Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
Innehållsförteckning
1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning ........................................... 5
2 Förvaltningsövergripande ......................................................................................... 6
2.1
Verksamhetens utveckling ............................................................................................. 6
2.2
Utfall och prognos, befolkningsramen .......................................................................... 6
2.3
2.2.1
Utfall till och med perioden................................................................................. 6
2.2.2
Prognos ............................................................................................................... 7
Utfall och prognos, resursnämndsuppgifter ................................................................... 7
2.3.1
Utfall till och med perioden................................................................................. 7
2.3.2
Prognos ............................................................................................................... 8
2.4
Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling ..................................... 8
2.5
Utveckling inom personalområdet ................................................................................. 9
2.6
2.7
2.5.1
Personalstruktur .................................................................................................. 9
2.5.2
Kompetensförsörjning ......................................................................................... 9
2.5.3
Övrig utveckling inom personalområdet ........................................................... 10
Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag .............................................................. 10
2.6.1
Ej verkställda SoL/LSS-beslut ........................................................................... 10
2.6.2
Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah .................................................. 11
2.6.3
Övriga beslut och/eller uppdrag ....................................................................... 11
Kommunbidrag och nämndbidrag ............................................................................... 13
2.7.1
2.8
Kommunbidrag KF/KS ...................................................................................... 13
Resultat enligt organisationsstrukturen........................................................................ 13
3 Kostnads- och volymutveckling per verksamhetsområde .................................... 16
3.1
Förskola ....................................................................................................................... 16
3.2
Skola ............................................................................................................................ 16
3.3
Äldreomsorg ................................................................................................................ 16
3.4
Individ- och familjeomsorg ......................................................................................... 17
3.5
Funktionshinderverksamhet ......................................................................................... 18
3.6
Kultur och fritid ........................................................................................................... 18
4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges budget ....................................................... 19
4.1
Mänskliga rättigheter ................................................................................................... 19
4.1.1
4.2
Uppdrag: Alla nämnder och bolag ska ta fram likabehandlingsplaner i
förhållande till alla diskrimineringsgrunder. Arbetet ska ske på
enhetsnivå och gälla ur såväl personal- som invånarperspektiv....................... 19
Att förebygga och motverka sociala problem .............................................................. 20
4.2.1
Prioriterat mål: Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla
göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader ........................................ 20
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
2(61)
4.3
4.2.2
Prioriterat mål: Tidigt förebyggande och rehabiliterade insatser ska öka
när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem .................... 23
4.2.3
Prioriterat mål: Antalet hushåll i långvarigt beroende av
försörjningsstöd ska minska .............................................................................. 25
Mångfald, integration och nationella minoriteter ........................................................ 26
4.3.1
4.4
4.5
Prioriterat mål: Integrationen mätt utifrån integrationsstyrkortets
strategiska områden ska öka ............................................................................. 26
Jämställdhet ................................................................................................................. 26
4.4.1
Prioriterat mål: Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka ...................... 26
4.4.2
Uppdrag: En kartläggning av resursfördelning utifrån kön ska tas fram i
varje nämnd och bolag ...................................................................................... 26
Folkhälsa...................................................................................................................... 27
4.5.1
Prioriterat mål: Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska
grupper och delar av Göteborg ska minska ...................................................... 27
4.5.2
Prioriterat mål: Barns fysiska miljö ska bli bättre ............................................ 28
4.6
Insatser för personer med funktionsnedsättning .......................................................... 29
4.7
Utbildning och kunskap ............................................................................................... 31
4.8
4.7.1
Prioriterat mål: Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att
inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden.................................... 31
4.7.2
Prioriterat mål: Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers
olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor ...................... 34
4.7.3
Uppdrag: Full behovstäckning i förskolan........................................................ 38
4.7.4
Uppdrag: Genuspedagoger och hbtq-kompetent personal ska finnas
tillgängliga för varje förskola och skola ........................................................... 38
4.7.5
Uppdrag: Alla skolor ska ha en vegetarisk dag i veckan .................................. 39
Rik fritid för unga ........................................................................................................ 39
4.8.1
4.9
Prioriterat mål: Unga göteborgares möjligheter till en rik och
meningsfull fritid ska öka .................................................................................. 39
Unga ska påverka......................................................................................................... 39
4.9.1
Prioriterat mål: Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att
påverka .............................................................................................................. 39
4.9.2
Uppdrag: Matråd ska finnas på alla skolor ...................................................... 40
4.10 Äldre göteborgare ........................................................................................................ 41
4.10.1
Prioriterat mål: Äldres inflytande över sin vardag ska öka .............................. 41
4.10.2
Uppdrag: Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom
hemtjänsten ska utvecklas och arbetet med dess implementering i hela
staden drivas vidare och följas upp ................................................................... 43
4.11 Göteborg tar ansvar för klimatet .................................................................................. 44
4.11.1
Prioriterat mål: Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en
klimatneutral stad .............................................................................................. 44
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
3(61)
4.12 Bostad för alla.............................................................................................................. 46
4.12.1
Prioriterat mål: Staden ska bättre möta göteborgarnas bostadsbehov............. 46
4.13 Resurshushållningen ska öka ....................................................................................... 48
4.13.1
Prioriterat mål: Resurshushållningen ska öka .................................................. 48
4.14 God stadsmiljö och trafik för tillgänglighet ................................................................. 49
4.14.1
Prioriterat mål: Det hållbara resandet ska öka ................................................ 49
4.15 Bevara biologiska mångfalden .................................................................................... 50
4.15.1
Prioriterat mål: Den biologiska mångfalden ska främjas ................................. 50
4.15.2
Uppdrag: Andelen miljömåltider ska öka till minst 50 procent under
mandatperioden ................................................................................................. 51
4.16 Näringsliv och Turism ................................................................................................. 51
4.16.1
Prioriterat mål: Göteborgarnas näringslivsklimat ska förbättras .................... 51
4.17 Arbetsmarknad............................................................................................................. 52
4.17.1
Prioriterat mål: Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån
arbetsmarknaden ska öka .................................................................................. 52
4.18 Vuxenutbildning .......................................................................................................... 54
4.19 Kultur ........................................................................................................................... 54
4.19.1
Prioriterat mål: Tillgängligheten till kultur ska öka ......................................... 54
4.20 Personal ....................................................................................................................... 56
4.20.1
Prioriterat mål: Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska
minska................................................................................................................ 56
4.20.2
Uppdrag: Förvaltningar och bolag ska erbjuda alla tillsvidareanställda
heltidstjänster .................................................................................................... 56
4.20.3
Uppdrag: Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent
utföras av timanställd personal ......................................................................... 56
4.20.4
Uppdrag: Andelen födda utanför Norden samt andelen kvinnor ska öka
på chefsnivå ....................................................................................................... 57
4.21 Upphandling ................................................................................................................ 57
4.21.1
Prioriterat mål: Upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka .............. 57
4.22 Sammanfattning av måluppfyllelse ............................................................................. 58
5 Bilaga: Ekonomiskt utfall och prognos per område ............................................. 61
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
4(61)
1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning
De vi är till för
Östra Göteborg har de åtta första månaderna i år tagit emot 153 nyanlända elever
till grundskolorna.
Det är full behovstäckning i förskolan och plats på äldreboende erbjuds inom
lagstadgad tid. Bostad med särskild service och vissa andra former av bistånd
kan inte verkställas inom tidsramarna som finns.
Bostadsfrågan för många familjer och enskilda medför att mycket olika resurser
måste läggas på tillfälliga boendelösningar. Sammantaget är kostnaderna för
sociala boendelösningar den enskilt största ökningen utgiftsmässigt för
stadsdelen och beräknas fortsätta till ännu högre nivåer.
Eleverna som gick ut grundskolan i år i stadsdelens skolor hade bättre resultat än
tidigare år. Extra skolverksamhet och språkstödjande insatser under loven bidrar
till detta. Resultaten är dock fortsatt låga i förhållande till staden som helhet.
Medarbetare
Chefsförsörjningen, med flera vikarier och andra tillfälliga lösningar på
chefstjänster, och en viss rörlighet inom IFO-FH samt ÄO-HS påverkar
kontinuiteten och möjligheter att genomföra långsiktiga åtgärder.
Sjukfrånvaron är hög inom flera verksamheter och framför allt äldreomsorgen
har haft svårt att bemanna under sommaren pga. hög korttidsfrånvaro.
Det är fortsatt svårt att rekrytera förskollärare, chefer och socialsekreterare.
Arbetad tid utförd av timanställd personal minskar, men målet högst 5 %
kommer inte att nås totalt. Stadsdelen har ett fortsatt fokus på optimerad
bemanning som ett sätt för ökad måluppfyllelse.
Verksamhetens processer
Ett skifte/omtag av arbetssätt inom två områden av IFO-FH är påbörjat för att
bättre möta den stora tillströmning av människor med skiftande och ofta stora
behov som ska utredas och beslutas om bistånd till på ett kvalitetssäkert sätt.
Inriktningen är att bland annat ge stöd till den delen av personalen som saknar
längre erfarenhet av myndighetsutövningen.
Andelen ekologiska livsmedel ökar totalt och även avseende andelen kött. Målen
kommer dock inte att nås under året.
Ekonomi
Resultatet tom augusti är + 14 180 tkr mot periodiserad budget.
Största avvikelserna mot periodiserad budget finns inom sektor IFO-FH och
sektorn ÄO-HS.
Prognosen för förvaltningen för året är +- 0 tkr.
Sektorerna IFO-FH och ÄO-HS lämnar negativa årsprognoser på totalt
30 000 tkr. Sektorerna arbetar aktivt med att komma i ekonomisk balans.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
5(61)
2 Förvaltningsövergripande
2.1 Verksamhetens utveckling
Anhörig- och flyktinginvandringen
Inflyttningen till stadsdelen är fortsatt stor. Östra Göteborg har från 2 januari till och
med 25 augusti tagit emot 153 nyanlända elever till grundskolan. Kartläggning av de
nyanländas förkunskaper och arbetet med studiehandledning är framgångsfaktorer och
är under utveckling. Mottagandet av nyanlända ställer stora krav på utbyggnad och
anpassning av lokaler, särskilt i de yngre årskurserna där lokalbristen är som störst.
Utvecklingen av försörjningsstödet
Försörjningsstödets utveckling har stannat av och ökar inte längre med samma takt som
under perioden 2012-2013 då ökningen i utbetalningar i snitt var cirka 1 000 tkr per
månad. Samtidigt noteras att andelen långtidsberoende fortsätter att öka och att andelen
barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd är fortsatt högt. Många nyanlända har kort
tidigare utbildning och liten arbetslivserfarenhet och kommer genom detta att behöva
stora insatser för att närma sig arbetsmarknaden. Detta gör att andelen långtidsberoende
riskerar att vara fortsatt högt eller till och med att öka.
Behov av boendelösningar med stöd från stadsdelen
Kostnaderna för boendesociala lösningar har ökat med 30 % under första halvåret 2014
och uppgår nu till cirka 7 700 tkr per månad. I detta finns också en ökning av
kvinnofridsärenden där behovet av mer långvariga skyddande boenden ökar stadigt.
Stadsdelen kartlägger just nu fördelningen av ärenden på olika kategorier parallellt med
att nya insatser för vissa målgrupper, främst unga vuxna, planeras för att hålla nere
kostnaderna. Så här långt kan konstateras att konsekvenserna av bostadsbristen i staden
utgör en betydande del av de kostnader som stadsdelen har.
2.2 Utfall och prognos, befolkningsramen
Belopp i tkr
Nettokostnad
Kommunbidrag
Resultat
Helår
Perioden
Prognos
Budget
Utfall fg år
2 790
-2 267 426
-2 267 426
-2 153 362
1 511 557
11 389
2 267 426
2 267 426
2 159 445
27 149
14 179
0
0
6 083
36 688
36 688
36 688
891 000
-810 928
-821 345
Utfall
Budget
-1 481 618
-1 484 408
1 522 946
41 329
Avvikelse
Eget kapital
Lönekostnad exkl.
arvoden
-572 714
-521 501
-51 213
Arbetad tid
(årsarbetare)
Lönekostnad per
årsarbetare
2 838
2 739
308
300
Lönekostnad exkl. arvoden: I aktuell budget för helåret på 810 928 tkr finns inte personalbudget med för Stöd i hemmet på cirka
81 000 tkr pga. prestationsersättning inom sektorn. Tar förvaltningen hänsyn till detta innebär det att aktuell budget för helår är
cirka 891 000 tkr.
2.2.1
Utfall till och med perioden
Resultatet för befolkningsramen under perioden januari-augusti är cirka 41 300 tkr.
Detta innebär att förvaltningen har en positiv avvikelse på cirka 14 200 tkr mot
periodiserad budget. Förvaltningen i stort har en ekonomi i balans men det finns
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
6(61)
sektorer inom förvaltningen som har större negativa avvikelser som beror på:
Högre personalkostnader än budgeterat - sektorn Äldreomsorg samt Hälso- och
sjukvård
Högre kostnader för köpt vård och boende än budgeterat - sektorn Individ- och
familjeomsorg samt funktionshinder
2.2.2
Prognos
Förvaltningen lämnar en prognos på +- 0 tkr. Det är en prognos med många möjligheter
och risker. Förvaltningen gör bedömningen att risk- och möjlighetsnivån ligger på cirka
5 000 tkr eller motsvarande 0,2 % mot lämnad årsprognos. De största riskerna för
förvaltningens ekonomi är obalansen inom sektor Äldreomsorg samt Hälso- och
sjukvård och sektor Individ- och familjeomsorg samt Funktionshinder. Övriga större
risker och möjligheter inom förvaltningen är:
Risker:
Försörjningsstödsutvecklingen
Barn- och elevantal
Personalkostnaderna inom Äldreomsorg samt Hälso- och sjukvård
Behovet av vård och boende
Möjligheter:
Ökad egen försörjning
Tillgång till bostäder
2.3 Utfall och prognos, resursnämndsuppgifter
Perioden
Tkr
Resursnämndsuppgift
Ungdomars fritid,
Radar 72
Kortedala bibliotek
Kulturhus
Romsk
brobyggare
Utfall
2014 -01-01
2014 -08-31
Helår
2 014 -01-01
2 014 -12-31
Budget
Avvikelse
Prognos
Budget
Prognos
utgående
eget kapital
332
162
170
0
0
1 289
-172
0
-172
-200
0
685
136
0
136
38
0
0
0
170
170
0
0
0
Ungdomars fritid: Verklig avvikelse mot budget + 34 tkr. Resterande +162 tkr beror på
differens i periodisering av kommunbidrag och nämndbidrag.
2.3.1
Utfall till och med perioden
Ungdomars fritid, Radar 72: +34 tkr
Överskottet beror på ökade hyresintäkter.
Kortedala bibliotek: -172 tkr
Underskottet beror på ökade kostnader för inköp av möbler och IT-utrustning.
Kortedala bibliotek håller nu på att arbeta fram en åtgärdsplan på 200 tkr för att ha en
ekonomi i balans vid årets slut.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
7(61)
Kulturhus: +136 tkr
Förvaltningen har utökat Kulturhusets ram med 400 tkr för bland annat Tellusfestivalen
och kostnader kring omvärldsbevakning för att kunna tillgodose befolkningens och
framtidens utmaningar för ett kulturhus.
Romsk brobyggare: +170 tkr
Kompletterande budgetbeslut juni 2014. Romsk brobyggare har anställts i augusti,
vilket innebär att kostnader kommer att uppstå fr.o.m. september.
2.3.2
Prognos
Se 2.3.1.
2.4 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling
Utfall perioden jämfört
med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört
med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling
6,9 %
6,0 %
Lönekostnadsutveckling (exkl. arvoden)
9,0 %
6,4 %
Personalvolymsutveckling
6,4 %
3,6 %
Nettokostnadsökningen januari - augusti mot föregående år är på 6,9 % eller
motsvarande 84 674 tkr och beror till största delen på expansionen inom förskolan och
Bostad med särskild service, ökat barn- och elevantal och ökade kostnader för köpt vård
och boende.
Försörjningsstödet har en nettokostnadsminskning på 1,0 % för perioden mot samma
period föregående år eller motsvarande 1 700 tkr.
Prognosen för nettokostnadsutvecklingen för året kommer att vara 6,0 % jämfört med
2013, vilket motsvarar cirka 106 100 tkr. Den största nettokostnadsökningen för året
finns inom sektor Utbildning som hör ihop med ökat barn- och elevantal. Inom Individoch familjeomsorg är det en nettokostnadsökning på 5,7 % eller motsvarande
32 900 tkr. Inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård är prognosen på en
nettokostnadsökning på 1,5 % mot föregående år, vilket motsvarar 5 300 tkr.
Personalvolymen har ökat inom alla sektorer jämfört med samma period föregående år.
Antalet barn i skola och förskola har ökat, vilket lett till ökad personalvolym inom
sektor Utbildning. Under hösten 2014 startas två nya förskoleklasser.
Nya boenden med särskild service påverkar personalvolymen inom sektor Individ- och
familjeomsorg och Funktionshinder.
Inom Äldreomsorg - ordinärt boende syns tendenser på att hemtjänsttimmarna ökar i
slutet av året.
Inom Sektor Kultur och Fritid beror den ökade personalvolymen främst på en utökning
inom fritidsverksamheten, men även på pågående projekt.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
8(61)
2.5 Utveckling inom personalområdet
2.5.1
Personalstruktur
Antal i augusti
Antal i augusti
föregående år
Ökning/
minskning
Antal tillsvidareanställda på heltid
2 347
2 222
+125
Antal tillsvidareanställda på deltid
206
235
-29
Antal tidsbegränsat anställda
311
271
+40
Antal timavlönade
280
264
+16
3 144
2 992
+152
Totalt antal anställda
Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg har ökat i totalt antal anställda.
Personalökningen beror i stor utsträckning på expansion inom funktionshinder samt
skola, förskola. Inom funktionshinder har förvaltningen öppnat flera nya boenden. Alla
verksamheter har bidragit till att andelen tillsvidareanställda på deltid minskat med 16
procentenheter mot föregående period. Funktionshinder står för den kraftigaste
minskningen. Förvaltningen har ökat något vad gäller timavlönade. Här står
funktionshinder för en fördubbling av sina timavlönade jämfört med förra året, vilket är
en konsekvens av det ökade behovet av boenden för vuxna enligt LSS. Däremot har
övriga verksamheter fortsatt att minska sin andel vilket gör att den procentuella
ökningen av timavlönad personal jämfört med totalt antal anställda i förvaltningen bara
ökar med knappt 0,1 %.
2.5.2
Kompetensförsörjning
Det blir allt svårare att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens. För att
förvaltningen ska kunna säkra kompetensförsörjningen krävs att man inom vissa
områden tar fram strategier på både kort och lång sikt. Bristen på förskollärare kommer
t.ex. inte att minska de närmaste åren vilket innebär att förvaltningen måste ta nya grepp
i frågan. Inom förskoleområdet kommer HR-avdelningen tillsammans med chefer inom
sektor Utbildning att ta fram en kompetensförsörjningsplan för förskoleområdet.
Kompetensförsörjningsplanen behöver hantera frågor som organisering av arbete,
kompetensutveckling, rekryteringsstrategier inklusive marknadsföring av stadsdelen, en
god arbetsmiljö samt konkurrenskraftiga löner mm. Den här typen av strategier kommer
med all sannolikhet även att behövas inom andra yrkesgrupper så som socialsekreterare,
sjuksköterskor m.fl.
Som ett led i att förbättra chefers förutsättningar och för att öka kvaliteten på
rekryteringsprocessen valde stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg att vara med i
piloten Samordnad rekrytering. Genom att samla resurserna för rekrytering till två
rekryteringsspecialister skapar förvaltningen en bättre överblick över vilka behov som
finns, minskar risken för felrekryteringar genom ökad kvalitet i hela
rekryteringsprocessen samt ger möjlighet till avlastning för cheferna.
En nulägesanalys gjord på samtliga rekryteringar 2012 visade att:
43 procent av alla publicerade annonser avbröts
46 procent av rekryteringarna saknade dokumentation om vem som fick tjänsten
42 procent av de granskade processerna saknade ett ”nej tack”-brev
En uppföljning gjord på första halvåret av projektet visade bland annat på förbättringar
på dessa punkter:
18 procent av de publicerade annonserna avbröts
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
9(61)
0 procent av rekryteringarna saknar dokumentation om vem som fick tjänsten
11 procent av processerna saknade ett ”nej tack”-brev
Kvaliteten på annonserna har blivit bättre, framförallt avseende
arbetsbeskrivning och arbetsgivarerbjudande
En enkätundersökning bland förvaltningens chefer visade att samtliga chefer tycker att
stödet från rekryteringsspecialisterna är bra eller mycket bra.
Förvaltningsledningen beslutade i juni att permanenta det arbetssätt som framtagits
inom pilotprojektet. Därför kommer förvaltningens chefer även efter projektet slut att
kunna erbjudas fortsatt utökat stöd i rekrytering.
Förvaltningen arbetar aktivt med att utveckla chefernas förutsättningar (se Övrig
utveckling av personalområdet). Det arbetet ses som en nyckel för att öka
attraktionskraften för chefer att vilja arbeta inom Östra Göteborg. Har cheferna en
rimlig arbetsmiljö ökar möjligheten för att arbeta aktivt med medarbetarna och deras
inflytande på arbetsplatsen vilket förhoppningsvis ökar attraktionskraften och
rekryteringsbasen för förvaltningens lediga tjänster.
