A
B
C
D
E
ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING
TJÄNSTEUTLÅTANDE
SID 1 (3) 2003-04-07
DNR 004-051-03
UÄ-NR 46 /2003
Handläggare: Lars-Gunnar Winsa
Tfn: 08 – 508 21 309
Älvsjö stadsdelsnämnd
Remissvar gällande ungdomsparlamentets motion ang integrationspolitiken
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden godkänner synpunkterna i remissen till kommunstyrelsen gällande
ungdomsparlamentets motion angående integrationspolitiken.
Cecilia Uddenfeldt
stadsdelsdirektör
Lars-Gunnar Winsa
verksamhetsområdeschef för
individ- och familjeomsorg
B O X 4 8 , 1 2 5 2 1 Ä LV S J Ö , B E S Ö K S A D R E S S : Ä LV S J Ö S T AT I O N S P L A N 1 1
T F N : 0 8 / 5 0 8 2 1 0 5 1 , FA X : 0 8 / 5 0 8 2 1 0 9 9 , O R G N R : 2 1 2 0 0 0 - 0 1 4 2
ABCDE
DNR --03
OÄ-NR /2003
SID 2 (3)
Sammanfattning
Kommunstyrelsen har lämnat remiss till sdn i Älvsjö sdn, Maria-Gamla stan sdn,
Spånga-Tensta sdn, IntN, GFN och UtbN till att yttra sig gällande ungdomsparlamentets
motion angående integrationspolitiken. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda
senast 2003-04-30.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av verksamhetsområdeschefen för individ och familjeomsorg, i
samråd med chefen för teknik och miljö, enhetschefen för arbete och bistånd, rektorerna
för barn- och ungdomsområdena samt stadsdelsdirektören.
Bakgrund
Ungdomsparlamentet består av 100 elever från skolor i Stockholms stad.
Inom ramen för ungdomsparlamentet har ungefär 1 000 elever i Stockholms stads
gymnasieskolor på olika sätt deltagit och bestämt vilka frågor som de anser är viktigast.
Ungdomsparlamentet har enats om fyra olika väl genomarbetade motioner som gäller
utbildningspolitik, integrationspolitik, hemlöshetspolitik och bostadspolitik samt förslag
till åtgärder för att komma till rätta med de problem som ungdomsparlamentet anser
föreligga. Socialdemokraterna delar till stora delar ungdomsparlamentets
integrationsmotion, men stödjer inte alla förslag.
Socialdemokraterna anser att en prövning av ungdomsparlamentets förslag ska göras av
kommunfullmäktige och att denna ska beredas som andra motioner. I syfte att få en
saklig beredning som ger fullmäktige möjlighet att ta ställning till samtliga förslag som
förs fram i ungdomsparlamentets motion har socialdemokraterna valt att lämna en motion
till kommunfullmäktige som är likalydande med ungdomsparlamentets motion om
integrationspolitiken.
Integrationsmotionen beskriver att den etniska, sociala och ekonomiska segregationen
ökat sedan mitten av 80-talet och att segregationen mellan invandrare och svenskar blivit
mer tydlig. Motionen anser att diskriminering på arbetsplatser, boende och utbildning
leder till okunskap om olika kulturer, fördomar mellan de olika etniska och ekonomiska
grupperna och brister i demokratin.
