Jämställdhetsutskottet
Motion gällande: Vad kan Stockholms stad göra för ökad jämställdhet mellan
kvinnor och män i staden?
Problemformulering
Sverige anses vara en förebild när det kommer till jämställdhet i jämförelse med andra länder
och har tilldelats pris för att vara världens mest jämställda land vid FN:s kvinnokonferens år
1995. 1
Trots detta förekommer fortfarande diskriminering på arbetsmarknaden på grund av kön. Det
karaktäriseras av skillnader mellan män och kvinnor när det gäller karriärmöjligheter, lönenivåer,
levnadsvillkor och status. Ett konkret exempel är att enligt Medlingsinstitutet år 2011 har
kvinnor i snitt 85,9 % av männens lön för likvärdigt arbete. 2
Tjejer får generellt bättre betyg när de går ut grundskolan och gymnasiet jämfört med killar,
dessutom är det fler tjejer som studerar vid högskolor och universitet. Trots det är endast 2 %
av styrelseledamöterna i de hundra största börsnoterade företagen kvinnor. 3
Samhället baseras på ojämställda värderingar vilket visar sig redan på förskolor då barnen
förväntas anpassa sig efter olika könsroller 4 och i föräldrarnas fördelning av föräldraledigheten.
Könsroller och normer stärks dagligen av media. 5
Orsaker
Traditionellt sett har män haft mer makt än kvinnor i samhället socialt, ekonomiskt och
politiskt. 6 Dessa värderingar lever kvar än idag.
1
www.quing.eu/files/results/ih_sweden.pdf
http://www.mi.se/files/PDF-er/att_bestalla/loneskillnader/skillnade11.pdf
3
www.jamstalldhet.net
4
www.jamstalldskola.se
5
Maria Jacobson (könsfostran börjar i vaggan)
6
Alltomjamstalldhet.se/?page_id=270-Historia
2
Utbildningsförvaltningen, uppdragsavdelningen · Box 220 49 · 104 22 Stockholm
Besöksadress Trekantsvägen 3, plan 5
Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
En annan orsak är det könsuppdelade samhället, som delvis beror på könsrollerna, då vi lär oss
no rmer, grupper och stereotyper redan i tidig ålder. Det är då vi bygger upp grundvärderingar
inför livet.
Lärare och pedagoger behandlar barnen olika beroende på deras biologiska kön. 7
Ett barns biologiska kön har en stor påverkan på hur barnet behandlas av samhället. Barnet tar
med sig dessa värderingar till arbetslivet vilket bidrar till diskriminering på arbetsmarknaden. 8
En chef som värnar om ekonomisk vinst på arbetsplatsen anställer hellre en individ som inte
kommer att ta ut föräldraledighet. 9 Eftersom män enligt statistik endast tar ut 22 % av
föräldraledighen 10 gynnas chefen av att anställa en man.
Media och reklam har stor påverkan på människors värderingar. 11 Eftersom företag tjänar på att
utnyttja könsideal då lättklätt och idealistiska bilder säljer produkter, utnyttjar och förstärker
media de könsideal och normer som finns i samhället. Tydliga exempel på det är hur de olika
biologiska könen framställs i media och reklam. Ofta betonas kvinnors utseende, känslor och
kläder medan mannens yrke, status och personlighet uppmärksammas. 12
Konsekvenser
Individnivå
Lönegapet förstärker den redan så pass starka könssegregeringen som i sin tur orsakar hinder
för ekonomisk utveckling så väl som en individuell valfrihet. 13 Könsroller och normer leder till
psykisk ohälsa och minskad motivation till arbete och framgång, 14 något som påverkar livet i
övrigt negativt. Detta leder i sin tur till att individer som bryter mot könsnormer bemöts
7
www.jamstalldskola.se
www.jamstalldskola.se
9
Dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/12364/Jämställdhet%20och%20maktrelationer,%20Maguppsats.pdf?sequence=2
10
Liber AB, 2003 exposé 4 upplagan, Liber AB Stockholm 18/10-12
11
www.fixter.se/hur-paverkas-manniskor-av-media/
12
Maria Jacobson (könsfostran börjar i vaggan)
13
Regeringen.se 27/9-2012
14
http://www.halsosidorna.se/Somn.htm
8