2.5.3
Övrig utveckling inom personalområdet
Mot bakgrund av resultatet från den kartläggning av chefernas förutsättningar som
genomfördes 2012-2013 är ett antal åtgärdsområden igång som syftar till att förbättra
chefer hälsa och arbetsmiljö. Som direkta resultat av arbetet kan nämnas att en
introduktionsdag för nya chefer kommer att hållas under hösten, man arbetar även med
att ta fram en kompetensstege och matchande utbildningspaket. Vidare åtgärder är nya
rutiner för arbetsmiljöarbete riktat mot chefer, där förslag finns om att införa
regelbundna arbetsplatsbesök och arbetsmiljösamtal chef-chef. Ytterligare insatser
gäller administrativt stöd och stöd i planering och uppföljning, där man bl. a. arbetar
med att kvalitetssäkra administrativa processer och ta fram en årsöversikt.
Under 2015 kommer ytterligare åtgärdsområden att starta, dessa berör bland annat
tydlighet i chefsroller. Totalt engagerar arbetet cirka 40 personer. Över 20 enhets-,
områdes- och stödfunktionschefer är delaktiga i arbetet, som t.ex. medlemmar i projektoch referensgrupper. Därmed vidhålls ambitionen om hög delaktighet från chefer själva,
från kartläggningsfasen. En plan för uppföljning har lagts, fram till 2020 för att kunna
se långsiktiga positiva effekter på chefers hälsa och arbetsmiljö. Eftersom arbetet med
chefers arbetssituation endast är det första steget mot en hälsofrämjande och attraktiv
organisation – och detta nu är i full gång – arbetar HR också parallellt med andra steg.
Ett exempel är en tydligare integrering av arbetsmiljö- och hälsoarbetet med ett årshjul
och en tydlig struktur och plan för uppföljning under året.
2.6 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag
2.6.1
Ej verkställda SoL/LSS-beslut
SoL 2014-06-30
LSS 2014-06-30
Antal beslut som inte verkställts inom tre månader
från beslutsdag
5
33
Antal beslut där verkställigheten avbrutits och inte
återupptagits inom tre månader från avbrottet
0
6
LSS:
Det är 24 beslut avseende bostad med särskild service (BmSS) och tre beslut gällande
daglig verksamhet samt sex beslut om kontaktperson som ej är verkställda. Skälen till
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
10(61)
att besluten ej verkställts är bristen på bostäder. Ej verkställda beslut om daglig
verksamhet beror på att personerna har en komplex problematik och är i behov av
särskilt stöd. För besluten om kontaktpersoner saknas lämpliga kontaktpersoner.
Avbrott i verkställighet av LSS-beslut beror på:
1 BmSS - bostadsbrist
3 kontaktperson - svårt att matcha
1 korttidstillsyn - ett kvalificerat uppdrag svårt att hitta utförare som klarar
uppdraget
1 daglig verksamhet - brukarens särskilda behov
SoL:
Tre ej verkställda beslut om kontaktpersoner, ett om kontaktfamilj och ett beslut om
korttidsvistelse.
2.6.2
Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah
Kvartal 2 2014
Antal anmälningar enligt Lex Maria
0
Antal anmälningar enligt Lex Sarah
1
Stödpedagogerna ska med stöd av enhetscheferna utforma tydliga genomförandeplaner
som ska följas upp kontinuerligt.
Rutiner har setts över och nya har skapats utifrån de boendes behov av stöd och
personkontinuitet.
Utbildning i dokumentation har åter skett i samband med start av dokumentation i
Treserva. Enhetscheferna ska hålla i samtal kring etik och förhållningssätt kontinuerligt.
2.6.3
Övriga beslut och/eller uppdrag
Kulturhus i Bergsjön
Se punkt 4.19.1.2 i rapporten.
Romsk inkludering
Stadsdelen har haft stort fokus på frågan om romsk inkludering genom sitt
processägarskap i staden. Arbetet fortsätter enligt planeringen. Den första brobyggaren
inom socialtjänsten är rekryterad och arbetet med att utveckla kunskapen och
kontaktytorna mellan den romska gruppen och socialtjänsten är därmed påbörjat.
Utvecklingsfonden
Kommunstyrelsen avsatte i mars 2013 särskilda medel för för de mest utsatta skolorna i
staden med syftet att underlätta skolornas arbete med att öka måluppfyllelsen på lång
och kort sikt. Av dessa medel fördelades 9 100 tkr fördelades till tre skolor i Östra
Göteborg; Bergsjöskolan, Sandeklevsskolan och Utmarksskolan. I mars 2014 avsattes
lika mycket till.
Skolorna har haft utökade antal lärartjänster som arbetat riktat mot enskilda individer
eller grupper. I detta ingår även utökad satsning på studiehandledning och undervisning
på modersmålet. På en av skolorna har en alfabetiseringsgrupp inrättats för nyanlända
elever i årskurserna 7-9 som inte har någon skolutbildning från sina hemländer.
Simundervisning, läxhjälp och lovskola under samtliga lov, samt inköp och utveckling
av användandet av digitala verktyg är ytterligare satsningar som fungerat väl.
Kompetensutveckling i Reading to learn har varit mycket uppskattat bland de lärare
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
11(61)
som deltagit. Framgångsfaktorer i läxhjälp och lovskola är att den ordinarie läraren
undervisar eller i samråd med eleven identifierar vilka mål eleven ska arbeta mot.
Svårigheten har varit att rekrytera personal med den kompetens som behövs eftersom
satsningen är tillfällig och tidsbegränsade anställningar är inte så attraktiva.
Stadsdelen har i juni 2014 blivit beviljad ytterligare 10 000 tkr från Utvecklingsfonden.
Ett stort arbete har pågått under hela året med att involvera samtliga chefer
sektorsövergripande kring de prioriterade målen för stadsdelen. Chefsarbetet kommer
att leda till ett antal tydliga aktiviteter kopplade till de områden som stadsdelen sökt
utvecklingsmedel för och det är utvecklade mötesplatser i stadsdelen, skolans
kompensatoriska uppdrag gällande språkutveckling, närvaro och föräldrasamverkan
samt en breddning av arbetet kring unga vuxna med psykisk ohälsa.
Utvecklingsfonden kommer att möjliggöra att förstärka och bredda redan pågående
arbete och beprövade metoder men även hitta nya utvecklingsområden. Stadsdelens
inriktning är en långsiktighet och att de aktiviteter som visar sig framgångsrika skall
vara en del av ordinarie verksamhet från och med 2016 då fondmedlen inte längre finns
tillgängliga.
Stimulansbidrag riktat till utanförskapsområden
I budgetpropositionen för 2012 meddelade regeringen att det urbana utvecklingsarbetet
skulle gå in i en ny fas. Inriktningen skulle ligga på utvärdering, kunskapsinhämtning,
kunskapsutbyte och spridning. De kommuner som ansökt om att få ingå valdes utifrån
tre socioekonomiska variabler: förvärvsfrekvens under 52 procent, långvarigt
försörjningsstöd högre än 4,8 procent och behörighet till gymnasieskolan lägre än 70
procent. Göteborg ingår med fyra stadsdelar/bostadsområden varav Bergsjön är en.
Boverket har regeringens uppdrag att fördela stödet och följa upp insatserna.
Förvaltningen valde inför 2013 att förstärka ett antal pågående insatser som visat god
effekt inom sektor Utbildning och sektor Individ- och Familjeomsorgen. Exempel på
insatser är utökad studiehandledning, ämnesundervisning på modersmål och
Familjelyftet. Inom Individ- och familjeomsorgen är Returhuset och Arbetsforum två
insatser som startats i mitten av 1990-talet respektive inledningen av 2000-talet.
Returhuset har en för staden unik verksamhet för arbetsträning och rustning av
arbetslösa. Verksamheten är en viktig del av en insatskedja för att få tillbaka många
långtidsarbetslösa i arbete. Arbetsforum är förvaltningens komplement till
Arbetsförmedlingen. Där matchas arbetslösa personer med försörjningsstöd mot lediga
jobb i Göteborg. I slutet av 2013 fick Östra Göteborg 7 800 tkr i stimulansbidrag.
Medlen fungerar som en garant för att under 2014 kunna fortsätta det arbete som är
framgångsrikt, dvs. säkra långsiktighet och kontinuitet.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
12(61)
2.7 Kommunbidrag och nämndbidrag
2.7.1
Kommunbidrag KF/KS
Beslut
Kommunbidrag i tkr
KF beslut juni 2013
2 235 700
Expansionsanslag okt 2013
11 400
Expansionsanslag dec 2013
15 700
Kompletterande budgetbeslut, mars 2014
1 100
Kompletterande budgetbeslut, juni 2014
1 626
Utvecklingsfond, Skolfam/Skolprev
1 900
Expansionsanslag, okt 2013, 11 400 tkr
Kvadrantgatan gruppbostad, 7 100 tkr
Jupitergatan gruppbostad, 4 300 tkr
Expansionsanslag dec 2013, 15 700 tkr
Hundraårsgatan 34 våning 2, 6 200 tkr
Hundraårsgatan 34 våning 3, 9 500 tkr
Kompletterande budgetbeslut, mars 2014, 1100 tkr:
Center för skolutveckling, 200 tkr
Kannebäcksskolan (döv och hörsel), 3600 tkr
Ekologiska livsmedel, 600 tkr
Kompletterande budgetbeslut, juni 2014, 1 626 tkr:
Arbetskläder hemtjänst, 1 000 tkr
Miljöprogrammet, 216 tkr
Personalkvalitet, 410 tkr
Förvaltningen har även fått medel ut Utvecklingsfonden med 15 200 tkr:
Medel till de mest utsatta skolorna, 9 100 tkr
Studiehandledning, 6 100 tkr
2.8 Resultat enligt organisationsstrukturen
Resultat i tkr
per
sektor/område
Utfall perioden
Aktuell budget
perioden
Resultatavvikelse
perioden
Prognos helår
Aktuell budget
helår
7 685
0
7 685
0
0
Äldreomsorg
och Hälso- och
sjukvård
-3 163
29
-3 192
-4 000
0
IFOFunktionshinder
-21 226
0
-21 226
-26 000
0
Försörjningsstöd
-182
0
-182
-200
0
2 143
0
2 143
300
0
Ledning och
styrning inkl
Stöd
56 071
27 120
28 951
29 900
0
Befolkningsram
41 329
27 149
14 180
0
0
Utbildning
Kultur och fritid
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
13(61)
Utbildning
Sektorn redovisar en positiv avvikelse mot budget för perioden på 7 700 tkr. Sektorn
lämnar en årsprognos på +- 0 tkr mot budget. Sektor har kostnader för
studiehandledning samt ökade kostnader för ersättning till fristående verksamhet som
innebär att sektorns överskott kommer att minska under senare delen av året. Sektorn
fick till verksamhetsåret 2014 sänka sin elev- och barnpeng inom sektorn för att få en
ekonomi i balans. Sektorns prognos för antal barn med förskoleplats ligger på 100 barn
över vad som är budgeterat i sektorn.
Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård
Sektorn har haft högre personalkostnader i förhållande till budget fram till maj månad,
vilket påverkar sektorns ackumulerade resultat. Sektorn har haft ett nollresultat per
månad från maj till juli månad, vilket innebär att sektorn har balans mellan utfall och
budget. I augusti lämnade sektorn ett periodresultat med en positiv avvikelse på
1 500 tkr. Sektorn lämnar en årsprognos på -4 000 tkr, som beror på obalansen inom
personalkostnaderna januari-april. Sektorn har arbetat fram en åtgärdsplan på 4 000 tkr
som består av följande områden;
Köp av korttidsboende
Köp av äldreboendeplatser
Lokaleffektivisering/omflyttning
Strikt anställningsprövning
För att klara att uppnå ett nollresultat vid årets slut innebär det att sektorn måste ha en
positiv avvikelse på 800 tkr/månad from september månad. Sektorns risker är:
Planerade åtgärder för att få ner personalkostnaderna inte får förväntad effekt
Volymen ökar för köpta platser
Beviljade hemtjänsttimmar inte sjunker i samma takt som
befolkningsprognosens utveckling
Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder exkl. försörjningsstöd
Sektorn lämnar en årsprognos på -26 000 tkr. Sektorn har haft kostnadsökningar under
sommaren för boende, omhändertagande av barn och unga och denna kostnadsökning är
en nivåökning som sektorn måst hantera. Sektorns fokusområden som ska leda till en
balans i ekonomin till verksamhetsåret 2015, har nu börjat ta fart. Fokusområdena är:
Funktionshinder och Unga vuxna samt Försörjningsstöd. Fokusområdena kommer att få
en viss ekonomisk effekt under 2014. Hittills under 2014, ligger sektorn på en hög nivå
inom LVM-vården, vård och boende för unga vuxna samt placering av föräldrar med
små barn. Det är främst kostnader för hotell men också skyddat boende som ökar
kraftigt. Sektorn har en kostnad på 15 000 tkr som hör ihop med bristen på bostad med
särskild service (BmSS).
Försörjningsstöd
Försörjningsstödet visar en årsprognos på -200 tkr. Åtgärder är framarbetade för att
minska utbetalningarna av försörjningsstöd främst genom ett ökat samarbete med
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen men också genom tätare klientkontakter.
Kultur och fritid
Sektorn har ett periodresultat på 2 100 tkr och en årsprognos på +300 tkr och
årsprognosen är något försiktig. Sektorn har en negativ avvikelse inom område Måltid
som beror på för höga personalkostnader. En åtgärdsplan är framtagen och håller på att
inarbetas.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
14(61)
Ledning och styrning inklusive Stöd
Det prognostiserade överskottet består av Ledning och Styrningsbudgeten på 20 000 tkr,
bokslutsposter för 2013 samt ett överskott inom stödfunktionerna på 3 000 tkr
Stödfunktionernas överskott beror på att vissa tjänster inte är tillsatta samt uthyrning av
personal.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
15(61)
3 Kostnads- och volymutveckling per verksamhetsområde
3.1 Förskola
Utfall perioden jämfört
med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört
med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling
8,8 %
10,0 %
Personalvolymsutveckling
5,5 %
4,2 %
Ökning av nettokostnadsutveckling härleds till ökat antal barn i förskolan.
Personalvolymsutvecklingen ökar av samma anledning som nettokostnad.
3.2 Skola
Utfall perioden jämfört
med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört
med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling
6,2 %
8,5 %
Personalvolymsutveckling skola inkl skolbarnomsorg
9,9 %
4,0 %
Ökning av nettokostnadsutveckling härleds till ökat antal barn i skola och
skolbarnsomsorg samt särskilda satsningar för nyanlända.
Personalvolymsutvecklingen ökar av samma anledning som nettokostnad. Utfallet för
perioden är hög pga. av satsning från Utvecklingsfonden kom igång andra kvartalet
2013.
3.3 Äldreomsorg
Utfall perioden jämfört
med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört
med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling
1,2 %
1,5 %
Personalvolymsutveckling ordinärt boende och
förebyggande verksamhet
0,9 %
0,8 %
Antal hemtjänsttimmar (65- år)
4,3 %
1,1 %
Antal personer med hemtjänst (65- år)
-2,5 %
Antal personer med pågående hälso- och
sjukvårdsinsatser (65- år)
-6,8 %
Antal nyttjade boendeplatser egen befolkning
inklusive korttidsplatser
0,0 %
-0,9 %
Antal nyttjade korttidsplatser egen befolkning
-8,0 %
-16,0 %
Personalvolymsutveckling äldreboende
-0,5 %
-2,3 %
Antal nyttjade boendeplatser, egen prod inkl.
korttidsvistelse
-0,7 %
-1,3 %
Nettokostnadsutvecklingen för perioden är en ökning med 1,2 % jämfört med
föregående år. Ökningen beror på indexuppräkningar och verksamhetsförändringar
inom sektorn.
Nettokostnadsutvecklingen för helår prognostiseras till en ökning med 1,5 % jämfört
med föregående år.
Antalet nyttjade permanenta äldreboendeplatser i egen produktion har minskat något
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
16(61)
från föregående år. Prognos för helår visar på en ytterligare marginell minskning.
Personalutvecklingen följer nyttjandet av äldreboendeplatser och har minskat med
0,5 % jämfört med perioden föregående år. Under året har verksamheten ökat antalet
egenproducerade korttidsplatser till 19 platser och behovet av att köpa korttidsplats har
minskat. Behovet av korttidsplatser bedöms vara relativt stabilt i prognosen för helår.
Antalet hemtjänsttimmar för perioden har ökat med 4,3 % jämfört med samma period
föregående år. Till skillnad från 2013 har behovet av hemtjänstinsatser ökat betydligt
under sommarperioden. Prognosen på helår visar en sammantagen ökning för året med
1,1 %. Antalet personer med hemtjänst över 65 år har minskat med 2,5 % jämfört med
samma period föregående år. Sammantaget visar detta att de som har insatser i form av
hemtjänst har ett behov med mer omfattande insatser. Personalutvecklingen inom
hemtjänsten visar på en marginell ökning i förhållande till ökningen av
hemtjänsttimmar. Verksamheten har under året arbetat vidare med optimerad
bemanning och förbättrad schemaläggning som är mer anpassad till verksamhetens
behov.
Antalet personer med pågående hälso- och sjukvårdsinsatser har minskat med 6,8 %
jämfört med perioden föregående år. Enskilda i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser
följer samma mönster som för hemtjänsten. Det vill säga färre patienter men dessa har
ett ökat behov av hälso- och sjukvårdsinsatser.
3.4 Individ- och familjeomsorg
Utfall perioden jämfört
med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört
med helår föregående
år
6,3 %
5,7 %
-1 %
0,0 %
Personalvolymsutveckling
4,8 %
1%
Antal vårddygn barn & unga, institutionsvård
8,4 %
-58,5 %*
7%
8,7 %
-2,9 %
-0,2 %
1,8 %
1,7 %
Nettokostnadsutveckling
- varav nettokostnadsutveckling försörjningsstöd
Antal barn och unga i familjehem
Antal vårddygn vuxna, institutionsvård
Antal boendedygn, Boendeverksamheten och övrigt
boende
*Jämförelsen med rapporteringen i årsrapporten felaktig beroende på felaktig rapportering 2013 då sannolikt öppenvårdsinsatser
felaktigt räknats in.
Personalvolymökningen innehåller olika delar. De ökande volymerna inom främst
övrigt bistånd har gjort att fler handläggare har anställts. Dessutom gör
personalomsättningen att en viss överanställning, för att säkra en rättssäker
handläggning av ärenden, har gjorts vilket också får genomslag i siffrorna.
Under året har sektorns andel köpt vård och boende volymmässigt fortsatt öka.
Kostnadsbilden varierar kraftigt beroende på insats och ansträngningar har gjorts i
staden för att öka andelen upphandlade platser som är boende utan stöd.
Andelen barn i familjehem fortsätter att öka där bland annat ensamkommande barn som
placeras i familjehem är en stor grupp som kommer till stadsdelen.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
17(61)
3.5 Funktionshinderverksamhet
Utfall perioden jämfört
med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört
med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling
11,7 %
2,6 %
Personalvolymsutveckling
14,7 %
12,5 %
Antal personer med insats enligt LSS
-3 %
-6,3 %
Antal personer med bistånd enligt SoL
2,5 %
1,5 %
Antalet årsarbetare och nettokostnadsutvecklingen inom område Boende och personligt
stöd ökar då fem nya BmSS (30 platser) startats inom området jämfört med utfallet för
perioden föregående år.
Antal personer med stöd enligt LSS minskar med tio medan antalet med insatser enligt
SoL ökar med 15 jämfört med samma period föregående år. Det är cirka 20 personer
med rätt till BmSS enligt LSS som bor på korttidsboende enligt SoL i avvaktan på att få
sina beslut verkställda.
Det är en omfattande brist på bostäder för personer med funktionsnedsättning och
många saknar egen lägenhet. Trots att stadsdelen har startat fem enheter BmSS så är det
många personer som inte har fått sina beslut verkställda. Platserna förmedlas till
personer utifrån behov i ett helastadenperspektiv. Totalt är det 24 personer som har ett
icke verkställt beslut om BmSS. Under tiden köper stadsdelen flera dyra placeringar av
privata/kommunala utförare.
3.6 Kultur och fritid
Utfall perioden jämfört
med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört
med helår föregående
år
-0,1 %
12,4 %
5,2 %
1,4 %
Nettokostnadsutveckling
Personalvolymsutveckling
Att nettokostnadsutvecklingen för perioden är negativ, beror bland annat på att
intäkterna enligt de interna överenskommelserna är periodiserade i tolftedelar.
Kostnaderna och intäkterna balanserar inte varandra månadsvis. Kostnaderna kommer
att vara högre under hösten än vad de varit hittills, framförallt inom område måltid.
Personalvolymutvecklingen beror framförallt på Europeiska Social Fonds förstudie
inom projektet Romsk inkludering, och färre vakanser samt sektorns expansion, bland
annat inom fritid.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
18(61)
4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges budget
4.1 Mänskliga rättigheter
Resultat och analys
Arbetsplatsträffar om normkritik och mångfald har genomförts inom flera verksamheter,
effekter är inte uppmätta. Fritidsverksamheten har genomfört studiebesök på HBTQcertifierade fritidsgårdar.
Inom boendestöd arbetas med normkritik och likabehandlingsplaner. Resultatet av
arbetet visar sig genom att brukarnas antal aktiviteter och självständighet i aktiviteterna
ökar. En utredning om kränkningar ur medarbetarperspektiv har genomförts inom
boendestöd. Resultaten visar att uppfattningen om vad mobbning och kränkningar
innebär ser olika ut. Enligt denna utredning finns en påtaglig skillnad mellan vad chefer
och medarbetare tycker om det aktiva arbetet. Medarbetare upplever inte att det pågår
aktivt arbete medan chefer tycker att aktivt arbete pågår.