Förvaltningens förslag till remissvar
Älvsjö stadsdelsförvaltning menar att antalet personer med invandrarbakgrund ökat sedan
mitten på 80-talet och att den ekonomiska nedgången under 90-talet medfört problem
med social och ekonomisk segregation som drabbat människor med invandrarbakgrund
ABCDE
DNR --03
OÄ-NR /2003
SID 3 (3)
kraftigare än de som under många generationer levt i Sverige. Älvsjö
stadsdelsförvaltning anser att det vara viktigt att bearbeta segregationen så tidigt som
möjligt och att det därför är viktigt att engagera skolor och ungdomsgårdar till sådant
arbete. Detta sker bl a genom den integrationsprojekt som under 2003 påbörjats
gemensamt med ÄlvBrå, stadsdelens drog- och brottsförebyggande råd. En sådant
integrationsarbete förväntas minska rekryteringen till såväl kriminalitet som droger samt
motverka nyrekrytering av ungdomar till antidemokratiska rörelser. Ett effektfullt
integrationsarbete kan även skapa goda förutsättningar för ett ungdomsråd och därmed
utveckla demokratin för barn och unga. I detta arbete är individ- och familjeomsorgen,
skolorna och ungdomsgårdarna delaktiga, men även de frivilliga organisationerna där
idrottsrörelsen, kulturverksamheter, intresserade inom näringslivet och intresserade
privatpersoner är viktiga samverkansparter.
Bostadssegregationen är en annan tydlig segregerande faktor. Ett bostadsområdes
”status”(dvs områdets attraktivitet) avgörs ofta av när området är byggt, tillgången till
service och infrastruktur, hur stor del allmännyttiga hyresrätter som finns i området(om
allmännyttan dominerar har området ofta lägre status), samt de boendes upplevelse av
trygghet i bostadsområdet. På grund av dessa orsakssamband är det bra att
ungdomsparlamentet lyfter fram dessa förslag till åtgärder inom bostadsdelen.
Staden kan troligen bidra till att tydligare använda styrinstrument som planmonopol och
markanvisningar i integrerande riktning. Samtidigt saknar stadsdelsnämnderna och de
boende ofta inflytande i planeringen för nya bostäder och områdenas service.
Svårigheter föreligger dessutom till att hitta finansiärer till ny service och nya
kulturlokaler. Områden med sedan tidigare låg status har ofta svårt att vända en
nedåtgående utveckling. Stadsdelsförvaltningen anser att det är viktigt att i dessa
områden skapa en tydlig identitet och självkänsla genom kultursatsningar och attraktiva
arbetsplatser, attraktiv service m m. De goda exemplen måste lyftas fram samtidigt som
det är viktigt att stödja goda samhällskrafter. En problemorienterad hållning innebär
ingen förändring. Medborgarnas engagemang måste stödjas, t ex är boende som tar
ansvar för sin boendemiljö ett av bostadsområdenas främsta resurs.
Ungdomsparlamentets förslag till åtgärder för utbildning och arbetsmarknad är radikala
inom vissa områden. Genom att sänka gränsen för studiebidrag kan man troligen
frammana effekter i rakt motsatt riktning än man eftersträvat, speciellt gällande
resurssvaga ungdomar. Inom gymnasiet och grundskolan bör man nog istället fokusera
mer på fungerande förebyggande åtgärdsprogram; t ex att göra skolorna mer attraktiva
och elevtillvända med kompetenta och erfarna elevvårdspersonal och lärare.
Ungdomsparlamentet har däremot rätt i att det är viktigt att integrera olika aktiviteter
mellan skolorna. En mer eller mindre tydlig viljeinriktning till detta kan skönjas i
ABCDE
DNR --03
OÄ-NR /2003
SID 4 (3)
policyöverenskommelsen mellan IoF och barn- och ungdomsområdena samt i
integrationsprojektets målinriktning.
Vad gäller SFI-undervisningen och ungdomsparlamentets förslag till snabbare ingång till
arbetsmarknaden kan detta möjligen förbättras genom mer grundligt framarbetade
individuella handlingsplaner för nyanlända invandrare och flyktingar. Detta är dock inte
en fråga som stadsdelsförvaltningen har någon djupare insyn i.
Ungdomsparlamentets förslag är till stora delar bra medan andra delar, t ex gällande
arbetsmarknaden är frågor som riktar sig till politikerna gällande val av politisk
målinriktning. Vad gäller t ex förslagen om sänkta arbetsavgifter och skattelättnader för
egenföretagare kan inte stadsdelsförvaltningen i dagsläget ta ställning till vad dessa
åtgärder skulle innebära för segregationen.