Utbildningsförvaltningen, uppdragsavdelningen · Box 220 49 · 104 22 Stockholm
Besöksadress Trekantsvägen 3, plan 5
Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
kritiskt. Äldre och ensamstående kvinnor löper större risk att få ekonomiska problem som kan
leda till fattigdom, något som är en förödande konsekvens för individen. 15
Gruppnivå/ Samhällsnivå
När föräldraledigheten fördelas ojämnt mellan könen leder det till allvarliga konsekvenser för
båda föräldrarna. Fadern riskerar att få en sämre relation till barnet då barnet inte spenderar
lika mycket tid med fadern och löper större risk att förlora vårdnadstvister, 16 medan modern
som är hemma med barnet riskerar att förlora sin anställning trots att det finns en lag mot
detta. 17
Löneskillnaderna drar isär samhället då lika lön för lika arbete är en grundläggande
förutsättning för att motverka diskriminering. Löneskillnaderna på arbetsplatsen kan leda till en
nedvärderande syn på de som får lägre betalt, vilket skadar gruppens sammanhållning och
hämmar den ekonomiska tillväxten. 18 Diskriminering på grund av kön kan leda till sämre
samverkan i samhället vilket i sin tur skulle kunna leda till en bromsad utveckling samt skapa
konflikter mellan de olika grupperna.
Åtgärdsförslag
Mot bakgrund av dessa fakta föreslår vi följande:
1. Vi yrkar på att Stockholms stad ska upplysa om jämställdhet och skapa ett
kritiskt tänkande hos allmänheten genom att:
a. Utöka samt uppmärksamma en mer utvecklad genusutbildning för lärare och pedagoger i
Stockholms stad, samma utbildning ska vara öppen även för andra yrkesgrupper.
b. Utöka skolverkets mål inom samhällskunskap under grundskolan då eleven ska beroende
på ålder studera och fördjupa sig kring genus ur ett jämställdhetsperspektiv uppbyggt på
människovärdesprincipen. Detta ska uppmuntra och motivera kvinnor likväl som män till att
välja karriärer utan hänsyn till könsnormer för att på det sättet utveckla jämställdhet.
15
http://www.europarl.europa.eu/pdfs/news/public/focus/20120302FCS39885/201203002FCS39885_sv.pdf
vårdnadstvist.com/statistik-om-vårdnadstvister
17
Liber AB, 2003 exposé 4 upplagan, Liber AB Stockholm 18/10-12
18
Regeringen.se 27/9-2012
16
Utbildningsförvaltningen, uppdragsavdelningen · Box 220 49 · 104 22 Stockholm
Besöksadress Trekantsvägen 3, plan 5
Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
2. Att Stockholms stad skapar förutsättningar för ett mer jämställt arbetsliv
genom att:
a. Staden inför en kommunal nämnd som granskar nyanställning av personal. Vi anser att
detta är nödvändigt för att kontrollera att arbetsgivaren anställer personal oberoende av
individens kön. Individen som är mest kvalificerad för arbetet skall anställas.
b. Samma nämnd ska genomföra oförberedda granskningar på arbetsplatser med två års
mellanrum för att garantera att arbetsplatsen inte diskriminerar individer på grund av deras
kön. Åtgärdsplan tas fram vid behov. Exempel på undersökningar som ska lägga grund till
redovisningen av arbetssituationen på arbetsplatsen är anonyma intervjuer och krav på att
löner motiveras.
3. För att minska medias och reklamens negativa påverkan på människors värderingar yrkar vi
på att bidrag för jämställd film, reklam och kampanjer ska införas. Vi vill då utforma kriterier
som måste uppfyllas för att få bidraget.
I takt med att löneskillnaderna jämnas ut är vi övertygade om att föräldrar kommer dela
föräldraledigheten mer jämnt mellan könen. Det grundar vi främst i tron om att föräldrar, om
de har möjlighet, önskar spendera tid med sitt barn.
Med dessa åtgärdsförslag är vi övertygade om att Stockholm kan bli en mer
jämställd stad.
Utbildningsförvaltningen, uppdragsavdelningen · Box 220 49 · 104 22 Stockholm
Besöksadress Trekantsvägen 3, plan 5
Telefon 08-508 32 811 · [email protected] · www.ungdomsparlamentet.se