Alla medarbetare på försörjningsstödsenheterna har gått utbildningen "Vi är romer" på
Stadsmuseet. Samtliga rektorer och områdeschefer inom sektor Utbildning har också
gått utbildningen. Resultat av detta är en ökad förståelse för romers kultur och
traditioner och en ökad medvetenhet om egna fördomar. Effekter för brukarna är inte
uppmätta men ökad kunskap kan möjligen leda till mer likvärdiga beslut och
bemötande.
Inom utbildning pågår arbete med mänskliga rättigheter i undervisningen. Effekter är
inte mätta.
Vad krävs för högre måluppfyllelse
4.1.1
Ihållighet, efterfråga resultat. Analysera statistik mera.
Väva in det i det dagliga arbetet i team och handledning.
Ökat samarbete mellan sektorer, t.ex. Måltid kan samarbeta med UTB och ÄOHS.
Även arbeta strukturerat på högre nivåer än enhetsnivå (område, sektor).
Gemensamma utbildningar i förvaltningen på samma sätt som
miljöutbildningarna genomförts.
Uppdrag: Alla nämnder och bolag ska ta fram
likabehandlingsplaner i förhållande till alla
diskrimineringsgrunder. Arbetet ska ske på enhetsnivå och gälla
ur såväl personal- som invånarperspektiv
Inom sektor UTB och inom FH-området av sektor IFO-FH har samtliga enheter planer.
Inom stöd och service har lokalvården påbörjat arbete med planer. IFO har arbetat
särskilt med barnperspektivet men har inte tagit fram planer för likabehandling. ÄO-HS
har inte arbetat med frågan. Förvaltningen kommer inte att kunna fullgöra uppdraget för
alla enheter under året.
Aktiva åtgärder pågår inom många verksamheter, även sådana där formella planer inte
tagits fram. Inom sektor utbildning pågår kvalitetsgranskning av alla planer utifrån
Skolinspektionens granskning för att ytterligare förbättra arbetet. Särskilt fokus på
utredningar avseende kränkningar finns där struktur och systematik skapas för att kunna
se mönster för hela förvaltningen t.ex. vilka kränkningar pojkar och flickor utför och
utsätts för.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
19(61)
4.2 Att förebygga och motverka sociala problem
4.2.1
Prioriterat mål: Öka förutsättningarna till goda livschanser för alla
göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader
Mått
2012
Andel barn med hel vistelsetid i förskolan under
andra och tredje levnadsåret
2013
2014
59 %
60 %
59 %
Andel flickor som går ut grundskolan utan godkänt
i alla ämnen
56,1 %
52,8 %
51,1 %
Andel pojkar som går ut grundskolan utan godkänt
i alla ämnen
66,2 %
65,7 %
58,6 %
Målvärden i budget 2014
Andel barn med hel vistelsetid i förskolan under andra och tredje levnadsåret:
Inget målvärde angivet
Andel pojkar och flickar som går ut grundskolan med godkänt i alla ämnen:
74 % (gäller även familjehemsplacerade). I tabellen ovan är angivet omvända
värdet med andel som går ut grundskolan utan godkänt i alla ämnen så den ska
jämföras med 26 % egentligen.
Resultat och analys
Målet för betygsresultat i grundskolan är inte uppnått. Vistelsetiden för barn i förskolan
är i stort sett oförändrad, men måluppfyllelse kan inte bedömas eftersom målvärde inte
sattes i budget. I förhållande till det prioriterade målet att öka förutsättningarna till goda
livschanser och att utjämna skillnader så vore det lämpligt om vistelsetiden ökade. För
staden som helhet är den 70 % och Östra Göteborg ligger på lägst vistelsetid av alla
stadsdelar.
I Sociala resursförvaltningens rapport ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg,
delrapport 2014”, framkommer att Östra Göteborg - och framförallt Bergsjön - är en av
de mesta socialt utsatta stadsdelarna i Göteborg. Bland annat beräknas 60 % av barnen i
Bergsjön leva i ekonomiskt utsatta hushåll. En femtedel av samtliga familjer med
försörjningsstöd i staden, bor i stadsdelen. Sektor IFO-FH arbetar med ett flertal
aktiviteter för att arbeta förebyggande och motverka sociala problem;
”Närvaroprojektet” fokuserar på barn med skolfrånvaro och syftar till att stötta barn och
ungdomar att klara sin skolgång. Planer finns på att även starta föräldragrupper för att
stärka föräldrarna i sitt ledarskap. Sektorn erbjuder alla kontaktpersoner
omkostnadsersättning även för barnens aktiviteter, om barnen är under 18 år.
Systematiska samverkansträffar pågår mellan område bistånd och försörjningsstödet
inom sektorn i syfte att skapa en tydligare samsyn i gemensamma ärenden som berör
unga vuxna. Arbetet följs kontinuerligt upp av ansvariga enhetschefer.
Inom funktionshinderområdet pågår satsningar på att öka de hälsofrämjande insatserna
för personer med funktionsnedsättning. Personer i bostad med särskild service erbjuds
bland annat fysiska aktiviteter/motion, kultur, meningsfull fritid/sysselsättning och
näringsrik kost. Personer i eget boende får stöd för att komma till olika fritidsaktiviteter,
föreningar och Hälsoteket. Syftet är att personer med funktionsnedsättning skall ha
möjlighet att delta i stadsdelens utbud av aktiviteter.
Arbetet enligt modellen Skolfam fortlöper i stadsdelen. Fler familjehemsplacerade barn
ska nå kunskapsmålen i skolan. Genom Skolfam görs insatser för vissa
familjehemsplacerade barn och sedan starten 2013 har man arbetat med 19 barn.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
20(61)
Vad som krävs för högre måluppfyllelse
Det tvärsektoriella samarbetet behöver fördjupas och fokusera på föräldrar och familj,
förskola, skola samt fritidsverksamhet och kulturverksamhet. Generellt riktade insatser
till barn och ungdomar behövs genom fortsatt preventivt arbete. Goda förebilder och
skapande av positiva sammanhang och platser för barn och unga i stadsdelen är viktigt,
för att alla barn ska inkluderas och få hopp om framtiden. Samtidigt krävs det riktade
insatser till barn som har föräldrar med försörjningsstöd och då särskilt hushåll som står
långt från arbetsmarknaden.
Uppföljningsfråga från SLK
Vilka effekter kan nämnden/styrelsen se av samverkan med andra verksamheter och
frivilligorganisationer när det gäller arbetet mot våld i nära relation och
förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT), gentemot
identifierade riskgrupper?
Idag finns exempel på individnivå där samverkan i ett antal ärenden hjälpt till att skapa
bra lösningar och förutsättningar. Generellt kan samverkan med främst
frivilligorganisationerna utvecklas på organisatorisk nivå.
Samverkan inom SSPF (Samverkan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid) och BRÅ
(Brottsförebyggande rådet) skapar bra förutsättningar för ett närmare samarbete med
andra aktörer, främst polis och räddningstjänst. Inom SSPF behöver den operativa nivån
kring enskilda ärenden förstärkas och detta kommer att utredas under hösten.
Ungdomsmottagningen i Gamlestaden har under året fortsatt utveckla metoder och
samverkan med Mini-Maria Nordost. Under vårterminen har medarbetarna haft ett antal
gemensamma tider för konsultation, diskussion och information. Detta har förbättrat
samverkan kring enskilda ungdomar som kommer till Ungdomsmottagningen (UM) och
som har hög konsumtion av alkohol eller använder droger (oftast cannabis). Ibland
handlar det om att den unge fortsätter sin behandlingskontakt på Mini-Maria och ibland
fortsätter den unge sin samtalskontakt på UM och kurator/psykolog från UM får
konsultation/handledning från Mini-Maria.
Under första halvåret har planering påbörjats för fyra gemensamma temadagar med
fokus på alkohol/droger/hälsa/sexualitet på UM under drop-in-tid på tisdagar oktobernovember. Då planeras filmvisning, samtal kring temat, Quiz, självskattning, utställning
mm.
SDN-uppdrag: Arbetet med att motverka att ungdomar och barnfamiljer hamnar
i ett långvarigt beroende av försörjningsstöd ska prioriteras.
Arbetet har inte prioriterats i en sådan omfattning som förväntas i uppdraget.
En arbetsmodell med täta besök, fördjupade utredningar och stor delaktighet har
arbetats fram i syfte att bidra till förändringar hos den enskilde. Hembesök i ärenden
som rör barnfamiljer som påbörjades under 2013 har fortsatt, men i lägre omfattning.
Information delas ut till samtliga barnfamiljer om de fritidsaktiviteter som erbjuds i
stadsdelen.
En hög andel av ungdomar med försörjningsstöd har psykisk ohälsa i någon form.
Samordningsförbundet har fortsatt ett projekt tillsammans med Psykiatrisk mottagning
Gamlestaden (PMG), Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Samverkan och
Socialtjänsten där personer i ålder 18-29 år skall prioriteras.
För högre måluppfyllelse krävs ett ökat samarbete mellan enheterna inom område
Arbetsmarknad och Arbetsförmedlingen. Ungdomsgruppen inom område
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
21(61)
Arbetsmarknad har etablerade rutiner för samverkan med Arbetsförmedlingen.
SDN-uppdrag: Att förebygga våld i nära relationer är ett prioriterat arbete.
Socialtjänsten i Östra Göteborg ser att riskerna för förekomst av våld i nära relation är
stor och att verksamheterna hanterar många ärenden årligen som är kopplade till frågan.
IFO-FH är projektägare av projektet ”Våld i nära relation” som till viss del finansieras
med statsbidrag från Socialstyrelsen. Projektet har fortsatt under 2014 och projektmålen
är formulerade enligt nedan:
Att höja kompetens och medvetenhet rörande problemområdet våld i nära
relationer inom stadsdelen Östra Göteborgs berörda verksamheter.
Förtydligande av målgruppens behov genom kartläggning av våldets omfattning
och karaktär i stadsdelen.
Arbeta för att stadens olika verksamheter i stadsdelen Östra Göteborg skall få en
tydlig bild av tillgängliga resurser för arbetet med målgruppen.
En genomförd kartläggning av ärendeprocessen, från aktualisering till avslut av
ärendet och uppföljning av gjorda insatser för projektets samtliga målgrupper
(våldsutsatta och våldsutövare).
Producera och implementera en lokal handlingsplan för arbete mot våld i nära
relation Östra Göteborg.
Inom projektets ramar har utbildningar hållits för medarbetare med syfte att skapa en
medvetenhet och kunskap om hur medarbetare ska agera vid misstankar om våld i nära
relationer. Inom sektorns enheter hålls en dialog om våld levande och flera enheter har
antagit ett gemensamt förhållningssätt angående våld. Inom projektets ramar har också
metoden MPV – Möta pappors våld – implementerats. Metoden innebär att utförare
samverkar med myndighetsutövningen genom att inkludera den som våldsutsätter i
utredningen med syfte att alla parter ska få stöd i att hantera sitt föräldraansvar.
Metoden bidrar till ett bättre samarbete runt familjer med våldsproblematik.
SDN-uppdrag: Vi ska arbeta för en ökad samverkan i hela staden för att
människor med behov av sociala kontrakt ska ges möjlighet till bostad. Ett
särskilt fokus är nyanlända familjer.
Händelser i omvärlden och flyktingströmmarna påverkar inflyttningen till Östra
Göteborg som är fortsatt hög sett till antalet nyanlända familjer. I kombination med den
rådande bostadsbristen så blir konsekvensen trångboddhet och att tillfälliga
boendelösningar till höga kostnader måste erbjudas. Sammantaget innebär detta att en
bra start och god etablering i samhället försvåras.
Samarbetet mellan stadsdelen och de lokala hyresvärdarna behöver utvecklas ytterligare
och förvaltningen skall medverka till att förslagen i utredningen "Rätt boende" ska
förverkligas.
Boendegruppen inom sektor IFO-FH i stadsdelen handlägger ansökningar om bistånd
inom SoL. De personer som inte vanligen tillhör biståndssökande till socialtjänsten,
men som står utan tak över huvudet utgör 8 % av gruppens ärenden. Den allra största
gruppen som boendegruppen arbetar med är de som ingår i boendekedjan dvs. de som
behöver stöd för att få eget kontrakt bor i tränings- och referenslägenheter samt i boende
med kommunala kontrakt. De utgör dryga 80 % av gruppens ärenden. Här ingår i
många fall boendestöd och det sker en regelbunden uppföljning av ärendena. Under året
har 39 personer blivit beviljade kommunalt kontrakt. Behoven är fortsatt stora och
verksamheten ser tendenser till att antalet remisser som får avslag från
fastighetskontoret ökar. En positiv utveckling hade varit att antalet kommunala
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
22(61)
kontrakts andel ökar i förhållande till boendeärendemängden men det är inte fallet i år.
En växande del av boendegruppens arbete är skyddat boende för personer som på grund
av våld i nära relationer behöver boenden som ofta är kopplade till behandlingsinsatser.
De utgör 15 % av gruppens ärenden.
De finns också ett omfattande förebyggande arbete med målet kvarboende. Det utgörs
av ett omfattande samarbete med hyresvärdarna i området och där avisering om
hyresskuld och avhysningar behandlas med ett mycket gott resultat som resulterar i att
den enskilde oftast kan undvika vräkning.
Boendegruppen förfogar även över kontrakt som kommer från fastighetskontoret samt
Fjällbopark, och jourlägenheter. Det är sammanlagt 31 lägenheter/rum där stadsdelen är
förstahandshyresgäst eller ägare.
Boendestödet inom sektor IFO-FH arbetar på en plan som skall följas upp med syfte att
få en omsättning av andrahandslägenheter och korttidsplatser inom projekt Omtaget.
Två pedagoger har en särskild uppgift i att skapa kontakter med fastighetsägare,
myndighet och andra samverkanspartners som skall leda till egen bostad. Detta leder i
sin tur till att personer på köpta platser kan "tas hem” och erbjudas stöd i
andrahandsboende och på detta sätt möjliggöra boendekarriär.
Projekt Plaga startade 2013 och är ett samverkansprojekt mellan SDF Östra Göteborg
och Sociala resursförvaltningen som erbjuder unga vuxna (18-25 år) ett
kostnadseffektivt boende med stödinsatser som är skräddarsydda utifrån ungdomens
behov. Målet är ett eget hyreskontrakt och att ungdomen blir självförsörjande.
Boendeenheten i Östra Göteborg och projektledaren samverkar med fastighetsägare och
bostadsbolag i stadsdelen, för anskaffning av nya lägenheter. Hittills har nio ungdomar
fått lägenhet via Plaga och av dessa har tre fått eget kontrakt. Kostnaden för varje
ungdom är 500 kr/dygn i Plaga jämfört med cirka 2000 kr/dygn i privata alternativ.
Inom projektets ramar finns ytterligare fem stycken lägenheter som fungerar som
referenslägenheter. Ungdomarna kan efter boende där ansöka om kommunalt kontrakt.
4.2.2
Prioriterat mål: Tidigt förebyggande och rehabiliterade insatser ska
öka när det gäller barn och unga samt vuxna med
missbruksproblem
Mått
2011
2012
2013
Antal flickor med öppenvårdsinsats den 1/11
statistikåret
55
62
57
Antal pojkar med öppenvårdsinsats den 1/11
statistikåret
72
70
52
Individuellt behovsprövade öppna insatser för
kvinnliga missbrukare den 1/11 statistikåret
33
34
44
Individuellt behovsprövade öppna insatser för
manliga missbrukare den 1/11 statistikåret
73
52
62
Resultat och analys
Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser i detta avseende ligger på en
oförändrad nivå de senaste tre åren. I den mån den enskilde är redo att ta emot
öppenvård så erbjuds detta i de ärenden som kommer till verksamhetens kännedom.
Verksamheten undersöker för närvarande nya metoder som ytterligare kan stärka det
motiverande arbetet.
Under året har verksamheten undersökt effekterna av öppenvårdsinsatserna som
används för att upprätthålla ett bra behandlingsresultat efter institutionsbehandling.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
23(61)
Resultaten är goda och kan också ses som en form av förebyggande arbete för att
undvika ett återfall i missbruk.
Inom sektor IFO-FH pågår ett arbete med att uppmärksamma personer som blir
omhändertagna enligt LOB (Lagen om omhändertagande av berusade personer) och har
barn, är under 25 år eller vid upprepad LOB, kallas till ett rådgivande samtal. På detta
sätt möjliggörs att fånga upp personer som ännu inte har ett etablerat missbruk av
alkohol eller narkotika. I de fall det finns barn, informeras alltid Barn- och
familjeenheten. För närvarande inkommer cirka 50 anmälningar om LOB per månad.
Det är svårt att följa upp effekterna av LOB-arbetet och därmed dess effekt i det
förebyggande arbetet då svarsfrekvensen på de enkäter som skickas ut är låg.
För personer med ett etablerat missbruk finns ibland inga andra alternativ än placering
på institution. Sektorn arbetar motiverande för att dessa personer skall fullfölja sin
behandling, vilket ger bättre förutsättningar för den enskilde att komma tillbaka till ett
självständigt liv. Av de personer som fick behandling på institution 2012, kunde hälften
avslutas efter fullföljd behandling. Motsvarande mätningar för 2013-2014 finns inte
men behöver återupptas.
Vad krävs för en högre måluppfyllelse
Det är ett ständigt förbättringsarbete att matcha rätt insats till klienternas behov. För att
ytterligare kvalitetssäkra behovsbedömningen kommer ett standardiserat bedömningsoch uppföljningsinstrument, ASI (Addiction Severity Index) att implementeras i staden
under 2015. ASI används också som underlag för planering och utveckling av vård och
behandlingsinsatser. Instrumentet rekommenderas i de Nationella Riktlinjerna för
missbruks- och beroendevård.
Inom sektorn planeras utformningen av ytterligare en familjecentral i stadsdelen. Här
ska tidigt stöd erbjudas till familjer såsom individuella samtal, föräldrastöd i grupp och
stöd till enskilda föräldrar. Syftet är att tidigt möta upp behov i familjer med små barn. I
arbetet med en familjecentral kommer detta familjecentrerade arbete att bedrivas
tillsammans med Hälso- och sjukvårdsnämnden.
I sektorns utförarverksamhet inom område Bistånd pågår ett arbete för att effektivisera
skolsocionomernas arbetsstruktur i syfte att möjliggöra att fler familjer kan erbjudas
insatsen ”Family check up”. Den råd- och stödfunktion som startades under 2013
kommer att fortsätta.
För målgruppen Unga vuxna pågår ett samarbete mellan områdena Bistånd och
Arbetsmarknad. Syftet med samarbetet är att metoder ska utvecklas för att förhindra att
ungdomar hoppar av skolan. Fullföljd grund- och gymnasieskola är en stark
skyddsfaktor för att förhindra senare social marginalisering och utsatthet.
För medarbetare i bostaden med särskild service, med inriktning på
funktionsnedsättning och missbruk, har en studiecirkel startat kring problemskapande
beteende. Genom att kartlägga stress/belastning och med rätt krav/kravanpassning kan
ångestnivån sänkas hos brukarna. Detta kan medföra en strategi till att sänka/dämpa
ångest med alkohol/droger samt att personal har samsyn och förhåller sig likvärdigt i
mötet med brukaren. Lika viktigt är också att erbjuda/avleda med fysisk aktivitet,
meningsfull fritid och sysselsättning.
Genom fältarbete skapas möjligheter att påverka barn och ungdomar till positiva val och
beteenden. Utifrån personalomsättning och grundbemanning har det funnits svårigheter
att bilda ett fungerande team för att möta de behov som finns i stadsdelen. För ökad
måluppfyllelse behöver befintliga resurser omstruktureras för att skapa förutsättningar
för ett bättre fungerande fältarbete.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
24(61)
Sektorn samverkar idag runt barn och unga vuxna med Mini-Maria,
Behandlingsenheten och Ungdomsmottagningen i enskilda ärenden. Samverkan med
Ungdomsmottagningen, Mini Maria andra förebyggande insatser (Sociala
Resursförvaltningen) skulle ytterligare kunna stärkas i syfte att kraftsamla kring
förebyggande insatser för unga och vuxna med missbruksproblematik.
För unga vuxna finns ett fortsatt behov av att utveckla insatserna och att korta
vårdtiderna, särskilt för de äldre tonåringarna.
4.2.3
Prioriterat mål: Antalet hushåll i långvarigt beroende av
försörjningsstöd ska minska
Mått
Kvartal 3
2011 - kvartal
2 2012
Kvartal 3
2012 - kvartal
2 2013
Kvartal 3
2013 - kvartal
2 2014
2266
2331
2394
224
237
239
Antal långtidsberoende av försörjningsstöd
- varav ungdomar 18-24 år
Resultat och analys
Antalet hushåll i långvarigt beroende av försörjningsstöd i Östra Göteborg fortsätter att
öka, dock i mindre utsträckning än tidigare år. Ökningen fördelar sig relativt jämnt i de
olika åldersgrupperna. Den totala kostnaden ligger kvar på en fortsatt och ganska
konstant hög nivå i förhållande till föregående år.
Boendefrågorna tar allt mer tid i förhållande till övrigt arbete inom enheterna. Under
2014 har Försörjningsstödet en budget avsatt för arbetsträning och
arbetsförmågebedömning. Denna har inte kunnat användas fullt ut då hög
arbetsbelastning påverkat socialsekreterarnas möjligheter att utreda och förbereda
insatsen.
En ytterligare faktor som påverkar måluppfyllelsen är svårigheter med rekrytering och
introduktion. Andelen medarbetare med kort arbetslivserfarenhet har ökat.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
Utnyttjande av arbetsförmågebedömning skall på sikt bidra till att
försörjningsstödsutvecklingen minskar och att fler personer med försörjningsstöd i
stället blir självförsörjande.
