-16 år.
Svaren baseras på en sammanvägd bedömning av svar från Angereds samtliga 49 förskoleenheter och 20 skolenheter.
4.2 Särskilt stöd
Under våren genomfördes en enkät angående särskilt stöd bland grundskolerektorerna i
staden. Rektorerna i Angered upplever i stort att processen kring särskilt stöd fungerar
bra eller mycket bra. De anser att styrkorna är att uppmärksamma, utreda och
genomföra insatser, men att det finns brister i att följa upp och utvärdera. Hälften av
rektorerna upplever att de har för lite resurser för att tillgodose elevernas behov av
särskilt stöd. I övrigt upplever de att det finns välfungerande rutiner. Dock anser
Angereds rektorer att huvudmannen saknar rutiner för att undersöka och förvissa sig om
att det särskilda stödet fungerar och att resurserna är tillräckliga. Angereds resultat
skiljer sig inte ifrån resultaten i Göteborg som helhet. I Angered har följande åtgärder
vidtagits:
- Sektor utbildning förändrar under hösten sina rutiner med anledning av de nya
allmänna råden och samtliga rektorer genomgår en utbildning kring arbete med extra
anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
- Ett arbete med ekonomimodellerna och principerna för fördelning av resurser har
inletts.
Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas för uppföljning och utvärdering:
dels av att skolenheterna har rätt resurser för att leva upp till författningarnas krav, dels
av att det särskilda stödet till elever fungerar, samt för att förbättra kommunikationen
med rektorerna kring uppföljningsresultaten.
SDN Angered, Uppföljningsrapport 3 2014 - Bilaga Systematiskt kvalitetsarbete utbildning19(19)