För arbetet med personer som är närmare arbetsmarknaden kommer en förstärkning i
bemanning att vara klar i slutet av året. I samband med förstärkningen kommer
arbetssättet att förändras för att skapa bättre möjligheter för socialsekreterarna att lära
känna sina klienter och därefter bedöma olika personers behov av insatser. Effekter i
form av minskat antal hushåll kommer tidigast att synas under 2015.
En ESF-förprojektering pågår om att undersöka förutsättningarna för att utveckla en
hållbar inkluderande modell för att utbilda, validera och kompetensutveckla personer
med försörjningsstöd/långtidsberoende så att de matchar kommunens och de
kommunala bolagens framtida rekryteringsbehov.
SDN-uppdrag: Antalet hushåll i långvarigt försörjningsstöd ska minska. Arbetet
ska särskilt riktas mot barnfamiljer för att motverka barnfattigdom.
Sektor IFO-FH har gjort en kartläggning där samtliga chefer i sektorn har intervjuats om
tillämpningen av barnkonventionen. Resultatet visar att det finns en medvetenhet, men
att den inte alltid omsätts i praktisk handling. Nästa steg är att granska hur
utredningarna tar fasta på riktlinjerna i barnkonventionen.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
25(61)
Regelbundna diskussioner pågår om vikten av att uppmärksamma barnens behov i
familjer som lever på försörjningsstöd. Hembesök hos barnfamiljer är prioriterat.
Barnfamiljer högprioriteras när arbete, praktik eller studier erbjuds. Ytterligare insatser
behöver göras inom området.
På Returhuset bjuder föräldrar som arbetstränar in sina barn till verksamheten en gång
per termin med syfte att skapa positiva bilder av en arbetsplats och för att stärka
föräldrarna inför kommande arbetsliv. Arbetssättet är nytt och några effekter har inte
ännu inte kunnat mätas.
4.3 Mångfald, integration och nationella minoriteter
4.3.1
Prioriterat mål: Integrationen mätt utifrån integrationsstyrkortets
strategiska områden ska öka
Förvaltningen kan inte utifrån styrkortet bedöma om integrationen ökat. Flera
indikatorer, bland annat avseende hälsa och utbildning visar på stora skillnader inom
stadsdelen och i förhållande till staden i övrigt. Se även under Folkhälsa 4.5.1 där
rapporten "Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg" från Sociala
resursförvaltningen refereras.
4.4 Jämställdhet
4.4.1
Prioriterat mål: Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka
Resultat och analys
Förvaltningen har under 2014 inte särskilt prioriterat något område att arbete med
jämställdhet i utan arbetar med normkritik och utifrån ett intersektionellt perspektiv.
Inom Bibliotek har ett projekt om jämställt fysiskt utformade lokaler i Gamlestaden
påbörjats.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
Det krävs prioritering av arbete med det specifika målet alternativt prioritering av
jämställdhetsperspektivet i arbetet med normkritik.
4.4.2
Uppdrag: En kartläggning av resursfördelning utifrån kön ska tas
fram i varje nämnd och bolag
Ur medarbetarperspektiv har en kartläggning av kostnader för företagshälsovård under
första halvåret 2014 gjorts. Den visar att fördelningen av kostnader överensstämmer väl
med könsfördelningen i stadsdelen.
I samband med löneöversynen görs en lönekartläggning utifrån kön.
Viss kartläggning av resursfördelning per kön redovisas i flera av
uppföljningsrapportens mål och uppdrag, där statistik presenteras könsuppdelat. Under
hösten 2014 kommer arbetet med att analysera könsuppdelad statistik för dem vi är till
för att fortsätta.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
26(61)
4.5 Folkhälsa
4.5.1
Prioriterat mål: Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska
grupper och delar av Göteborg ska minska
Mått
Period 1
Period 2
Medellivslängden för män i stadsdelen (2003 resp. 2012)
74,38 år
75,63 år
Medellivslängden för kvinnor i stadsdelen (2003 resp. 2012)
80,11 år
81,02 år
Andel av befolkningen med god psykisk hälsa (HLV) 2004-06
resp. 2011-13
73,4 %
73,6 %
Omfattning av högkonsumtion av alkohol för stadsdelens
befolkning (HLV) 2004-06 resp. 2011-13
12,8 %
13,1 %
Andel som använder tobak i stadsdelen (HLV) 2004-06 resp.
2011-13
29,8 %
28,0 %
370
324
Antal fallskador bland äldre (HLV) 2006-07 resp. 2012-13
* HLV- Nationella enkätundersökningen Hälsa på lika villkor.
Resultat och analys
Data ovan är på stadsdelsnivå och visar inte de stora skillnader i hälsa som finns inom
staden och stadsdelen. Personer med hög utbildningsnivå och hög inkomst har generellt
bättre hälsa jämfört med de som har kortare utbildning och låg inkomst.
Inkomstspridningen i sig har stor betydelse för hälsoutvecklingen. Ju större
inkomstspridning desto sämre är hela befolkningens hälsa, oberoende av inkomst.
Medellivslängden i stadsdelen har blivit marginellt bättre för båda könen, men ligger
fortfarande än bra bit under stadens snitt. Skillnaden inom stadsdelen är tre år mellan
Gamlestaden/Utby (82 år för kvinnor och 77 år för män) och Bergsjön (79 år för
kvinnor 74 år för män). (Göteborgsbladet 2014)
Befolkningen i Bergsjön och Kortedala upplever mer otrygghet, ekonomisk stress och
nedsatt psykiskt välbefinnande är de som bor i Utby och Gamlestaden.
I stadsdelen finns goda möjligheter till fysisk aktivitet. Det är ett effektivt sätt att
förebygga psykisk ohälsa.
Riskkonsumtionen av alkohol ligger på en lägre nivå än stadens genomsnitt. Fler
vuxna män än kvinnor i stadsdelen uppger att de är högkonsumenter av alkohol.
Berusningsdebuten för unga ligger någon procent över stadens genomsnitt. Data visar
att tidig berusningsdebut minskar vilket är i linje med staden och den nationella trenden
kopplad till en högre debutålder och stark hälsotrend.
Fler vuxna män än kvinnor använder tobak men debutåldern för unga är samma för
killar och tjejer. Tobaksanvändning bland vuxna ligger fortfarande högt men har
minskat med cirka 2 % mellan 2006 och 2013. Minskningen beror snarare på en stark
hälsotrend och ökade priser än att åtgärder vidtagna i stadsdelen kan ha haft sådan
effekt.
Fler kvinnor än män över 80 år har fått vårdbesök/behandling på grund av fallskador.
Antalet fallskador sjunker och ligger i nivå med stadens genomsnitt.
Vad krävs för högre måluppfyllelse
För att minska skillnader i hälsa mellan grupper och geografiska områden i stadsdelen
behövs generella, tidiga och långsiktiga hälsofrämjande insatser. Under året har
stadsdelen påbörjat ett tvärsektoriellt arbete kring de prioriterade målen. Exempel på
insatser är arbete för ökad närvaro i förskola/skola, individuell stöttning/läxhjälp för att
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
27(61)
öka måluppfyllelsen i skolan samt utökad satsning på familjecentrerat arbetssätt.
Det under året startade arbetet "Gör Göteborg jämlikt" kan göra skillnad om stadens
förvaltningar och bolag har samsyn och alla bidrar till måluppfyllelsen.
Fortsatt satsning på:
4.5.2
Förvaltningens strategiska arbete för att nå de prioriterade målen
Tvärsektoriella insatser för att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor i
området, med fokus på generella insatser inom t.ex. föräldrastöd.
Utbildning, arbete/sysselsättning för invånarna i stadsdelen
Måluppfyllelse i skolan.
Samarbete och samverkan med Hälso- sjukvården och stadsdelen i NOSAM och
andra nätverk.
Att skapa goda samarbetsformer mellan stadsdelen och ideella sektorn.
Att underlätta delaktigheten i samhället för grupper med psykisk ohälsa
Utveckling av mötesplatser för äldre och hälsofrämjande arenor där människor
kan mötas generationsöverskridande.
Prioriterat mål: Barns fysiska miljö ska bli bättre
Resultat och analys
2014 års elevenkät visar på att index för skolmiljö sänkts något hos elever i år 2 men
höjts hos elever i år 5 och 8 i jämförelse med föregående år. För år 2 och 5 är
svarsfrekvensen god, men för år 8 är resultatet ej tillförlitligt, då underlaget endast
baseras på en av stadsdelens fyra högstadieskolor. Enkätresultatet för skolelever pekar
på ett tydligt förbättringsområde avseende barns fysiska miljö, nämligen skolans
toaletter. Årets föräldraenkät i förskolan påvisar att den fysiska miljön förbättrats något
från föregående år. Föräldrarna är särskilt nöjda med lokalernas utformning och
utrustning för lek, lärande och skapande. Dock är svarsfrekvensen så låg (32 %) att
tillförlitligheten kan ifrågasättas. Barn fysiska miljö i Östra Göteborg upplevs alltså inte
ha blivit bättre även om förvaltningen kan peka på ett antal åtgärder som gjorts för att
förbättra den fysiska miljön objektivt sätt.
Frågan avseende upprustning av befintliga lokaler, utrustning och skolgårdar har
inkluderats i sektor Utbildnings systematiska kvalitetsarbete och i enheternas
verksamhetsplaner för 2014. Enhetscheferna har fått i uppdrag att kartlägga enheternas
behov i samarbete med LF (Lokalförvaltningen) och sektorns planeringsledare för
lokaler, vilket ryms inom enheternas arbetsmiljökartläggningar.
Under året har stöd från område Fastighetsservice, framförallt gällande lokalvård och
vaktmästarservice ringats in som generella utvecklingsområden, vilka är av stor
betydelse för barn och elevers fysiska miljö. Efter Miljöförvaltningens inspektion
fördjupades samarbetet mellan sektor Utbildning och stadsdelens lokalvårdsorganisation
i syfte att upprätta och tydliggöra rutiner och ansvarsfördelning mellan verksamheterna.
Även i samband med vårens arbetsmiljöinspektion påvisades en rad förbättringskrav
avseende elevers fysiska miljö. Vissa av dessa har åtgärdats, bland annat i form av
lokala handlingsplaner avseende lokaler, bullermätningar, akustikåtgärder och
installation av brandlarm. Numera finns också en utarbetad rutin och utbildning för
skolornas elevskyddsombud. Via LF har flertalet skolor och förskolor fått åtgärdat
fuktproblematik och fått lokaler ommålade. Ytterligare åtgärder är inplanerade för
hösten 2014. Dock kvarstår några anmälda arbetsmiljöåtgärder som kommer att följas
upp tillsammans med en utsedd arbetsgrupp och med Arbetsmiljöverket under hösten.
Inom ramen för verksamheternas miljödiplomering ses förekomst av kemikalier över
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
28(61)
och byts vid behov ut. Inom sektorns miljöarbete ryms också samarbetet med
”Miljöbron” som syftar till att skapa en giftfri fysisk miljö. Miljöbron ger stöd i frågor
som rör miljö och hållbar utveckling och hjälper till med kartläggningen av förskoloroch skolors lek- och undervisningsmaterial.
Renovering är påbörjad av en av fritidsgårdarna och en ny ska byggas där
entreprenörsupphandling är påbörjad. Inom sektor Kultur och fritid har en projektledare
tillsatts gällande analys av tillgänglighet av lokaler ur ett genusperspektiv.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
Fortsatt samarbete mellan sektor Utbildning och Kultur och Fritid i avseende att
förbättra barn och elevers fysiska miljö.
Utvecklade arbetsformer som stödjer elevskyddsombudens och elevrådens roll
och ansvar avseende elevernas fysiska arbetsmiljö.
Utvecklade strategier och systematik i arbetet kring barns och elevers fysiska
miljö tillsammans med sektor Utbildnings planeringsledare för lokaler och
Lokalförvaltningen. Detta inom ramen för sektorns systematiska kvalitetsarbete.
Uppföljningsfråga från SLK
Bedöm och analysera hur närhet och tillgänglighet till grönområden och möjlighet
till utomhusaktiviteter beaktas i stadsutvecklingsperspektivet med särskilt fokus på
barn.
I Östra Göteborg uppvisar barns fysiska miljö stora olikheter. I Gamlestaden finns
trafikleder som både är fysiska barriärer och ger dålig luftmiljö. I Bergsjön finns det god
luftkvalitet och tillgång till gröna utemiljöer. Det är kända faktorer vilka beaktas i
stadsutvecklingsarbetet för en god fysisk livsmiljö för barn och unga. I
planeringsarbetet används verktyget Barnkonsekvensanalys.
Genom god samverkan med stadens planerande och förvaltande organisationer samt
fastighetsägare pågår insatser som nya eller förbättrade platser för lek och fysisk
aktivitet för barn och unga på flera ställen i stadsdelen. Utformandet sker ofta med hjälp
av medborgardialog.
4.6 Insatser för personer med funktionsnedsättning
Antal personer med beslut om daglig verksamhet enligt LSS
2013
Måt
Antal personer med beslut om daglig
verksamhet enligt LSS som verkställs i
stadsdelens egen verksamhet
2014
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
68
51
73
54
Antal personer med beslut om daglig
verksamhet enligt LSS som verkställs i annan
SDN (inkl social resursnämnd)
6
11
6
11
Antal personer med beslut om daglig
verksamhet enligt LSS som verkställs i externa
aktörers verksamhet
6
20
6
18
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
29(61)
Antal genomförda brukarrevisioner
Genomförda brukarrevisioner avseende:
Jan-aug 2013
Jan-aug 2014
Bostad med särskild service/annat boende
0
0
Boendestöd
0
0
Daglig verksamhet/sysselsättning
0
0
Målvärde i budget 2014
Antal genomförda brukarrevisioner: 2
Ökad andel brukare som närmar sig den reguljära arbetsmarknaden.
Resultat och analys
Två brukarrevisioner är bokade till i höst varav en på Januarigatans gruppbostad och en
inom daglig verksamhet. Resultatet kommer att redovisas och analyseras i årsrapporten.
I staden ingår ett par stadsdelar som piloter gällande brukarrevision för personer med
psykiska funktionsnedsättningar. Dessa är kostsamma så området avvaktar resultatet av
vad dessa leder till.
Området undersöker via piktogram, enkla enkäter och brukarråd hur brukarna upplever
verksamheterna på individnivå då stadens brukarenkäter har en för låg svarsfrekvens för
att kunna analyseras och användas för förbättring. Brukarenkäterna är och svåra att
besvara för flera personer med funktionsnedsättning. I år har anhöriga eller goda män
getts möjlighet att svara men av flera av dessa har meddelat att de inte är så insatta i
detaljfrågorna att de kan besvara frågorna.
De grupper som arbetar mot arbetsmarknaden har utökats. Två brukare har under året
gått till reguljär arbetsmarknad.
Nya boenden i stadsdelen har lett till fler brukare i egna verksamheter men också i de
externa.
Vad som krävs för högre måluppfyllelse
En enklare brukarenkät så att det finns möjlighet för personer med funktionsnedsättning
att förstå och kunna svara på brukarenkäten.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
30(61)
4.7 Utbildning och kunskap
4.7.1
Prioriterat mål: Skolan ska öka barns och elevers möjligheter att
inhämta och utveckla kunskaper, förmågor och värden
Antal miljöcertifierade/-diplomerade förskolor och skolor
Mått
2013
Antal miljöcertifierade/-diplomerade förskolor och skolor
2014
31
50
Målvärde i budget 2014:
Mått
Målvärde
2014
Andel flickor som uppnått kraven för godtagbara kunskaper i årskurs tre
100 %
Andel pojkar som uppnått kraven för godtagbara kunskaper i årskurs tre
100 %
Andel flickor med minst godkänt i alla ämnen, årskurs sex
100 %
Andel pojkar med minst godkänt i alla ämnen, årskurs sex
100 %
Antal miljöcertifierade/-diplomerade förskolor och skolor
37
Andel av flickor i grundskolans årskurs nio som saknar behörighet till ett nationellt
program i gymnasieskolan
16 %
Andel av pojkar i grundskolans årskurs nio som saknar behörighet till ett nationellt
program i gymnasieskolan
16 %
Resultat och analys
Miljödiplomering:
Evakueringar och nystartade verksamheter kan riskera att ett fåtal diplomeringar
fördröjs till 2015 men i övrigt ser samtliga verksamheter ut att kunna miljödiplomeras
under 2014. Tack vare god struktur, tydlig rollfördelning och att
miljödiplomeringsprocessen förankrats i verksamhetens statliga uppdrag har 2014 års
mål för miljödiplomering kunnat uppnås.
Kunskapsutveckling:
För elever i år nio har resultatet avseende betyg i alla ämnen förbättrats successivt sedan
2012. Liknande tendens ses när det gäller flickornas meritvärde. Flickornas behörighet
till gymnasiet och andelen pojkar i år 6 med betyg i alla ämnen har sänkts något under
året. Utifrån sektorns egna preliminära statistik ser måluppfyllelsen ut att öka i såväl år
3 som 7-8. 2014 års målvärden avseende elevers kunskapsutveckling är högt ställda och
riskerar därmed ej att uppnås. För vidare information se svar under uppföljningsfråga:
Vilken är nämndens första bedömning och analys av betygsresultaten för läsåret
2013/14?
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
31(61)
Vad som krävs för högre måluppfyllelse
Via sektorns miljösamordnare ges det stöd som krävs för att samtliga verksamheter
skall miljödiplomeras. I samband med att miljödiplomeringsprojektet avslutas vid
årsskiftet finns planer för fortsatt stöd i miljödiplomeringsarbetet.
För att nå högre måluppfyllelse gällande elevernas kunskaper krävs ett långsiktigt
arbete. Att hålla i och vidareutveckla de aktiviteter och insatser som redan nu ger effekt,
såsom exempelvis språkstödjande arbete, matematiksatsningar och utökat studiestöd.
Vissa resultat sticker ut och är kopplade till kön, specifika skolor, och årskurser. Att
följa upp elevernas resultat kvalitativt kräver kompetens, tid och fokus, något som
måste fortsätta att skapas förutsättningar för inom sektorn. För vidare information se
svar under uppföljningsfråga: Vilken är nämndens första bedömning och analys av
betygsresultaten för läsåret 2013/14?
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
32(61)
Uppföljningsfrågor från SLK
Vilken är nämndens första bedömning och analys av betygsresultaten för läsåret
2013/14?
Östra Göteborg ökar måluppfyllelsen för år 9 avseende betyg i alla ämnen med 4,3
procentenheter i jämförelse med föregående år. Därmed är stadsdelens ökning större än
Göteborg i övrigt som ökar med 3,4 procent. Ökningen ses hos båda könen men
utmärker sig särskilt hos pojkarna som höjt sina resultat med dryga 7 procent.
Måluppfyllelsen gällande betyg i alla ämnen ökar på tre av stadsdelens fyra
högstadieskolor. Av dessa har två tilldelats extra medel via Utvecklingsfonden. Efter
sommarskolan ökar måluppfyllelsen gällande betyg i alla ämnen med ytterligare 0,7
procentenheter (0,3 i Göteborg som helhet) till 45,9 procent.
På stadsdelens fyra högstadieskolor ökar andelen behöriga till gymnasieskolan på två
skolor och minskar på två. Men sammantaget sänks andelen gymnasiebehöriga från
58,4 till 57,7 procent i jämförelse med föregående år. Tack vare sommarskolan höjdes
dock behörigheten med ytterligare 4,2 procentenheter (1,6 i Göteborg som helhet) och
landade därmed på 61,9 procent. Behörigheten är förhållandevis jämnt fördelad mellan
könen. Sammanfattningsvis visar resultatet på att sommarskola gett avsedd effekt.
Rektorerna har inom ramen för sin verksamhetsplan presenterat preliminär statistik
avseende andel elever med godkända betyg i år 7-8. Resultatet ser positivt ut och under
hösten 2014 kommer den officiella betygsstatistiken för år 7-8 analyseras vidare utifrån
ett könsperspektiv.
Andelen elever som nått alla målen i år 6 har däremot minskat något från föregående år.
Följs årskullen från ht-13 till vt-14 ses ett bibehållet resultat. Orsaken är troligen en
kombination mellan ökat antal nyanlända elever och ökad lärarbehörighet. Behöriga
lärare tenderar vara mer restriktiva vid betygsättning än obehöriga lärare.
Resultatet för år 3 är för närvarande ej tillförlitligt då statistiskt underlag saknas från
fem av stadsdelens skolor. Ur rektorernas verksamhetsuppföljning framgår dock att
måluppfyllelsen ser ut att öka. Specifikt inom matematik som svenska vilket troligen är
en effekt av genomförda satsningar på svenska som andraspråk och mattelyftet.
Det faktum att drygt 10 % av stadsdelens elever är nyanlända sedan januari 2013
påverkar stadsdelens måluppfyllelse på kort sikt. I synnerhet på skolor och årskurser
med ett lågt elevunderlag och många nyanlända elever. Med bakgrund av detta och de
insatser som är inplanerade för att fortsättningsvis stödja barns- och elevers lärande i
stadsdelens förskolor och skolor görs bedömningen att den generella måluppfyllelsen
kommer att öka under 2014.
Vilken är nämndens bedömning och analys av enheternas måluppfyllelse beträffande
normer och värden, i synnerhet beträffande demokrati och jämställdhetsfrågor?
Se 4.7.1.1, 4.7.4 samt 4.9
Hur säkerställer nämnden att rutiner för att förhindra diskriminering, trakasserier
och kränkningar finns på varje förskola och skola och vilken analys gör nämnden av
det arbete som äger rum?
Likabehandlingsarbetet inkluderas i sektorns systematiska kvalitetsarbete, där såväl
områdeschef som enhetschefer tilldelats särskilda ansvarsområden.
Likabehandlingsarbetet utgör därmed en naturlig del av verksamheternas ordinarie
planering och uppföljning. Enhetschef har i uppdrag att upprätta och publicera en årlig
plan per verksamhet, såväl i Rappet som på skolans/förskolans hemsida. I enheternas
årliga likabehandlingsplaner beskrivs såväl främjande som förebyggande åtgärder som
syftar till att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkningar. En utsedd
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
33(61)
områdeschef ansvarar för att årligen samla in likabehandlingsplanerna från enheterna i
syfte att kvalitetssäkra innehållet i förhållande till lagens krav samt tydliggöra gången
för delegering från områdeschef till enhetschef. Åtgärder vid kränkande handlingar har
under våren 2014 varit föremål för stadsdelens internkontroll. Därigenom kontrolleras
att rutinen för kränkning följs upp och att adekvata åtgärder sätts in. Resultatet kommer
att presenteras under hösten 2014. Genom att inkludera verksamheternas
likabehandlingsarbete i sektorns systematiska kvalitetsarbete säkerställs planering,
uppföljning, rollfördelning och ansvar på samtliga nivåer.
SDN-uppdrag: Alla barn ska känna sig trygga i skolan samt till och från skolan.
Trygghetsuppdraget utgör en del av sektorns systematiska kvalitetsarbete och är därmed
integrerad i enhetschefernas verksamhetsplan för 2014. Sektorns enhetschefer har
omhändertagit uppdraget inom ramen för likabehandlingsarbetet (se 4.7.1). Arbetet
utformas på olika sätt inom olika verksamheter och innefattar bland annat:
trygghetskartläggningar, trivselregler, antimobbnings/trygghetsteam, trygghetsskapande
aktiviteter samt forum för barn och elevers delaktighet och inflytande.
Uppföljning av elevernas upplevda trygghet sker främst via trivselenkäter och elev- och
barnenkäter. Resultatet från vårens elevenkät visar att index inom frågeområdet
”Trygghet och trivsel” höjts från medelvärdet 91 till 92 under 2014. ”Jag känner mig
trygg i skolan” är den högst skattade frågan hos eleverna. Tre av stadsdelens
högstadieskolor har under våren medverkat i Skolbarometerns enkätundersökning.
Generellt visar resultatet på att eleverna är nöjda med skolornas positiva stämning,
vänskapsrelationer och det engagemang och stöd lärarna ger. Det styrks också av
genomförda hälsosamtal (se 4.9.1). Enkätresultatet avseende barn i förskolan publiceras
först under hösten 2014.
SDN-uppdrag: Upprustning ska ske av befintliga lokaler, utrustning och
skolgårdar.
Se 4.5.2
4.7.2
Prioriterat mål: Skolan ska i ökad omfattning kompensera för
elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika
skolor
Studiehandledning på annat modersmål än svenska
Mått
Läsåret
2011/2012
Läsåret
2012/2013
Läsåret
2013/2014
Antal flickor, med annat modersmål än svenska,
som deltagit i studiehandledning på sitt
modersmål
102
130*
136
Antal pojkar, med annat modersmål än svenska,
som deltagit i studiehandledning på sitt
modersmål
92
*
150
*Måttet för 2012/2013 finns ej specificerat per kön och avser därmed såväl flickor som pojkar. Måtten för studiehandledning är ej
kvalitetssäkrade för tidigare år då rutinen för rapportering av studiehandledning strukturerats upp under 2014. Därmed anses
risken stor för att måtten beräknats fram utifrån olika underlag.
Modersmålsstöd och läxhjälp/studiehjälp
Mått
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
Antal
34(61)
Mått
Antal
Antal förskolor, med barn som har annat modersmål än svenska, som inte
regelbundet erbjuder modersmålsstöd i förskolan
0
Antal skolor som INTE erbjuder läxhjälp/studiehjälp utöver timplanen varje
vecka under terminstid
0
Resultat och analys
Det kompensatoriska uppdraget är inkluderat i sektorns systematiska kvalitetsarbete och
utgör därmed en del av skolornas och förskolornas verksamhetsplaner. Utifrån
tydliggjorda mål har en rad aktiviteter planerats och delvis genomförts under våren
2014.
Genomförda aktiviteter har lett till att såväl skola som förskola utökat och utvecklat sitt
språkstödjande arbete under året. Insatser i form av studiehandledning och
modersmålsstöd har anpassats och erbjudits i olika former beroende på barn- och
elevers behov och verksamhetens förutsättningar. Utökat studiestöd har erbjudits till
elever i form av läxhjälp och lovskola.
Via medel från Utvecklingsfonden och centralt riktade resurser har skolornas
förutsättningar att kunna ge eleverna studiehandledning förbättrats, vilket lett till att
deltagandet ökat i jämförelse med föregående år. Inom stadsdelens egna
förskoleverksamheter har 74 % av barnen ett annat modersmål än svenska. Att skapa en
organisation och ett arbetsätt som välkomnar och tillvaratar mångfald utgör en viktig
grund för förskolornas interkulturella arbete. Inom ramen för det utvecklas också
formerna för förskolornas språkstödjande arbete, vilket inkluderar modersmålsstöd.
Inom sektorn finns i nuläget ingen kvantitativ, säkerställd uppföljning av
modersmålsstöd i förskolan men i förskolechefernas verksamhetsplaner beskrivs de
aktiviteter som pågår och med bakgrund av detta anses alla förskoleverksamheter i viss
mån erbjuda modersmålsstöd.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
Utökat samarbete mellan studiehandledare och klasslärare
Säkerställd kartläggning av elevers/barns förkunskaper och behov av
studiehandledning och modersmålsstöd
Utvecklade former för språkstödjande aktiviteter på skolor med många
språkgrupper
Utvecklade former för uppföljning av modersmålsstöd i förskolan
Studiehandledningens kvalitet avgörs till stor del av samarbetet mellan studiehandledare
och elevens klasslärare. Att organisera för gemensam planering och uppföljning är en
viktig framgångsfaktor för att utveckla studiehandledningens form och innehåll i
förhållande till elevernas behov. Att säkerställa kartläggningen av elevernas
förkunskaper är en nödvändighet för att kunna rikta stödet dit det bäst behövs.
Även förskolan får del av medel från Utvecklingsfonden och därmed riktade resurser för
nyanlända barn. Då modersmålsstöd i förskolan erbjuds i olika former är det svårt att
mäta dess omfattning och effekt. Under hösten påbörjas ett utvecklingsarbete i
förskolechefsgruppen med syftet att skapa en helhetsbild som underlag för prioritering
av insatser för nyanlända barn i förskolan.
Sannolikt kommer antalet nyanlända barn/elever fortsätta att öka i omfattning, vilket
kommer ställa ytterligare krav på skolornas och förskolornas språkstödjande arbete.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
35(61)
Uppföljningsfrågor från SLK
På vilket sätt tar nämndens resursfördelning hänsyn till socioekonomiska
faktorer?
Vilka åtgärder har nämnden vidtagit för att öka likvärdigheten mellan skolor
inom nämndens ansvarsområde och hur bedömer ni resultaten av dessa
åtgärder?
Vilken är nämndens bedömning och analys av genomförda åtgärder för att
kompensera elevers olika förutsättningar med utgångspunkt från ett
inkluderande förhållningssätt?
Resursfördelningen till skolor sker i enlighet med stadens fördelningsmodell. Utöver
den grundresurs skolorna får, tilldelas en tilläggsresurs beroende på skolornas
socioekonomiska upptagningsområde. Därmed regleras skolornas resurser avseende
ledning och elevhälsa. Utöver detta tilldelas även riktade pengar utifrån andel nyanlända
och språkstödjande insatser.
Ett stödteam bestående av elevhälsans olika professioner och representanter för
socialtjänsten leds av områdeschef för sektor Utbildning. Stödteamet kompletterar
skolornas elevhälsoteam genom rådgivning och tilldelning av riktade insatser i
individärenden. I samråd med elevhälsan skriver skolorna åtgärdsprogram för alla
elever som inte förväntas nå målen, pedagogiskt och/eller socialt.
Tre av stadsdelens högstadieskolor har tilldelats extra resurser via Utvecklingsfonden,
vilket stimulerat fram nya arbetsmetoder och kompetenser som gagnat berörda elevers
lärande och utveckling.
Läxhjälp, lovskola, studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är
exempel på aktiviteter som gjort att samtliga skolor på ett mer aktivt och anpassat sätt
kunnat överbrygga de skilda förutsättningar och villkor som eleverna lever under.
Låg närvaro innebär att rätten till utbildning som alla barn i förskolan och elever i
grundskolan har, inte blir tillgodosedd. Under vårterminen 2014 färdigställdes
stadsdelens handlingsplan för ökad närvaro, vilken kommer att implementeras hos
rektorer och förskolechefer under hösten 2014. Under året har en rad aktiviteter ägt rum
inom skola och förskola för att minska frånvaro och främja närvaro. Under våren 2014
har närvarorapportering i skolan också varit ett prioriterat område i
stadsdelsförvaltningens internkontroll. Syftet har varit att kontrollera huruvida rutinerna
för frånvarokontroll följs och är kända. Resultatet kommer under hösten 2014 och
kommer att utgöra ett underlag för framtida förbättringsåtgärder.
För att kunna möta upp barns och elevers differentierade behov och villkor krävs en god
samverkan med såväl föräldrar som andra verksamheter. Familjelyftets verksamhet är
ett gott och lärande exempel som förväntas expandera under kommande år. Utifrån
förvaltningens tre strategiska mål har ett samarbete inletts på chefsnivå.
Sektorns teamorganisation fokuserar på barns och elevers lärande utifrån ett 1-16
perspektiv, vilket stimulerar samarbete och helhetssyn. Organisationen utgör därmed en
viktig förutsättning för prioritering av resurser och tidiga insatser. Tidiga insatser syns
mer frekvent i teamens samarbetsprojekt inom exempelvis närvaro- och
barn/elevhälsoarbetet. Under 2013-2014 har sektorn arbetat med att utveckla det
systematiska kvalitetsarbetet på samtliga nivåer, vilket också utgör en viktig del i
arbetet med att fördela resurser inom och mellan olika verksamheter. Rektors och
förskolechefs pedagogiska ledarskap utgör en förutsättning för ett fungerande
kvalitetsarbete vilket är ett av sektorns prioriterade områden.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
36(61)
Vilken är nämndens bedömning och analys av arbetet med att kartlägga
nyanländas ämneskunskaper?
På ledningsnivå finns en styrgrupp som representeras av förskolechefer, rektorer,
områdeschef, MLA (medicinskt ledningsansvarig) samt representant från CFS (Center
för skolutveckling). Styrgruppens huvudsakliga syfte är att strategiskt utveckla
utbildningen för stadsdelens nyanlända barn och elever, vilket bland annat gjorts i form
av en handlingsplan för mottagande och introduktion av nyanlända elever.
Alla nyanlända elever skrivs in i de av stadsdelens skolor som vårdnadshavare valt som
hemskola. I de fall platser saknats har eleven fått erbjudande om placering på någon av
de intilliggande skolorna. En första kartläggning av elevens skolbakgrund, litteracitet
(förmågan att kunna skapa olika former av texter och att förstå och tolka desamma) och
matematiskt tänkande görs för flertalet nyanlända elever via Introduktionsenheten.
Kartläggning sker både i enskilda samtal med elev och vårdnadshavare, samt som en
integrerad del av undervisningen. Flerspråkig personal och modersmålslärare används
för att säkerställa kvalitén av kartläggningen. På Introduktionsenheten går eleverna
cirka två månader. Kartläggningen utgör en grund för rektors beslut om klassplacering
och planering av utbildningen. Stadsdelens rektorer påvisar i vårens uppföljning att
kartläggningsarbetet varit till stöd i mottagandet av nyanlända elever på skolorna.
Under våren har den första delen av kartläggningsmaterialet utprovats på
Introduktionsenheten. Till hösten kommer utprovningen av del två att påbörjas. Den
stora utmaningen för skolan är att anpassa undervisningen till kartläggningens resultat.
För att stödja fortsatt utvecklingsarbete krävs gemensamt formulerade strategier.
SDN-uppdrag: Förutom läxhjälp ska lovskola erbjudas alla elever som riskerar
att ej nå målen, dessa elever ska erbjudas lovskola även innan årskurs nio.
Samtliga skolor har erbjudit läxhjälp/studiehjälp veckovis. Omfattning och upplägg har
skiftat utifrån skolornas förutsättningar och elevernas behov. Elever som deltar i
studiestöd/läxhjälp utvecklas inte bara i de ämnen de arbetar med utan ges också
möjlighet att träna andra viktiga färdigheter, såsom ansvarstagande, strategier för
lärande och analytisk förmåga.
Alla skolor förutom två har erbjudit eleverna lovskola under året, vilket påverkat
elevernas studieresultat positivt. Kvalitén på lovskolan förbättras om det är skolans
ordinarie lärare som arbetar, vilket varit svårt att lösa på några skolor. Inför
nästkommande år planerar samtliga skolor att organisera lovskola.
För att stimulera och uppmärksamma studiestödet ytterligare bör föräldrar få mer
information om och bli mer involverade i studiestödets möjligheter. Motivationen är en
avgörande faktor för ökat deltagande hos eleverna. Genom att bemanna med fler lärare
och vid behov modersmålslärare kan stödet optimeras. Såväl lokaliteter som
organisation kan korrigeras och förbättras för att öka studiestödets kvantitet och
kvalitet. Möjlighet till läxhjälp på fritidshemmen bör också ses över.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
37(61)
4.7.3
Uppdrag: Full behovstäckning i förskolan
Mått
Antal barn i stadsdelen som INTE fått tillgång till plats inom fyra månader
per den 31 mars
0
Antal platser för barn 1-5 år på obekväm arbetstid och där barnen inte
sover över
18
Antal platser för barn 6-12 år på obekväm arbetstid och där barnen inte
sover över
18
Antal platser för barn 1-5 år på förskola eller pedagogisk omsorg där
barnen sover över
2
Antal platser för barn 6-12 år på förskola eller pedagogisk omsorg där
barnen sover över
0
Vad gäller måtten förskola eller pedagogisk omsorg där barnen sover över anges hur antalet barn som idag har en sådan placering.
Ett förskolebarn har pedagogisk omsorg i hemmet och ett förskolebarn har en köpt plats via en enskild verksamhet i SDF
Majorna/Linné. Ytterligare behov tillgodoses via Torpagatans förskolas dygnetruntverksamhet i SDF Örgryte/Härlanda. Dit har två
familjer hänvisats under 2014. I dagsläget står ett barn i kö till verksamheten.
I stadsdelen har samtliga barn fått tillgång till plats inom fyra månader. Därmed har
målet om full behovstäckning uppnåtts. I stadsdelen finns 18 platser med utökat
öppethållande på en centralt belägen förskola. Soldathemsgatans förskola öppnades i
mars 2014 och platserna finns tillgängliga för barn i åldrarna 1-12 år. Under våren 2014
har tre barn med behov av förlängt öppethållande varit placerade på avdelningen. I
dagsläget finns ett barn placerat men förvaltningen kommer att erbjuda plats till
ytterligare tre barn under hösten 2014.
SDN-uppdrag: Antalet barn per vuxen ska minska.
Resultat och analys
Antal barn per pedagog
2013
2014
5,57
5,59
Antalet barn per pedagog ligger på motsvarande nivå som föregående år men kommer
sannolikt sänkas något under hösten. Detta beroende på att antalet barn per pedagog är
som lägst under augusti-september, då inskolningsprocessen äger rum. Nya förskolor
planeras och är under utbyggnad, vilket på sikt kommer att skapa förutsättningar för
sänkning av barngruppernas storlek.
4.7.4
Uppdrag: Genuspedagoger och hbtq-kompetent personal ska
finnas tillgängliga för varje förskola och skola
Alla skolor och förskolor skall enligt lag bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt
främja elever och barns lika rättigheter och möjligheter. Verksamheterna måste också
arbeta förebyggande dels mot kränkande behandling, dels mot diskriminering och
trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Sedan 1 januari 2009 är det
också förbjudet med diskriminering som har samband med könsidentitet eller
könsuttryck samt ålder.
Inom ramen för verksamheternas likabehandlingsplaner och pågående
värdegrundsarbete (se 4.7.1, 4.7.1.1) ryms även arbetet med genus- och HBTQ-frågor.
Samtliga förskolor och merparten av skolorna har fått kompetensutveckling inom
området och flera av stadsdelens enheter har haft tillgång till och använt sig av
genuspedagog under året. Därmed anses uppdraget utfört.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
38(61)
4.7.5
Uppdrag: Alla skolor ska ha en vegetarisk dag i veckan
Samtliga skolor har haft en helvegetarisk dag, och sedan maj har samtliga skolor två
helvegetariska dagar per vecka.
Motsvarande gäller även förskolorna.
4.8 Rik fritid för unga
4.8.1
Prioriterat mål: Unga göteborgares möjligheter till en rik och
meningsfull fritid ska öka
Mått (andel procent)
2012
2014
Andel flickor som är nöjda eller mycket nöjda med sin fritid
80 %
76 %
Andel pojkar som är nöjda eller mycket nöjda med sin fritid
83 %
83 %
Andel flickor som tränar regelbundet
51 %
53 %
Andel pojkar som tränar regelbundet
64 %
66 %
7%
5%
Andel unga som är ledare/hjälpledare i åk 2 i gymnasiet
12 %
13 %
Andel flickor som är föreningsaktiva
36 %
38 %
Andel pojkar som är föreningsaktiva
54 %
56 %
Andel unga som är ledare/hjälpledare i förening i åk 8
Andel flickor i årskurs 8 som besöker fritidsgård regelbundet.
19 %
Andel pojkar i årskurs 8 som besöker fritidsgård regelbundet.
31 %
Resultat och analys
Vissa skolor har inte genomfört enkäten, och svarsprocenten är fortsatt låg jämfört med
staden som helhet. Svarsspridningen i de olika åldersgrupperna är bra. I analysen av
resultaten är det viktigt att ta hänsyn till att resultatförändringar på mindre än 5 % inte
blir statistiskt säkerställt.
Andelen unga som är nöjda med sin fritid och besöker stadsdelens mötesplatser är
fortsatt hög jämfört med staden i helhet, men det är fortfarande för stora skillnader
mellan flickor och pojkar när det gäller föreningsaktivitet och besök på fritidsgård.
Vad som krävs för ökad måluppfyllelse
För att utjämna skillnaden på förutsättningar för flickor och pojkar behöver
förvaltningen aktivt arbeta med den fysiska miljön på mötesplatserna, så att den blir lika
inbjudande för flickor som för pojkar. Även utbudet måste förändras, då traditionell
fritidsgårds- och föreningsverksamhet är mer riktad mot pojkar än mot flickor.
4.9 Unga ska påverka
4.9.1
Prioriterat mål: Unga göteborgare ska ges ökade möjligheter att
påverka
Resultat och analys
2014 års elevenkät visar på att index för inflytande och delaktighet höjts något hos
elever i år 2 och sänkts hos elever i år 5 och 8 i jämförelse med föregående år. För år 2
och 5 är svarsfrekvensen mycket god men för år 8 är resultatet ej tillförlitligt, då
underlaget endast baseras på en av stadsdelens fyra högstadieskolor. Övriga tre skolor
har istället medverkat i Skolbarometern, då som ett led i Utvecklingsfondens satsning.
Eleverna är minst nöjda med deras möjlighet att påverka undervisningens form och
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
39(61)
innehåll och mest nöjda med lärarnas förmåga att lyssna och ta hänsyn till deras åsikter.
Trivseln hos eleverna visar sig också vara god. Elevenkätens resultat stärks av
Skolbarometerns resultat (se 4.7.1.1). Även de hälsosamtal som genomförts via
elevhälsan på samtliga skolor under 2014 påvisar att 94 % av eleverna upplever sig bli
lyssnade på av sina lärare. Forum för elevers delaktighet och inflytande finns på
samtliga skolor i form av klassråd, elevråd, matråd och fritidsråd. På vissa förskolor
förekommer barnråd. Årets barnenkät (förskolan) påvisar att barnen i högre utsträckning
än tidigare kan påverka vad de vill leka på förskolan/familjedaghemmet.
Målet om att öka barn- och elevers inflytande har inkluderats i samtliga enhetschefers
verksamhetsplaner och utgör därmed en del av sektorns systematiska kvalitetsarbete.
Därigenom beskrivs former och aktiviteter som tänkt gynna barn- och elevers inflytande
över sitt eget lärande. Konkreta exempel på detta är: fördjupat arbete kring
kommunikation i syfte att öka elevernas möjlighet att påverka och uttrycka sin vilja,
gemensamt utarbetade trivselregler, organisation som möjliggör elevaktiv planering och
utvärdering, kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation med fokus på barns
delaktighet och inflytande.
Förvaltningen arbetar aktivt med att stimulera deltagandet i såväl Ungdomsfullmäktige
som i stadsdelens ungdomsråd och under året har en rad aktiviteter ägt rum inom ramen
för dessa forum.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
Under våren 2014 har sektorn påbörjat ett fördjupnings- och analysarbete kring
frågan ”Vad är och elevinflytande och hur kan det följas upp?” Så här långt kan
konstateras att frågan är komplex och att kvalitativa former för delaktighet och
inflytande är svåra att följa upp. Att forum för barn- och elevers delaktighet och
inflytande finns är en sak, men att eleverna upplever reellt inflytande över sitt
egna lärande är en annan, vilket är en stor framtida utmaning för verksamheterna
att säkerställa.
Tydliggöra de inflytandeprocesser som äger rum inom ramen för såväl
Ungdomsfullmäktige, Ungdomsråd och Elevråd samt eventuellt övriga forum
för barn och ungas inflytande över sin skoltid och fritid. För att kunna
återkoppla och påvisa resultat krävs en organisering med ett förtydligat ansvar i
förvaltningen.
Uppföljningsfrågor från SLK
På vilket sätt ges barn och unga möjlighet att påverka?
Se Resultat och analys ovan. Inom stadsdelens fritidsverksamhet finns dessutom ett råd
för Radar 72 och möjligheter för unga att söka stöd i olika former för arrangemang som
de själva tagit initiativ till. En särskild budget är avsatt för detta.
På vilket sätt ges barn och unga möjlighet att utveckla former för inflytande?
I Fritid och kulturs kvalitetsarbete finns särskilda enkäter som mäter ungdomarnas
möjligheter och känsla av påverkan.
4.9.2
Uppdrag: Matråd ska finnas på alla skolor
Matråd genomförs på alla skolor minst en gång per termin med representanter från
medarbetare och skolledning, elever samt måltidsutvecklare.
Matråd genomförs även på stadsdelens förskolor.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
40(61)
4.10 Äldre göteborgare
4.10.1 Prioriterat mål: Äldres inflytande över sin vardag ska öka
Mått
År 1
År 2
Inflytande hemtjänst, 2012 resp. 2013
79
77
Inflytande äldreboende, 2012 resp. 2013
73
60
Andel äldre som varit delaktiga i att ta fram sin
genomförandeplan hemtjänst, 2012 resp. 2014
54 %
*
Andel äldre som varit delaktiga i att ta fram sin
genomförandeplan äldreboende, 2012 resp. 2014
62 %
*
Andel av patienterna, 65 år och äldre som har en upprättad
vårdplan - Kvinnor, 2014
*
Andel av patienterna, 65 år och äldre som har en upprättad
vårdplan - Män, 2014
*
* Kvalitetssäkrade uppgifter går inte att få fram för 2014.
Målvärde i budget 2014
Inflytande - Hemtjänst: 85
Inflytande - Särskilt boende: 80
Resultat och analys av måluppfyllelse
Enskilda ska ges möjlighet att uppleva inflytande över sin vardag då man blir äldre. Det
är viktigt att få behålla sin självständighet och sitt oberoende. De flesta äldre vill bo
kvar i sitt ordinära boende vilket leder till att det är viktigt med ytterligare satsningar
avseende förebyggande insatser, utveckling av hemtjänst och hemsjukvård.
Verksamheten genomför en rad aktiviteter för att öka inflytandet för den enskilde.
Upplevelsen av inflytandet utifrån Socialstyrelsens enkät mellan 2012 och 2013 både
inom hemtjänst och äldreboende visar på att upplevelsen av inflytande minskar. Det är
viktigt att verksamheten arbetar med att enskilda brukare upplever att det är viktigt och
meningsfullt att fylla i enkäterna samt att den enskilde själv svarar i så hög grad som
möjligt. Upplevelsen av inflytande hos den enskilde måste mätas på fler sätt än genom
Socialstyrelsens enkät. Först då kan verksamheten med större säkerhet säga att de
insatser som verksamheten gör ger effekter för den enskilde.
Väl genomförda och uppdaterade genomförandeplaner är ett redskap för ökat
inflytande. Under året har satsningar gjorts där SAS (socialt ansvarig samordnare) varit
ett stöd i utbildning till chefer och medarbetare. Den enskilde brukaren eller hyresgästen
ska, om det är möjligt, vara delaktig i upprättandet och uppföljningen av planen. På
detta sätt vet medarbetarna hur den enskilde vill ha sin hjälp och detta ökar inflytandet
för den äldre.
Patienter inom kommunal hälso- och sjukvård har idag en aktuell omvårdnads- och
rehabplan. Delaktigheten i att upprätta planerna har ökat.
Åtgärder för ökat inflytande samt effekter av åtgärderna för den enskilde äldre.
På Kalendervägen 44 finns 38 lägenheter varav 18 lägenheter i nuläget nyttjas av
personer 70 år och äldre. Dessa bostäder är utformade som ett så kallat trygghetsboende
och är ett samarbete mellan Familjebostäder och förvaltningen.
Förebyggandeverksamheten har anställt en värd på 50 % som bland annat har till
uppgift att anordna aktiviteter och arbeta för att möjliggöra kvarboende. Invigning sker i
september 2014.
Förebyggandeenheten har sedan juli månad 2014 tagit över driften av inspirationsmiljön
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
41(61)
som tidigare varit ett delprojekt inom e-senior. Här kan äldre i stadsdelen bland annat
träna på att använda I-pad och mycket annat som stödjer självbestämmande och
oberoende i en stimulerande och meningsfull miljö.
I sektorn pågår arbete med att ta emot och återkoppla inkomna synpunkter. Samtliga
enheter har blanketter tillgängliga för brukaren. Blanketter finns även i allmänna
utrymmen. 48 % av svarande inom hemtjänsten vet vart de ska vända sig med
synpunkter. Motsvarande siffra för äldreboende är 47 %. Könsfördelningen är relativt
lika mellan män och kvinnor. Inom särskilt boende är det 7 procentenheter fler män än
kvinnor som vet vart de ska vända sig med synpunkter. Verksamheten har blivit bättre
på att kommunicera synpunkter både som återkoppling till enskilda men också som ett
led i förbättringsarbetet tillsammans med medarbetarna.
På särskilda boenden har samarbetet med mat- och måltidsverksamheten utvecklats
ytterligare. Matråd sker varje kvartal. Två rätter erbjuds från Fjällboköket till
huvudmålet. Detta ger ökade valmöjligheter för den enskilde. Det finns idag ett
äldreboende där brukarrådet leds av utomstående vilket gör att den enskilde inte är i en
situation där det råder maktobalans. Verksamheten kommer att arbeta vidare med att få
mer aktiva brukarråd.
Projektet "Seniorens behov i fokus" har under 2014 övergått från kartläggningsfas till
genomförande inom sektorn. Under kartläggningen har intervjuer genomförts med
bland annat brukare inom hemtjänsten och hyresgäster på särskilda boenden. Utifrån
dessa intervjuer har det framkommit önskemål som stärker inflytandet. Varje enhet har
fått uppdraget att ur materialet välja ut två aktiviteter som kan påbörjas omgående för att
stärka inflytandet. Den aktivitet som valts läggs in i verksamhetsplanen och följs upp.
Det varierar mellan enheterna vilka aktiviteter som valts.
Vad behövs för ökad måluppfyllelse
Arbeta systematiskt för att utveckla det förebyggande arbetet liksom utveckling
av arbetet med att använda ny teknik i dialog med äldre i stadsdelen. Fortsatt
arbete med att sprida information om förebyggande arbete internt och externt.
Fortsatt arbete med att utveckla forum med andra aktörer för att arbeta vidare
med att skapa tillgängliga bostäder för äldre.
Arbeta aktivt med att skapa generationsövergripande mötesplatser.
Systematiskt kvalitetssäkra att brukare av hemtjänst och hyresgäster på
äldreboende har tillgång till kontaktpersonal på sitt modersmål.
Sektorns kvalitetsutvecklare kommer att utveckla en metod för att flera gånger
under året mäta upplevelsen av inflytande hos den enskilde.
Fortsatt arbete med genomförandeplaner och arbetsplaner med stöd av
kvalitetsutvecklare samt uppföljning av vård- och rehabplaner via stickprov
årligen.
Fördjupa arbetet inom sektorns samtliga områden avseende genusperspektiv.
Förbättra dokumentation av utförda åtgärder utifrån de synpunkter som kommer
verksamheten till kännedom.
SDN-uppdrag: Samverkan med frivilliga krafter avseende socialt innehåll
behöver utvecklas ytterligare.
Sektorn har en medarbetare som arbetar med frivilligkrafter. Det krävs ett nytt sätt att
tänka när det gäller arbete med frivilligkrafter, då det inte finns någon tidigare kultur
med att arbeta med frivilliga. Frivilligsamordnaren har fått ihop ett antal personer som
gör olika saker på träffpunkterna, dagverksamheten och på äldreboendena. Som tack för
att dessa personer ställer upp görs något trevligt tillsammans två gånger om året för
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
42(61)
dem.
Vad behöver göras för ökad måluppfyllelse
Svårigheterna med att arbeta med att utveckla arbetet med frivilligkrafter måste
identifieras systematiskt.
Samarbete med frivilligsamordnare och utförarna måste systematiseras och
utvecklas så att behov av insatser kan identifieras.
Öppna för att även korttidsenheten får större möjlighet att få insatser från
frivilligkrafter.
4.10.2 Uppdrag: Göteborgsmodellen för ökat självbestämmande inom
hemtjänsten ska utvecklas och arbetet med dess implementering i
hela staden drivas vidare och följas upp
2013
Mått
Antal personer med enbart
serviceinsatser (v 21/22)
Andel som har gjort "val i
stunden" under vecka 21/22
Andel som har valt att få städat
oftare
Andel som valt service enligt
genomförandeplanen
2014
Män
Kvinnor
Män
Kvinnor
88
50
41
20
3,4 %
0%
14 %
9%
12,5 %
10 %
51 %
50 %
-
-
83 %
90 %
Resultat och analys
De flesta brukarna väljer att få servicen utförd enligt aktuell genomförandeplan vilket
kan visa på att bedömt behov är nödvändigt för den enskilde. Dessutom kan de som
följer genomförandeplanen ha gjort ett aktivt val att behålla insatsen enligt planen. Detta
är också ett val.
Varje brukare har möjlighet att välja om deras bistånd för hjälp och stöd med tvätt ska
utföras av hemtjänsten eller extern utförare. Majoriteten av brukarna har valt att få sin
tvätt utförd av extern utförare till stor belåtenhet.
Måtten visar på att allt färre har insatser som endast avser service. De flesta har även
omsorgsinsatser. Under perioden 2012-2014 har andelen som gör val i stunden ökat
markant både bland män och kvinnor. Andelen som valt att få städat oftare sjönk mellan
år 2012-2013, men har ökat markant 2014 bland både kvinnor och män.
I enkätundersökningen inom arbetet med "Seniorens behov i fokus" ställdes frågor till
medarbetare angående Göteborgsmodellen. Följande fråga ställdes: "I Göteborgs stads
budget 2013 och 2014 talas det om Göteborgsmodellen och det övergripande målet
Äldres inflytande över sin vardag skall öka. Utifrån dina erfarenheter: hur ska vi nå dit?
Vad tror du krävs?" 12 % svarade att Göteborgsmodellen borde förenklas och
förtydligas. 18 % svarade att det behövdes organisatoriska förändringar och 23 %
svarade att äldre borde få vara mer delaktiga och vara med och bestämma, att det är
viktigt att vara lyhörd inför de äldres önskemål.
Det har varit ett återkommande bekymmer inom hemtjänsten med
personalkontinuiteten. Detta beror på en rad olika orsaker men bland annat har det
berott på att hemtjänstgrupperna har varit stora. Samtliga grupper har eller håller på att
delas i mindre grupper. För att uppnå ökad måluppfyllelse avseende Göteborgsmodellen
har verksamheten startat en serviceenhet under 2014.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
43(61)
Effekten för brukarna har blivit att information om Göteborgsmodellens valmöjligheter
har kunnat komma brukarna till del på ett mer begripligt sätt då medarbetarna har bättre
kunskap om modellen. Fler brukare har valt att göra val i stunden och framförallt ökar
andelen som önskar att få städat oftare både bland män och kvinnor. Ytterligare en
effekt för den enskilde är att de medarbetare som arbetar inom serviceenheten kan
arbeta långsiktigt med kontinuitet och kunskap om hur den enskilde vill få servicen
utförd. Detta kan leda till ökad tillit till verksamheten bland brukarna.
Vad krävs för högre måluppfyllelse
Verksamhetens medarbetare kan bli ännu bättre på att ställa frågan om hur den
enskilde vill ha sin insats utförd idag.
Kvalitetssäkra att beställare och utförare informerar om modellen på samma sätt
för att ytterligare öka förståelsen för modellen både för medarbetare och brukare.
Vara tydliga med att då städ väljs oftare resulterar det i mindre tid per tillfälle
för den enskilde.
Stöd av sektorns kvalitetsutvecklare riktad mot äldreomsorgen i kontinuerlig
uppföljning av om och hur modellen används.
4.11 Göteborg tar ansvar för klimatet
4.11.1 Prioriterat mål: Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli
en klimatneutral stad
Resultat och analys
Måluppfyllelsen skiljer sig mellan olika områden; klimatpåverkan från flyget har ökat i
förvaltningen samtidigt som den minskar inom området mat (ekologiskt, mindre kött
och svinn samt säsongsanpassat) och inköp. Prognosen för klimatpåverkan från flyget
ser bättre ut inför 2014. 2013 var antalet 210 stycken varav 20 under 50 mil. Hittills i år
är flygresorna färre särskilt de kortare. Eftersom förvaltningen har uppmärksammat
reseriktlinjer samt påbörjat arbetet med Klimatsmarta Val så bör antalet flygresor
minska 2014.
Stadsdelsförvaltningens huvudstrategi är att miljödiplomera samtliga verksamheter
under mandatperioden. Parallellt med detta skapas en struktur som säkerställer att
arbetet lever vidare med ökad måluppfyllelse även efter mandatperiodens slut. Vidare
har förvaltningen antagit en riktlinje för resor i tjänsten. Enheten Klimatsmarta Val
arbetar med att förenkla för medarbetarna att följa riktlinjerna genom aktiviteter såsom
årskort, cykelleasing och cykelbidrag.
Skolor, förskolor och äldreomsorg har miljö- och klimatanpassade menyer med två
dagar vegetariskt, miljömärkt fisk, säsongsanpassade råvaror samt endast en dag med
kött. Dessa verksamheter jobbar även mycket med att minska matsvinnet.
Förvaltningen har idag endast ett begränsat antal inköpare för att lättare kunna samordna
och planera de inköp som görs. En förnyad konkurrensutsättning av avfallstjänster har
genomförts vilket förväntas underlätta hanteringen av avfall på längre sikt för
verksamheterna.
Förvaltningens samtliga verksamheter inkluderas i klimatarbetet vilket säkerställer
jämställdhetsperspektivet.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
För att förvaltningen inte ska tappa den medvetenhet och den grund som har lagts i
arbetet med miljödiplomeringen så krävs fortsatt arbete med struktur och organisation.
De behov och brister som framkommit inom diplomeringsarbetet bör användas för att
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
44(61)
förbättra samt underlätta ytterligare för chefer och medarbetare att fortsätta arbetet.
Miljösamordnare som stöttar operativt är en förutsättning för att nå högre
måluppfyllelse. En arbetsgrupp arbetar idag med en struktur för fortsatt miljöarbete
inom förvaltningen. Mycket tid och resurser läggs på avfallsfrågorna och för att nå en
högre måluppfyllelse krävs tydligare ansvarsfördelning och kommunikation inom detta
område. En farligt avfallsrunda inom förvaltningen skulle underlätta arbetet för
verksamheterna samt säkerställa insamlandet av farligt avfall. /Se även 4.14.1 /
Uppföljningsfrågor från SLK
Redovisa åtgärder och resultat för ökad energieffektivisering och minskad
fossilenergiförbrukning.
Ett antal förskolor och skolor har deltagit och kommer att delta i energiprojektet Vi kan
påverka (2012: 10 förskolor, 2013: 4 förskolor, 1 skola). Projektet har varit mycket
positivt då verksamheterna får med energieffektiviseringen i pedagogiken på ett roligt
och inspirerande sätt. Samtidigt har projektet ökat pedagogernas och barnens
medvetenhet och energiförbrukningen har minskat markant i alla verksamheterna.
Medarbetarna på förvaltningens skolor har fått utbildning i hur man minskar
vattenförbrukningen samt elförbrukningen genom att t.ex. släcka lampor när man
lämnar rum eller kylrum o.dyl. Inom miljödiplomeringen arbetar alla sektorer med att
släcka lampor, datorer och fylla tvättmaskiner samt använda torkskåpen rätt.
Medvetenheten har på detta sätt ökat bland medarbetarna.
Resultat: Förvaltningen har inte möjlighet till egen kontroll av förbrukningssiffror då
det är Lokalförvaltningen (LF) som sköter detta.
Vad som krävs för högre måluppfyllelse: Förvaltningen skulle tillsammans med LF
behöva införa ett system där energiförbrukningen redovisas så verksamheterna lättare
kan se resultatet av de åtgärder de inför.
Fossilenergiförbrukning: /Se 4.14/
Har ni beslutat om lokala reseriktlinjer och vilka resultat har det gett?
Ja. Detta har lett fram till ett intensivare arbete med aktiviteter inom projektet
Klimatsmarta Val som ska underlätta för medarbetarna att följa reseriktlinjerna. /Se
även 4.11.1.1 och 4.14.1/
Särskild redovisning av klimatkompensation
Beräknade kostnader för klimatkompensation (1kg CO2 = 1.50 SEK)
Fördelning
2011 års
resor
Flygresor
Drivmedel till stadens fordon
2013 års
resor
66 000
51 000
84 000
241 215
272 192
282 635
65 000
53 850
63 448
372 215
377 042
430 083
Tjänsteresor med privat bil
Totalt
2012 års
resor
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
45(61)
Flygresor
2013 års resor
Antal flygresor under 50 mil
20
Ett antal rektorer från skolorna deltog i Skolverkets konferens på Arlanda i Stockholm (11 av 20 resor)
Klimatförbättrande åtgärder
Genomförda/planerade åtgärder
Videokonferensutrustning
2013 (avser 2011
års resor) i tkr
Prognos 2014
(avser 2012 års
resor) i tkr
38 664
68 061
Datorklientlicens för effektiva möten via datorn
3 048
16 143
Elcykel
2 080
25 245
Laddplatser elbilar
15 000
Cykelgarage
75 000
Cykelställ
15 000
Utbildning i sparsamt körsätt
42 000
SDN-uppdrag: Samtliga verksamheter inom stadsdelsförvaltningen ska vara
miljödiplomerade senast 2014.
Målvärde i budget 2014:
Samtliga enheter ska vara miljödiplomerade under mandatperioden.
Resultat och analys:
Förvaltningen räknar med att samtliga enheter är miljödiplomerade 2014. Undantag
gäller vissa enheter där ombyggnationer och annat försvårar och skjuter upp arbetet med
miljödiplomeringen.
Hittills har 52 enheter diplomerats. 2013 diplomerades 33 enheter och 19 stycken
omdiplomerades. 2020 tillsvidareanställda medarbetare har genomgått den
grundläggande miljöutbildningen. Ytterligare cirka 400 beräknas gå under hösten 2014.
20 februari 2014 genomfördes en Miljöfest med inbjuden föreläsare samt
diplomutdelning. Miljöfesten besöktes av 200 medarbetare.
4.12 Bostad för alla
4.12.1 Prioriterat mål: Staden ska bättre möta göteborgarnas
bostadsbehov
Stadsdelens bostadsområden skiljer sig kraftigt i karaktär mellan de olika
primärområdena. Stadens "årsringar" är tydliga, med Gamlestadens landshövdingehus,
Utbys egnahem, 1950-talets förort Kortedala och 1960-talets trafikseparerade
flerbostadsområden i Bergsjön. Varje område har positiva värden och specifika
utvecklingsbehov.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
46(61)
Resultat
I Göteborg råder idag en generell bostadsbrist. Även om byggnationen ökar blir
nyproducerade bostäder inte tillgängliga för alla. I stadens riktlinjer angående
ekonomiskt bistånd anges en högsta godtagbar hyreskostnad för biståndsmottagare.
Detta medför att ekonomiskt svaga grupper inte kan välja bostadsområde och
segregationen i staden förstärks. För personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa
som varit hemlösa länge bedriver Social Resursförvaltning i samarbete med sjukvården
och universitetet ett tvåårigt projekt ”Bostad först”. Östra Göteborg deltar i det
projektet. Om projektet visar goda resultat kan det bli aktuellt att pröva modellen i
större skala.
Byggnation av flerfamiljshus öster om Bellevue har kommit långt på vägen mot
slutmålet om cirka 700 bostäder. I Gamlestaden pågår byggnation av ny knutpunkt för
kollektivtrafik och totalt i området kring Gamlestadsvägen och Artillerigatan pågår
planarbete för på sikt cirka 1000 nya bostäder. Vid Holländareplatsen pågår byggnation
av ett hyreshus med 50 lägenheter. I Kviberg pågår planering för 400 bostäder ner mot
Säveån. I Kortedala pågår försäljning och byggnation av cirka nya 50 lägenheter och 90
småhus. Stadsbyggnadskontoret planerar att innan årsskiftet presentera ett förslag till
program för Bergsjön med syfte att möjliggöra förtätning i området genom tillskott av
en större mängd bostäder, främst flerfamiljshus men även småhus då området har en
övervikt av lägenheter.
Analys
Störst intresse i nuläget visar exploatörer för stadsdelens västra del, med kort avstånd
till centrum. Förtätning i Gamlestaden, Bellevue och Kviberg bidrar till en positiv
utveckling i områden som är i behov av upprustning och en mer sammanhållen
byggnation utefter kollektivtrafikstråket. Fastighetsägare i Bergsjön försöker
tillsammans med staden skapa intresse och möjlighet till kraftigt ökad byggnation i
Bergsjön som idag är glest befolkat. Planarbete tar tid och resultat i form av bostäder
dröjer. Inriktningen att bygga i kollektivtrafiknära läge kan i hög grad uppnås i
stadsdelen. Målet att komplettera med den boendeform som är underrepresenterad är
svårare att uppnå, bland annat på grund av ekonomi och efterfrågan, från både staden,
exploatörer och tänkbara boende.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
För att motverka segregationen och ge ekonomiskt svaga grupper större möjlighet att
välja bostadsområde, behöver hyreskostnaderna vid nyproduktion subventioneras
alternativt att den högsta godtagbara hyreskostnaden vid beräkning av försörjningsstöd
höjs. Fortsatt samarbete mellan stadsdelsförvaltningar, fastighetskontor och hyresvärdar
är av stor betydelse för att personer som bedöms kunna bo i ordinärt boende utan stöd,
ska få möjlighet till eget boende. Det är viktigt att ta till vara resultat från projektet
”Bostad först” för att finna nya och permanenta boendelösningar. För målgruppen inom
funktionshinderområdet som kan bo i ordinärt boende med stöd, är det av stor vikt att
boendestödet utvecklas och erbjuds under dygnets alla timmar samt veckoslut och
helgdagar. För att tillgodose åldersrelaterade behov hos äldre personer med
funktionsnedsättningar behöver en särskild boendeform utvecklas.
Förvaltningen har för att öka kunskapen om den egna stadsdelen och tänkbara
utvecklingsmöjligheter för bostadsmiljön börjat bygga en lokal kunskapsbas, bland
annat med material från workshops och användning av verktygen Social
konsekvensanalys (SKA) och Barnkonsekvensanalys (BKA). Sammanställning av
materialet pågår. Arbetet syftar till att stärka förutsättningarna för god samverkan med
stadens övriga förvaltningar och externa aktörer inför och under planerandet av nya
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
47(61)
bostadsområden. Beroende på vilka insatser som planeras sker olika former av dialog
med invånarna.
4.13 Resurshushållningen ska öka
4.13.1 Prioriterat mål: Resurshushållningen ska öka
Målvärden i budget 2014:
Utfall 2012
Målvärde
2014
Andel anställda med möjlighet till utsortering av produkter för
återanvändning
100 %
100 %
Andel anställda med möjligheter till sortering av förpackningar och
papper
90 %
100 %
Andel anställda med möjlighet till utsortering av farligt avfall och
elektronikavfall (inklusive glödlampor/lågenergilampor)
100 %
100 %
Andel anställda med möjlighet till utsortering av matavfall för
biobehandling
60 %
100 %
Mått
Resultat och analys
Resurshushållningen ökar i förvaltningen.
Avfallssorteringen ökar mycket tack vare miljödiplomeringen och en ökad
miljömedvetenhet. Många som tidigare ej haft möjlighet till sortering har detta idag.
Daglig verksamhet tar idag hand om det farliga avfallet från förskolor. Vad gäller övriga
sektorer så pågår det ett arbete med att se över och effektivisera strukturen för
insamling.
Centralköket, förskolor och skolor arbetar mycket med mätning av tillagnings- samt
matsvinn. Information och arbete kring matsvinn pågår i samtliga verksamheter under
område Måltid. Samtidigt sker beställningar idag mer och mer till respektive
tillagningskök vilket positivt påverkar inköpsmängden. Kostdatasystemet gör det
möjligt för verksamheterna att göra mer planerade beställningar.
Inom Fastighetsservice har Drift och service genomfört studiebesök på Renova samt
vidareutbildat sig inom återvinning och sophantering
Förvaltningen har effektiviserat inköpen genom färre inköpare. På detta sätt räknar
förvaltningen också med att inköpen blir mer samordnade och att resurshushållningen
ökar.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
Kunskapen om att möjligheterna finns för återanvändning och dess fördelar kan ökas
ytterligare. Inköparnas kunskap och medvetenhet spelar en stor roll för att nå en högre
måluppfyllelse. Förvaltningen undersöker möjligheterna med att starta upp en
samordnad insamling av farligt avfall vilket skulle innebära en högre måluppfyllelse
samt underlätta hanteringen för verksamheterna. Förvaltningen ska även tillsammans
med Kretslopp och vatten se över möjligheterna till avfallssortering i offentliga lokaler
som Forum och bibliotek för att ytterligare öka resurshushållningen. För att arbetet ska
fortsätta på rätt väg krävs även ett fortsatt stöd för verksamheterna vad gäller
avfallssortering och det behöver bli tydligt vem de kan få stöd ifrån i dessa frågor både
strategiskt samt operativt.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
48(61)
Uppföljningsfråga från SLK
Redovisa åtgärder och resultat för avfallsförebyggande, återanvändning och
återvinning.
Se resultat och analys ovan
4.14 God stadsmiljö och trafik för tillgänglighet
4.14.1 Prioriterat mål: Det hållbara resandet ska öka
Resultat och analys
Det hållbara resandet har inte ökat inom förvaltningen mellan 2012 och 2013 (se
4.11.1.1) trots lokala reseriktlinjer. Förvaltningen räknar dock med att denna trend
ändras i och med att projektet Klimatsmarta val har påbörjat klimatarbetet 2014.
Förvaltningens resor med flyg ökade markant under 2013 både resorna under och över
50 mil. Ökningen beror bland annat på förvaltningens deltagande i konferens i Arlanda
samt ett ökat utnyttjande av EU-fonder för kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte
med andra projekt och verksamheter ute i Europa.
Resorna med privat bil har minskat vilket skulle kunna vara ett resultat av
förvaltningens reseriktlinje samt att förvaltningen inte längre ger ut ersättning för
bensinkostnader. Användandet av bilpoolen har ökat vilket kan innebära att medarbetare
som tidigare använt privat bil gått över till bilpoolen.
Flertalet inköp inom förvaltningen samordnas idag mellan verksamheter vilket inneburit
ett minskat antal transporter.
Användandet av elbilar har ökat i förvaltningen och hemtjänsten kör ett antal elbilar.
Videokonferenssystemen anses kunna användas mer än vad som görs idag.
Utbildningstillfällena som erbjudits för att sprida kunskapen och nyttan kring
videokonferens hade endast ett fåtal anmälda vilket resulterade i att de aldrig
genomfördes.
Arbetet med projektet Klimatsmarta Val pågår. Medarbetarna kan idag köpa årskort för
ett förmånligt pris och få ut cykelförmån i form av cykelleasing samt cykelbidrag.
Projektet förväntas bidra till att det hållbara resandet ökar inom förvaltningen både
genom aktiviteter som underlättar för medarbetarna att välja bort bilen samt genom att
öka medvetandet. I Klimatsmarta Val ingår även en tvärsektoriell grupp med
representanter från alla sektorer för att få in åsikter, föra dialog kring aktiviteterna samt
göra behovsinventeringar i sektorerna inför användning av klimatkompensationen.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
För att nå en högre måluppfyllelse krävs vidare kommunikation ut i förvaltningen om
Klimatsmarta Val och dess syfte samt fortsatt arbete med aktiviteter som främjar
hållbart resande.
Den tvärsektoriella gruppens uppgift är betydande som en länk ut i sektorerna och det är
viktigt att följa upp och visa på de positiva konsekvenserna av klimatkompensationens
insatser. Syftet och fördelarna med videokonferenssystemen som finns i förvaltningen
behöver spridas och cheferna behöver vara förebilder för att dessa ska användas mer.
Fler elcyklar samt en cykelpool inom förvaltningen skulle öka det hållbara resandet. Det
krävs även att förvaltningen lägger fokus på att minska flygresorna under 50 mil.
Förvaltningen bör här arbeta med att medvetandegöra cheferna om Göteborgs Stads
resepolicy samt att förvaltningen ej godkänner kortare flygresor som mellan Göteborg
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
49(61)
och Stockholm där tågförbindelserna är bra.
Uppföljningsfråga från SLK
Hur har ni arbetat med att trygghetsanpassa gångvägar till och från hållplatser i
kollektivtrafiken?
I förekommande fall så deltar förvaltningen i Trafikkontorets arbete med att
trygghetsanpassa gångvägarna. Trygghetsperspektivet diskuteras ofta i olika
sammanhang i förvaltningen och stadsdelsförvaltningarna har deltagit i EU-projekt där
bland annat Teleskopsgatan rustats upp. Förvaltningen har även varit med i dialoger
kring hur trygghet ska skapas till och från de viktigaste hållplatserna. Trygghet vid
hållplatser är en viktig fråga för Östra Göteborg då många hållplatser ligger
nedsprängda mellan berg med mycket lutning och skymd sikt som resultat.
4.15 Bevara biologiska mångfalden
4.15.1 Prioriterat mål: Den biologiska mångfalden ska främjas
Resultat och analys
Samtliga verksamheter ska vara miljödiplomerade 2014. I diplomeringen ingår att se
över alla kemikalier och byta ut, i den mån det går, de som inte är miljömärkta och som
innehåller riskminsknings- och utfasningsämnen*. Miljömedvetandet ökar hos
medarbetarna i och med arbetet med miljödiplomeringen. Samtidigt fortsätter arbetet
med miljömåltider och inköp av ekologiska livsmedel. Inköpen förenklas genom
förvaltningens nya inköpsorganisation. Alla inköpare har fått utbildning i
miljömärkningar.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
Svårnedbrytbara gifter och utfasningsämnen minskar i förvaltningen samtidigt som det
är svårt för verksamheterna att utan professionell hjälp få kunskap om var och vilka
gifter som kan finnas. Det behövs även tydliga riktlinjer och regler som verksamheterna
ska följa. I dagsläget finns det otydlig reglering och kunskap om gifter som ingår i
produkter och därför är det svårt att styra inköpet av sådana. Det bör huvudsakligen
ligga på Upphandlingsbolaget att se till att de produkter som går att köpa via Winst
innehåller så få skadliga ämnen som möjligt. Ett mer strukturerat och systematiskt
samarbete behöver upprättas med Miljöförvaltningen och Upphandlingsbolaget i dessa
frågor. Det kan skapa rimliga förutsättningar för att stadsdelsförvaltningarna genom
styrd upphandling och ökad sakkunskap. Det ska kunna öka användningen av
miljömärkta produkter samt minska förekomsten av utfasningsämnen.
*/Riskminskningsämnen kallas de kemiska ämnen som kan ha farliga egenskaper och då
innebär risker för verksamheterna och som ska ses över inom miljödiplomeringen och
bytas om så är möjligt. Utfasningsämnen, i sin tur, är väldigt farliga både för hälsa och
miljö och måste bort.
Uppföljningsfrågor från SLK
Hur arbetar ni för att öka användningen av miljömärkta produkter?
Se resultat och analys ovan.
Hur begränsar ni förekomsten av svårnedbrytbara ämnen och utfasningsämnen i
verksamheten?
Se resultat och analys ovan.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
50(61)
4.15.2 Uppdrag: Andelen miljömåltider ska öka till minst 50 procent under
mandatperioden
Mått
2013
Inköpta livsmedel totalt (tkr)
Jan-aug 2014
22 824
15 702
Andel ekologiska livsmedel (%)
27 %
36,6 %
Andel ekologiskt kött (%)
32 %
49,3 %
Målvärde i budget 2014
Andel ekologiska livsmedel: 50 %
Andel ekologiskt kött: 100 %
Resultat och analys
Resultatet speglar att förvaltningen har en medvetenhet. Mat via hemtjänsten är
upphandlade färdiglagade portioner som endast i liten omfattning kan påverkas.
Förvaltningen räknar med att för år 2014 komma upp till drygt 40 % för ekologiska
livsmedel under året.
Andelen ekologiskt kött ökar, eftersom förvaltningen infört två helvegetariska dagar i
skolorna. Prognosen är 45 %.
Det finns inget konto för ekologiska upphandlade måltider, vilket försvårar
uppföljningen.
Vad som krävs för ökad måluppfyllelse
Förvaltningen kan använda det nya IT-stödet för livsmedelsbeställningar i fler
verksamheter för att kunna jämföra resultat och göra analyser.
För upphandlade måltider och livsmedelsinköp kan förvaltningens sektorer
samverka mer.
Förvaltningen bör utreda konsekvenserna av att ha egen produktion av
färdiglagad mat, för att därigenom ha större styrning och kontroll. Större krav
bör generellt ställas vid inköp och upphandling av livsmedel och färdiglagad
mat.
Uppföljningsfråga från SLK
Om andelen ekologiskt kött är mindre än 100 % kommentera varför.
Att andelen ekologiskt kött inte är högre beror delvis på begränsad tillgång. Det finns
bland annat inte kyckling, styckprodukter och det är begränsad andel ekologiska pålägg.
Priset på ekologiskt kött är cirka 40 % högre än konventionellt kött.
4.16 Näringsliv och Turism
4.16.1 Prioriterat mål: Göteborgarnas näringslivsklimat ska förbättras
Resultat och analys
Stadsdelsförvaltningen har varit en aktiv samverkanspart i Projekt Utveckling Nordost.
Projektet avslutades vid årsskiftet och utvecklingsbolaget förs under 2014 över och blir
en del av Business Region Göteborg (BRG). Under detta år undersöker bolaget olika
möjligheter till fortsatt finansiering via t.ex. EU-medel till framtida satsningar i
nordöstra Göteborg. BRG fortsätter sitt företagarstöd via BRG Business Center
Nordost. De erbjuder företagsrådgivning i sin lokal på Bergsjön Centrum. I Kvibergs
Park finns Kompani 415. Det är en "samarbetsplats" för kulturellt, kreativt och socialt
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
51(61)
inriktade aktörer. Här arbetar ett 20-tal småföretagare.
Vad som krävs för att nå en högre måluppfyllelse
Strukturerat samarbete och samsyn mellan planerande och förvaltande förvaltningar och
bolag kring strategier för att öka företagandet i östra Göteborg och dess omedelbara
närhet. Det gäller både mark för etablering, men också stöd vid företagsetablering och
utveckling. Många småföretag har goda idéer men inget eller litet startkapital. Dessa
ligger ofta i gränslandet mellan företag, kultur och social ekonomi och förefaller hamna
mellan olika stolar. Stadsdelsförvaltningen behöver se över sin roll i arbetet med att öka
företagandet i stadsdelen. En lokal resurs som verkar i gränslandet mellan offentliga och
privata aktörer kan sannolikt bidra till att lyfta företagsfrågorna i östra Göteborg.
4.17 Arbetsmarknad
4.17.1 Prioriterat mål: Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån
arbetsmarknaden ska öka
Målvärde i budget 2014
Målvärde
2014
Mått
Antal deltagare i arbetsmarknadsinsatser, totalt
340
Antal deltagare i arbetsmarknadsinsatser, kvinnor, ungdomar
136
Antal deltagare i arbetsmarknadsinsatser, män, ungdomar
204
Resultat och analys
Sektorns arbetsmarknadsgrupp har under våren förstärkts med nya medarbetare och ett
nytt arbetssätt har implementerats i gruppen. Förändringen kommer att innebära ett
effektivare arbetssätt och att mer tid kan läggas på ett fördjupat arbete med de klienter
som bedöms behöva mest stöd för att på sikt etablera sig på arbetsmarknaden.
Arbetsforums praktiksamordnare arbetar aktivt med att anskaffa praktikplatser för
verksamhetens deltagare – framförallt finns platserna hos privata företag samt
frivilligorganisationer. En resultatuppföljning sker vid årets slut.
Samarbete mellan Arbetsförmedlingen (AF) och sektorns försörjningsstödsenheter
pågår i olika hög omfattning. Handläggare från sektorn träffar varje vecka
kontaktpersoner på AF för att lösa gemensamma frågor. Arbetsforum har sedan flera år
tillbaka en handläggare från AF som arbetar 4 h/vecka i Arbetsforums lokaler.
Inom område Boende och personligt stöd är nu Unga vuxna Ab implementerat i
ordinarie verksamhet. Arbetet enligt den framgångsrika modell som de senaste tre åren
har fått ut cirka 30 unga personer med psykiska funktionsnedsättningar i studier och fem
i anställning är nu permanentat i ordinarie verksamhet. En pedagog är anställd som
tillsammans med boendestödet arbetar med att upprätthålla och arbeta vidare med de
goda resultaten som framkom under den treåriga projekttiden. Samverkan sker med
Försäkringskassan, Social resursförvaltning, Socialtjänst (främst försörjningsstöd),
Hälsoteket, Boendestöd i Angered, Arbetsförmedlingen och den brukarstyrda
friskvårdsklubben.
Förvaltningen bedömer att målet kommer att uppnås för både kvinnor och män.
Vad krävs för högre måluppfyllelse
På enhetschefsnivå inom område Arbetsmarknad finns fortsatt inga
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
52(61)
samverkansformer med AF:s chefer. Många omorganisationer i båda
verksamheterna samt förändrade direktiv hos AF kan vara en trolig förklaring
till detta. Bedömningen görs att detta indirekt påverkar de vi är till för då risk
finns att arbetet med att minska andelen personer med långtidsberoende inte sker
så effektivt som möjligt.
För högre måluppfyllelse krävs trepartssamtal i allt större omfattning mellan
arbetsförmedlare, socialsekreterare och klient.
För att bevara framgångsfaktorerna så att unga vuxna med psykisk
funktionsnedsättning når arbete och studier krävs en fortsatt god samverkan med
Försäkringskassan, Socialresursförvaltning, Område Arbetsmarknad (främst
försörjningsstöd), Hälsoteket, Arbetsförmedlingen och friskvårdsklubben.
Uppföljningsfrågor från SLK
Vilka effekter bedömer nämnden att dess arbetsmarknadsinsatser har för de
prioriterade grupperna (ungdomar, utrikesfödda och personer med
funktionsnedsättning)?
Målet med Unga Vuxnas verksamhet är att skapa förutsättningar för unga människor att
bryta isolering och hitta vägar till arbete eller studier och att detta leder till
självförsörjning. För närvarande har Unga Vuxna 20 aktiva deltagare. Deltagarna har en
könsfördelning med cirka 60 % kvinnor och 40 % män.
Returhuset bedriver arbetsträning och har cirka 30 inskrivna deltagare igång i
verksamheten samtidig och så gott som alla kommer från de prioriterade grupperna.
Årets halvårsresultat visar att av de totalt 54 personer som varit inskrivna så går hälften,
48 %, från att vara långtidsberoende till att vara aktuella för arbete. 15 % har gått direkt
till arbetsmarknaden och 33 % har gått vidare till att söka arbete via
Arbetsförmedlingen. Att träna människor under arbetsliknande förhållanden bedöms ha
stor effekt på deras möjligheter att både få och också behålla ett arbete.
Arbetsforum är en kommunal arbetsmarknadsinsats med olika professioner.
Arbetsforum arbetar på uppdrag av olika socialsekreterare, i huvudsak med de
prioriterade grupperna. De deltagare man möter är personer som Arbetsförmedlingen
inte prioriterar. Detta är en grupp som generellt både är motiverade och aktiva i sitt
arbetssökande, men som bedöms stå långt ifrån arbetsmarknaden pga. att de saknar
språket, utbildning eller arbetslivserfarenhet från Sverige. Hittills i år har verksamheten
arbetat med 270 deltagare, 110 kvinnor och 160 män. Fram till juli visar att av de 193
personer som avslutats så har 21 % av deltagarna gått vidare till heltidsarbete, 5 % har
fått timanställning och 7 % studerar på heltid. Bedömningen görs att många av de
deltagare Arbetsforum möter skulle ha väldigt små möjligheter att komma vidare till
arbetsmarknaden på egen hand och att det individuella stödet är en avgörande faktor för
många av dem i de prioriterade målgrupperna. Att verksamheten rekryterare använder
sig av en specifik metod (P100-metoden), där man utifrån en arbetsgivares
rekryteringsbehov finner lämpliga deltagare till vakanta tjänster, är en viktig pusselbit.
Merparten av deltagarna saknar själva ett kontaktnät och har aldrig tidigare varit på en
anställningsintervju.
De kommunala arbetsmarknadsinsatserna i Östra Göteborg är välfungerande, men det
ska samtidigt sägas att de inte möter alla behov. De långtidsarbetslösa har väldigt olika
bakgrund vilket också gör att utmaningarna för stadsdelen blir desto fler.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
53(61)
4.18 Vuxenutbildning
Resultat och analys
Under året har det kommit ett stort antal anhöriginvandrare till stadsdelen. De flesta av
dessa har en låg utbildningsnivå, många är analfabeter och har heller inte yrkesarbetat i
sitt hemland. Det kommer att krävas omfattande insatser med stöd av SFI för att
personerna ska uppnå den språkliga nivå som krävs för att komma in på
arbetsmarknaden. Vägen till självförsörjning riskerar att bli lång.
4.19 Kultur
4.19.1 Prioriterat mål: Tillgängligheten till kultur ska öka
2013-03-15
Mått
Flickor
Antal antagna elever 6-19 år i
den frivilliga kulturskolan
2014-03-15
Pojkar
Flickor
Pojkar
249
182
268
172
Andel antagna elever 6-15 år av
befolkningen i den frivilliga
kulturskolan
10 %
7%
10 %
6%
Andel antagna elever 6-19 år
som fått sitt förstahandsval i den
frivilliga kulturskolan
75 %
80 %
73 %
73 %
Antal elever 6-19 år som sökt
plats (minst två ämnen) i den
frivilliga kulturskolan, men som
inte erbjudits plats
26 %
22 %
68 %
34 %
Målvärde i budget 2014
Antal antagna flickor 6-19 år i den frivilliga kulturskolan per 2014-03-15: 300
Antal antagna flickor 6-19 år i den frivilliga kulturskolan per 2014-03-15: 225
Resultat och analys
Flickor 6-19 år närmas målvärdet och antalet antagna elever har ökat. För pojkar 6-19 år
har antalet antagna elever minskat marginellt. I år har fler sökt till kulturskolans
frivilliga verksamheter, men har inte kunnat erbjudas plats därför att kulturskolan inte
kan möta upp med fler lärare i de mest eftertraktade ämnena och därför har antalet
elever, framförallt flickor, som sökt inte kunnat beredas plats.
El Sistemaverksamheten når grupper som inte tidigare varit aktiva i att ta del av
kulturutbudet. Mötet mellan etablerade musiker, blivande musiker, föräldrar och publik
som sker lokalt likväl som på våra stora kulturarenor ökar tillgängligheten till kultur
även på ett socialt plan. Förutom de elever som går i frivillig kulturskola, undervisar
kulturskolan 600 elever i stadsdelens grundskolor, genomför läger och lovverksamhet
och deltar i kulturarrangemang.
Se även 4.19.1.1.
Vad som krävs för ökad måluppfyllelse
Utökat samarbete mellan stadsdelarnas kulturskolor, fritidsverksamheter och
skolor skapar bättre förutsättningar för planering av verksamheten. Det kan
också ge högre kvalitet och större utbud. Genom att skapa fler förutsättningar för
brukarinflytande kan utbudet breddas och på det sättet bli tillgängligt för fler.
Informations- och kommunikationsutveckling skapar också förutsättningar för
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
54(61)
större måluppfyllelse.
För att nå en högre måluppfyllelse bör utbudet ses över för att nå fler pojkar,
men även noggrannare dokumentera och analysera verksamhetens
resursfördelning i stadsdelen.
Uppföljningsfråga om insatser med anledning av nämndens roll som
processägare för det prioriterade målet
SDN Östra Göteborg är tillsammans med Kulturnämnden processägare för målet
"Tillgängligheten till kultur ska öka".
Förvaltningen har representation i styrgruppen och arbetsgrupper för att ta fram
handlingsplaner som utgår från Göteborgs Stads kulturprogram.
En intervjuserie har initierats och genomförts med både biblioteksbesökare, och de som
inte besöker biblioteken, för att få reda på vilka åtgärder som behövs för att fler ska
besöka biblioteken och använda bibliotekens olika tjänster.
Tillsammans med Stadsteatern forsätter arbetet med att erbjuda invånarna i Östra
Göteborg möjligheter att besöka teatern på generalrepetitioner. Teatern erbjuder också, i
samband med föreställningarna, samtal tillsammans med regissörer, skådespelare och
andra. Det finns också möjlighet för Östra Göteborgs ungdomar att få praktikplatser
inom teaterns olika verksamheter.
SDN-uppdrag: Planering för ett kulturhus i Bergsjön.
Under 2014 fortsatte förvaltningens arbete med att ta fram ett lokalprogram för
Kulturhus Bergsjön. En förstudie ledd av det kommunala fastighetsbolaget Higab
startade i februari och ska ligga till grund för det framtida kulturhusets innehåll och
verksamhet.
Förvaltningen och Higab har under våren arbetat med att omvandla tankar, idéer och
visioner till rumsliga ytor. I förstudiearbetet ingår en projektgrupp bestående av
förvaltningen, Higab, Kulturförvaltningen, Lokalsekretariatet, Stadsbyggnadskontoret,
Fastighetskontoret och Trafikkontoret. Förstudien syftar till att utreda möjligheten att
bygga ett kulturhus i anslutning till Rymdtorgets östra entré, samt att konkretisera det
verksamhetsprogram som förvaltningen tagit fram genom dialogarbetet, intervjuer,
studiebesök och genomgång av tidigare utredningar. Förstudien ska även slå fast
byggnadens storlek, och det har genomförts förkalkyler gällande kostnader för
byggnation, utrustning, drift- och infrastrukturförändringar samt stadsutveckling.
Fördjupade samtal har genomförts med några av husets framtida verksamheter såsom
drift av bibliotek och kök. Parallellt med förstudien har Stadsbyggnadskontoret arbetat
med att ta fram ett samrådsmaterial för detaljplan.
Tre öppna möten har hållits under våren; på Bergsjöns Bibliotek, Gamlestadens
bibliotek samt på det nyöppnade Stadsbiblioteket. Mötena har syftat till att skapa
transparens i arbetet och arbetsmaterial har ställts ut på Gamlestadens bibliotek,
Samarbetsplats Kviberg på Kvibergsområdet, Göteborgs Stadsmuseum, Bergsjöns
bibliotek samt på vårdcentralen i Bergsjön.
Förvaltningen har som ett sätt att etablera framtida placering genomfört en
Kulturfestival på Rymdtorget den 6 september. Kulturfestivalen erbjöd ett omfattande
program bland annat bestående av scenframträdanden, litteratur, folkdans,
sportaktiviteter, mat, föreningar med hantverk, miniutställningar, workshops och
familjedag. Kulturfestivalen fick en stor uppslutning såväl från fastighetsbolag och
andra aktörer samt engagerat föreningsliv och kulturarbetare.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
55(61)
4.20 Personal
4.20.1 Prioriterat mål: Osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor
ska minska
Resultat och analys
I samband med 2014 års lönerevision så togs den årliga handlingsplanen för jämställda
och konkurrenskraftiga löner. Under 2014 har förvaltningen prioriterat sjuksköterskor,
förskollärare, socialsekreterare, lärare samt en antal mindre yrkesgrupper. Östra
Göteborg har under ett flertal år satsat på de prioriterade yrkesgruppernas
löneutveckling. Dessa satsningar visar sig nu i lönestatistiken och flertalet yrkesgrupper
ligger i enlighet med den lönepolitiska målbilden.
Vad som krävs för öka måluppfyllelse
De närmaste åren kommer förvaltningen att fortsatt behöva satsa på prioriterade
grupperna främst vad gäller att öka lönespridningen. Förvaltningen har mycket svårt att
rekrytera vissa yrkesgrupper såsom chefer, förskollärare, vissa ämneslärare,
socialsekreterare vilket gör det än mer angeläget att kunna erbjuda en god
löneutveckling.
Uppföljningsfråga från SLK
Hur har ni använt lönekompensationen och särskilt avsatta medel för att motverka
osakliga löneskillnader och för att nå konkurrenskraftiga löner?
Se Resultat och analys ovan.
4.20.2 Uppdrag: Förvaltningar och bolag ska erbjuda alla
tillsvidareanställda heltidstjänster
I juli 2014 hade andelen tillsvidareanställda med grundanställning på heltid ökat till
92 % från förra årets 90,4 %.
Orsaken till att förvaltningen har deltidsanställda är dels att medarbetare med
nattjänstgöring inte arbetar heltid, de erbjuds dock heltid men då med tjänstgöring
dagtid och dels medarbetare som omreglerat tjänsten pga. sjukersättning.
Personliga assistenter är en grupp där det varit svårt att bereda alla heltidsanställningar
då det är brukarnas behov som styr omfattningen av anställningen och där det kan vara
svårt att kombinera med uppdrag hos andra brukare. En medarbetare har inte erbjudits
heltidsanställning men arbete pågår för att se över tjänstgöringsgraden..
I sektor KoF finns medarbetare som har deltidsanställningar dels beroende på att
elevunderlag saknas för högre tjänstgöringsgrad och dels för att några av medarbetarna
inte önskar högre tjänstgöringsgrad. För en del medarbetare har man kunnat hitta
lösningar genom samarbete med andra stadsdelar.
4.20.3 Uppdrag: Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem
procent utföras av timanställd personal
Mått
Andel arbetad tid utförd av timavlönade
Jan - aug
2012
10,45 %
Jan - aug
2013
9,14 %
Jan - aug
2014
8,47 %
Målvärde i budget 2014
Andel arbetad tid utförd av timavlönade: 5 %
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
56(61)
Resultat och analys
I Östra Göteborg har andelen arbetad tid utförd av timavlönad personal minskat de
senaste tre åren med nästan två procentenheter till 8,47 % i augusti 2014. Här ingår även
de personer som är anställda enligt PAN-avtalet, dvs. de personer som är anställda på
anmodan av brukare som enligt lag har rätt att välja sin personal. Det är personliga
assistenter inom funktionshinder och anhörigvårdare inom äldreomsorgen som har
denna form av anställning. När PAN-anställda tas bort är andelen arbetad tid utförd av
timavlönad personal 7,4 % i augusti 2014.
Det är stora variationer mellan de olika sektorerna i förvaltningen. Inom äldreomsorgen
och funktionshinder har man arbetat längst tid med att minska andelen timavlönade och
inom dessa områden har också störst förändring skett. Här kan nämnas att ÄO-HS har
minskat andelen timavlönade från 19,8 % i augusti 2012 till att i augusti 2014 vara
11,5 %. Trots minskningen är andelen timavlönade fortfarande hög inom äldreomsorgen
och fortsatt arbete krävs innan budgetens mål kan uppnås. I våras utökades området där
medarbetarna kan fullgöra sina resurspass, från att tidigare ha gjort dessa pass på egen
arbetsplats och närliggande arbetsplats till att nu gälla inom hela området stöd i hemmet
eller område äldreboende.
Även sektor Utbildning visar på en hög andel timavlönade och är inkluderade i projektet
Optimerad bemanning. Det är främst barnskötare och fritidspedagoger som är
timavlönade och orsakerna är främst hög sjukfrånvaro samt att barnskötare och
outbildad personal vikarierar i avvaktan på rekryteringar till de svårrekryterade
grupperna förskollärare och fritidspedagoger.
Måltid- och städverksamheterna har redan uppfyllt målet med att ha max 5 %
timavlönad personal. Från september kommer korttidsrekryteringen i dessa
verksamheter tas över av Bemanningsenheten.
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
Bemanningsenheten har fått som uppdrag att månadsanställa i Bemanningsenheten samt
att ta fram en modell för att, vid övertalighet, ta över medarbetare från verksamheten.
4.20.4 Uppdrag: Andelen födda utanför Norden samt andelen kvinnor ska
öka på chefsnivå
Andelen chefer födda utanför Norden har ökat med 1,8 % mellan 2012 och 2013. Totalt
är 5,9 % av cheferna i Östra Göteborg födda utanför Norden.
Av stadsdelens chefer är 76 % kvinnor, vilket är lika stor andel som 2013.
Könsfördelningen i hela stadsdelen är 82 % kvinnor och 18 % män.
Vid chefsrekrytering kan stöd fås av rekryteringsspecialister.
Det stödmaterial som rekryteringsspecialisterna tagit fram utgår från strukturerade
kompetensbaserade intervjufrågor, vilket ökar möjligheten att rekrytera rätt person
oavsett kön eller bakgrund.
4.21 Upphandling
4.21.1 Prioriterat mål: Upphandling av tjänster med social hänsyn ska öka
Resultat och analys
Förvaltningen har genomfört en egen upphandling med social hänsyn. Upphandlingen
gäller Götaholm som är ett äldreboende. Götaholm kommer i sin rekrytering vända sig
till bland annat personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I rekryteringen får
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
57(61)
Götaholm stöd från Östra Göteborgs arbetsmarknadsverksamhet.
Stadsdelarna har ett gemensamt förfaringssätt med att utse representanter i aktuella
referensgrupper för upphandlingar i Upphandlingsbolagets regi. Där ges möjlighet att
föra fram och påverka att förvaltningen får med kriterier med sociala hänsyn vid
upphandling av tjänster. Förvaltningen har under året varit med i tre referensgrupper.
Inga kriterier med sociala hänsyn har varit med i dessa upphandlingar.
Referensgruppens uppdrag är att:
företräda sakkunskap och verksamhetens behov
utforma ramavtalet så att det stödjer verksamheten
avvägningar mellan behov och resurs
följa upp och utvärdera upphandlingen
Vad som krävs för en högre måluppfyllelse
Kompetensutveckling inom området för de personer som är med i
referensgrupperna
Stadens referensgrupper vid ramavtalsupphandlingar blir mer aktiva inom
området ihop med Upphandlingsbolaget för att skapa kriterier i ramavtalen där
sociala hänsyn tas med
Upphandling av tjänster med socialhänsyn kan göras inom avtalsområdena städ- och
hantverkstjänster. Eftersom Östra Göteborg har en egen städverksamhet så blir inte
upphandling inom detta område så aktuellt i någon större utsträckning.
Upphandling/FKU med social hänsyn 1 sep 2013 t o m 31 aug 2014
Mått
Antal/andel
Antal upphandlingar/FKU med social hänsyn under perioden
1
Andel upphandlingar/FKU med social hänsyn av det totala antalet upphandlingar
under perioden
*
FKU betyder förnyad konkurrensutsättning.
*/Låg andel. Totala antalet FKU håller på att kartläggas.
4.22 Sammanfattning av måluppfyllelse
Bedömning av måluppfyllelse
Grön = God
Utveckling åt rätt håll/Stark trend/om mätetal finns - tydlig ökning
Gul = Viss
Utveckling åt rätt håll/Svag trend/om mätetal finns - ökning.
Röd = Ingen
Utveckling åt fel håll/Ingen alternativt svag trend/om mätetal finns - ingen ökning
alternativt minskning.
Blå = Svårbedömt
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
58(61)
Mål
Sammanfattande resultatredovisning
Öka förutsättningarna till goda
livschanser för alla göteborgare
och därmed utjämna dagens
skillnader.
Samverkan med AF, FK,
Samordningsförbundet och Vuxenutbildningen
pågår men behöver utvecklas ytterligare.
Situationen på bostadsmarknaden är mycket
svårhanterlig. Arbete kring våld i nära
relationer pågår.
Bedömning av
måluppfyllelse
(prognos för
året)
Ingen
Tidigt förebyggande och
rehabiliterande insatser ska öka
när det gäller barn och unga
samt vuxna med
missbruksproblem
Det pågår många insatser inom det
förebyggande arbetet med ungdomar inom
IFO-FH, UTB och KoF.
Viss
Antalet hushåll i långvarigt
beroende av försörjningsstöd
ska minska
Antalet hushåll i långvarigt försörjningsstöd
ökar.
Ingen
Integrationen mätt utifrån
integrationsstyrkortets
strategiska områden ska öka
Förvaltningen kan inte utifrån styrkortet
bedöma om integrationen ökat. Flera
indikatorer, bland annat avseende hälsa och
utbildning visar på stora skillnader inom
stadsdelen och i förhållande till staden i övrigt.
Svårbedömd
Jämställdheten i stadens
verksamheter ska öka
Arbete med jämställdhet ingår i arbete med
normkritik.
Viss
Skillnaderna i hälsa mellan olika
socioekonomiska grupper och
delar av Göteborg ska minska
Barns fysiska miljö ska bli bättre
Resultat inom folkhälsa är långsiktiga och
aktiviteter inom området har inte preciserats
tillräckligt för att effekter ska vara mätbara.
Resultatet i elevenkäten visar inte på någon
tydlig förbättring avseende barns fysiska miljö.
Dock har en rad förbättringsåtgärder
genomförts utifrån både Arbetsmiljöverkets och
Miljöförvaltningens inspektion under våren
2014.
Skolan ska öka barns och
elevers möjligheter att inhämta
och utveckla kunskaper,
förmågor och värden
Sektorns arbete med miljödiplomering har
fortlöpt väl. En positiv tendens avseende
elevernas generella måluppfyllelse ses från år
3-9 i jämförelse med föregående år.
Skolan ska i ökad omfattning
kompensera för elevers olika
förutsättningar på såväl
elevnivå som mellan olika
skolor
En rad åtgärder och aktiviteter har genomförts
inom ramen för sektorns kompensatoriska
uppdrag under året. Exempel på detta är
utökad studiehandledning, lovskola och
läxhjälp. Resurser via Utvecklingsfonden har
stärkt skolornas förutsättningar att kunna
arbeta såväl förebyggande som åtgärdande.
Unga göteborgares möjligheter
till en rik och meningsfull fritid
ska öka.
Unga göteborgare ska ges
ökade möjligheter att påverka.
Majoriteten av barn och unga är nöjda med sin
fritid, men förvaltningen ska arbeta med att
bredda utbudet.
Det är positivt att stadsdelen erbjuder en rad
olika forum för barn och ungas inflytande och
delaktighet. Att eleverna känner sig trygga med
sina lärare och känner sig lyssnade på utgör
också en viktig förutsättning. Utifrån denna
plattform bör barn och unga också kunna se
och uppleva att de har ett reellt inflytande över
såväl skoltid som fritid.
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
Ingen
Viss
Viss
Viss
Viss
Viss
59(61)
Mål
Sammanfattande resultatredovisning
Bedömning av
måluppfyllelse
(prognos för
året)
Äldres inflytande över sin
vardag ska öka
Genom fortsatt arbete med
förebyggandeinsatser arbetar verksamheten
för att göra det möjligt för enskilda att behålla
sin självständighet och sitt oberoende. Fler gör
val, framför allt avseende hur ofta man vill ha
städat, inom ramen för Göteborgsmodellen.
Upplevelsen av inflytande minskar enligt
Socialstyrelsens enkät. Egna mätningar
kommer att genomföras. För ökad
måluppfyllelse måste verksamheten fortsätta
arbetet både intern och extern med bred
delaktighet
Viss
Göteborg ska minska sin
klimatpåverkan för att bli en
klimatneutral stad
Det pågår många insatser inom området;
mätning & minskning av matsvinn, mer
vegetariskt, cykelförmån, årskort, ökad
miljömedvetenhet hos medarbetarna.
God
Staden ska bättre möta
göteborgarnas bostadsbehov
Bostadsbristen och trångboddheten är fortsatt
hög. Utsatta grupper och ungdomar har svårt
att få att få ett bra boende. Flera personer med
funktionsnedsättning bor i korttidsboende i
avvaktan på bostad med särskild service.
Ingen
Resurshushållningen ska öka
Miljödiplomeringen innebär att ständiga
förbättringar sker inom området med
återvinning samtidigt som färre inköpare
innebär mer planerade inköp.
God
Det hållbara resandet ska öka
En rad åtgärder och aktiviteter har genomförts
och ska genomföras såsom cykelförmån,
årskort och inköp av elcyklar. Enheten
Klimatsmarta val effektiviserar arbetet.
Viss
Genom miljödiplomeringen av alla enheter har
medvetandet ökat om t.ex. kemikalier som inte
ska användas. Ekologiska livsmedel används i
större omfattning.
God
Göteborgarnas näringslivsklimat
ska förbättras
Förvaltningen har varit aktiv part i projekt
Utveckling nordost. Projektets måluppfyllelse
har varit god. Det finns dock åtskilligt mer att
göra för att öka möjligheterna till företagande i
stadsdelen.
Svårbedömd
Arbetsmarknadsinsatser för
grupper långt ifrån
arbetsmarknaden ska öka
Förvaltningen bedömer att målet kommer att
uppnås för både kvinnor och män. Andelen
långtidsberoende av försörjningsstöd fortsätter
dock att öka.
Viss
Tillgängligheten till kultur ska
öka
Förvaltningen arbetar mer systematiskt med att
möjliggöra tillgänglighet till kultur.
Osakliga löneskillnader mellan
män och kvinnor ska minska
Östra Göteborg har under ett flertal år satsat
på de prioriterade yrkesgruppernas
löneutveckling. Dessa satsningar visar sig nu i
lönestatistiken och ett flertal yrkesgrupper
ligger i enlighet med den lönepolitiska
målbilden.
Upphandling
med sociala hänsyn ska öka
Förvaltningen har gjort en upphandling med
social hänsyn.
Den biologiska mångfalden ska
främjas
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
Viss
God
God
60(61)
5 Bilaga: Ekonomiskt utfall och prognos per område
Stadsdelsnämnden beslutade 2014-02-11:
"att fördjupad redovisning uppdelat på verksamhetsområde presenteras för nämnden i
samband med uppföljningsrapporterna 2014, i enlighet med tilläggsyrkandet från S,
MP och V."
Verksamhetsområde i budget
Sektor UTB: Sektorsövergripande
Resultat
tom. 201408-31 (tkr)
Årsprognos
för 2014
(tkr)
4 000
340
Sektor UTB: Område 1 (Utby, Fjällbo, Gamlestaden)
147
-243
Sektor UTB: Område 2 (Västra Bergsjön, Kortedala)
2 466
106
Sektor UTB: Område 3 (Östra Bergsjön, Adm och Utv)
1 072
-204
Sektor UTB totalt
7 685
0
Sektor ÄO-HS: Sektorsövergripande
3 614
4 109
Sektor ÄO-HS: Utredningsenheten
-1 300
-1 017
Sektor ÄO-HS: Område Stöd i hemmet
-4 248
-5 146
Sektor ÄO-HS: Område Äldreboende
-1 453
-1 977
196
98
-3 192
-3 934
-415
-314
4 709
6 733
-18
-180
-28 664
-36 789
3 143
4 400
-21 408
-26 145
860
0
1 081
-55
284
0
87
300
2 311
245
Stöd: Ekonomiavdelningen
880
900
Stöd: HR-avdelningen
769
1 000
Stöd: Utvecklingsavdelningen med kansliet
786
1 051
2 435
2 951
Förvaltningsgemensamt: Ledning och styrning
26 516
26 881
Förvaltningsgemensamt:
Ledning och styrning
26 516
26 881
Totalt förvaltningen
14 180
0
Sektor ÄO-HS: Område Hälso- och sjukvård
Sektor ÄO-HS totalt
Sektor IFO-FH: Sektorsövergripande
Sektor IFO-FH: Område Arbetsmarknad
Sektor IFO-FH: Försörjningsstöd
Sektor IFO-FH: Område Bistånd och service
Sektor IFO-FH: Område Boende och personligt stöd
Sektor IFO-FH totalt
Sektor KoF: Sektorsövergripande
Sektor KoF: Område Måltid
Sektor KoF: Område Kultur och fritid
Sektor KoF: Område Fastighetsservice
Sektor KoF totalt
Stöd totalt
SDN Östra Göteborg, Uppföljningsrapport 2 2014 SDN
61(61)
